April 2018
Allmänt

Det kunde varit värre….;)

Jag har tänkt på en sak.

När något jobbigt eller tråkigt händer i mitt liv, eller någon närståendes, så kan jag alltid se att det skulle ha kunnat vara ännu lite värre. Botten är liksom aldrig riktigt nådd.

”Bilen är är trasig, det går inte att starta den”

Jamen tänk om det  hänt något på motorvägen i 120km/h, de hade varit ännu värre.

”Jag har 40,5 i feber”

Jamen tänk om du hade kräkts också, då hade det varit ännu värre!

”Jag har stukat foten, jag kan nästan inte gå.

Jamen, tur att det bara var ena foten, det hade kunnat vara båda och då hade det varit ännu värre.

”Jag ska betala 30.000 kronor i kvarskatt”

Jamen det var väl en jäkla tur att det bara var pengar, det hade kunnat vara kameler, det hade varit ännu värre;)

”Jag fick C på matteprovet”

Jamen C, det hade ju kunnat vara F, det är ännu värre.

”Min man reste sig och gick, han lämnade mig med nio barn”

Ja, men tänk om han hittat nån xxx-tjej och skaffar barn och gifter sig med henne, det hade varit ännu värre.

Fast vänta?? Det var ju så det var;) Hehe.

Nej, men allvarligt, när han drog så hade jag en hel massa ”det hade varit ännu värre om” Som att det hade kunnat vara värre om han var hotad till livet av ryska maffian eller om han bara försvann från jordens yta och man aldrig fick några svar. Hm, fast svar fick jag ju inte iofs …men ni fattar:)

Jag har funderat på det här som sagt. Jag vet inte om det är positivt, men det är det väl? Att aldrig känna att man slagit i den totala botten utan att det alltid finns lite saker att vara glad för. Lite kvar att ge. Jag har såklart stått med bara näsan över vattenytan och kippat efter andan, för det var så det kändes den där första tiden, men ändå…det hade kunnat vara ännu värre. Vattnet hade kunnat gå över nästippen.

Det är samma när jag är riktigt sjuk. Det är sällan, (tack och lov)men när det händer så är alltid tanken där att det är tur att man slipper det och det, eller att det är tur att det och det funkar annars hade det minsann varit kört. Då, hade det inte kunnat bli värre. Men innan dess, då hade det kunnat vara värre. Och väl framme vid det man sett som ”det värsta” så inser man att nä , det kan bli lite värre ändå 😉

Fattar ni ens hur jag menar? 🙂

Det finns folk som har det riktigt illa, på olika sätt, det finns alltid de som har det värre än vad jag har. Även om jag kan vara djävulskt ledsen eller upprörd över något, livet kan suga och gå i totalt kras, så känns det som att mina bekymmer är något mindre och att det då är förmätet att bryta ihop. Att det är till för de som hamnar på änden av den där skalan som jag inte ens visste att jag hade. Den där 100 är värsta tänkbara scenario och då jag kanske möjligen hamnar på 99, men aldrig full pott. För…det hade kunnat vara ännu värre. Det går alltid att skämta lite om det.

Fan jag inser ju nu när jag försöker sätta ord på det att det är helt stört:) Man kan inte mäta elände. Allt är relativt. Det är ju dessutom ett av mina favorituttryck ”Allt är relativt”

Men jag antar att jag ändå tillhör skaran som anser att det där berömda glaset är halvfullt och inte halvtomt. Att jag är en positiv skit, som alltid ser någon slags guldkant öven på det mest svarta åskmoln. Även om den är väldigt liten och svag:)

Positiv och utrustad med en rejäl portion galghumor. Sån humor som inte lämpar sig för alla öron;)

Jag googlade nu:) Wikipedia säger ju det jag ville förmedla här ovanför på ett klockrent vis, och med väldigt mycket färre ord:)

”Galghumor är förmågan att se det lustiga i sin egen svåra situation, eller kunna säga något lustigt, trots att man mår dåligt av någon orsak. Den liknar sjuk humor men skiljer sig från denna genom att galghumorn används av personen som själv är drabbad.

Ett exempel kan vara det kända replikskiftet med den svårt sårade som blir tillfrågad:
– Gör det ont?
– Bara när jag skrattar.

Begreppet sägs ursprungligen ha syftat på humor som kan höras från en dödsdömd på väg till galgen.”

Jaha, men okey då. Det-kunde-varit-värre är alltså egentligen lika med galghumor:)

Ni skulle bara veta hur jäkla många lustigheter jag serverat över min traumatiska skilsmässa. Jag utnämner mig härmed till Mästare av Galghumor.

Och Mästare av svammel:) men det visste ni ju redan.

Så, vad är ni mästare i? Knyppling? Återvinning? Zappa mellan kanaler? Gräva upp potatis? Tjura?

Köra bil? Springa maraton? Crossfit? Nacka höns?

Idag är det EgenMästare dagen tycker jag:) Ge dig själv en klapp på axeln och säg Fan vad du är bra på att XXX 🙂

Och berätta såklart gärna för mig vad ni är bra på. Bäst, ville jag skriva men vet inte om jag vågar;)

Vi är ju ändå i Sverige, mellanmjölkens och lagomlandet:)

Shooot!

Kommentera

  1. Hanna

    Jag är bra på att skjuta upp saker ? och njuta av ögonblicket . Älskar din blogg! Läst den sen innan Jamie föddes.

  2. Prisonbeauty - En kreativ skönhetsblogg om drogmissbruk, kriminalitet, fängelse och livet efter

    Jag tycker jag är rätt bra på att alltid va positiv trots många mörka år av pappa som dog i cancer, syrran som var suicidal och åkt in och ut på psyket, tungt drogmissbruk, kriminalitet, fängelsetid, skulden över att ha orsaka någons död, levt under psykisk & fysisk misshandel, förlorat majoriteten av mina vänner och sånt där mindre roligt.

    Jag tror att vi som går igenom traumatiska saker och fortf ser glaset som halvfullt som en överlevnadsstrategi. Likaså galghumorn.

    Sedan jag började blogga om min historia och vägen ur det får jag då och då höra att andra tycker synd om mig (hatar) eller inte förstår hur en människa kan ha haft så mycket och ändå stå upp och vara tacksam & lycklig. För mig känns det inte så, just för att det alltid finns någon som har haft det värre. Jag skulle sätta mina senaste 10år som hälften på en skala av värsta scenarion, men det är ju för mig. För många andra skulle det nog vara rätt högt i topp.

    Får också höra av vänner att de känner att deras personliga helveten känns små i jämförelse med mina men jag säger som du, allt är relativt. Det som är ett helvete för dem är ju det värsta de har gått igenom och går inte att jämföra med mitt.

    Tror det var Kay Pollack som sa att vi aldrig får större hinder än vi klarar av.

    Kram

    1. Lotta

      Men det Kay Pollack stämmer ju inte. Har tre stycken i min närhet som tagit livet av sig. Dom är inte dom första som gör det, och tyvärr inte heller dom sista. Så det finns för många människor som får mycket större hinder än vad dom mäktar med tyvärr

  3. Annika

    Jag fullkomligen ÄLSKAR din blogg! Du sätter ord på det jag vill skriva – du fattar nog inte vad vi tänker lika nämen såklart inte – vi känner ju inte varandra.

    Jag känner dig genom bloggen och du inte mig – men du – det var jag som skrev och frågade hur stor spindeln var. Rembember? (Coolt att lägga in engelskan här – höhöhö.) 😀
    Nu gjorde jag en glad smiley och det är min bearbetning och nu skriver jag här – för jag – som du – gillar att skriva.

    Jag känner som du – det har alltid kunnat vara värre. Och då ska du veta att… min man fått cancerdiagnos som är så overklig. ”Prognosen är god och vi ska bota dig”. Det är så galet mycket ”förarbete” eller vad man ska kalla det och sen väntar strålning och cellgifter under 6 veckor.

    34 gånger – redan nu fått 72 sjukresor.

    Jag hade kunnat skriva såååå mycket mer – ett behov – använder mig av ett collegieblock för att komma ihåg allt och för att jag har behovet av att skriva av mig.

    Men – summan av detta? Vet inte riktigt. Jo, jag är en positiv människa och tror verkligen på det och framför allt – skratta mycket. Det gör jag. DET är min bearbetning.

    Och – min man har en god prognos och det finns alltid det som kunnat vara värre – det är så vi måste se det. Trots dessa 34 gånger i kombination med cellgifter (om det funkar) samt inopererad PEG och jamen alltså massor. Du fattar nog som jobbat i branschen.

    Tack för mig och det känns bra att jag fick skriva av mig.

    Kram!

  4. Carina

    Jag är tamejtusan mästare på att lägga saker på konstiga ställen och sen leta mig förtvivlad efter det.
    Jag kan t ex skarva bort bilnyckeln från det jag kliver ur bilen till dess jag tagit mina prylar och ska låsa.
    I söndags letade jag efter mobilen. Var ute till bilen i garaget TVÅ gånger, kollade i soppåsarna jag kastat i tunnan, rev ur tvätten ur tvättmaskinen. Så småningom hittade jag den, i en korg som har en annan korg stående ovanpå sig, på tvättmaskinen. Där brukar jag ha en mindre burk med tvättmedel. Nu hade jag lagt mobilen där medan tvättmedelsburken stod kvar framme. Och naturligtvis hade jag kommit åt knappen och satt mibilen i ljudlöst läge!

    Och när det gäller det där andra så brukar min dotter säga: Det är inte hur man har det utan hur man tar det. Så sant!

  5. Ulrika

    Hej!

    Först – BRA blogg! Du är kalas på att formulera dig och skriva bra!

    En fråga: när du skriver att din ex-man ”reste sig upp och gick”, bara drog han som en avlöning utan ett ord?
    Jag får rysningar av att läsa de raderna! Så magstarkt!
    Hur hittar man tillit och förtroende till någon (inte just en man) efter en sådan händelse?

    Allt gott till dig och din familj, ni är smasching! ; )

    Hälsn. läsare i Gbg

  6. Elisabeth

    Hej jag är bra på att komma ihåg ansikten kan ha sett en person någonstans och sen ser hen igen och tänker men det är ju hen som var där den dagen

  7. Ella

    Jag är superbra på att upptäcka detaljer, särskilt avvikelser. Vilket gör mig sjukt bra på mitt jobb, men jag är rätt kass på att exempelvis minnas vilken väg jag gått eller liknande. En kollega sa en gång att jag är den typen av person som besöker någon och minns precis vilket mönster det var på alla gardiner, men har ingen aning om hur många rum som fanns. ?

Visa alla 8 kommentarer
Vardag

När Warner Bros ringer…:)

Och erbjuder mig rollen som Johnny Depps evil motspelerska i Fantastiska Vidunder III…. tjamenalltså då tackar man ju ja direkt:)

Nu var det kanske  inte riktigt den rollen de erbjöd, men nästan. Nästannästan. 😀

Jag ska sluta att dissa telefonsamtal från okända tror jag, tänk vad mycket kul man kan missa. Jag kan inte säga så mycket mer just nu, så ni får leva med nyfikenheten. I am the master of cliffhangers;)

Bara att de ringde mitt uppe i deklarationen och att jag svarade är ju ett under bara det. Fan vad jag begriper noll av deklarationer! Det gick ju an när jag bara var privatperson,  förifyllda siffror och bara att skriva under:) men så har jag ju ett eget litet företag som liksom gör så att allt bara bluddrar till sig.

Jag har läst företagsekonomi, jag hade C i det, helt obegripligt eftersom jag verkligen har extremt svårt för allt vad siffror heter, och just DÅ hade jag hyfsad koll. Men nu? Allt är borta. Det är en förbannad tur att min mamma, och även pappa, kan sånt här, och att de har en kompis som är revisor som dubbelkollar allt. Jag har bra koll på pengar in, pengar ut, och ordning på papper, det är inte som att jag är slarvig med ekonomin, men moms och skit..skjut mig.

Nu är den klar! Mamma tar med sig alla papper hem och är hon osäker blir det dubbelkoll av revisorn. Jag känner mig helt trygg i att det blir rätt. För om det är något jag verkligen vill så är det att göra rätt för mig. Ska man åka dit för skattefiffel ska det fanimej vara för miljonbelopp och inte nån tusenlapp hit eller dit. Mina feta konton på Caymanöarna vet ingen om;)

Haha. I wish.

Vem som placerade sig mitt på bordet, bland papper och skrivare och tog en svängom på datorn ?

Tja…vem annars? Fröken Smulan, a.k.a Jag-vill-vara-mittpunkten:)

Doris får inte vara på bordet, visst är det orättvist 🙂

Och ja, påskriset står där… men det har slagit ut och är så fint och får stå tills det skräpar.

Precis när jag skulle resa mig för att åka och hämta Jamie så ringde Lovelia. De hade slutat tidigare eftersom de varit på bio, skulle hon kanske hämta Jamie? Jamen tack gärna ♥

Strax därefter kom han hemcyklandes. Lovelia drog iväg med kompisar medan Jamie käkade mellis och sen gosade ner sig framför Tv:n. Man får vila en stund efter skolan.

När mamma och pappa åkt hem så kom jag på att jag inte ätit lunch. Det är så typiskt mig, men lunch måste vara dagens mest överskattade mål? Jag har aldrig riktigt varit en lunchätare helt enkelt. Eller snarare, varm mat, eller ordentlig mat… nä:) Jag gillar min kvarg med nötter, det skulle jag kunna äta alla mål. Men idag så såg jag de förkokade sötpotatisarna i kuber som jag gjorde igår.

Det blev alltså sötpotatisplättar till lunch och fy farao vad gott det var!

Sötpotatis är ju…eh – sött;) och det är jag inte superförtjust i, men de var väldigt goda! Jag undrar om man kan göra typ raggmunk på rå riven sötpotatis? Du som sa i kommentarerna att det var svingott med de här plättarna, har du testat?

Jag visste inte vad jag skulle ha till, så det blev bara grönsaker och en hårdbrödsmörgås.

Det här kommer jag definitivt göra flera gånger. Ingen av barnen gillade förvisso men skitsamma, de kan äta sina makaroner eller vanliga plättar;)

Jag skrev sen en stund, och sen var det plötsligt dags att åka och träna.

Igår när jag skulle byta om så insåg jag att jag glömt att hänga upp mina träningskläder, de låg i tvättmaskinen. Det var till att leta efter de här man sällan använder, och man tycker ju att man borde lära sig. But nope. Jag glömde hänga upp det igår med. Suck. Linnet jag hade igår var sunkigt så jag letade länge efter ett annat, men fick till sist ge upp och ta en T-shirt. Jag minns inte ens sist jag tränade i T-shirt! Fasen jag höll på att svettas ihjäl efter första stationen, och vi ska inte tala om att den åkte upp..bah.

Vad skådar sen mitt ljusblå öga när jag går ner i tvätteriet för att duscha? Jomen mina träningskläder, torra,  på torkställningen! Tack, vem det nu var:)

Nu ska jag inte tvätta allt på en och samma gång något mer.

 

Vid Friskis på Ekeby så har de en parkeringsautomat som suger. Den är så värdelös att det är pinsamt. Det är så ofta den krånglar, och man har ju liksom alltid en tid att passa när man är där, och har inte tid att tjafsa. Idag sa den Ta kort, fast det inte var något kort i. Totalhängt sig. Sånt där gör mig irriterad:) Även om det går över i samma sekund som jag klivit in på Friskis, så suger det att stå i regn, snålblåst och fallande trädgrenar och trampa framför en skitmackapär.

Hemma igen så var de här två på väldigt gott humör, och skrattade så de tjöt åt något. Ibland är de som hund och katt, men väldigt ofta är de Brothers in arms ♥

De kunde inte stå still tillräckligt länge för att få skärpa:)

Jag är väldigt happy över att det kom två killar i tät följd i syskonskaran. Förvisso, så är två killar tätt i ålder ungefär lika mycket som sex tjejer;) Ja, om man nu får ta sin egen familj som talande exempel utan att genusfolket går i taket:)

Men mina tjejer har inte varit i närheten av de här två vildarna, och då har jag en tät trio sådana. De här två slår hastighetsrekord i allt. Och fysiska rekord. De älskar att mäta sina krafter mot varandra på ett sätt som tjejerna aldrig gjort. Missförstå mig inte nu, tjejerna har definitivt inte varit några små dockor men de har inte legat på marken och brottats:D

Professorn och Lill-Fjant:D

Den stora sonen var ju länge ensam bland sex systrar, men han är en annan sort. Han är mer som Jordan än som Jamie. Mer professor än surfare:) Han har ju aldrig haft nån större nytta av sina små bröder men det där ger sig ju när alla är äldre.

Syskon ♥

Jag vet att inte alla kan få barn. Jag vet också att inte alla kan få fler än ett barn och jag menar på inget sätt att vara respektlös eller elak. Men att ha syskon är en sån rikedom. Jag har min syster som betyder så mycket för mig. Mina ungar har ÅTTA syskon att dela livet med, det svåra, det jobbiga och det roliga. För att inte tala om att de har åtta syskon att dela upp mig på när jag blir en gammal rugguggla:)

Jag är helt säker på att det finns fördelar med att ha ett barn, eller vara ensambarn med, men det kan jag av förklarliga skäl inte uttala mig om:)

 

Det här är inte en rugguggla, utan en apa, en gibbonapa tror jag. Henne ska vi snart hälsa på igen:) Den femte maj ska vi till Parken Zoo i Eskilstuna och kidsen räknar dagarna. Jamen såklart jag med. Jag älskar apor:)

Parken Zoo är en superfin park. Nej, jag har inga problem med djurparker, tvärtom, de allra flesta sköter sina djur fint, OCH jobbar för arternas fortlevnad. I alla fall i Sverige. Och de jag varit på i Danmark. Jag VET att just Parken Zoo var i blåsväder för flera år sen, men det var då. Folk är utbytta:)

Vi hann aldrig med Furuvik förra sommaren, så det måste vi absolut hinna i år, jag vet att de har fått en orangutangbebis. Så söt att man storknar:)

 

Nu ska jag väl hoppa i säng, kanske. I morgon är det live på instagram : mirkaochcarolalive 12-13 som vanligt! Ni lyssnar väl? Det går att se ett helt dygn, så fram till 12 på torsdag alltså 🙂

Vi hörs snart igen!

 

Kommentera

  1. åsa

    Vet inte om jag gör något fel men jag hittar inte till eran livesändning.
    Klickade precis på länken ovan men kommer bara till era bilder…

  2. Josefin

    Det går fin fint att göra raggmunk på riven sötpotatis 🙂 till plättarna är det också gått med fetaostsås. Gott med något lite salt som bryter av mot det söta 😀

  3. Ella

    Tror många ensambarn önskar att de haft syskon. Jag gör det iaf, nog ännu mer nu än när jag var liten. Tänker på sånt där som att ta hand om föräldrarna när de blir gamla.. att inte kunna ”bytas av” med syskon osv.
    Nu har jag haft en väldigt stökig miljö hemma, så ur det perspektivet är jag väl glad att inte ett barn till behövde uppleva det, räckte med att jag fick PTSD liksom. Samtidigt hade det varit oerhört skönt att ha någon som också varit där, att inte varit helt ensam. Och att kanske ha någon att dela upplevelserna med som vuxen. Men ja, nu är det som det är. Hade önskar ett syskon iaf! 🙂

Shopping

Det blev ju varmt!

Innehåller reklamlänkar för Cellbes

.

Jag har letat efter mina sommarkläder i helgen. Jag har de flesta i kartonger i klädkammaren men så är det ett gäng som ligger och flyter i huset. Oftast det som man gillar mest, och har kvar längst på hösten. Jag visste att jag skulle till New York, eller Dubai under hösten och packade därför inte undan vissa saker.

Ja, jag vet, jag är slarvig, mina slalomkläder ligger fortfarande i väskan som står mitt i vardagsrummet…skjut mig;)

Men, jag har i katalogerna som kommer i brevlådan från Cellbes sett att de har så jäkla mycket fint nu. En del har jag köpt redan som den här toppen   Jag poserar så naturligt;)

Patricia sa att jag skulle hålla handen där så jag inte såg så tjock ut;) haha  Den finns även i  svart men eftersom jag försöker ta in både färg och mönster i min väldigt svarta garderob så tog jag en blå. Även jackan kommer från Cellbes men förra sommaren. Byxorna som inte syns är faktiskt därifrån de med, de hittar ni här och jag har sällan haft ett par så grymt sköna brallor som funkar till både vardag och fint. Törs jag ens erkänna att jag haft de mer eller mindre varje dag i över två månader;) Men de är super, på allvar, sitter inte åt, snyggt fall, smala vid fötterna så de inte fladdrar och detaljerna med fickorna gör att de är snygga. Känns som mjukisar, ser ut som snyggisar helt enkelt, kort sagt:)

Men nu blev det ju varmt ordentligt och Corrinda höll på att garva ihjäl sig åt de trekvartsbyxor jag drog på mig i helgen. De kommer från me&i så de var inte gratis (eller jo för det var en värdinnegåva) men de är röda…. röda byxor, där går min gräns. Jag har de som pyjamas, men igår fick de tjäna som byxor.

Jag villhöver fler klänningar, för det har jag ytterst få.

Jag gillar den här klänningen/tunikan

Finns i rött med.

Och den här som är nedsatt nu, bara 249kr 

Sen vet jag att många gillar den här varianten, jag med:) som är lite längre.

Den här färgen tycker jag är så himla mycket sommar ♥ Skorna är fina de med:)

Jag passar ju såklart på att handla nu när de har de här rabatterna:)

Handla för minst 400kr – 10% rabatt, kod 1018

Handla för minst 600kr – 15%rabatt, kod 1518

Handla för minst 800kr – 20% rabatt, kod 2018

Cellbes hittar ni HÄR

 

Kommentera

Vardag

Dau, Skepp, vårstäd och lite mer:)

God kväll:)

Idag var det inte sådär himla gemytligt väder direkt. Riktigt aprilväder:D

Jag hade en tid för att fixa fransarna hos Dau idag, och det var så gräsligt välbehövligt, jag hade typ fyra fransar på ena ögat och såg allmän skabbig ut, men nu är det fab igen♥

Jag älskar, älskar, älskar mina fuskfransar, och hur de får mig att se pigg och hyfsat fräsch ut:)

Att sen få en pratstund med Dau är alltid trevlig, nu fick jag höra om hennes resa till Japan. De åker tillbaka i höst så det var bra betyg:) För mig är Japan en vit fläck på kartan, jag har egentligen aldrig funderat så mycket på det, men det kanske är ett hela fantastiskt land. Jag tror jag lägger till det på min Att-åka-till-lista:)

När vi var klara gick jag längs Fyrisån tillbaka till bilen. Ni ser ju vädret:/ Lite kvalmigt fast det var kyligt.

Men det är vattennivån vi ska prata om. Det är helt jäkla makalöst mycket vatten i ån i år! Det är länge sen jag såg den så här hög. Vissa år så känns det som man ska slå ihjäl sig om man råkar trilla i, nu var det mer som att man skulle kunna glida i. Sista april så har vi forsränning här, men jag undrar hur reglerna är för det. Det är onekligen inte alla ekipage som kan komma under broarna;) Jag insåg även att farkosterna kommer vara nästan i jämnhöjd med publiken som flockas runt hela ån i sjudubbla led.

Lite längre fram ligger Islandsfallet. Det är slutdestinationen för forsränningen. De som klarar sig så långt vill säga… Här kapsejsar många:)

Det är mäktigt i vanliga fall, men nu…holy smoke. Här brukar änderna kunna spatsera över, precis på kanten där ovanför där vattnet är vitt. Nu..inte en sportmössa;)

Kommer ni ihåg Skeppet? Restaurangbåten som fick på käften av isen?

Den ligger kvar. Jag frågade syrran, som har koll eftersom hon alltid lyssnar på radio:) varför i hela friden de inte bara tar upp det?? Hur svårt ska det vara liksom?

Det är visst som så att de inte kan. Kajen är för klen så det går inte att bärga den genom att vinscha upp den som de tänkt, och det går inte att tömma den på vatten så den rätar upp sig, så nu pratar de tydligen om att plocka i sär den i delar…ujujuj.

Hua.

Jag susade och hämtade Jamie på skolan, idag cyklade de så då ville han cykla hem. Så, jag kör bil, han cyklar. Rätt ovärt egentligen att hämta honom;)

När vi kom  hem tänkte jag sopa av min uppfart. Jag har i flera år tänkt vara smart och sopa ut min skit på gatan, så sopmaskinen tar upp det;) men inte ”hunnit”. Idag gjorde jag det. Jag vet inte om det egentligen är okey, men vafasen det är ju gruset som de sprider ut som hamnar på min uppfart så de kan gott ta reda på det. Och om inte…så får jag väl ta bort det sen då:)

Eftersom jag ”bara” skulle sopa ”lite” så tog jag inga handskar. Big mistake. Huge faktiskt. Först fick jag spika fast kvasten på skaftet, jag måste köpa en ny, men hur lätt är inte det att glömma då? Det är ute direkt som att jag går förbi kvasthyllan på Citygross;)

När jag sopat en stund kände jag hur ont det gjorde i höger handflata. Aj. Jaja, skitsammma sopa på nu. Vår uppfart rymmer fem bilar i rad så den är ju hyfsat stor, så det där ”bara” och ”lite” är ju en underdrift. När jag nästan var klar och det sved rejält i handen så tittade jag. Men åh. En stor skinnflådd fläck mitt i handflatan. Inte så konstigt att det gjorde ont då. Men nu är det sopat, och jag sabbade deras hage.

Nu ska jag bara göra resten av trädgården. JIppie.

Jordan hade hunnit komma hem innan jag var klar, och när jag inte pallade mer så gjorde jag kaffe och satte  mig i soffan med honom och Jamie. De tittade på Bilar 3. Den har jag inte sett, så där fastnade ju jag:) Bilar är himla bra alltså. Ute ösregnade det plötsligt, rätt najs att ha sopat då, eftersom dammet lägger sig perfekt av lite, eller mycket, regn.Efter filmen röjde jag köket innan det var dags att laga middag. Idag var det Familjefys så jag gjorde maten innan vi drog till de andra, och så åt vi efteråt. Helt vanlig spagetti och köttfärssås, och så kokade jag en sötpotatis. Tror inte att jag gjort det förr, bara grillat och haft i ungen, men det var ju skitgott. Jag åt den och köttfärssås:) Säkert en skev kombo, men det var gott. I morgon funderar jag på om man kan blanda i ett ägg och sen göra som potatisplättar av det som är kvar. Nån som testat?

.

Framme på Friskis så visade det sig att det inte var Moa som var ledare utan…tadaaa David.

Det innebar att Jamie kämpade på som aldrig förr 😀 Förutom i banden där vi skulle göra rodddrag, där hängde han mer som i lianer;) David hade såklart lagt en tuff bana, inget vore konstigare än om han hade gjort en mesproppsbana. Den var kul! Hoppa hopprep… det är ju makalöst jobbigt, jag tror jag ska leta reda på mitt träningshopprep och köra lite ute. Jag är rätt nöjd med mig själv ändå som hoppade, utan att snubbla eller trassla in mig i repet, eller ens ta om en enda gång, hela sextioen hopp i följd. Sen orkade jag inte längre;) Svinjobbigt.

Ett hopp mellan varje snurr. Försök ni med, och tala om hur många ni fick! Tricket är att snurra stadigt och jämnt och hoppa med flyt.

Jag älskade att hoppa rep när jag var liten. På rasterna hade vi långrep och så hoppade hela klassen tillsammans, och det var så kul ju. Gjorde ni det med? Ett-ström, två-ström minns ni?

Eller Mötas på två? Äsch, jag ska köpa ett långrep till familjen, vi är ju så många att det kan bli roligt.

 

Efter träningen åkte vi via Ica för att köpa mjölk…igen. Jag fattar inte hur mycket mjölk man kan dricka. Jag släpar hem massa liter i veckan, men det värsta är väl ändå att skölja ur och platta till och köra till återvinningen med alla förpackningar…jag fyller ju en container själv på nån månad;)

Sen Farmen, missade Robinson så det måste jag kolla i efterhand. Efter Farmen är det Biggest Loser, och sen kika jag vidare på Tattoo fixers. Har ni sett det? Engelsmän/kvinnor alltså… de måste ha nåt slags världsrekord i att tatuera sig på fyllan, och dessutom göra de mest fula motiven ever. Och det måste finnas shitloads av riktigt usla tatuerare där, för fy farao så fula tattoos de har. Det här programmet gör cover-ups, alltså täcker över de fula, och det är ju en ren välgärning mot deras medmänniskor som slipper se eländet. Tre vansinnigt duktiga tatuerare fixar till så det blir snyggt.

I mitt knä, låg en liten donna och stensov. Snarkade ljudligt och tassarna hoppade i drömmen.

Finns inget som kan sova så hårt som en jycke. Helt off.

Tusen tack för tipset om Fällkammen förresten!! Jag har kammat både henne och Smulan och det är två djur som nu är så lena och fina i pälsen. Det måste vara väldigt skönt för båda två kommer direkt om man ropar på dem med kammen i handen:) Inte som med borstar då då vänt och tjurigt gått åt andra hållet. I helgen låg Doris ute på terassen med magen i vädret och bara vred sig lite så jag kunde komma åt överallt.

Suveränt.

 

Nu ska jag sova!

 

Kommentera

  1. Josefin

    Jag brukar göra sötpotatisplättar, det går jättebra att steka 🙂 Älskar sötpotatis! Brukar också göra sötpotatis i ugn (delad i halvor) med stekt halloumi (äter inte kött men funkar ju för alla) eller halva sötpoatisar i ugn med fetaost creme (bara mixa creme fraiche och fetaost, peppra lite) sötpotatismos är ju också så SJUKT gott. Bla med pulled pork/kyckling (säger vegeterianen, haha, men åt det förut iaf :))

  2. ¨Magdalena

    Köpte en skrapa till Dante han står helt stilla när man borstar, annars är han aldrig stilla. När hans öron ska rengöras så sticker han så fort man har en sminkpad i handen. Dante hälsar till Doris!

Visa alla 6 kommentarer
ShoppingTävlingar

Vinn en grill:)

Innehåller reklamlänkar för Matsmart

 

Jag får ju som kund hos Matsmart mail från dem om extra bra priser och erbjudanden och nu kom ett som inte kunde varit mer perfekt i tid. Ja, förutsatt att jag vinner då;) (Vilket jag aldrig gör iofs:) )

Men man kan ju verkligen inte vinna om man inte tävlar:)

I lördags strålade ju solen och ungarna skulle absolut grilla. Jag såg mer hur jobbigt det är att skrubba grillen ren från vintern och sådär, men de sa att de fixade det medan jag tränade. Okey då:)

De gjorde ett strålande jobb, bara det att grillen börjar sjunga på sista versen. Vi har en Weber, klotgrill, som vi nog haft i en femton år eller så. Jag trodde de var bättre än så;) men den har rostat i botten. Det där skjutgrejset som man kan putta ut askan med nerifrån har rostat fast. Helt omöjligt att få loss och det innebär att det inte kommer in luft som det ska från botten. Luft är ju bra att ha när man ska grilla, annars kvävs ju kolen.

Jag vill egentligen ha en ny kolgrill. Det är godast, men jag faller för att gasol är smidigare. Väldigt mycket smidigare och ungefär noll framförhållning behövs. Å andra sidan igen – jag tycker inte om gasol, det är läskigt. Men jag lutar åt en gasol. Så nu tänker jag prova lyckan i Matsmart tävling först:)

 

TÄVLING + 5% RABATT!

1:a pris: En Triton PTS 3.0 Pearl White-grill från Landmann till ett värde av 3 345 kronor.

2-11:e pris: 12-delar grillbestick från WMF till ett värde av 549 kronor.

Att tävla är enkelt:

  1. Lägg en order på Matsmart för minst 350 kr (exklusive frakt) senast söndag den 29 april 2018.
  2. Registrera rabattkoden MatsmartBBQ i kassan för att få 5% rabatt på hela ditt köp och för att vara med i tävlingen.
  3. Matsmart kommer att kontakta potentiella vinnare via telefon och ställa en kunskapsfråga. Rätt svar på frågan krävs och vinsten är din! Vid fel svar rings en ny potentiell vinnare. Whooo, spännande, men surt om man svarar fel;)

Ni hittar Matsmart HÄR där ni också kan läsa mer om tävlingen !

 

Vinnare utses vecka 18 och presenteras på Matsmarts Facebook-sida. Vinster levereras i maj 2018, senast vecka 20. Eventuell vinstskatt betalas av vinnaren och beslut gällande vinnaren kan ej överklagas.

Max ett deltagande per person. Rabattkoden går ej att kombinera med andra rabattkoder. Matsmart-anställda och släktingar till dessa kan ej delta i tävlingen.

 

Ja, jag kommer såklart tävla eftersom jag ju ändå beställer ungefär en gång i veckan därifrån. Men eftersom jag faktiskt aldrig vinner, om det inte är vinst varje gång då;) så har jag inget större hopp. Det låter ju väldigt trist, men så är det, jag har inte turen på min sida i sånt här. Det sägs ju att antingen har man tur i spel eller i kärlek…så varför jag är singel är en gåta;)

 

Kommentera

  1. Malin

    Har också alltid varit skeptisk till gasolgrill, för smakens skull. Men vi köpte ändå en förra året, och herregud så jag ångrar att vi inte gjort det tidigare! Supersmidigt, behövs som sagt noll framförhållning, och det man grillar blir supergott och bra, så lämpligt när man kan reglera temperaturen!
    Vissa säger att själva ”grillsmaken” inte blir densamma, men det måste vara antingen personer som aldrig smakat eller de som är avundsjuka på gasolgrillsägare 😉

    1. M

      Jag anser att det smakar bättre grillat med grillkol. Vare sig gasol eller el kan få till den karakteristiska grillsmaken. Så det är inte fråga om
      nån avundsjuka

Vardag

Sunny sunday:)

Jag sitter och väntar på att solen ska nå min terass så jag kan ta min påtår där, det tar en liten stund till, men snart så:)

Igår när jag satt ute så kom unge efter unge dragandes på sin skabbiga cykel och bad mig fixa än det ena än det andra. Jag suckade men det lär ju inte bli gjort av sig självt, tyvärr:) så jag hämtade skiftnycklar och skruvmejslar och smörjspray.

Jordans kedja  hade hoppat av och stödet satt så trampan gick emot och styret var trögt. Skruva upp hjulmuttrarna och flytta bak det lite så kedjan håller sig mera spänd brukar funka, så det gjorde jag. Få se om det lyckas. Sen slog jag ett slag på stödet med skiftnyckeln så det vred sig lite – voila!

Smorde kedja och styret där jag tyckte att det kunde vara bra. Klart.

Jamies behövde byta kedjeskydd så där fastnade jag. Fasen vad bökigt det är att komma åt! En av skruvarna var helt runddragen så den gick inte att få upp, så efter mycket krångel så hämtade jag avbitaren och klippte bort hela skyddet. Det har ändå gjort sitt. Dessvärre tror jag inte att det nya passar, jag har för mig att jag konstaterade det i höstas när jag köpte det, men det visar sig nu när jag ska återuppta det jobbet. Jag hann inte igår, för jag skulle träna:)

Jag får väl åka till cykelbutiken istf Biltema så har de nog ett som passar. Cykeln är min systers sen hon var liten, så den har några år på nacken, är skabbig och ful i lacken men funkar klockrent. Risken att den blir stulen är betydligt mindre än med en sprillans ny. Folk har lite för svårt att låta bli andras saker för att jag ska köpa nya cyklar nämligen.

Efter Jamies så är det Lovelias, hon hittade nån annans, typ Novalies, som inte användes så den ska sadeln sänkas på. Det bör går smärtfritt.  Alla ska gås igenom, och smörjas upp och ses över, det tillhör kategorin som jag kan, men tycker är tråkigt, speciellt om det är punka. Vi har så mycket cyklar att det är löjligt:)

Jag har för mig att jag räknade till trettio-ish förra våren, i alla möjliga storlekar och skick. En del färdiga för skroten, andra ska jag vilket år som helst köra iväg till nån cykelhandlare som rustar, för det är inget fel på dem i grunden, bara massa saker som ska fixas – nya trampor, nya sadlar, nya däck, växlar bromsar och sånt. Sen måste jag se till att ha en som funkar till sommaren, för det är ju fotbolls-VM vilket kommer innebära pubbesök:D

Att cykla hem en ljum sommarnatt när solen går upp, efter att ha hängt med kul folk och helst sett Sverige vinna då, det är inte mycket som slår det. Jag har rätt långt hem, men det brukar gå fort, värst är den sega uppförslutning som jag får kämpa med som börjar några kilometer hemifrån och sen bor jag liksom på krönet av den..den är inte så kul;)

Cyklar – en välsignelse och en förbannelse.

 

Vi grillade igår, jag hade bråttom till träningen och de hojtade något om det efter mig men jag bara svarade: Skicka ett mess, jag hinner inte nu.

Det resulterade i att de skurade ren grillen och sen plockade fram fläskfile ur frysen, och messade vad jag behövde handla, så grillades det sen. Inte av mig, utan Corrinda och Marcus skötte grillen, och Patricia det som skulle göras inne, potatiskroketter och sallad bland annat. Jag drog mitt strå till stacken genom att lägga på majskolvar…;)

Och äta, en alldeles perfekt fördelning tycker jag.

Jag köpte halloumi med, det är ju svingott, och nästan alla kids håller med. Första gången jag åt det tyckte jag att det var sjukt överskattat och bara gnisslade mellan tänderna;)

Medan de grillade så duschade jag efter träningen, och hade sen inte ett dugg lust att stå där i grilloset, det finns fördelar med gasol. Men kol är ändå kol.

 

Barnen tjatar om studsmattorna, men det går inte än, det är fortfarande så blött i gräsmattan, men snart så. Jag ser fram emot det nästan lika mycket som de, bara det att jag även ser hur ont jag kommer få i högerarmen och skuldran av att dra fast alla miljarders fjädrar;) Vi har ju tre studsmattor.

 

Just ja!

Jag skrev ju om Växjö och taxichauffören som sa att man fick medalj i Ryssland om man fött nio barn. Min kompis vars man är ryss, messade efter att ha frågat honom, och man ska ha TIO barn, men då jäklar, fick man även lägenhet, rabatt på hyran, gratis månadskort på lokaltrafiken, förtur till förskolan, ingen skatt om man startar eget företag och vissa förmåner om man bygger hus:)

What!! Heja våra grannar i öst!!

Där premieras man, istället för att ses som en belastning för samhället. Jag ska fan skaffa en unge till, kanske med en rysk man då, och flytta dit. Jaja, jag kanske inte kan språket men hur svårt kan det vara;) lite får man väl offra för att ses med lite vördade ögon:D

I Mirkas och min live på instagram får vi ofta frågan om vi någonsin fått höra att vi ligger samhället till last, eller att vi är lata…svaret på det är: Väldigt ofta.

Vissa människor tror på allvar att det är en ekonomisk förtjänst att skaffa många barn och sen leva på barnbidrag. Ja, för så är det ju självklart. Barn ett kostar, barn två kostar, men allt efter det är gratis. Det vet ju alla. Så då kan man som förälder bara sitta och håva in barnbidraget rakt in på aktiefondkontot och bli miljardär.

Eller?

Ibland tror jag att folk har väldigt mycket otur när de tänker;)

Samma med det högst ointelligenta påståendet som jag enbart hört från män. Nämligen: ”Du vet att det inte måste bli barn varje gång va” När man då lite fint frågar hur många barn de hade nu igen, så inser de att de precis sagt att de själva mer eller mindre är munkar och blir högst generade och försöker sen förklara att de visst inte är det;) Det är lika roligt varenda gång faktiskt, och de bringas så ur sin fattning att det är löjligt. Deras mandom är hotad, av det de just själva sagt;)

Jag tänker så här: Jag kanske inte har betalat enorma mängder i skatt, men jag har betalat skatt efter min inkomst, som ju alla gör. Däremot så har jag satt nio kommande skattebetalare till världen så det smäller högre:)

Jag kan ju även passa på att upplysa om att sist jag vabbade var 1999.

Och inga bidrag förutom det som alla får. Summan av det hela är att jag nog faktiskt kan kvitta utebliven vabb mot mindre betald skatt, och hamna på samma som medelsvensson:) fast egentligen tror jag att mina bidrag till samhället är större.

SÅ ge hit den däringa medaljen för bövelen! 😀

Jag vill även säga att ofta så får jag höra bra saker om att jag har många barn, det tar jag till mig och bryr mig faktiskt inte ett dugg om tråkpettrarna.

 

Så, vad gör ni idag? Jag har beställt gardinerna jag pratade om i förra inlägget, och sen kikat över veckan som kommer. Det är en del, bara roliga saker. Dock vet jag att det är ett tandläkarbesök för någon unge jag tror det är Jamie och på fredag, men måste kolla upp det. Det kommer ju ett mess från tandläkaren dagen innan så det är ingen fara på taket, men bättre att ha koll. På onsdag ska Lovelia göra nåt kul ihop med sin klass, jag tror inte föräldrarna ska vara med, mer än skjutsa, och på torsdag är det Imagine Dragons. Länge sen jag var på konsert nu, så det ska bli härligt.

 

Nu skiner solen på uteplatsen så jag ska ta en ny kopp kaffe och gå dit, det gäller att passa på:)

Vi hörs i kväll:)

 

 

Kommentera

  1. Fyrbarnsmamman

    Underhållande att det finns de som tror att man blir (ekonomiskt) rik av att ha barn!

    Det är fint med många barn, men medaljen skulle jag gärna avstå. Det är en idé inspirerad från Hitlers ” Ehrenkreuz der Deutschen Mutter”. I tredje riket utdelades medaljer till tyska mödrar med minst fyra (genetiskt friska) barn mellan åren 1939-45. Medaljer fanns i brons (minst 4 barn), silver (minst 6 barn) och guld (minst 8 barn). Det låter ju fint, men tanken är ju att det skall födas barn från ett visst etniskt ursprung.

    Ps. Även i Ryssland hade du fått medalj, tror jag. Den delas ut ”redan” vid sjunde barnet. Ekonomiskt bidrag får du redan på andra barnet (precis som flerbarnstillägget i Sverige).

    1. Josefine

      Stämmer! Var även så i Österrike att Hitler delade ut medaljer till mödrar med många barn. Min farmor var en av de som fick medalj.

  2. tant H

    Mycket roande att läsa din blogg! Hur många barn man väljer att sätta till världen och ta hand om är ens egna val och tro inte att man slipper kommentarer om man har ett barn! Kommentarer jag fått är att det är alltså en bortskämd unge du har då….visst är det så och nu har den bortskämda ungen två egna barn! Lycka till och när får jag läsa om prinsen jag väntar du skall möta då?

  3. Cecilia

    Hej Carola! Du är en fantastisk kvinna o medmänniska✌?Kämpar på med allt som bara den??Jag är faktiskt så imponerad av ditt mod o kämparglöd❤️Jag tycker att du peppar oss alla tjejer/kvinnor med din styrka i både jobbiga som roliga saker som händer i livet?Så känner jag och tack för att du är du?/Cecilia i Helsingborg ( 4 barns mamma?)

  4. Helen

    Blir så nyfiken, folk som tycker att ni ligger samhället till last, på vilket sätt säger dom det, hur tycker dom att ni belastar? Tack för en grym blogg!!

    1. Profilbild
      familjenannorlunda

      De säger det på de mest plumpa sätt. Oftast inte face to face såklart utan via kommentarer, olika forum varav Flashback är vidrigt men även Familjeliv kan. Och så skvaller och rykten.
      På forum har jag läst de mest vansinniga saker, ofta framfört aggressivt och med stor vältalighet. Just att vi gör det för pengarna är stort, men även hur mkt vi skulle kosta samhället i form av bidrag(som jag aldrig haft) sjukvård, skola osv
      Det går inte att återge eftersom man liksom helst vill förtränga att man läst det.

      1. Stina

        Alla som skaffar barn och tar hand om dem kärleksfullt och omsorgsfullt förtjänar samma respekt, oavsett antal. Själv har jag två, känner att det räcker för jag orkar inte fler pga av att jag tycker det är en enormt tidskrävande arbetsinsats. Önskar att jag kunde ha 7 ofödda barn framför mig att uppleva. Men det är för särskilt utvalda supermammor! Stor kram

Visa alla 7 kommentarer
Shopping

Sammetsgardiner:)

Innehåller reklamlänkar för Jotex

.

Jag har fått höra av folk nära mig (läs mina barn) att jag måste skaffa oss sammetsgardiner. Okey, jag tycker om sammet så det kan vi väl. Nu har jag egentligen bara gardiner i vardagsrummet, eller snarare, det är bara där jag har längder. Övriga rum är det mer kappor. Patricia har längder på sitt rum, men killarna hänger och dinglar mer i dem än låter dem  vara i fred. Ja, om det hade varit så att jag hade satt upp deras gardinstång igen då, efter att jag renoverade deras rum för…tja, två år sen kanske?

Nu kör de cleant:D

Våra väggar är lättbetong, så det är inga problem att borra, det räcker egentligen att trycka in en skruvmejsel och snurra lite, så kan man plugga och skruva sen. Men, lättbetong är poröst och inget vidare bra, det händer att saker ramlar ner, och råkar man borra lite snett så är det liksom kört. Man får leva med att det är på sniskan, för det går inte att borra ens i närheten sen.

Nä, jag måste ju sätta upp deras gardiner! Jag har glömt det, skjutit upp det, glömt, glömt, skjutit upp och så vidare. Och så står sängen i vägen så jag måste flytta på den;) Så många saker som talar emot att det blir gjort…;)

Nu kommer de nog inte få sammetsgardiner, men jag ska leta reda på några till dem, så kommer jag känna mig mer manad att skruva lite.

Jag kollade på Jotex, och hittade ROSA sammetsgardiner.!

Åh jag måste ha dem!

Men även de grå var fina.

De finns i hela tjugo färger! Även buteljgrönt som är så tjusigt att jag smäller av, men jag vill ha lite ljusare färger. Men de är snygga!

Nu tror jag att jag inte ska ha dem i fönstren, utan jag har ett litet projekt på gång nere i vår hall/korridor:) Tjejerna har länge pratat om att de vill ha ett ställe där de kan fota sina outfits, eller bara ta selfies med en bakgrund som är helt neutral. Jag tänker mig att de här skulle kunna bli superfina som bakgrund? Och i så fall kommer de att hänga som draperi framför den tråkiga väggen, möjligen framför en dörr, lite beroende på var spegeln hamnar:)

Tror ni på det eller ska jag skrota idén redan nu?

Blir det skitfult så hamnar de i vardagsrummet, så det är ju ingen fara.

Just NU kom jag på en i mitt eget tycke väldigt rolig idé, nämligen att hänga upp dem på en rund stång så det blir som ett omklädningsrum:) Så coolt ju. Men kanske har jag ingen bra plats;)

 

Jag kikade på barngardiner nu också, lika bra liksom. Vad tycker ni om sådana här?

Rulla-upp-gardiner

Jag har flera, bland annat i mitt sovrum och ett mindre fönster i vardagsrummet, och jag tycker de är jättefina. De ovan fanns i fler färger.

Samtidigt så är jag ju lat, och om jag köper en fin rullgardin så kan den funka även som gardin, och jag behöver bara skruva upp två fästen, istf fyra;)

Den här randiga är ju snygg.

Killarna har inga persienner i sitt rum, så de behöver en rullgardin, det skulle även kunna funka med den jag gärna hade velat ha nere hos tjejerna, men då redan hunnit köpa andra.

Och fasen också!!

Nu när jag skulle leta reda på dem så hittade jag mörkläggningsgardin i tadaaa – sammet!

Åhhh, nu kanske det blir sammet där inne ändå, den här blå var ju perfekt:)

Eller samvetsgardiner som syrran sa när hon var liten. För jo, det var modernt en gång förut också:)

 

Jotex har förutom fina gardiner massa annat, kuddar, plädar, utemöbler, bestick – you name it. Förr, på papperstiden, så kunde jag sitta och bläddra i katalogen i evigheter, nu fastnar jag på hemsidan, Jotex har varit en favorit sen jag flyttade hemifrån. Jag har kopierat direkt från deras sidor till mitt egna hem, och det har alltid blivit bra:)

 

Nu har de även en Gardingudie , där man kan få om möjligt ännu mer inspiration, lära sig om trenderna just nu, få hur många tips som helst och de lovar att man ska känna sig som ett gardinproffs när man läst klart:)

Till och med jag, som ju inte direkt har det där ögat för saker och ting, kände att jag blev lite proffsigare;) Nä, kanske inte, men jag fick nyttiga tips, framför allt i hur man placerar och hänger upp gardiner. Kolla in, så fattar ni. Man tror man kan, men så får man det där lilla tipset som gör äpplet på moset:)

 

Jag har fått en kod till er:)

Men, det gäller bara idag, så vill ni ha något inom gardin och tillbehör så är det snabba ryck!

Med koden CURTAINGUIDE så får ni 20% på alla gardiner. HÄR hittar ni Jotex.

(Den kan inte kombineras med andra erbjudanden,rea eller rabatter. Endast en gång per kund)

 

Ha en fin dag, här skiner solen!

 

Kommentera

×

Carola Wetterholm – Familjen Annorlunda

Carola Wetterholm, niobarnsmamma från Uppsala, som medverkat i Familjen Annorlunda. Numera ensam med alla barnen på heltid. Vi är en stor familj, men den funkar precis som alla andras, kanske lite mer av allt bara . Tvätt och mat...och ytterkläder i den trånga hallen... Ett är säkert och det är att det blir aldrig tråkigt med nio barn i familjen! Maila mig? Gärna :) Här : carolawetterholm@gmail.com

Samarbetspartner:
Stylewish - Influencer Hosting