Det är ju svårt att undvika corona, för allting handlar om det just nu. Varenda gång det plingar i mailkorgen så är det nån uppdatering från nån unges skola eller från nåt spa man någon gång kanske råkat kika in på. Jag har inte varit på ex Royal  Spa ever, och tänker inte gå dit just nu heller, men lik förbannat så mailar de att jag inte får komma om jag är förkyld. Nä, okey, jag fattar:D

Jag orkar inte hålla på att skriva om det. Jag är fullt medveten om det, men just nu så känner jag att jag vill försöka hitta några andra saker att skriva om.

Så vad?

🙂

När inga inputs kommer som handlar om nåt annat så blir det aningens stiltje i huvudet.

Men jag gör ett försök:) Först har jag en fråga. Vi pratade häromdagen om i vilken Disneyfilm det finns någon som kallas för ”Chiefen” ? Vi var många, och vi har kastat fram den ena filmen efter den andra, men inte kommit fram till något stensäkert. Har ni svaret, så dela gärna med er!

 

Idag åkte jag och Patricia till Friskis för att träna. Sammanstrålade med flera av träningskompisarna, och det var trevligt som vanligt. Jobbigt som vanligt också.

Sen fick Patricia ta bussen hem för hon ville inte följa med mig och träffa Mirka:) Men det ville ju jag, och det var alldeles för länge sen vi sågs. Nu har vi uppdaterat oss lite, för även om det finns telefoner så är det roligare att ses:)

Jag fattar inte hur svårt det kan vara. Vi har häcken full med olika saker, och det är svårt att få tid. Jag har ju massor av plugg varvat med min taxiverksamhet och träning, och sen ska man ju inte glömma alla hemmasysslor som ska fixas också. Det är tvätt som ska tvättas, dammråttor som ska jagas, läxor som ska läsas. Mirka har liknande saker på sin sida, och fast viljan att ses är stor så finns inte tiden. Det kommer bli bättre när dagarna blir längre:)

.

Jag skulle beställa tid för service på pappas bil idag, och onlinebokning är ju najs. Först frågan var reg.nummer, och det kunde jag. Nästa var mätarställning…och där sket det sig. Bilen var i andra änden av stan också så omöjligt att springa ut och kika. Nu är det för mörkt, så det får vänta till i morgon:)

.

Jag har suttit med Jamie nu ikväll och kämpat med läxor. Han hade dels klockan, och jag inser att han är ganska duktig, men behöver öva mer. Han ruttnade snabbt på den appen som de jobbar med i skolan, men jag lockade med Zcooly:) Ni vet, den jag har pratat om flera gånger. Då sken han upp, så det blir helgens projekt:)

Sen skulle han skriva lite, och det gillar han inte. Men han har blivit duktigare på det, även om han, som alla mina killar, har jordens sämsta handstil. Jag kan i och för sig inte aspirera på nån titel som gäller snygg handstil för jag har inte heller det. Den är fullt läslig, om jag inte gör snabba anteckningar i skolan för då kan bara jag läsa;)

Jag blir supertrött i handen direkt. Förr så skrev jag alltid, massor av berättelser, brev, skoluppsatser, och läxor eller senare på jobb. Nu är det ju bara datorn eller mobilen som gäller, så det där med att hålla i en penna och författa långa texter, det är jobbigt:) Lite galet är det allt, men så är det.

.

Vet ni då? Jag har ju två katter. De är otroligt pratiga båda två, det är ett jädra liv på dem hela tiden. De jamar om det inte finns mat, de jamar om de vill gå ut, och de jamar om de vill att man ska gosa. Och de jamar ganska ofta bara för att tala om att ”Här kommer jag.”

Mycket jam med andra ord. Och när de väl har blivit utsläppta, så nog fan ska de in direkt, och då sitter de utanför fönstret och glor, och jamar, men det hör jag inte nu för jag har lurar och sitter och skriver, men jag ser ju:D Inte kan de heller samordna sina in- och utgångar , nejnej det är ingen sport. Utan först den ena ut, sen den andra. Så den ena in och lagom till man satt sig i soffan, puffat till kudden och dragit filten över knäna och plockat upp datorn…DÅ kommer den andra. Varenda jäkla gång.

Jag vet att det finns kattluckor. Men jag är inte så sugen på att ha en sån för det måste dra. Alltså komma in kall luft. Det är en omöjlighet att det inte gör det. Och det enda stället som skulle funka att ha en kattlucka är i vardagsrummets altandörr, och där sitter man ju alltid. Att behöva frysa är inget alternativ, så det får bli att resa på rumpan. Vilket ju i sig är nyttigt. Men jag längtar väldigt mycket till man kan ha dörrarna på vid gavel, eller i alla fall på glänt.

Nu sitter Stumpan och kikar på mig, vill komma in. När jag inte reser mig så går hon lite fram och tillbaka på fönsterbrädan, och liksom visar sig. När jag väl släpper in henne så kommer hon garanterat att vilja ut om en kvart igen.

—

Och ja. Nu släppte jag in henne, och vem sprang som en avlöning genom vardagsrummet för att hinna tränga sig ut innan jag drog igen dörren? Jodå, Sellman:) Om tio minuter vill han in…suck:)

De där djuren ♥

Idag gjorde jag torsksoppa, vilket alla djur uppskattade något oerhört. Barnen? Jodå, men de är lite löjliga när det gäller fisk.

Jag hade två olika tankar när jag lagade. Dels soppa och dels en OnePotPasta, alltså allt i en och samma kastrull. Det blev nån halvvariant av de två:)

Receptet då:

Jag kokade upp vatten och hade grönsaksbuljong i, skivade morötter och i med spagetti som jag bröt sönder. Lät det koka en stund och sen pytsade  jag i torsken skuren i bitar och frusen broccoli, plus dill.

Avancerat va? :=)

Jag hade tänkt ha i sojabönor, tomat eller linser eller nåt, men de var visst slut, så det blev så här. Jag hade i och för sig frysta grönsaker men struntade i dem. Och det var gott! I all sin enkelhet. Jag tycker att kokt torsk är gott i och för sig.

Doris åt som om hon aldrig fått mat förr, och alla snikade till sig rå fisk medan jag skar den. Ibland känner man sig oerhört populär när man lagar mat. Ja, det var lite salt för Doris kanske, men hon får det sällan. Nu blev det mycket över, så jag har minsann en middag färdig till nästa vecka. Det gillar jag.

Jag har slarvat en del med att ta vara på rester. Det är pinsamt att erkänna, för jag brukar var duktig på det. Jag tycker inte om att kasta mat. Men det är ibland svårt att få det att räcka till en helt ny måltid när vi är så många, och då blir det liggande. Barnen gillar inte rester. Av den enda anledningen att det oftast var något de inte var så förtjusta i första gången kanske;)

Nu har jag rensat lite i frysen och får rum att frysa in saker, så då brukar det bli bättre. Just soppa är ganska tacksamt att göra när man har lite för lite för att det ska räcka till alla, och vi har pratat om att ha en soppa-dag i veckan. Jag tycker bara inte att det är riktigt mat…. och vill helst ha pannkaka till. Jag vet att många tycker att det är en efterrätt, men för mig är det tvärtom, soppan är en liten aptitretare (eller nödvändigt ont för att få ena pannkisar) .

Däremot tycker jag att det är ganska tråkigt att steka pannkaka till en bataljon, så det bli inte allt för ofta.

.

Nu ska jag ta vara på att det är absolut noll och intet på tv, och passa på att skriva. Jag har en del tvätt att ta reda på också, och så har jag böcker att läsa.

I morgon ska jag och mamma hämta nycklar och larmbricka nånstans, så att de sen kan lämnas till vem det nu är som sköter om hemvård. De kommer behöva lite hjälp i hemmet, i alla fall tills pappa blir starkare igen. Med vad vet jag inte riktigt, men det är ju bra om de kan komma in:)

Sen handla och träna. Om inte Friskis stänger förstås. Det är verkligen en dag i taget nu.

Pust, jag önskar att vi kunde skruva fram tiden lite! Till post corona. Försätta alla i hibernationsömn kanske, eller vad som helst så man kan få leva som vanligt.

Men, så är det, bara gilla läget. Och tvätta händerna!

Vi hörs snart igen!

 

 

 

Sådärja:)

Deadline avklarad. det blev totalt 25 sidor, så jag fick lite fart på både tangenter och fantasi till sist.

Ganska bra ändå, för i förrgår hade jag typ tolv eller tretton sidor och det stod tvärstill, så jag är jäkligt nöjd med mig själv. Mycket dialog förvisso, men det gillar jag.

Nu ska jag läsa en bok innan jag tar itu med nästa inlämning. Jag kör vidare med Jack Reacher:)

I pappas bok, som han klagade att det inte var ett enda jäkla mord i, så hade Reacher nu slagit ihjäl några stycken, så ordningen var återställd:) Men den var fortfarande kass tydligen. Jag tror det beror mer på att han ligger på sjukhuset och har så tråkigt och är trött.

Hans blodvärde hade varit på 46, eller var det 43? Superlågt i alla fall. Men förstå… normalt är runt 120-130.. Då har man inte mycket blod kvar.

Syrran var i väg och lämnade blod förra veckan, lite för att hon kom på det nu, men hon är blodgivare sen många år.

Jag har försökt bli det, men fick bara skäll för att mina ådror var så dåliga och bara rullade undan och sprack, så jag kände inte för att återkomma;)

Sen blev jag gravid en, två och många gånger, och då var det aldrig några problem att ta blod, de stack en gång och fyllde rören på nolltid, så jag tänkte att mina ådror kanske läkt ihop fint. Och det kanske lät som om jag var en föredetta sprutmissbrukare? Men sanningen är mer att jag ju legat på sjukhus en del som liten, och förr i tiden fanns det inte så mycket saker speciellt anpassade för barn, inte heller nålar. Så jag har blivit rejält sönderstucken. Det gör det svårt att sticka sen.

När jag väntade Jamie var jag med i en smärtstudie. Man skulle dels lämna blod under graviditeten, och göra nåt smärttest. Sen uppföljande blodprov efteråt. Inga problem med de första proverna. Men sen, några veckor efter förlossningen, när en sköterska kom hem till mig för att stickas. Det var som att leta vatten i en öken. Ådrorna fanns där, hon kände dem och såg dem, men så fort nålen kom så kröp de och gömde sig.

”Stick du” sa jag och hon stack. En gång, två gånger, tre, fyra, fem, sex…..sen vägrade hon sticka mer. Vi provade med armvecken flera gånger, båda två, på handryggen men inte en enda droppe. Jag drack två liter vatten och vi väntade mellan varven, för jag ammade ju också. Man får ju mer blodvolym under graviditet, så därför har jag varit enkel att sticka.

”Kan du inte sticka här då?” sa jag och visade på handloven. Hon var inte så sugen på det, hon tyckte synd om mig, men jag tyckte mer synd om studien som inte skulle bli fullständig:)

Jag envisades och hon gav det ett försök och se på fan, där kom det precis så mycket blod som hon behövde, sen tog det slut. Hon rekommenderade mig att släppa tankarna på att bli blodgivare och i stället spara mina kärl till den dagen jag behöver dem själv. Det ligger ju en del i det, så jag lyder:)

För övrigt gör det ont att sticka på handloven. Jag är inte, märkligt nog med tanke på mina ganska traumatiska barndomsupplevelser på sjukhus, inte det minsta stickrädd. Tvärtom, tittar gärna när de håller på;)

Jag tänker att om det blir riktig kris i blodbanken så går jag dit. Tills dess hejar jag på alla som är blodgivare:D

.

Jag läste att de i Danmark stänger alla offentliga skolor, förskolor och universitet pga corona. Ibland är jag extra happy över att plugga på distans:) Inte för att det kanske hjälper, stänger svenska universiteten så kanske även distanskurserna ryker. Men hoppas kan man ju, vi är ju inte beroende av att vara på plats.

Jag läste även att nu stänger Uppsala Akademiska för besök. Pappa kommer ruttna, men jag lyssnar såklart på det.

Jag får en känsla av att ni är flera som tror att jag är nån slags motvalls kärring som minsann inte tänker göra som man blir tillsagd, och att jag tror att jag inte kommer drabbas, och att jag gladeligen kommer sprida mina virus vidare.

Inget är mer fel. Jag gör ALDRIG så, så varför skulle jag börja nu?

Jag tror inte att jag är immun mot just precis något, inte heller denna influensa. Jag kanske blir sjuk, kanske inte. Förhoppningsvis inte. Ta i trä.

Jag kommer att följa alla påbud som myndigheterna ger. Men jag tänker inte sugas in i nån masshysteri.

Så, nog om det!

.

Min syster fyllde år förra veckan:) Jag hade hittat en så bra present som jag var så jäkla nöjd med. Först köpte jag det till henne, men sen ångrade jag mig såklart, jag ville ju också ha:)

Sen stod de här två förpackningarna på mitt köksbord och väntade, jag kunde ju inte packa upp mitt innan hon fått sitt, så när jag äntligen kunde ge henne det var jag så otålig.

Det är Jamie Olivers set, det är gjort av återvunnet glas:) Miljövänligt också alltså.

Vi såg glasen på Radisson Blu i somras och båda blev störtkära, det är ju så himla fint! De är dessutom jättegoda att dricka ur. Nu har jag då diskat mina och de används flitigt. Det bästa är att jag hittade dem på Dollarstore av alla ställen, för en spottstyver.

Toppen!

.

Syrran hämtade upp mig och vi åkte och tränade. Cirkelfys:) Efter det så åkte vi till Willys för att handla, och där var osten billig så jag bunkrade lite. Eller nej, förlåt, det gjorde jag inte. Men jag köpte tre stycken sådana där två kilos, så nånstans runt sex kilo ost blev det, och det räcker på sin höjd i två veckor. Max. Mina barn äter upp en såndär ost på  några dagar:) De äter på vanliga smörgås, de gör toast i massor och vi använder mycket riven ost. Varje gång som den är framme så kommer minst ett djur och vill smaka också, så ja:) Det går åt en hel del, men vi är ändå nio personer som bor här.

Lite mjölk och yoghurt och bröd och pasta och ….tja ni fattar, en helt vanlig shoppingrunda. Det roligaste var kanske semmelbullarna som innebär att det blir semla i morgon:)

 

Jag ska träna först men sen möter jag upp en superkär vän, som det var alldeles för länge sen vi sågs. Det är själva fan vad det är svårt att få ihop saker.

Överlag är det många ändrade möten i min kalender, i natt mailade Lovelias klassföreståndare, från förlossningen där hans fru födde barn. Vårt planerade utvecklingssamtal kockan 16 blev inställt:)

Det gör inte mig så mycket, det funkar bra för henne i skolan och det känns inte så viktigt. Han är jätteduktig på att höra av sig med uppdateringar kontinuerligt så jag har koll ändå.

.

Nu är klockan massor, som vanligt.

Men vi hörs i morgon, som vanligt:)

Tills dess – sitt lugnt i båten och sov gott♥

I annonssamarbete med Ellos

.

Som ni vet så är våren på väg:) Jag vet att det så här års är väldigt olika beroende på var i landet man bor, en del har meterhög snö medan andra har ställt ut alla sommarmöbler och börjat odla.

Jag bor i mitten av landet, Uppsala, och här har vi knappt haft snö alls i vinter, men heller ingen vår. Men nu börjar den komma. Det spirar i mina rabatter och när jag går mina hundpromenader så luktar det vår. 🌸

Hos Ellos har det varit vår ett tag men det kommer in nyheter hela tiden:) Ännu är det inte riktigt dags för de tunnaste plaggen men snart så.

Jeans är ju en favorit i alla färger och former.

Det här är en tajt hög modell, som synes finns i många färger. Det är ju snyggt till precis allt. Till den här rosa med vida ärmar till exempel, som blev en omedelbart favorit 👍

Den ihop med svarta jeans såhär är ju så snyggt!

Måste visa er en kjol jag tycker är så himla snygg. Kolla!

Ellos har alla storlekar, det gillar jag.

Patricia är pytteliten och hon brukar alltid hitta plagg här som sitter klockrent. På samma vis som det finns de lite större storlekarna. Suveränt👌🏼 Alla är ju verkligen inte stöpta i samma form.

Ju mer jag tittar på kollaget jag gjort här under, ju mer förtjust i kläderna blir jag:) Jag valde dem ju för att de var snygga men de växer ännu mer för varje gång jag tittar på dem. Den gröna blusen, den stickade med kort ärm eller med lång, de ärmlösa. Jamen allt från Ellos är fint i år:)

1 v-ringad

2 + 5 Grön/mönstrad blus

3 + 7 ärmlös blus

4 + 8 kortärmad stickad

6 + 10 tunnstickad långärmad

9 rosa top

Om ni hittar något som faller er i smaken så kanske ni vill ha en lite extra härlig rabatt?

Med koden 415414 så får ni 30% rabatt på den dyraste varan, ordinarie pris, inklusive externa varumärken PLUS 5 % extra rabatt på alla nedsatta priser🤗

Ellos hittar ni här ⬅️

Hoppsan hoppsan!

I går gick dagen snabbare än snabbt igen:)

Herregud, om jorden snurrar snabbare så kommer man ju ramla av snart!

Vi började med att åka till Friskis och köra med instruktör. En liten grupp idag men inte mindre jobbigt för det. Det är tvärtom:) Vi fick avsluta med armgång:D Äntligen en gren jag känner att jag kan glänsa lite i, hehe. Som jag har övat på det, men så ger det ju nån slags färdighet också. För kanske två år sen så kunde jag inte ens hänga i stången rakt upp och ner längre än några sekunder. Jag tänker att man kanske kommer att ha nytta av det någon gång i framtiden. Ser ett scenario framför mig där det enda sättet att ta sig ut från ett brinnande inferno är via armgång, och hur jag galant fixar det, med elden som slickar fötterna;)

Sen hängde vi kvar där, jag och Patricia och snackade innan syrran kom och hämtade upp mig för vidare färd till nästa Friskis.  Patricia åkte hemåt, och vi loggade in för cirkelfys. Jag var genomsvettig och hade vis av tidigare dubbla pass, packat ned ett extra par brallor så jag kunde byta om:)

Så nu har jag testat båda de nya paren byxor, och linnet jag köpte, och allt är till belåtenhet.

Den här ledaren är gammal i gården, men har varit borta ett tag, men det är så kul att han är tillbaka. Han har ett bra upplägg och ett sätt som ger energi. Det är viktigt att man gillar ledaren. Vi har varit på pass med ledare som är så tråkiga ( i våra ögon sett!) och då känner jag att jag regriderar tillbaka till störig tonåring och gymnastiken i plugget. Pustar, suckar och FUSKAR. Haha, så jävla korkat, det är ju inte för någon annans skull än sin egen man är där. Ledaren skiter ju i om jag är gnällig liksom. Ja, jag funkar som Pingu:)

Men han är bra! (Både Pingu och ledaren) Vi snicksnackade med honom lite efteråt också,( inte Pingu) och sen ilade vi vidare till pappa. Vi hade hans rullator med oss, och när vi kom så satt han upp i fåtöljen på rummet. Tidigare har han mest legat i sängen, men i går var han uppe hela dagen. Han är ju fortfarande matt, och när man har kört alla krafter och värden i botten så tar det ju tid innan man kommer rtillbaka.

Han fick följa med oss på lite vändor i korridoren och så satt vi och babblade. Vi var där i nånstans runt fyra timmar:) Han har ju übertråkigt där uppe, men det är nog ett tag till han kommer hem.

Och till er som skriver och undrar om jag inte är orolig för hans skull gällande corona. Jo, självklart är jag det. Självklart är jag orolig att det ska drabba nära och kära, speciellt de som tillhör riskgrupper. Men vad ska jag göra tycker ni? Vad kan jag göra som förhindrar det? Bli hysteriskt livrädd hjälper inte ett dugg. Inte heller att bunkra mat. Eller att isolera oss i förebyggande karantän.

Det enda man kan göra i dagsläget är att följa de rekommendationer som myndigheterna ger ut. De sitter på alla fakta. Och använda sitt sunda förnuft.

Tvätta händerna, nys/hosta i armveck, träffa inte sjuka människor/gå inte ut om du känner dig sjuk. I nuläget inte ens om man är på g med en förkylning. Man måste ta sitt eget ansvar, för allas skull.

Sen kan man bara hålla tummarna. Bara för att jag sitter lugnt i båten innebär det inte att jag är nonchalant och ignorant. Jag följer utvecklingen, men rädsla och panik hjälper aldrig.

.

När vi åkte hem från pappa så lagade jag mat till kidsen innan jag duschade. Ja, en hel dag i sunkiga träningskläder, dock med överdag utanpå, så det är ingen större svettluktsvarning:)

Kidsen fick vegetarisk köttfärssås och pasta. Eller det kanske heter vegetarisk färssås förresten ? Kött är det ju inte. Men med pasta i alla fall:D

Jag var så hungrig att jag inte hade tid att vänta på att det skulle bli klart, jag käkade kvarg. Jorrå:) Det är också mat, och helt ärligt nu så gillar jag inte den där vegofärsen, men säg det inte så högt;) Det går bra i lasagne exempelvis men inte så mycket annat. Brrr.

Sen satt jag på rumpan och skrev, vilket jag idag fortsätter med, det är deadline i kväll. Jag satt fast riktigt jävla rejält igår, det tog fler timmar att skriva en halv sida, men sen lossnade det:D

Återigen ser min googlinghistorik ut som jag planerar ett, eller flera mord. Nu hittade jag superbra information om skottskador på Läkartidningen.se. Klinisk information exakt så som jag behövde. Så nu vet jag precis hur ett ingångshål respektive utgångshål från hög/låghastighetsvapen ser ut, i detalj:)

Det här är en ny historia, i min B-kurs, och jag har inte riktigt fått nån feeling för den förrän nu. Jag har tyckt att den är ok men inte så mycket mer, men nu börjar jag gilla den. Lagom tills den ska in och jag sen kan släppa den till förmån för de andra. Jag skrev ju ett utkast på tio sidor som var mer av feelgood och vardag, men det var alldeles för trist, så det blev action här med, och det andra ligger och väntar på att kanske återupptas;)

Och nu ska jag återgå till skrivandet! Det ska skrivas 20-25 sidor och jag har nitton. Var tvungen att ta en paus för att hämta mera kaffe, och prata lite med er.

I eftermiddag är planen skriva, träna, skriva.

Vi hörs lite senare ♥

 

 

 

 

 

Innehåller reklam och annonslänk för Stadium

.

Idag är det återigen måndag. En måndag med lite blandade saker, både bra och mindre bra:)

Vi börjar från morgonen, som var seg. Jag sover så dåligt:/ Jag tror att jag vaknar av olika saker, som att Corrinda ligga och hostar under mitt rum, eller hönorna som är tillbaka, eller en hund som skäller, eller att Doris snurrar i sin korg, eller vad fan det nu är som väcker mig. Jag somnar gott, sover en halvtimme/timme, sen vaknar jag av något, gärna med ett ryck. Och sen är det kört att somna om. Snark.

Klev upp så småningom i alla fall, och åkte senare iväg för att fixa fransarna hos Dau

När jag klev utanför dörren luktade det vår, och det känns i luften att det är slut på vintern nu. Det spirar och blommar i mina rabatter, och luften är högre och klarare på nåt vis. Jag fick lite bråttom som vanligt nu för tiden, men klev innanför dörren i tid. Dau har ändrat om lite i sin fantastiska sekelskifteslägenhet som hon har sin salong i, och det är så fint ♥

Vi snicksnackade och sen gosade jag med hennes lilla vovve, som är så rar att jag nästan vill stoppa honom i fickan och ta med:)

Sen mötte jag upp Patricia, hon var på Holmlunds och kollade rea. Jag hittade en svart jeanskjol som jag köpte:) Jag hade tänkt att vi kunde luncha eller fika, men så kom jag på att jag ju fastar på måndagar, så hur kul skulle det bli? En kopp kaffe och ett glas vatten, tack;)

Vi tar det en annan dag. I stället slösade jag mina pengar inne på Stadium.

De här är på medlemspris nu, 199kr, fanns flera färger.

Och sen de här.  Det är en ficka på var sida av benen. Om man vill förstärka ridbyxlåren, eller ha mobilen med sig;)

Och ett linne som jag glömt bort hur det ser ut;) men det var svart det med. All black, everything, då vet jag att jag använder det:)

Jag tränar ju fyra-fem-sex gånger i veckan, och mina träningskläder är konstant i behov av att tvättas, det är väl det enda tråkiga;) Jag har helst kompressionstights som håller in riktigt ordentligt, men de jäklarna kostar mer över än under tusenlappen, och köps oftast på rea. Men jag har insett att jag måste ha även andra, och har ett gäng olika. Nåväl. Nu ska ni få gissa!

Jag är 169 ståtliga centimeter över havet ( de säger att man måste sluta ta med den där halva cm när man är vuxen…annars är jag 169,5,hehe) och väger väl typ 65 kilo. Gissa vilken storlek jag köpte, efter att ha provat och blivit irriterad:)

Storlek XS! Men för i helvete, jag är inte en extrasmall person. Jag är en medium, har varit i alla år. Nä, nu ljög jag, har varit uppe på large i bland, och är fortfarande. Men jag är inte en petite variant av kvinna. Jag är mer grande;) Med överjävligt många celluliter på låren och en rumpa som inte direkt ser ut som jag tror;) OMG man ska inte klä av sig i provrum, där speglarna visar den krassa verkligheten om ens baksida….

Jag tänker låtsas som att jag inte såg den saggiga röven och fortsätta tro att den är hyfsat tajt. Och köpa längre linnen, hehe;)

Nåväl, vad ville jag säga med det här då? Jo, att det är något fel på storlekarna när jag utan problem drar på mig brallor i extrasmall. När small sitter korvigt för det är för mycket tyg, och medium löst. På ett par tights. Det här gäller heller inte överallt. På Cellbes är jag en klockren 38. På Lindex 36-38, på H&M nånstans mellan M-L. Me&i är ofta small perfekt.

Hur i hela friden ska man kunna ha koll på sånt här? Jag vill ha tillbaka dåtidens mått, tack:)

Nu ska jag testträna i dem i morgon, dubbla pass:D

Stadium har jäkligt bra slutrea nu och ännu mer på nätet än i butik inser jag nu när jag skulle visa er. Jag ska klicka runt lite där snart tror jag. Jag letar främst linnen nu, som är lite lösa men med en kant nedtill som håller kvar dem. Så ofta ska vi göra konstiga saker upp och ner, och att linnet kasar upp över magen är inte kul. Tipsa gärna!

.

Okey, vi åkte sen hemåt.

Och syrran vidarebefordrade ett mail…..

Amenfanåxå. Jävla corona.

Vi har haft det på känn, men man vill ju inte tro det innan det är ett faktum. Vi har inte känt det minsta tvivel på att åka, och det är ju pga våra grannländer som det flyttas fram. Bra eller dåligt, jag vet inte. Hysteriskt tror jag bestämt jag tycker. Men det blev iaf inte flyttat så länge:D Ozzy blev TVÅ ÅR, här två månader. Antar att de anser att corona är överspelat då, eller?

De pratar ju om att ett vaccin kommer ta 1-1,5 år, så tills dess borde det kanske vara hysteri, om folk nu inte glömmer bort det…

Jaja, jag blev orolig att jag inte skulle vara hemma då, men det är Kristi Himmelsfärd då, så det är jag. Jag älskar ju Bryan Adams, och nu är han i mina lurar. Han har den rösten som jag blir alldeles knäsvag av. I lurarna med det kristallklara studioljudet utan störningar som det ju är typ i bilen där jag oftast lyssnar annars, är det helt magiskt jävla bra. Så är det!

Den som väntar på nåt gott….positivism..;)

.

Jag satte mig för att skriva, och det har det blivit exakt NOLL ord av, så det blir extra många timmar i morgon. Hinner nog en bit nu ikväll kanske. Men jag blev klippt i stället:)

Patricia pluggar ju till frisör, på distans:) så roligt. Hon kommer ju ha praktik förstås, men teorin och dock-klippning är på distans. Det verkar funka bra. Jag har tjatat ett tag nu, men hon har inte velat för jag ville ha ”lugg” . Alltså inte lugglugg utan bara att den är kortare än resten. Mitt hår var jämnlångt nu, och jag tycker inte om det. Jag vill ha olika längder. Men hon har inte lärt sig det än, och var osäker. Men vafan-klipp nu:) Det är bara hår, det växer väl ut.

Perfektionisten Patricia skred till verket, och några bilder blev det visst inte, mer än denna. Syns att det är kortare iaf:)

Det är kapat en hel del på längden, och på sidorna jäms med ansiktet. Jag får väl visa er i morgon:)

Jag ville ha det ungefär som när jag hade luggen på utväxt, och det är ungefär så, jag är nöjd. Mycket nöjd. Mitt enda krav var att jag skulle kunna sätta upp allt hår i en hästsvans så jag kan träna.

Kan vi prata om min hårfärg?

Jag tror på fullaste allvar att jag är blond. Ja, sådär rågblond som ….? Öhh kommer inte på nån:) Men alltså en äkta blondin med det där lite guldiga. Inte vitblond alltså.

Och så är jag mer mörk än ljus. Tror att den här bilden är lite ljusare än verkligheten. Under åren har min naturliga hårfärg varierat massor. Från blond som liten, till rejält mörk när jag var kanske 10-12, och så tillbaka till ljust i tonåren. Sen var jag ganska blond, den färg jag tror jag har kvar alltså:) ända tills…ja fan vet? Nån gång. Det blir mörkare för varje graviditet sa en frisör. Kanske det. Nu har jag väl en färg kvar, och det är grått. Det kan gärna vänta. Jag bad Patricia kolla gråa strån, och hon hittade två. Det är rätt okey ändå. Jag har inte speciellt många, men det kommer väl, kanske över en natt..

Det jag tycker är väldigt märkligt med just gråa hårstrån, det är att de liksom bara finns där en vacker dag. Och då är de redan en decimeter långa, som minst, ibland flera decimeter. Hur är det möjligt liksom? Hoppar de på en i farten, halvvuxna? Och de spretar åt alla håll, som professor Kalkyl. Kritvita är de ju också, mer än grå.

Jag brukar rycka bort dem med en pincett, helt övertygad om att de smittas;)

Jaja jag är inte missnöjd med min hårfärg, tycker den är helt okey, och det är många år sen jag färgade eller grejade. Jag spar mig till alla kommande år med överfärgade grå.

Men nu ska jag sova!

Jag har som sagt dubbla pass i morgon 🙂 Härligt men förfärligt. Sen ska vi upp med pappas rullator till avdelningen där han ligger. Avdelningens egna får fötter( eller hjul?) och försvinner tydligen, så han har fått bråka med ett gåbord som inte funkar så bra. Han behöver motionera och få tillbaka sina krafter, så rulle upp:) Kanske kan vi lura med honom ner till cafeterian och fika:) Bra post-workout.

Så får det bli!

Vi hörs i morgon, natti natti 🙂

 

 

Kollar med ett halvt öga på Superstars och så säger Magnus Wieslander den meningen.

Är vi perfekta?

JAG är det definitivt INTE. Jag är nåt så in i bängen operfekt, och det är väl en jävla tur det:)

De som tror att de är det…de är det nog allvarliga fel på, för jag är helt övertygad om att varenda människa är operfekt. Men det är väldigt många som vill låtsats att de är perfekta, och det gärna genom att tala om vad dåliga alla andra är. Att andra inte gör si eller så, eller går dit eller hit eller varför inte säger det eller det.

Jag ser dagligen hur folk är taskiga med andra på sociala medier. Det handlar om allt från rena dödshot, men även de här småtaskiga sakerna, som att säga att den eller den personen är tråkig/ful/fet/mager/tar för mycket plats eller vad det nu kan vara. Eller kanske att man absolut inte gillar AIK för att nån kändis /influencer gör det. Kanske att man väljer bort att äta potatisbullar för att nån man inte gillar gjort reklam för det. Inte lyssnar på nån musik bara för att nån annan gillar den. Ja, men det är på allvar.

De människorna som inte bara kan vara tysta, utan måste kräkas ur sig sina elakheter, de är av den värsta sorten tycker jag. Man får ha åsikter, absolut!! Det är ju bara roligt, men jag börjar mer och mer önska verklighet av det här jag hör ibland – att man ska legitimera sig med bank-id när man kommenterar online. Skulle folk verkligen bete sig lika illa då? Jag tror inte det.

Ni behöver inte ta åt er, för här inne sköter sig alla. ♥ Det kommer nån ibland och tramsar men de gills inte.

Så nej Magnus W, jag är inte heller perfekt:) Och jag strävar inte det minsta lilla efter att vara det heller.

.

Jajamen så är det med det:)

Idag har syrran och jag varit hemma hos mamma och pappa och satt upp shitloads av tavlor. De har några väggar som är sådana där vedervärdiga betongväggar, där inte ens betongkrokarna vill fästa, utan går av:) Men de flesta väggarna är ändå enkla, tack och lov.

Det blev så himla bra och fint. Mamma och pappa har massor av smidesdjur som en av deras kompisar smitt. Han är då konstsmed:) och även min gamla träslöjdslärare. De har myror och nyckelpiga, tvestjärt, mygga osv. Jag borde ju fotat och visat er men det får jag göra en annan gång. Jag har i alla fall skruvat upp tio små myror på väggen, och med små menas i storleken drygt en decimeter långa.

Jag fick med mig en barometer hem, som är fin, och som jag trodde att man bara satte upp på väggen. Men det verkar vara en liten vetenskap runt den, knacka och ställa in osv?

Fattar inte ett dugg:)

Doris var med, och hon sprang runt i hela lägenheten och letade efter pappa. Han var ingenstans ju, och hon blev så förvirrad:) Till sist lade hon sig på hans plats i soffan, och sen i hans säng. Inte fick hon följa med till sjukhuset sen heller, stackarn.

Vi åkte upp till sjukhuset och hälsade på på honom, och han blir piggare och piggare, det är så skönt. Idag hade han varit uppe och gått utan stöd. Det har inte hänt sen i november:)

På väg hem så messade jag barnen och frågade vad de ville äta, och svaret blev potatisbullar. Alltså, jag älskar det:)

Jag har svårt för färdigmat ganska ofta, hamburgare och köttbullar och sånt, men annat är favoriter, som fiskbullar och potatisbullar. Haha. Jag vet, jag är inte konsekvent, men måste man det då?

Potatisbullar från Felix blev det, och sen fikade vi på bullar och Ballerina.

Av absolut ingen anledning annat än att vi ville. Och kanske att bullpåsen var billig på ICA;)

.

Nu sitter jag i fåtöljen och ska jobba lite, har en del utkast som ska in, och sen ska jag skriva. Jag sitter lite fast i den historien jag ska lämna in härnäst, det är så typiskt:)

De tre som jag för ögonblicket har på is, där har jag koll på vad som ska komma, men i denna står det still. Sen kommer det att ändras, så när den är inlämnad och jag kan ta i tu med de andra så har allt försvunnit. Samma sak varje gång;)

Pappa har förövrigt en Jack Reacher-bok liggandes på sängbordet på sjukhuset, tror det är den senaste. Han klagade på att den var trög att läsa, det var inget våld alls och inte ett enda mord ju!!

Och plötsligt så inser jag varifrån jag fått min förkärlek för våld ifrån. Pappa:)

(Min Jack Reacher som jag precis avslutade innehöll massor av mord, och det av det mer morbida slaget, men det vågade jag inte säga till pappa, snacka om att strö salt i såret, hehe.)

Och för att förtydliga, så är både pappa och jag väldigt snälla och icke-mordiska. Ingen av oss har dödat någon. Än;)

.

Patricia satt i kökssoffan när Stumpan högljutt krävde att att bli klappad. Hon hatar att sitta i knät eller att bli buren, men älskar gos. Sätter man sig på golvet med henne så kan man bli sittande hur länge som helst. Nu hämtade Patricia borsten, fällkammen, och sen kammade hon bort en halv katt. Jäklar vad de börjar håra nu!

Men jag förstår, i morse när jag öppnade för att släppa ut nån av katterna så luktade det vår ute:)

Dagarna bli ljusare och även om det är rätt skruttigt väder så går det åt rätt håll hela tiden. Underbart!

Underbara är även djuren, den här bilden är gammal, men de ligger fortfarande gärna så här.

.

I morgon då, det är skola igen. Jag ska skriva massor, och sen fixa fransarna. Sist så fick jag något helt nytt, som jag glömt vad det hette, men lite kortare fransar. De ska sitta bättre och vara skonsamma. De har suttit så himla himla bra:)

Dau ligger alltid i framkant, är suverän på att hålla sig uppdaterad, och sen är hon otroligt skicklig. Man måste ju ha ett visst handlag för att greja med pyttesmå fransar:)

Jag älskar att få bli ompysslad av henne ♥

I morgon funderar jag på att se om nån vill fika/luncha efteråt, för jag har liksom lust att göra något mer utanför mitt hems fyra väggar:)

Och sen kanske jag ska låta bli att träna, men det har jag inte bestämt än. Vi får se:)

Nu ska jag påbörja det jag ska:) Vi hörs i morgon!

Natti natti

Sådär ja. Äntligen är melloeländet slut.

I år tycker jag inte att en enda låt var bra, och då är det illa. Jag vågar satsa mina sista slantar på att vi inte vinner i Eurovision:)

.

Idag har jag varit på ett infomöte om den här idiotiska utbyggnaden av mitt område som galningarna i kommunen fått för sig skulle vara trevlig. Man ska bygga en helt ny jävla stad. 33 tusen nya bostäder, en spårvagn ( vi tog bort spårvagnarna i Uppsala på femtiotalet av en anledning…) och sen ett fyrspår till järnvägen.

Pelling, vår politiker med STORHETSVANSINNE försöker låtsas som att staten TVINGAR Uppsala att bygga massa nytt, när vem som helst fattar att i alla fall halva Sverige skulle gynnas av att vi får en bättre järnväg. Det stoppas liksom upp här. För några år sen blev vi klara med vårt paradbygge, ett resecentrum. Nu, några år senare…är den för liten. Det var den redan från början, och det visste alla, men lik förbannat så plöjdes det ner enorma summor pengar i den. Det är nämligen så vi jobbar i Uppsala. Därför är det skitenkelt att förstå att det här giddret om bostäder är bullshit deluxe.

Det berör inte min gata, eller mitt område direkt men det berör mig på annat vis.

Idag ville jag mest gå dit och leta reda på en protestlista att skriva på:)

Jag är ohyggligt konservativ och bakåtsträvande, men fast jag har försökt och läst så suger det här.

Det fanns ingen lista, bara kartor..och jag borde ha fotat dem och visat er, för om man nu ska ha ett informationsmöte och visa upp sina planer, så kanske man skulle ta och skriva ut vad det är man glor på? Typ namnen på områdena, Ica, rita ut järnvägen som den ser ut på alla andra kartor, och vägar med. Vägarna här var vita streck med gröna prickar som flöt hit och dit. My fucking God. Vi stod med flera andra och vred och vände på kartan och försökte få ordning på den. Till sist, efter att ha lokaliserat de stora fotbollsplanerna ganska nära mig, så fick vi den gemensamt på rätt köl.

Snark.

Men det var goda bullar och kaffe, jag drog i mig två koppar och tryckte i två bullar:D

Så helt meningslöst var det inte. Nästa möte ska jag vara förberedd och ha fastat hela dagen så man kan äta sig mätt;) Haha.

.

Sen drog vi och hämtade upp mamma och åkte till pappa. Idag var han piggare 🙂

De har gjort en gastroskopi och hittat ett stort sår på tolvfingertarmen, som kan förklara hans låga blodvärde, som var strax över 50….! Tummar hålles för att det går åt rätt håll nu äntligen.

Han och mamma kollade på skidskyttet och vi åkte vidare till ett HIT-pass. Ny bana idag, och den var kul! Grisigt som alltid, men av nån anledning:) lite mer överkomlig.

När vi kämpat oss igenom den så var det vidare därifrån till en superviktiga basketmatch för Corrindas lag. Vann de den här så slapp de kvala.

Och efter en otroligt jämn match där det vägde hit och dit, så vann de med några fjuttiga poäng:D

Jag är inte så förtjust i basket. Det är alldeles för mycket ljud, det är signaler som skulle kunna väcka Tutankhamon (1323f.Kr) från sin eviga vila. Och det är åt helsike för mycket avblåsningar. Foul…är det djävulens påfund tro? Jag tänker så här, slopa eländet, för så många är helt meningslösa för spelet. Lite som hands i fotboll. När man gör det med flit så syns det, och då kan man döma för det, men de här småsakerna – de stör bara spelet. Domarna dömde dessutom ungefär tusen foul åt Uppsalalaget och minusfouls till gästerna.

Meeeen, de vann:) och det är det enda som räknas i slutet. Yjohooo:)

.

Hem, via affären för lördagsgodis. Duscha och sen äta. Idag lagade Novalie maten, och det var väldigt gott:)

Sen då…ja, mello såklart:)

Och nu sitter jag och ser på film. Alla kids är spårlöst borta, jag tror några sover och andra spelar dator eller kollar på sina grejor på Youtube.

En väldigt vanlig lördagkväll i det Wetterholmska hemmet helt enkelt:)

.

I morgon är planen som följer : Hjälpa mamma sätta upp lite tavlor och grejs, besöka pappa, kanske se Corrinda spela basket.

Det borde kunna funka tycker jag.

Nu ska jag fortsätta se på filmen, och sen läsa lite:)

God natt!