I samarbete med KidsBrandStore

.

Det här tycker jag är superkul:)

Jag minns när jag för första gången stötte på KidsBrandStore, och blev imponerad. Det känns som ganska nyligen men se på sjutton – nu har de Åtta års jubileum!

De har varumärken som Gant, Polo Ralph Laurent, Calvin Klein, Peak Performance, Levis och massa andra märken. Allt på ett och samma ställe:)

De är nordens största modebutik för unga, både off- och online, och de har snabba leveranser om man väljer att shoppa online.

Mina barn, precis som många andra, vill gärna ha det som är snyggt och modernt. Här hittar de alltid kläder som hamnar på önskelistan. Så här års har jag fyra födelsedagsbarn, två har fyllt, två fyller snart, och min telefon fylls av bilder som de skickar:)

”Den här önskar jag mig mamma”

Bland annat de här:

Så himla bra att det är 20-70% på allt nu, förutom Parajumpers:)

Och så himla bra att jag får ge er ytterligare 8% på reapriset med koden : CAROLA8

?

I fyra dagar gäller det här så kika in om ni vill fynda fina märkeskläder. Det är inte långt till jul ☺️

Gäller till och med söndag 22/9

KidsBrandStore alltså ??

Jag har precis skrivit ett halvt inlägg som jag valde att inte publicera, eller ens skriva klart:)

Det var kanske en aning irriterat… 😉 Jag är svinigt förbannad, och det finns en person som jag skulle vilja ruska om rejält. Men för tillfället så nöjde jag mig med att skriva och lägga det åt sidan. Det lättar en del. Jag har alltid gjort så, när saker bubblar över, av både glädje, sorg och ilska så skriver jag. När jag ibland hittar gamla sådana dokument i datorn så hajar jag till, och känslan jag hade då går nästan att känna i sin helhet, speciellt när man varit ledsen.

Det är som att jag genom att skriva det kan få det ur systemet. Inte så att jag glömmer det, men det är lite samma sak som att prata med en kompis. Den där bördan blir enklare att bära om man delar den:)

Bah! Skit i det här nu!!

.

I går hade jag ju lilla goseproppen Jack här igen:)

Jag hämtade honom på morgonen, och åkte hem med honom hit. Lämnade honom till Patricia för att sen åka och träna:) Både hon och Corrinda var hemma, och alla älskar att hänga med Jack så jag delar med mig:D Han är väldigt mycket för att vara bara hos mig, men finns jag inte så funkar det alldeles utmärkt med mostrarna.

Det här med att träna tidigt… Jag har tidigare avskytt det för jag hinner inte äta ordentligt före, men det har tydligen ändrat sig. Det funkar bra. Jag blir i alla fall inte matt och yr:) Jag ogillar fortfarande tidiga pass, men som sagt, vad gör man när de bästa ligger då. Däremot vet jag inte om jag kan hålla med om att man har resten av dagen till att vara produktiv. Jag blir trött:) Helst skulle jag sova en stund, men det funkar sällan.

När jag kom hem var det dags för lunch för Jack så jag gav honom lite käk och sen blöjbyte och ut i vagnen. Han var supertrött och somnade på en sekund. Jag duschade, vek tvätt och sen plockade jag fram studierna. Jag hade tre böcker att läsa, de är i en serie och den sista var reserverad av nån så jag kunde inte ha dem kvar. Så det var ju bara att läsa ut dem snabbt. Två läste jag dagen innan och den tredje igår. Jag var tvungen att lämna tillbaka den igår, och tänkte att det skulle jag göra när jag lämnade Jack.

Jag hann skriva en del också innan han vaknade. Han är så mysig, för när han vaknar så ligger han alltid och kikar en lång stund, snackar lite för sig själv och är bara glad.

Jamie kom precis när Jack vaknade och de lekte en lång stund. Jamie är favoriten, det räcker med att han visar sig så skrattar Jack så han kiknar:)

Jag har plockat fram de leksaker som jag sparat från ungarna och lagt i en låda, som jag nu bara ska hitta nåt ställe att förvara mellan varven. Mina barn älskar att leka med dem:)

Eftersom han inte käkat så himla bra innan han sov, så fick han en burk mat igen och smackade i sig nästan hela. Doris står troget nedanför och hoppas att han inte ska orka så hon får det sista:D

Sen plockade jag ihop hans saker, för idag och i morgon ska han vara hos sin farmor. Från sista september har de fått en dagisplats. Det är givetvis toppen för Janelle och Simon att slippa krångla och be om hjälp med passning, men det gör ont i hjärtat. Han är så liten. Och han kommer bli så mycket sjuk. Och han är så liten… ja igen:) Men det kommer nog bli bra. Jag ska be om att få bli inlagd som betrodd person så jag kan hämta honom:)

Vi packade in vagnen och sakerna i bilen och så följde Jamie med, först åkte vi till stan. Varje gång jag ska till stadsbiblioteket så surar jag lite över att det inte finns parkeringar precis intill. Det är dåligt med det överlag i stan, och de som finns är alltid fulla. När man som jag bara ska lämna eller hämta böcker så suger det ju att parkera långt bort. I går fanns det en ledig plats nere vid ån, närmare än så finns nästan inte, det är kanske tvåhundra meter:)

Jag tog Jack på armen och även om han bara väger tio kilo så är det tungt. Han hjälper inte direkt till.

Lämna böcker, och hämta nya böcker. Inte några spännande, Hamlet, Euripides, Dramatikanalyser och lite så. I den ena kursen ska det skrivas dramatik. Jag som inte har litteraturordskoll, tänker då på dramatik som i action:) Så fel så fel så fel. Det är pjäs. Kan säga att jag tusen gånger hellre skriver action, som jag liksom behärskar. Jag har ju knappt gått på teater 🙂

Så iväg för att handla. Simon messar när han vaknar och jag skulle hinna innan, så styrde kosan mot Gränby. Jag handlar inte så ofta på Ica där, vilket medför att jag inte hittar, så det tar alltid massa extra tid. Jack satt i vagnen och var superhappy när Jamie drog den och jag gick och muttrade över allt jag inte hittade:)

När vi var klara åkte vi och lämnade Jack, och bilstolen och vagnen och alla kassar, och sen snabbt hem för nu var det dags för fotbollsträning för Jamie.

Det blåste svinkallt nere vid fotbollsplanerna så efter två minuter med håret flaxande runt huvudet och iskylan som kröp in i skelettet så satte jag mig i bilen. Jag hade förutseende nog tagit med en av kursböckerna som jag nu hann läsa runt 40 sidor i. Den är skriven av vår ena lärare och hon pratar väldigt härlig skånska, så i vissa partier av boken kunde jag precis höra henne:)

Jag älskar dialekter, speciellt de här breda, det är majsigt. Själv kommer jag från Uppland och har ingen speciell dialekt. Jag har med åren slutat med Röck, Tröck och lös (lampan lös) och i stället lagt mig till med diverse både norrländska som småländska som värmländska uttal. Jag är värsta sortens copycat;D

.

Och sen då. Jo det blev hem, äta middag som Trixie lagat, och sen när jag i lugn och ro skulle sätta mig för att skriva, så blev det kaos. Med hänvisning till mina första meningar i inlägget. Några timmar senare, efter gråt, ilska och svordomar, samt en högst märklig konversation på messenger, så hamnade saken i nåt slags dödläge.

De mindre barnen kröp i säng, och jag hamnade i soffan för att jobba lite…men fastnade i stället i Jumanji som Corrinda och Patricia kom och tittade på. Vi är högst eniga om att Dwayne Johnson, aka The Rock, är både kul och stilig att se på, och Jumanji är rolig:)

Nu däremot ska jag skriva och göra det jag inte hann igår, så nu ska jag avsluta, vi hörs förhoppningvis senare i kväll:)

Ha en bra ….öhh, torsdag är det va? 😀 Jösses den här veckan är fullbokad ända in på söndagens sista timmar, och jag tappade bort vilken dag det var efter halva måndagen…:)

Allt gott! Hörs sen:)

Min lilla loppa fyller år idag. Tolv år!! TOLV….

Det är helt galet:)

Lovelia föddes tidigast av alla mina barn, tror det var v.38+0, mot tvillingarnas 38+2.

Hon var minst också, vägde 2,7kg, mot Robbans 2,8 och Corrindas 3,2.

Hon var 47cm (Robban 48) och allmänt liten som en loppa. Hon är även en av de ungar som skrämt mig ordentligt. Corrinda gjorde det också genom att ha ganska knepiga ryckningar och skakningar som nyfödd. Jag som jobbade på en neurologisk barnavdelning och har sett hur många krampsjukdomar och anfall som helst var helt övertygad om att hon hade någon form av skada. När det var en av ”mina”läkare som gick ronden så berättade jag om min oro. Han svarade att han förstod mig fullt ut och att han inte kunde säga att hon INTE krampade. ”Du vet lika väl som jag vad det kan vara, och du vet också att det precis lika gärna bara kan vara en omogenhet i nervsystemet.”

Det var exakt vad jag behövde höra. Att jag hade rätt att vara orolig men inte behövde få panik. Corrinda är helt frisk??

Lovelia hade konstiga hjärtslag redan under graviditeten. Vi fick åka in och kolla upp det, och de trodde att det bara var lite omoget nervsystem:) Det där nervsystemet alltså:)

Efter timmar med ctg och ultraljud bestämdes att det inte behövdes mer än vanliga kontroller resten av graviditeten och en uppföljning när hon var född.

Men så började jag blöda med drygt två veckor kvar, och det blev akut in på förlossningen där de inte kunde se vad som blödde. Kanske höll moderkakan på att lossna. Kanske inte. Jag beordrades sängläge. Fick gå upp på toa men inget mer. Förlossningen skulle sättas igång men så länge det inte var fara för livet fick hon stanna, under övervakning. Det här var en fredag. Lördag var det fullt på förlossningen och söndag sköt man också upp det. Jag hade värkar till och från, på lördagkväll så pass starka att det ett tag såg ut att bli en bebis. Men så fort jag reste på mig, det räckte med att bara höja sänggaveln lite, så avstannade det. Så höll det på i två dygn. Jag var så jävla less till sist att jag aldrig lade mig ner mer än där värkarna höll sig borta?

På måndag skulle det sättas igång. Jag vaknade och allt var lugnt. Fick gå upp och rätt var det var började värkarna. Jag vägrade att ens sätta mig för nu jäklar skulle ungen ut. Jag hade hyfsat ont, stod och gungade och läste bok och låtsades inte om dem, livrädd att de skulle sluta. När läkaren kom in för att kolla hur öppet det var, och vad som skulle till för att sätta igång det hela så började hon skratta.

”Men hallå jag känner ett huvud här, ner med dig och föd barn nu kvinna!”

Så då gjorde jag det:)

En pytteliten unge föddes och såg frisk och kry ut men hjärtslagen var fortfarande inte som de skulle. Tror hon hoppade över var tredje eller så. Vi fick ändå åka hem i väntan på att ett ultraljud skulle göras dag tre. Där, i undersökningsrummet brast all självbehärskning. Ett hjärta är jäkligt viktigt. Hon var liten och för tidigt född, (jag brukar gå över nån vecka. ) Jag hade börjat blöda. Har aldrig hänt varken före eller efter.

Var det för att hennes hjärta var dåligt? Läkaren sa inget utan bara körde med ultraljudet. Han hade sagt det innan, att han skulle undersöka, sen kolla ännu mer noga på datorn innan han berättade för oss. Jag har varit personal i sådana här situationer. Att vara nyförlöst mamma var fan inte roligt. Tårarna rann och jag funderade på hur vi skulle lösa det för de andra barnen när vi måste till Göteborg för hjärttransplantation, eller iaf nån stabiliserande operation. Insåg att jag skulle behöva åka ensam, sex barn lämnar man inte bort så enkelt. Lovelia sov där på britsen, helt utslagen efter att ha käkat, men i min värld var det ju för att hon var sjuk.

Dag tre efter förlossningen är dessutom erkänd som en gråt-dag. Alla hormoner löper amok och alla känslor ligger utanpå. Tror fan att det var jobbigt..!

Och så kom läkaren in och berättade att hon var helt frisk. ??

Omoget nervsystem:)

Den lättnaden kan jag känna än idag. Så otroligt skönt. Jag har aldrig tagit för givet att få friska barn, tvärtom. Med så många borde nån ha haft något problem , men so far so good??

Det tog väl en månad max sen hade jag en knubbsäl?

Lovelia var riktigt tjock som bebis, och ville bara åka i sjal hela tiden. Jag hade henne där i hela dagarna:)

Nu hittar jag ingen bild på tjock-Märta som bebis men här är hon två år.

Ville, och vill, alltid hjälpa till. Här slet hon med skrindan med vedträn:)

Vi väckte henne med sång och paket, som sig bör. Sen fick jag skjutsa henne och Trixie till skolan:) Jag skulle ju ändå hämta Jack.

Hon har haft en bra dag, och fast vi inte hann fika, hon har basketträning till halv nio, så var hon nöjd med sin födelsedag. Vi fikar i morgon i stället:)

Lilla Lobelia som folk gärna tror att hon heter:) men det är Lovelia ❤️

.

Över till annat kul som hänt idag:)

.

Idag på träningen så sa en av tjejerna att det var hennes hundrade pass för i år just idag. Wow! Jag blev mäkta imponerad.

Så imponerad att jag måste kolla hur långt efter jag låg?. Plåga sig lite liksom:)

Jag visste att jag förra året kom upp ganska precis över hundra pass, på tolv månader alltså.

Klickade in och hallå där ?

Jag gjorde ju mitt hundrationde pass idag:)

Det är tre och en halv månad kvar av året, och jag har redan slagit mitt eget rekord.

Nu är jag imponerad av mig själv också:)

.

En bra dag helt enkelt med födelsedag, barnbarn, träning och rekord.

Sol var det också! Och min tvättmaskin och spis funkar igen. Ta i trä:)

Nu ska jag sova!

Vi hörs i morgon ??

Natti natti:)

Innehåller annonslänk för Cellbes

.

Jack tar tid:)

Jag hade lilla gofisen här igår från halv åtta till fyra, och dagen rullade på.

Han lekte och grejade och blev som gladast när ungarna började droppa in från skolan.

Han slog till med en tre timmar lång middagslur:) Det har sina klara fördelar att bara sova en gång per dag.

Då hann jag skriva en massa, och även blunda lite, haha.

Vädret var tråkigt deluxe och kallt och ruggigt. Fy! Janelle lämnade Jack på morgonen, och jag satte över bilstolen i min bil, för jag skulle köra hem honom sen. Det blir ju knöligt att byngla med stolen men eftersom Janelle tar bilen till skolan så blir ju Simon utan. Han jobbar skift och den här veckan natt så han sover på dagen. Vi löser det så att jag har kvar bilstolen och hämtar gossen på morgonen och lämnar på eftermiddagen 🙂

Jack är väldigt mormorig?och vill gärna kramas och vara i famnen. Blir det ledset så duger ingen annan. Givetvis så känns det härligt❤️

Novalie skulle fotas till skolfoto och hojtade ute från hallen om hon fick låna min jeansjacka. Min fina fina jacka som jag inte använt alls, för … det är alltid nån annan som har den?

Den är så snygg att den passar alla tjejerna i familjen helt klart. Jag köpte den på outleten hos Cellbes. Den finns inte kvar dessvärre, men den här finns. En liknande köpte jag förra sommaren, till mig själv, och inte heller den fick jag ha i fred. Tror det var Novalie som snodde den:)

Jag har blivit av med min svarta bomberjacka också, och igår när jag drog på skinnjackan så var ärmarna uppvikta. Det gör jag aldrig så den har nog varit på utflykt utan mig 😉

Det här med sex döttrar har sina nackdelar men ändå, man kan kontralåna?

Jag hämtade ut ett paket från just Cellbes i söndags, och där låg den här tröjan.

Den är på kampanj nu, och finns i flera fina färger. Jag valde mellan de här två, brun eller röd.

Svårt sugen på den röda också:)

Jag har en, eller två faktiskt, för jag köpte en likadan på rea sent på förra säsongen, i samma material, chenille. Det sticks absolut inte utan är mjukt och skönt. Hatar sånt som sticks och klipper alltid bort alla lappar direkt för de skaver och klias.

Den finns i år med, jag har den i rosa och svart.

Tycker att nederkanten är så fin på den!

.

När vi lämnade tillbaka Jack så åkte vi sen in på Mediamarkt för att köpa en avfuktare. Den ska flyttas runt lite på undervåningen för mellan varven blir det lite fuktigt där. Det är ingen källare utan sutteräng men som sagt. Jag ska gå ner och slå igång den när jag skrivit klart.

Sen hem, laga mat, fiskgratäng blev det igår, idag har de bytt spishällen så jag ska kunna koka och steka igen ??.

Så hämtade syrran upp mig och vi stack och tränade. Ett sent pass, men ganska kul. Cirkelfys, och ledaren låter som att gruppen är nybörjare och det ser så ut på vikterna som ställs fram?

Väldigt lätta och man får ladda på rejält för att få det man brukar. I marklyft brukar jag ha fyrtio kilos vikter plus stången som väger sju kilo enligt David och åtta kilo enligt Olle. ?

Jag orkar mer men inte i 45 sekunder. Men där det normalt ligger som lägst en stång som väger femton kilo och max uppåt hundra, så är max här den jag har haft. 47 eller 48kg alltså. Fattar inte för det är rätt biffiga gubbar och en hel del tjejer som ser starka ut. Men, det är ju trevligt att känna sig i bra form:)

I dag är det HIT, högintensiv träning, och om David inte bytt ut övningarna var det riktigt kul. Jobbigt som satan men kul:)

.

Jag har haft hushållsservice:)

Ny spishäll som sagt och sen skulle de även kika på min tvättmaskin. Ni kanske kommer ihåg att den jävlades för ett tag sen? Den ville inte snurra eller tappa ur vattnet så det fick jag göra via nålfällan… två gånger, med vatten över hela golvet som följd….

Vad felet var?

Inte ett skit. Den funkar. ?

I alla fall när killarna stod och glodde på den. Man känner sig ju så infernaliskt jävla korkad! Men hur ska man veta? Det är inte så att jag älskar att torka upp femton liter vatten from golvet liksom så man testar ju inte mer än nödvändigt. Jag försökte ändå med att dra ur sladden och rensa nålfällan och så. Killarna bara ruskar på huvudena och tar betalt. Jag är ju som bekant gjord av pengar så det känns ju inte det minsta surt?

Men nu kanske mitt elände med saker som går sönder kan få ett slut. Please??

Annat var det förr. Då höll saker! Mammas tvättmaskin är typ trettio år gammal och funkar fint fortfarande. En Miele förvisso, så jag kanske ska gå över till det:)

En annan sak från förr är mössan:)

Min gamla, syrrans var gul med blå logga. Sen 70-talet typ. SAS betydde då Scandinavian Airlines System. Det är ju vårt familjeföretag på så vis att sen 1963(tror jag) så har en familjemedlem jobbat där.

Min tröja som skymtat fram kommer från Cellbes den med:)

Faktiskt hela dagens outfit är från Cellbes inser jag nu:)

Och jag lär hålla hårt i tröjan för två döttrar kom och sa att den var fett snygg:)

Jag måste läsa tre böcker nu medan Jack sover, så jag återkommer senare! Värlshemligt, jättehemligt och Bladen brinner, alla av Barbro Lindgren:)

Vi hörs sen!!

Igår kväll när jag kom hem från Vimmerby så hann jag faktiskt med bussen. När det för en enda gångs skull händer något på stan som gör en väntan på buss ganska kul, då minsann hinner man?

Normalt gör man det inte. Bussen var knökfull av folk som varit på kulturnatten och nu skulle hem, klockan var ju ändå 21.

Jag var hemma en timme innan planerat och blev mottagen med kramar och blöta pussar (Doris).

Snackade med ungarna länge innan jag hamnade framför Robin Hood med Russel Crowe. Gillar både Robin och Russel så det är en dubbelbra film:)

Den slutade två… och jag var bra trött men kunde ju inte missa slutet!! Herregud jag såg den ju bara för några månader sen?.

I säng och somnade som en stock, sov som en gris och vaknade av tuppen;)

Hade klockan ställd på halv elva och vaknade inte en sekund tidigare. Klev upp och packade ner allt vi bakat och körde ner det till Ica där Lovelias basketlag sålde idag. Sen hem och påbörja uppgiften vi ska lämna in i slutet av veckan. En dialogövning. Jag tycker inte att det är det minsta besvärligt, jag skulle kunna skriva tusen dialoger rakt av… men då drabbas jag av tvivel. Är det fel? Tänker jag helt galet nu? Så här enkelt kan det omöjligen vara:)

Vi får se helt enkelt:)

.

Jag körde Corrinda till Rosendal, där de spelar basket. Dags för hennes första match på två år. De mötte Umeå som om jag nu fattar det här rätt, är svenska mästare i en klass över dem. Jag fattar inget av basket. Jag har noll koll och varje gång jag sätter en fot i baskethallen får jag huvudvärk. På allvar alltså. Ljudet av gnisslande gympadojor på trägolv är tillräckligt för att få huvudet att värka, men så lägger man till att det är signaler som låter mer som ett jävla godståg som försöker få bort en älg från spåret, och migränen börjar ta form. ? My lord alltså, jag svär,om man hade en decibelmätare så skulle den slå på tinnitusvarning. Helt stört!

Än värre att absolut ingen, utom jag och syrran, verkar reagera på det. Vi sitter med fingrarna i öronen och alla andra är helt obrydda.

Men i alla fall, Umeå är proffs jämfört med våra tjejer och det förväntades totalkross.

Corrinda var ändå taggad och såg fram emot det, de tog matchen som ren lärdom.

Hem igen och hämta syrran och Lovelia som ville med, och så tillbaka.

Matchen var… kanske inte så spännande men absolut inte tråkig att titta på.

Tjejerna gav Umeå en match, även om det inte syns i resultatet.

Det här är inte ens slutresultatet ?

Men det är av sådana här matcher man kan lära sig. Laget är inte vad det varit, så många som slutat och flera av tjejerna är bara 01:or. Merparten kanske till och med.

Men jag är ju en förespråkare av att det ska vara kul och inte blodigt allvar med sport, så jag är happy så länge Corrinda tycker det är roligt:)

Vi åkte hem och släppte av tjejerna och drog sen till Ikea. Syrran såg att de sålde ut sina solsängar och jag har tjatat om sådana ett par år nu, så vi åkte dit och slog till på två. Sen blev vi akuthungriga och köpte korv och glass 😉

I högtalarna började det tjatas: ”ett personalmeddelande – kod 1000 gäller.”

Eller som syrran hörde det: Ett personalmeddelande – kod 1000… hjälp.”

???

Efter tio stycken sådana gick jag och hämtade glass, man får ju bara struten i handen och så får man fylla på med glass från maskinen själv. Jag har varit med om utrymningar på Ikea några gånger och de brukar föregås av sådana meddelanden. Man vill ju inte bli utan sin glass!! ?

Givetvis googlade vi, och kod 1000 betydde att det var ett automatlarm som utlösts, kunde ha med byggdamm eller ånga från ex en torktumlare att göra.

Jag hann bara tillbaka till stolen när rösten i högtalaren meddelade att vi var tvungna att gå ut. NU.

Nöjd över att vi hann hämta vår glass promenerade vi ut. Jag är väldigt imponerad av Ikea och deras utrymningar, de är riktigt vassa på det. Antar att de anställda var sådär glada över att behöva göra det fem i stängning bara..

Jaha, vidare till Gränby för att köpa presenter till Lovelia som fyller år på tisdag. Hittade en del av det jag tänkt och en del jag inte tänkt, som den här mattan exempelvis

På rea, 49kr:)

Jag tyckte den passade oss, massa tjejer i familjen:)

Dessutom har jag gått och gnolat på Mötley crue’s låt med samma namn:)

Tittade ni och blev förskräckta nu? ??

Låt mig bara säga några saker då. För det första är det ett minimum av silikon i videon. Det är inte heller läppar som ser ut som tjejen de sitter på fått stryk med en stekpanna?eller rumpor stora och uppumpade som badbollar. Och poledance är väl snart en OS-gren.

Jag älskade Mötley crue, och gör det nog än, låtarna funkar fortfarande. Men Vince Neil har gubbat till sig?

Och apropå det så har jag hört massa gamla Kiss-låtar på radion nu på sista tiden. Och frågan är nu… hårdrock?? Seriöst? Det är, som syrran så snyggt satte hammaren på spiken – äkta boogiewoogie ju.

Mesigare än mycket men ändå så var de så farliga?

Jaja.

Nu ska jag hoppa i säng. I morgon kommer Jack ?

Jag ska få låna honom måndag, tisdag OCH onsdag❤️. Lyllos mig:)

Nu var det sovdags ja… vi hörs snart igen 🙂

Natti natti ?

Igår var det fredagen den trettonde. Inget jag normalt höjer på ögonbrynet över men igår var det nåt hela tiden?

Var det dessutom fullmåne? Nån kursare sa det men jag märkte inget av det.

Vi börjar med det försenade tåget. Det kom, tjugofem minuter sent. Eftersom jag vill ha marginal så hade jag tagit en tidigare buss så jag väntade nästan en timme på stationen. När jag väl klev på så frös jag men lutade mig tillbaka och småslumrade hela vägen till Linköping. Kom på drygt halvvägs att jag ju hade en poncho i väskan som jag drog över mig och slutade så småningom huttra. Framme i Linköping var det byte och då fick jag inte fram biljetten på appen… tog ett tag medan konduktörskan stod och tittade strängt på mig. Som att jag skulle tjuvåka på Kustpilen…. va? Sån är inte jag! Tjuvåka på pendeln okey, men Kustpilen? Eller ölandstoken eller pågatåg och allt vad de heter här nere- aldrig? Man är ju ändå lite rädd för att inte förstå språket här?.

Sen satt jag där i godan ro och skulle bara kolla om det kanske stod något om var vi skulle samlas på kursplattformen. Jag har ju loggat in mig och reggat och skrivit ut kursplan och tyckte jag hade tvärkoll. Upptäckte två saker.

Ett – de har lagt till en uppgift med deadline den nionde september. En presentation av oss själva som ska ligga till grund för gruppindelning. Och, man skulle ha bokat in sig på visningen på Näs. Om man missat det, som jag och typ fem andra gjort, så fick man inte följa med. Nähä. Vad fan ska jag hit och göra då?

Skrev ihop en sur kort presentation i all hast och satt sen och tjurade över att det inte kommit några notiser om nya inlägg på forumet. Det brukar jag få. Men skit samma! Allt löser sig på nåt vis:)

.

Framme i Vimmerby klev jag av och tillsammans med mig ramlade ett gäng människor av varav jag hörde nån säga något om barn och skriva. Snabbt spetsade jag öronen och jodå, hälften av kursarna fanns ju där:)

De flesta skulle bo på Stadshotellet så jag hakade på dit och de checkade in. Jag stod och snackade utanför med några tjejer som inte heller skulle bo där utan på Astrid Lindgrens värld. Jag var den enda idioten som bokat in mig i Mariannelund ?

Så småningom traskade vi till Näs, som då alltså är Astrids barndomshem. Vi samlades och kikade först på en liten film, sen fick vi gå runt på en utställning med headset på och röst i lurarna. Det var helt okey. Jag var i ärlighetens namn inte jätteimponerad, men så var jag ju på världsutställningen Titanic som liksom höll världsklass nyss:) Den var fin den här med:)

De som haft koll på kursplattformen gick på visning i huset i två omgångar och vi andra bokade in oss på det till nästa träff.

När jag snackade med de andra så började jag inse att jag läst fel bok också. Vi skulle läsa valfri bok av Malin Eriksson och jag gick in på bibblan på nätet och beställde första bästa bok efter att ha sökt på hennes namn. ”Kyrkan brinner!” blev det. En bok jag kanske inte jättegillade, om dataspel. Övriga hade läst olika höstböcker … tjena.

Jag laddade hem en hästbok av rätt Malin på Nextory. Älskar att det finns så mycket där som jag behöver ha!!

Jag gick runt i trädgården på egen hand, och det var himla vackert och mysigt.

Lite spöken.

Och lite gungor

Och huset, the hus:)

Här växte hon upp. Allas vår Astrid.

Plötsligt insåg jag vad hungrig jag var. Och inget kaffe hade jag druckit heller. En koll på klockan talade om att det var nio timmar sen jag käkade frukost. Lämpligt nog fanns det ett kafé där och jag beställde en kantarelltoast.

Bad att få utan picklad rödlök. Det är bara sött:)

Den var mycket god och kaffet satt fint, jag drog en snabb påtår också:)

Allt eftersom de andra blev klara så kom de och satte sig och vi satt där och snackade. Vi är ett otroligt härligt gäng!

Nu skulle vi förflytta oss till lokalen där vi skulle vara i dagen efter och nån timme den dagen. Vissa hade bilar och vi lyckades få plats allihopa och transporterade oss dit för en stunds info och snack.

Vi avslutade vid sex och jag fick skjuts ner till stationen. De som bodde på stadshotellet skulle äta ihop men jag kände att det fick räcka med toasten där vid tre. Jag ville komma till Mariannelund och ta det lugnt i min ensamhet. Det här med att hitta rätt buss… Bah. Jag tyckte jag stod rätt men givetjävlavis var det fel. Jag hann i te flytta mig innan bussen gick och nästa gick om en timme. Suck deluxe.

Eller fuck deluxe snarare?

Jaha, jag drog min väska till Ica och snurrade runt där inne. Hittade superfina jordgubbar som jag tog under armen. Tänkte att jag ska ju inte ha så mycket och jag kan ändå inte dra en kundkorg med dragväska och handväska. Såg naturgodiset och tänkte att det blir gott! Lyckades tappa min kartong med jordgubbar på golvet så några ramlade ut… men vafan!

Jag jonglerade till sist med två bananer, en plastlåda med jordgubbar, två Loka, två proteinshakes och tre kexchoklad. Och en sandwich.

Tillbaka till busshållplatsen.

Det satt en man i kuren och jag ville stå i solen, som snart skulle försvinna så jag ställde mig en bit ifrån. Jag tror att han sa att lilla damen inte behövde vara rädd för honom. Nähä, okey, good to know. Han var i min ålder kanske yngre, men lilla damen stod kvar utanför och försökte ladda hem nån app för att boka bussbiljett:)

Inte det minsta rädd faktiskt:)

Så reste han sig upp, en ganska stilig man ändå men nog inte helt nykter. Han tog sin kasse och gick ut mot mig och jag suckade inombords, orka konversera med en fylltratt?

Men han gick bara förbi med en lätt bugning på nacken.

” God kväll lilla fröken, vad snygg du är!”

Tack:) Jag är inte van vid komplimanger från just precis nån så jag suger i mig av allt:) Jag gillar Vimmerbys män helt klart, fulla eller inte?

Bussen kom till sist och jag frågade så det blev rätt. I Uppsala har vi inte lika bra informationssystem som neråt. Här står det nästa hållplats följt av de två nästkommande. Man har finfin koll.

Jag lyckades kliva av rätt och slog igång gps. Den sa att jag var framme. Men vem litar på gps?? Va? Inte jag så jag gick åt det håll jag trodde. Och insåg efter tvåhundra meters lätt uppförsbacke att det var fel håll. Gick tillbaka och skrattade högt för mig själv. B&B låg PRECIS mitt emot busshållplatsen. Men skjut mig. Använd inte ögonen heller liksom?. Till mitt ynka försvar var att bussen stod i vägen och att jag hade huvudvärk.

Traskade in och blev väl mottagen. Jag skulle få skjuts till vandrarhemmet och jag reflekterade inte över det. Det är väl som det är liksom. Ägarna var supertrevliga! Så gulliga. Han frågade om jag hade allt jag behövde och det trodde jag.

”Sängkläder?” frågade han och jag stod återigen där som en fågelholk. Nä. Hade jag helt missat. Ingen fara, de packade ner det i min kasse jag skulle få med mig, mon frukost:)

Så körde hon mig en bit utanför ”stan” till nån slags byggnad som kanske mer såg ut som byggbaracker. Vid det här laget var jag så djävulskt trött att jag hade somnat var som helst och kunde inte bry mig mindre. De hade ganska nyligen tagit över och skulle rusta. Det behövs ?

Det ÄR inte det bästa ställe jag bott på. Det kommer nog bli fint med tiden och ägarna var verkligen härliga så jag vill verkligen inte dissa det.

När jag fått på värmen så låg jag i soffan och käkade jordgubbar och naturgodis.

Sämre kunde det varit.

Jag fastnade framför Snövit, med Chris Hemsworth❤️och kvällen var räddad:)

Duschade och kröp ner och sov ganska gott i en stenhård säng:)

Är man bara tillräckligt trött så?

I morse ringde klockan 6.30 och jag gjorde mig i ordning. Jag skulle få skjuts av ägarna till Vimmerby kl 7, för hon skulle jobba tror jag. Första bussen gick 10.15… och vi började nio.

Jag hade kommit på den briljanta idén dagen innan att jag ju kunde äta frukost på hotellet med kursarna så det var helt ok:)

Jag fick lov att ställa min väska i bagagerummet till och med❤️Nästa gång bor jag här!! Det var för knöligt att ta sig till Mariannelund och det är roligare att bo med kursarna:)

Dagen idag var det inga stökigheter. Allt rullade på och det har varit väldigt trevligt och lärorikt.

Det visade sig att vi var många på samma tåg hem, så istället för att sova har jag snackat:) Så härligt.

Vi hängde i baren/bistron och när kaffet var urdrucket så satte jag mig och skrev det här.

Jag kollade mina biljetter.

Och vad är nu detta?

Jag bokar alltid resa hela vägen, minus min buss hemma. Kan någon förklara för mig varför SJ tyckte att jag ska vänta femtio minuter i Stockholm för att sen ta pendeln som tar en timme. Istället för att ta tåget som tar 40 minuter och jag bara behöver vänta typ tjugo minuter?

Aldrig. Jag vill hem. Sitta och glo här för att sen åka ett sämre, dessutom dyrare färdmedel?

Jag köpte ny biljett och har mailat SJ och bett att få tillbaka SL biljetten. Vad tror ni?

Jag håller tummarna!

Men förutom det och att fredagen den trettonde stökade med mig ??så har jag haft så trevligt!

Alla trettiofem visade sig vara hur mysiga som helst, och jag är så jäkla glad att jag får gå den här kursen ihop med dem:)

.

Nu sitter jag på tåget som går snart, en halvtimme innan mitt ursprungliga?och ska se med hur lite marginal jag missar bussen hemma i stan:) Det brukar vara så att tåget rullar in när bussen rullar ut. Är tåget tidigt och man gör en tjurrusning så kan man hinna men knappast med resväska ?

Bah!

Det är Kulturnatten i Uppsala så det är folk överallt:) Det hade varit trevligt att gå ut och dricka öl men jag är slut som person. Det får vänta, det är nog fotboll snart ?

Nu ska jag hem, krama kidsen och slänga mig i soffan och se nån film:)

I morgon ska jag se Corrinda spela basket, första matchen på flera år. Hon bad David komma och heja på fast de förväntar sig storstryk, det är ett av sveriges bästa lag de möter:) (Han är hennes gamla fystränare från skolan) Jag funderar på att ta med pompoms och kompressorhorn men tja… kanske inte ?

Nu ska jag göra annat, vi hörs snart igen!

?

Ja, som jag sa häromdagen, tänk om man vetat, då hade jag tagit en senare buss och kunnat sova längre… men icke. 06.21 gick bussen. Och hör står jag.

Än så länge hinner jag med anslutande tåg i Linköping men det är tajt. Antar att det inte finns nån att fråga där heller så hur löser jag transport via Lindköpin till Vimmerby? Nån som vet på rak arm att det går massa bussar eller tåg eller så:)?

.

Jaja.

Igår körde jag dubbla träningspass:)

Först ett TMI med David klockan nio prick på svintidiga morgonen, och sen ett Cirkelfys med Joakim på kvällen. Det gick alldeles oförskämt bra pass två:)

Syrran kan inte träna på dagtid, möjligen någon lunch ibland om hon jobbar hemma, men annars är det svårt. Hon pendlar till Solna så det är lång resväg dessutom. Just nu finns det väldigt lite pass på kvällarna så man får ta det man får. Inga favoritledare alls:/

Det är tråkigt att träna själv och då kör jag dubbelt ibland. Det är kul:)

Ibland känns det som det är optimalt att köra två pass, om man bara hinner återhämta sig. Igår var det nio och halv sex så det var ju en hel dag i mellan.

Idag känns det bra, lite stelt men det kommer nog mera träningsvärk. Speciellt som jag kommer sitta still mesta delen av dagen. Vi ska få en rundvandring i Astrid Lindgrens Näs. Så nyfiken på det!

Nej nu fryser jag om fingrarna, skriver fel hela tiden?. Vi får höras senare, jag hoppas jag hinner med det:)

God morgon, ha en fin dag?