Innehåller annonslänk för Cellbes

 

Idag känns jag mig aningens splittrad, det är lite mycket nu. Jag är orolig och lite nervös, men tänker låtsas som inget. Det är en väl beprövad taktik:) Återkommer om vad det är som spökar, men håll gärna lite tummar.

I stället kör vi allt och inget här idag, det blir kul:)

 

Först, TACK igen till vem av er det nu var som tipsade om appen tiptapp!

Jag har börjat fatta vidderna av den:) Det är alltså en app där man lägger in vad man vill ha hjälp med inom transport. Jag hade ju min gamla soffa ståendes som jag inte riktigt visste vad jag skulle göra med. Jo alltså jag vet ju hur man måste göra – låna pappas bil, låna Anna och Lasses kärra, ta på handskarna och använda musklerna och sen köra till tippen. Men när man inte hinner, eller ännu värre:) inte har lust? Jo, då kan man lägga in en annons på tiptapp och så kommer nån och hämtar det! Man skriver in vad man vill betala och så är det upp till den som hämtar att ta det eller scrolla förbi.

Jag har fått en kyl/frys av en av tjejerna jag brukar träna ihop med, och den behövde hämtas hos henne, tre våningar upp, utan hiss såklart, annars är det ingen sport:) Jag grubblade lite och så kom jag på att det kanske man kan få hjälp med via Tiptapp? Och jodå:) Så i går så hämtade två killar den hemma hos henne, bar ner den för tre trappor och körde hit den, och sen ställde de den där jag pekade. Jag borde ju pekat ner i matkällaren där den skulle stå, men det var inte klart  riktigt än:) så de fick ställa den utanför. SÅ JÄKLA SMIDIGT!

Sen fick jag hjälp av Corrinda och Patricia att bära ner den. Corrinda har ont i bihålorna och är rätt risig, men Patricia…jäklar vilken styrka hon har i den där lilla kroppen:) Nog för att hon tränar nu, men det är ganska nytt. Vi fick sen roa oss med tetrisliknande förflyttningar för att få in den i matkällaren. Den är extra hög, typ två meter, och jag hade inte tänkt på att jag har stora feta ventilationsrör i taket där nere, som gjorde så vi inte kunde luta frysen mer än pyttelite för att få in den genom dörren till matkällaren, och den ligger i en korridor såklart, så det är riktigt begränsat med utrymme. Ett tag trodde jag att vi skulle få ställa den nån annanstans, men skam den som ger sig! Nu står den där:) Och jag kommer aldrig släpa ut den igen, ta i trä!

 

De här killarna kom precis efter att jag kört in på uppfarten hemma efter att ha varit och tränat. Ni vet, jag var ju otrogen igår. Vi körde ett skivstång soft – pass. Och det är ju en ganska skön känsla att vara starkast i salen:D Det var verkligen så, något jag inte är van vid. Jag brukar ju träna tuffa pass, men det här var verkligen soft. Vi kom in när nästan alla ställt ut sina brädor och hämtat vikter och jag har inte kört skivstång på många år, så jag tittade inte på folk, utan på deras vikter, för att få ett hum om vad jag skulle ta. Om jag hade lyft blicken och tittat på folket så hade jag insett att jag kunde dubbla deras vikter, lätt:) Inget ont såklart, alla gör efter sin egen förmåga, det är så det ska vara, men många körde liksom med bara stången. Jag tar lite mer:) Det var bara damer, i alla åldrar, och i alla möjliga skick. I vanliga fall brukar jag gärna stå längst bak, speciellt om det är något jag inte vet vad det är. Jag vill inte vara i vägen och helt ärligt är det skönt att inte ha nån som glor in i ens arsle:)

Men här var det bara ledigt längst fram. Så igår hade jag full koll på hur jag verkligen ser ut när jag tränar, och alltså, det var ändå rätt positivt:)  Passet var v ä l d i g t  lugnt, med lugn musik dessutom till skillnad från Davids Die motherfucker die:) Det gör ju att man verkligen kan fokusera på rörelserna så det känns ändå idag.

Men, det jag ville komma till, är det här med Friskis nya anläggning, Stallet. Ligger ungefär vid Akademiska sjukhuset. Alltså är det helt rimligt att man ska pröjsa 60+ spänn för att träna en timme?

Anläggningen var jättefin, men det är jäkligt tveksamt om jag kommer åka hit igen. Det blir liksom lite för oekonomiskt. På de andra anläggningarna är det antagen gratis eller så brukar det kosta 16-23 kr för samma tid, så det är ju roligare. Jag stör mig på det här. Inte för att jag kan göra så mycket åt det, men det irriterar mig.

Så vi lämnar det, (och tränar nån annanstans)

.

Igår skrev jag att jag skulle försöka få upp lite belysning ute, och det fick jag. Jag har köpt en del nytt, för de jag hade var ganska risiga. Jag har den uppe från november till typ maj:) så de slits ju rejält av väder och vind. Förra året så köpte jag flera stjärnor som ska sitta i poolrummet, på Cellbes rea och sparade in många sköna slantar:) Så gör jag väldigt ofta, handlar off season, bästa smarta:)

De hann jag inte få upp i går, men däremot de här som jag visade för ett tag sen.

De ville jag ha i mitt träd, som bara dök upp här helt plötsligt. Självsått deluxe. Jag vill inte ha det, men tjejerna tokvägrar att jag ska få ta ner det:) Det är körsbär eller nåt, och fy fan vad med löv det ramlat ner. Jag fick kratta bort kilovis igår, för när jag fick upp ljusen så kändes det nödvändigt. Plus att snart kommer snön och då kommer jag ändå skotta bort dem, och det blir onödigt tungt:)

Jag har en Iphone… needless to say more. Min sladd är vit, ser jag nu:)

Fy fan, hösten är inte en snygg månad för trädgården! Jag må ha slarvat och det är gräs i höjder som skulle göra en äng avundsjuk, men ändå. Det är skabbigt.

Jag har en lyktstolpe som inte funkar, kan bero på att myrorna byggt bo i den. Kan göra 🙂 Men å andra sidan så har jag och pappa och en kompis till honom letat efter vart i hela friden elen till den går. Utan att hitta. Kompisen var elektriker tror jag, eller i alla fall väldigt kunnig, så var McGyver-Pettson som bodde här tidigare gömt den vete fan. Så, även om myrorna inte intagit stolpen är det tveksamt om den skulle ha funkat. Men nu lyfte jag av hatten och tryckte ner ett ljusnät:) Ingen strålande belysning förvisso, men ledljus.

I fönstret bakom syns en stjärna från Cellbes, som lyst konstant sen förra året den här tiden….

Jag köpte några ljusträd som jag nu satte i min cementrundel vid ingången, de lyser egentligen för skarpt för att jag ska gilla det, men skitsamma.

 

Det är en enfärgad vit och en flerfärgad som jag satte tätt ihop.

Vet nån vad en såndär grej man kan lägga över kablar när man ska dra dem över vägen möjligtvis kan heta? Sladdarna ligger tvärs över gången och jag behöver något som dels håller dem nere så man inte snubblar, och dels så jag kan skotta snö.

Vet ni vad jag menar?

Bakom i fönstret så lyster en blinkande slinga, och det är två till där som inte är inkopplade, jag har inga sladdar och förgreningar, måste skaffa:) Sen har jag satt ett blinkande ljusnät i en lykta som står utanför dörren. Allt ska sättas på timer så småningom, men om ni komma ihåg att jag berättade att nån plockat ur varor ur min vagn när jag handlade, så låg det ett gäng timers där:) Jag har alltså inga just nu.

Olof har inte heller fått kontakt med elnätet än, men jäklar vad söt han är! Han står utanför dörren, jag ska visa er sen, men det här den här jag menar.

Från Cellbes, och jag har ägnat lång tid åt att prata med honom. Hans armar och fjun på huvudet var lösa så man fick sätta fast dem själv, så då måste jag ju förklara för honom vad jag höll på med:) Fråga om det kittlas och så. Han bara ler och jag blir väldigt glad varje gång jag går in:)

Jag har en hel del kvar att sätta upp ute, flera ljusnät, och granen, och ….. ja ni fattar:) Men i går hann jag inte. Corrinda hjälpte mig att bära in glasborden, och jag fick fundera en stund på varför det var så enkelt att ställa dit dem, tills jag kom på att det var för att alla studsmattor ligger i boden i stället för i poolrummet. Najs. Nu blundar jag för poolrummets oreda och lovar bot och bättring till nästa vår. Som vanligt:)

.

Jag är inte så ofta på Facebook. Jag försöker kolla om det är nån som vill mig nåt, och sådär, men jag tycker det är svintråkigt. Men vissa saker får man ju bara veta därifrån. Som att det återigen varit inbrottsförsök på campingen:/

 

 

 

Jag börjar ledsna på folk och deras dumheter. Är en dörr låst och du inte har nyckel, då är det för att du inte ska gå in där. Lite funderar jag även på tankegångarna hos campingen, för de har satt upp rejäla reglar över den stora ingången, men med tanke på att det förra året verkar ha bott folk här inne under vintern, så är ju kanske inte prio att kunna öppna och ta med sig saker…utan att komma in. Och då kanske man måste regla alla ingångar…? Eller?

Jag har i alla fall inget jag är rädd om kvar där i år, de snodde allt förra året. Idioter. Bah.

.

Okey, och så har jag ett litet problem så här på slutet som ni kanske kan hjälp mig med:) Jag håller ju på med en roman, och mina karaktärer har de senaste fyrtio sidorna varit vilse och instängda i en gammal nedlagd gruva. Oklart varför den är nedlagd, men det kan ha varit en spökhistoria bakom, eller ett stort ras, eller bara att det de bröt tog slut. Men det finns en målad överkorsad dödskalle på en halvt uppmurad vägg. De var tillfångatagna och flydde via gruvan, så de är jagade. Nu har de efter åttiosju mödor och strapatser lyckats ta sig upp genom att klättra svinlångt delvis genom ett vattenfall. Martin är ganska rejält skadad, medan Angel är lite mindre skadad:)

(Och namnen…. ja, Martin kommer från en föredetta Friskisledare:) Han var i ”originalhistorian” gift med en Sara, även hon ledare på Friskis. Tror inte de var ett par på riktigt:) Hade jag börjat skriva idag hade han med stor säkerhet hetat David, eller Joakim, man gräver liksom där man står:)  Namn är knöligt.

Storyn har sitt ursprung i små korta historier där vi skulle skriva väldigt styrt för flera år sen. Jag är inte överförtjust i namnet Martin, men nu heter han ju det och vägrar liksom byta. Angel… jisses, hon skulle inte ens vara med, men krävde sin plats. Hon skulle enbart vara en bifigur för att komma förbi ett parti där jag behövde ord:D Gillar inte alls hennes namn, men samma där…vad göra när de bestämmer själva? 😉  )

Ja:)

När vi ska lämna in text så är det ett visst antal sidor, och jag lyckas alltid skriva så att jag kommer till en cliffhanger. Stackars mina kursare:) Varenda gång så är jag precis lika ovetande som de om vad som ska hända härnäst, och nu vet jag inte alls vad jag ska hitta på:D Jag har aldrig någon plan när jag skriver utan det som händer händer.

Kom med förslag!

Texten är kass, ännu sämre tagen ur sitt sammanhang, men skit i det, den ska skrivas om.  De är helt slut, dyngsura, barfota, skadade, obeväpnade, i ett främmande land, jagade av typ alla, de har ett pris på sina huvuden, givetvis av de mest skoningslösa skurkarna annars är det inget kul:) Nu har de äntligen tagit sig upp ur gruvan och…

 

Han vände sig om på mage för att se sig omkring. Vattenfallet dånade fortfarande intill dem, det började ännu högre upp och försvann ner i berget där de kommit upp. Det var inget högt berg de var på och skogen bredde ut sig på alla sidor. Det hade ju varit snyggt om de kommit ut på toppen av ett berg utan möjlighet att komma ner, insåg han nu. Det hade han inte ens tagit med i sina funderingar. Angel rullade över på mage hon med. Hon såg sig omkring.

  ”Om jag aldrig mer behöver sätta min fot under jord igen så ska jag inte klaga.” Martin höll leende med, så lystrade han till. Vad var det?

I nästa sekund hade han en gevärspipa hårt inborrad i nacken.

 

Whooooho:)

Ge mig lite förslag. Jag tror inte att det är en skurk som trycker vapnet i nacken på stackars Martin, som redan har vårdats på sjukhus för en allvarlig skottskada, där såret går upp så Angel får sy ihop mellan varven;) han har brutna revben och hjärnskakning och är allmänt rasslig. Eller så är det det..?

Han ska helst inte åka på mer stryk, men jag kan godta det för det är kul att skriva;)

Kommer ni med nåt svinbra så kan det hända att ni får ert namn i dedikeringen, om det nu skulle bli så kul:)

 

Nu måste jag skriva en synopsis till en barn/ungdomsbok! Jag som aldrig gör det kommer få tänka till rejält…:)

Vi hörs senare!

 

I annonssamarbete med Scorett

.

Jag har hittat rätt vintersko:)

 

Snygga Mount Milan kängan från Canada Snow, som har både skor och kläder:)

Jag har ju problem med mina fötter. En fot är paj pga en nervskada, den andra har en ond häl som måste hållas i schack, och som grädde på moset så fryser jag alltid om fötterna på vintern. Ni hör ju, det är många kriterier som ska falla på plats:)

Canada Snows skor är designade och utvecklade för kallt klimat, och i naturmaterial. Mina nya skor är gjorda av mocka med fårulls-lurv inuti:)

Om jag fryser nu då är det konstigt!

Jag har nästan alltid gympadojor. Jag trivs bäst i det, tycker det är snyggt till det jag oftast klär mig i (jeans och tröja typ) och de är sköna. Jag har velat ha ett par varma och snygga vinterskor som ger mig samma känsla, men inte riktigt hittat dem. Men så fanns de hos Canada Snow! Eller hos Scorett då, men ni fattar:)

Jag tycker detaljen med lövet är så fin.

De här heter alltså Mount Milan Kängor och är sportinfluerade. Ovandelen är vattenavvisande mocka och sulan i en högkvalitativ gummiblandning. Sulor är ju lite som vinterdäck, det är vad som håller dig kvar på vägen:) Jag är ruggigt bra på att halka också, det nämnde jag kanske inte;) men inte med de här.

Och när vi ändå pratar om sulor!

Kängorna har en uttagbar komfortinnersula i lammull och är extra studsig, kallas nog för ”svikt” men studs är roligare:) Min onda häl liksom gosar ner sig i en mjuk dämpad varm matta?.

Så viker man upp plösen (heter det så fortfarande?) och snörar på sig skorna och är redo för vilken långpromenad som helst i kyla och drivis.

Jag älskar dem redan. Låt vintern komma bara, för en gångs skull är jag redo:)

 

Just nu regnar det men sen kommer ju kylan. Jag ogillar verkligen att frysa, både om kroppen och om fötterna. Jag är ju ute och går med Doris flera gånger om dan, och föregående vintrar har jag knappt hunnit tina upp mellan varven ibland.

Det var förut det:) Pre Canada Snow.

Det här är ett par skor som med lite omvårdnad kommer hålla mig varm och snygg Forever.

 

Canada Snow har många andra modeller också, mina är med pjäxsnörning, och jag valde mellan dem och de här bruna. De är supersnygga tycker jag, men nu ville jag ha svarta, annars hade verkligen de här bruna kängorna kunnat bli The Chosen one.

De har skor i många fina härliga färger, den här vinröda har även reflexeffekt i dragkedjan, det är smart!

 

 

Det finns både låga och höga modeller, och allt där i mellan:)

De här höga stövlarna ser ju helt underbara ut.

Jag kan inte välja en favorit, för det finns så många att välja mellan. Alla lika snygga, och i samma höga kvalité. Jag länkar så får ni kika själva:)

 

Passa gärna på att titta på allt annat som Canada Snow har att erbjuda, så många fina jackor, och mössor, vantar, pannband….och även tofflor….❤️

Vi har kalla golv hemma. Och alla vet väl vad som händer när man är kall om fötterna? Man tokfryser.

Nu är det slut på det:)

De här tofflorna har insida av fårull och yttersula i mocka. Som att stoppa fötterna i ett mjukt värmeverk, det är helt underbart!  Nu kan jag tassa runt här, varm och go både ute och inne, hela vintern.

Hela sortimentet av Canada Snow hittar ni hos Scorett

❤️❤️

Nu ska jag hämta mina mysiga tofflor och en kopp kaffe och sen läsa lite 🙂

Jag har hamnat i nån inte alls speciellt kul snurr med att inte kunna sova.

Vad är grejen? Jag är inte trött på kvällarna, och de nätter jag sovit riktigt illa, som i natt, då jag var klarvaken till tidig morgon, så är jag inte speciellt trött ens på morgonen. Sista gången jag tittade på klockan var den strax efter fem, och den ringer sju. Just exakt då hade jag iofs helst stoppat huvudet under kudden och sovit vidare. Men när jag återvände till sängen med precis den tanken… nä då var jag inte det minsta trött.

Det kommer slå till under dagen. Gärna efter tre för då kan jag ju inte ens powernappa utan att sabba nattens sömn ?

Det kan ju inte vara fullmåne hela månaden rimligtvis:)

.

Så, vad har dagen att bjuda på tro?

Det är inte så blött så kanske att jag ska ta tillfället i akt och klättra runt med ljusslingor? Jag har nån unge hemma som kanske kan assistera så jag slipper klättra upp och ner ur trädet:)

Våra två stora glasbord står kvar ute och de behöver jag absolut hjälp med att bära in.

Kanske lika bra att köra en plocka undan runda i trädgården när man ändå är ute, och sen tömma kylen i poolrummet, och stänga av den.

Doris ska få en rejäl runda, hon har totalvägrat att gå ut när det regnat som det gjort. Helst smiter hon ner i tvättstugan och kissar på handduken framför duschen…. Hon är lite för mycket katt men samtidigt för lite, för hon skulle ju kunna gå på deras lådor. Om man nu vägrar gå ut. För hon springer alltså och gömmer sig när man frågar om hon vill gå ut och hon vet att det regnar. Fröken Olydig:)

Sen måste jag tvätta min vinterjacka. Jag borde gjort det i våras men kan man skjuta upp saker så gör jag gärna det. Prokrastinera mera:)

Jamie lyckades riva sönder sin jacka igår:/ De här killarna alltså, de sliter kläder på ett sätt som tjejerna aldrig gjorde. Och det beror inte på att tjejerna varit några lugna små dockor, tvärtom. Det har visst gått sönder kläder även för dem, men det mesta har de kunnat ärva av varandra. Killarna … Nope.

Jag vet att jag har sådana där klisterlappar man kan laga med, ska bara försöka hinna, och komma ihåg det(! )ikväll när jackan är hemma och torr.

Sen är det plugg. Jag tänker att om jag försöker vara ute under de ljusa timmarna och får både frisk luft och nån slags ljus, så kanske man sover bättre, plugget kan man med fördel göra i mörker.

Träna ska jag såklart göra också. Jag tänker vara otrogen mot David och köra ett skivstångspass:)

Friskis har hittat på att om man kör fem olika pass under november månad så förlänger de ens träningskort med en månad. Eftersom David är favoriten, hans sätt att lägga upp pass, pusha och peppa är det inte bara jag som gillar, vi är många, men det innebär ju att jag föredrar dem. Alltså tränar jag mestadels med honom, men han har ju bara tre olika pass. Som räknas, för man får inte köra Cirkelfys och sen Cirkelfys soft. Får får man såklart men man får inte räkna dem som två olika pass:) Solklart va;)

Jag tyckte att han borde ta en för laget och köra nåt danspass eller gympa eller så, men han höll inte med. Så då måste man vara lite otrogen:) Det är ju ändå för en god sak?

Men allra först ska jag äta! Jag var jättehungrig i natt, en bidragande orsak till sömnlösheten kanske;) men sen gick det över… Ibland undrar man ju hur kroppen funkar. Nu skulle jag kunna låta bli att äta på hela dagen:)

.

Ha en härlig måndag nu, så hörs vi snart:)

God söndag på er?

Jag har precis kommit upp från tvättstugan där jag roat mig med ett berg av… jomen faktiskt – tvätt, inte helt otippat kanske 😉

Jag bespar er eländet och ni får visualisera en kaosbild:)

Det är kolsvart ute redan och jag vet att jag måste åka och handla, men drar mig för det som sjutton. Kanske, med lite tur, så behöver nån med körkort något från affären och kan åka, så jag avvaktar;)

OM jag hade varit lite på tårna så hade jag kunnat parera regnskurarna och kutat ut och slängt upp den där belysningen i trädet som jag skrev om i går. Då hade jag sett nåt när jag gick ut, men nu är det svart som i en säck. Grannarna har fått upp fin julbelysning så det spiller över lite på vår tomt med:) Dock inte på uppfarten. Men det gör ju massor för humöret bara att se ljus i mörkret så jag blev glad igår när jag såg det. Eller vilken dag det nu var:)

 

Jag ska skriva massor nu, hade jag tänkt, men alltså.. Ljudet! Killarna sitter i köket och jag i vardagsrummet precis intill, och det är som nån jäkla ljudtratt där i mellan. Det är som att de sitter och hojtar i örat på en. Det är alltid så, sitter man i köket och snackar stör man den som ser på tv och tvärtom. Jag borde ju ha en arbetsplats men det finns inget utrymme att frigöra till det så plan B är bättre hörlurar:D Och så måste jag fixa en skiva i dörren där det tidigare satt en glasruta, då kan man stänga till. Den rutan som Jamie krossade med huvudet och handen för ett år sen.

Varning för sår!

 

.

 

Fy faan vad det var blod överallt efter det….!

Barnen har varit bra på att klara sig utan olyckor, men det här var en av de mer obehagliga upplevelserna. Jamie ramlade ju och bet nästan av sig tungan när han var liten, det var lika hemskt det.

När tjejerna kom utfarande med Jamie och skrek att han ramlat in i glasdörren, jag stod och målade min bod tillsammans med syrran, och man bara ser blod. Överallt. Det fullkomligt forsade och innan jag ens såg vad som hänt. Jag blir ganska kylig när det krisar, men satan vad pulsen slog. När jag sen fick klart för mig att ansiktet klarat sig, jag trodde först att ögonen var skadade, så lättade ångesten lite i alla fall. En hysterisk unge som nästan gick in i chock och så ser man att det är rätt bra drag i blodet från handleden också…Herrejösses det var på allvar blodspår i hela huset. Tejpa ihop både panna och handled, vilket ju inte var helt enkelt med allt blod som gjorde allt blött, och sen in i bilen och upp till sjukhuset. Det syddes ihop och läkte fint. Det syns ju idag, och det är lite olika från dag till dag, men det är ju väldigt fint.

Handleden syns men det är samma där. Det kommer ju blekna ännu mer med åren också.

Hu!

Nej, det här var inte meningen med nån bakåtblick på sår, men jag råkade snurra förbi bilderna i arkivet när jag letade efter nåt helt annat. Vad har jag glömt nu..:)

Jag måste nog dessvärre åka till affären nu….det var ingen som jublande erbjöd sin hjälp:) så jag får väl fixa då. Vi hörs snart igen!

 

 

Innehåller annonslänk för Cellbes

.

Jag är ju inte bara en partyböna eller träningsmupp som antingen är ute och super eller tränar:)

Jag är ju först och främst mamma. Funkar det inte på hemmaplan så får jag vackert lov att stanna hemma, oavsett vad det är. Så är det. Jag är ensam morsa. Även om jag har backuper i form av de äldsta barnen, mamma, pappa och syrran, så ligger till syvende och sist allt ansvar på mig, och bara mig.

Pappan lyser ju med sin frånvaro, och ska jag vara helt ärlig så är det skönt:D

Jag får bestämma själv. Slipper krångla med nån annan. Jag tror att ni alla vet hur min situation är? Jag har barnen heltid, varje dag, alla nätter, hela tiden, året om. Pappan dyker upp som en lekfarbror på bestämda dagar några timmar i taget och gör roliga grejor, sen åker han igen.

När jag hör nån som säger att de är ensamstående så utgår ju jag, som alla andra, från mig själv. Jag tror då att de har barnen 100%. Jag vill absolut inte förminska någon som har barn, definitivt inte de som har sina barn varannan vecka. Det är självklart ett gigantiskt ansvar och kanske även en enorm sorg över att missa hava tiden med barnen.

Jag skulle nog inte överleva om exet velat ha varannan vecka. På riktigt. Kanske visste han det och kanske agerar han på något knepigt vis för att han inte vill göra det mot mig. Kanske, men inte speciellt troligt:)

Han vill inte. Han är färdig med den här familjen, och har skaffat sig en annan på heltid. Jag kan bara rycka på axlarna. Hans förlust.

Men, ibland när jag pratar med folk som inte vet något och får frågan och säger att jag har barnen heltid, så fattar de inte. De utgår från sina situationer och erfarenheter. Det blir väldigt tydligt hur olika referensramar vi har.

Har man barnen varannan vecka så kan man anpassa livet efter det, man kan kanske vila mer/träna mer när man inte har barnen, eller dejta:) eller jobba massor. Man kan kanske till och med byta dagar med den andra föräldern om det kör ihop sig. Det kan ju inte jag. Jag har full snurr för jämnan. Men, nu kommer vi till det fiffiga:)

Jag har skaffat mig överlevnadsstrategier:)

Jag har alltid, även som gift, hela tiden jobbat för att göra barnen självständiga. Det är mitt jobb. De ska kunna ta hand om sig själva. Det innebär så lite curling som möjligt. Vi bor centralt så det går ofta utmärkt att ta bussen, det gör inget om de klär sig i kombinationer som skulle göra Lady Gaga avis, och spela roll om de käkar ravioli på burk två dagar i rad när tiden är knapp.

Jag har idag åtta barn hemma, minsta är åtta år, och jag är ganska så överflödig:) Faller under kategorin : Hur man manövrerar ut sig själv… på gott och ont:)

Det är sällan några problem att få ihop det hela längre, även om det såklart är en del logistik och tänk.

Det ÄR massor att göra, men jag är van och allt går på rutin. Nemos Problemos:)

Jag är bara tacksam över att få ha mina barn 100% ♥

Nåväl, jag vet inte riktigt hur jag hamnade här..? 😀

 

I dag så har jag i alla fall fått in lite moderlig omsorg, bland träning och  öl:)

Både pojkarna har sett ut som risborstar i huvudet lite för länge nu, och det blir ju värre för var dag. Jag är INTE bra på att klippa och jag är inte alls kompis med trimmern, men man får ju lov att försöka:)

Först ut var Jamie. Men först. – Jag är inte är helt bekväm med att köra bil dagen efter att jag varit ute och svirat, även om det gått många timmar och jag egentligen vet att jag är spik nykter igen. Jag är rädd om mitt körkort i första hand;) och såklart om övriga trafikanter. Så jag försöker alltid undvika det, och nu med två körkort till i familjen är det enklare än någonsin.

Patricia var också ute i går och det fick bli Corrinda som blev träningschaufför:D

Hon var otroligt enkel att övertala, för hon kunde då hämta ut ett paket från Cellbes som vi beställt ihop, hon, jag och Patricia. Hon hade beställt ett par byxor som hon ville ha i kväll när hon ska ut. Jag frågade om hon kunde tänka sig att byta en regnkappa till Doris när hon ändå var ute och snurrade och fick det gjort också:)

Jag har beställt ljusstakar  Ser att de är nedsatta nu….typiskt:)

och en så gullig liten snögubbe som ska ska stå utanför dörren.

Även en ljusslinga som jag ska hänga upp i trädet på uppfarten. Det är kolsvart där och när man backar in bilen så är det som att man hade en svart påse över huvudet, man ser inte ett skit. Bara det slutar regna så!

Det kommer bli kalasbra!

Så, Corrinda körde oss till Friskis, och Jamie hakade på. De droppade oss där, och åkte och gjorde alla ärendena, och kom sen och hämtade oss igen. Det gick förvånansvärt bra att köra HIT! Det är ju ett kräkvarningspass i normala fall, och med lite bakisångest så tänkte jag att det skulle kunna gå precis hur som helst. Jag mådde ju bra såklart, annars hade jag inte satt min fot där, men formen kan ju vara lite sisådär 😉 Men det gick strålande:)

Efteråt stod vi kvar och snackade och Corrinda och Jamie kom in, och där och då insåg jag att det måste klippas akut!

Så så fort vi kom hem åkte trimmern fram.

Svampfrilla:)

Nu är jag ju usel, men skitsamma, det ser bättre ut:)

Ett kök i vardagaskaos bakom, varsågoda:)

Det var ju lika bra att ta son nummer två också, och Jordan ropades dit.

Jag luggar dem en hel del med trimmern, är som sagt inte alls kompis med den, men ändå så sitter de som så ljus. Och springer det snabbaste de kan sen och duschar av sig alla småhår;)

Perfekt sätt att få dem att duscha frivilligt, det är inte deras favoritgrej direkt.

Det kom fram två nya pojkar under allt hår ♥

Jag tog med alla håriga kläder ner och skakade dem först ute och slängde dem sen i tvättmaskinen, och hoppade in i duschen. Där stod jag sen länge, det är najs med det varma vattnet på de ömmande värkande musklerna. Efter duschen var det matlagning, och idag blev det vegetarisk chiliconcarne. Sen lovade jag Corrinda att köra henne till stan, apropå att inte curla kidsen då;)(och köra dagen efter, men det är nästan ett dygn sen)  Hon kör ju mig hela tiden så det är mer tjänster och gentjänster!

Det verkligen ösregnar ute. Vräker ner, och i mörkret blir det skitsvårt att se just nånting. Jag hatar att köra i sånt här vädret. Men på radion spelas det julmusik och det gillar jag. Jag älskar julmusik och är inte det minsta less när julen kommer. det jag däremot kan ledsna på är att det finns ju säkert miljoner olika julsånger men ändå så envisas radion med att spela kanske femtio.. om och om och om och om igen… Det finns en gräns på hur många Freddie Kalas man orkar med på en dag, för att inte tala om Sia… den är kass. Bah.

Men apropå musik!

Det är kanske ingen hemlighet att jag älskar Kevin Walker:)

Han är stilig och har en sån charm att man smälter. Rösten är HANS, ni fattar. Nu har han släppt en ny låt, och jag gillar ju när man hör vem det är fast man inte vet, hänger ni med? Det tog inte många toner innan jag kände igen den. Spelade den för Corrinda och frågade om hon visste vem det var, och fast hon hade noll aning om att han gjort ny musik så tog hon det på några sekunder. Vi gillar Kevin:) Bra är den också!

.

Nu ska jag slå på en film, har en hel hög att välja mellan, och kanske dricka lite glögg… Men jag måste klura på den, kanske är det godare med juice? Hm.

Vi hörs snart igen!

 

Innehåller annonslänk

.

En fredag av det bättre slaget! 🙂

Började med däckbyte (inte på min bil) och sen rullade dagen på med lite jobb, lite snicksnack i telefonen och sen träning med instruktör. Vi blev lite sena av oklar anledning och rusade in med andan i halsen för att dra korten. Man måste göra det senast tio minuter innan passet annars tappar man platsen:/ Har man tur har ingen annan snott den så man kan boka på igen, men annars får man en prick. Gillar inte alls det systemet. Tre prickar och kortet låses, och man får betala en hundring för att låsa upp det. Har jag fått göra en gång på tio år så jag sköter mig ju:) Man borde få ”skött sig fint ” förtroende efter några år, så slipper man stressa sönder.

Tränade och sen var det hemåt igen. Halvvägs ringde pappa, han hade varit på sjukhuset över dagen och nu var det dags att hämta hem honom. Vände och plockade upp en trött pappa, och lämnade av honom hemma.

Så hem och duscha för plötsligt blev det stressigt. ?

Vi skulle ut och kolla på fotbollen. Ödesmatchen… kallades den i media. Sverige -Rumänien. Vann vi är vi klara för EM nästa sommar. Förlorade vi… tja inte vet jag??‍♀️

Jag känner få tjejer som på mindre än en timme går från svettiga träningskläder till att stå vid ett shuffleboard:)

Men syrran och jag kan?

Det beror ju kanske dels på den där bristen på att kunna sminka och fixa håret ?men ändå:)

Duscha, och jag var såklart svinhungrig så försökte trycka in en banan samtidigt som jag blåste håret. Det har jag gjort tre gånger den här veckan, mot normala aldrig:)

Drog på samma tröja som till middagen med influencerkollegorna, men gick sen förbi köksön. Vad var det där för paket? Nejmen! Mina kläder från ellos

Snabbt av med tröjan och på med den här toppen

Sen drog vi! Corrinda skjutsade oss, och när vi körde förbi Ica så kom jag på att Magnus Hedman skulle vara där och dema sitt alkoholfria vin/champagne. Jag blir inte så ofta starstrucked men Hedman är ändå en legend. Landslagsmålvakt i fotboll, och en grym sådan. Jag hade ju velat andas samma luft lite:)

Men vi hade absolut noll tid! Corrinda skulle in och handla sen och jag sa att om han var kvar, så fick hon be om en bild till morsan:)

En liten stund efter att vi kommit fram så messade hon. En bild.

”Hej visst är det du som är Hedman?”

Inte ens Magnus Hedman utan bara efternamnet;)

Ja det var det ju så hon frågade om en bild till sin starstrucked morsa:) Corrinda är så mycket coolare än vad jag är, jag hade aldrig vågat ju?. Sen hade de såklart småsnackat en stund och han är enligt henne väldigt trevlig:) Tror jag det❤️

Jag som stod där med fyra fotbollskillar var ju i helt rätt sällskap och kunde visa upp bilden med stolthet 🙂

.

Vi körde shuffleboard i par. Tre lag, två i varje, och jag som suger på det, hamnade ändå i vinnarlaget 🙂 Tjoho! Kvällen började med en vinst:)

Vi fick vårt bord och beställde in mat. Som vi sen faktiskt skickade ut igen?. En fish and chips som var god och fem burgare som inte var goda alls. Alla tyckte samma, så vi fick fish and chips vi med i stället. Och den var supergod:)

Och sen….

Vinst!! Tjoho igen! Nästa sommar blir det massor av fotboll⚽️??

Vi fortsatte kvällen på …. öhhh lite oklart ?men jag vet inte vad stället heter. Nåt finöl-hak:) och sen till O Connors:)

Så trevligt som alltid och extra roligt när Sverige vinner såklart!

Plötsligt kom en mycket skäggig man fram till mig, som var så bekant fast jag fick leta en stund i minnet:) Men det klickade till snabbt, och i samma sekund som han frågade om jag kände igen honom så visste jag. Han är gift med en tjej som också var med och vi kramades länge. Så kul att ses! Det är kompisar till Mirka ursprungligen:)

(Nu blir hon nyfiken ?, jag berättar sen Mirka!)

Bussen hem kvart över två, nästa går halv sex…??‍♀️Men det är ju Najs att vakna och känna att ett HIT pass är fullt görbart.

Så det sitter jag och väntar på nu:)

Lite högintensiv träning och sen är det mörkt ute igen. Det är Allt ljus på Uppsala, olika ljusinstallationer i stan som man borde kika på, det tar slut i morgon, men vi får se vad som orkas med.

Behöver ju även plugga…

Och just ja!! Min tröja skulle jag ju berätta om!

Jag var ute med syrran och fyra killar, som normalt skiter i vad man har på sig. Men igår… ALLA kommenterade och gillade toppen❤️

Till och med en okänd tjej inne på toan kommenterade hur snygg den är:)

Den var dessutom superskön att ha på sig. Ett riktigt kap:)

Så! Nu ska jag hoppa i träningskläderna!!

Ha en härlig lördag nu:)

Jag tror jag ska dricka glögg i kväll! Blossas alkoholfria, den enda som gäller. Glögg med alkohol… not så gott men den här utan… svingod:)

Kan vara så att vi hörs lite senare igen?

Jisses vad tiden springer! Dagarna ramlar förbi och jag känner att jag gärna skulle vilja hålla fast dem lite. Det är kanske för att det blir mörkt så tidigt, men jag tycker överlag att tiden går snabbt:)

I tisdags så åkte jag till Stockholm för att spela in reklamfilm.

Jag blev kontaktad av Nej till näthat   med en förfrågan om jag ville vara med. Ja, det är väl självklart. Jag vill inte att folk ska vräka ur sig saker hur som helst online bara för att de kan vara anonyma. Det är helt stört vad folk gör under anonymitetens flagg…

Eftersom jag inte hittar i Stockholm alls, jag måste alltid kika på en karta, om jag så ska till ett ställe jag varit på förr:) så blev jag först lite ”rädd” när jag insåg att jag måste åka buss eller tunnelbana. Jag  slog in adressen på SL-appen, och då visade det sig att jag kunde ta pendeln till Stockholm södra och därefter buss en liten bit. Det kan jag kanske klara! Men så insåg jag att det var nio minuters promenad, och jag går gärna:) Sagt och gjort jag satt på pendeln, fick gjort en del jobb och klev sen av och promenerade.

Sista biten var jag osäker men noterade två tjejer som jag anade skulle till samma ställe. Den ena bar en stor kasse med accessoarer , vilket fick mig att tro att de kunde vara någon form av influencers. Vi skulle ha med oss lite alternativ att byta mellan om det inte funkade med den outfit vi valt. Jag tog rygg på tjejerna och i nästa sekund fick jag hoppa undan för en polispiketbuss som på två hjul svängde in i gränden med blåsljus på. Framför oss var det oroligt bland ett stort gäng killar och jag tänkte att nu blir det kalabalik. Instinktivt så drog vi oss närmare varandra, jag och de två tjejerna.

Jag hörde hur killarna ropade på engelska att killen var där framme, på en cykel, och en springande polis upprepade in i sin pratmojäng på axeln. Bussen drog på och sen såg vi bara blåljusen som snurrade på väggarna. Vi vände oss mot varandra och pustade ut. De pratade en härlig blandning av svenska, engelska och nåt språk jag inte riktigt hörde, men franska, spanska, portugisiska kanske. Jag frågade om de skulle till nummer 34 och det skulle de så vi gick ihop, småsnackandes. Tjejen som pratade mest var så förbannat snygg, med långt blont hår och tre meter långa ögonfransar! Lite mörk röst, och med en grym självklarhet. Jag hade nog irrat runt där fortfarande om jag inte träffat på dem, för det var ner i ett garage, och sen en hiss upp till en studio:)

Vi klev in och blev väl mottagna. Jag blev plötsligt nervös som fan. Jag hade trott att vi typ skulle läsa upp ett näthat vi fått, som det jag visade er. Men det skulle göras en intervju. Okey. I can do this!

Jag stod och pratade med en av tjejerna som jobbade där när hon frågade om jag kommit dit med Gabriel. ”Nej, jag kom med de där två”, svarade jag och pekade på tjejerna. ”Ja, Gabriel” sa hon och jag ryckte på axlarna:) Hon hette väl Gabrielle då kanske:)

Jag hamnade i sminket medan den vackra tjejen blev invisad i ett bås med kameror och lampor. Jag hade glömt hur mycket det är när det ska filmas… Kameraman, ljudtekniker, assistenter, producent. Oh jösses. Och utanför satt de övriga och kunde följa allt på en monitor. Hjälp:)

När det var Tystnad tagning, så var det knäpptyst i hela studion, och makeup-artisten, som var så himla trevlig, fick inte ens spraya hårspray:) Jag som nästan aldrig sminkar mig, och när jag gör det så blir det liksom .. sådär…;) fattar inte hur det går till, men vips så tittar en rätt tjusig böna fram där i spegeln:)

Jag var ju tvungen att föreviga det hela sen inne på det stiliga badrummet.

Håret! Jag som lever med det uppsatt i en träningstofs måste lära mig fixa, för jag har ju en hel del av det, och det blev så fint. Makeupen med….shit, jag är snart femtio och usel på det:)

Nåväl. Inne i studiotältet pratade tjejen på. Rätt vad det var så hörde jag hur hon övergick till engelska. ”I wanna cut your dick of and then watch you bleed to death.” ”In Brasil they kill gaypeople on the street.” ”I´m gay, and a dragqueen, and people hate me for that”

Okey… den svinsnygga tjejen var en kille. Det hade jag aldrig anat. Hade ni? Jag ger er – Gabriel Fontana.

Men seriöst! Hur kan vissa människor vara så fina?♥ Och duktiga på att sminka, för så här såg han ut när han kom. Kanske kan jag gå på kurs hos honom:)

Jag har ingen aning om vem Gabriel är, men mina tjejer säger att han var med i Talang. Det jag vet är att han får ta emot enorma mängder hat, och det han berättade fick det att skära i hjärtat. Mitt intryck är att han är en väldigt trevlig person:)

Ju mer han berättade, ju mer kände jag att jag hade ungefär inget att komma med. Jag får ju inte dödshot direkt, utan det är mer stick och folk som vill trycka till mig. ”Du ska inte tro att du är nåt.” ”Du som inte jobbar….” ”Det fattar ju alla varför din man lämnade dig, du är ju en galen bitch.”

Men det är ju vad de vill visa på. Att det förekommer i så många olika varianter. Det är inte okey att dödshota nån, men det är heller inte okey att bara vara allmänt taskig. Under alla mina år som bloggare, och det är tolv år nu, så har jag aldrig varit med om att någon sagt något taskigt rakt i fejset. Men det kommer anonyma kommentarer. Jag minns specifikt en kvinna som sade sig ha barn i samma klass som mig och var irriterad över att jag inte gick på föräldramöten… Och tjafsade rätt bra, men vägrade säga vem hon var. Än idag vet jag inte vems morsa det var, och det kändes rätt obehagligt ett tag. Alla barnens föräldrar är alltid otroligt trevliga när man ses irl, men nån smajlade och backstabbade..

Jaja. Jag blev invisad och satt på en pall, kameror fixades och mikrofon ställdes in. Jag drabbades av totalt hjärnsläpp:) Vad gör jag här, vem är du och varför sitter jag med en kamera i nyllet?:)

När jag blir nervös så hörs det:) Jag vet inte om nån som inte känner mig kan höra det, eller om det är helt uppenbart, men rösten darrar, och vill spricka. Jag minns så väl våra första synkar när vi spelade in Familjen Annorlunda, det var exakt lika då, men sen vänjer man sig. Jag hörde dock hur jag omedvetet gick tillbaka till det vi skulle göra då, nämligen att baka in frågan som ställs till oss i svaret.

Jag hoppas att det blev något användbart, det går ju att klippa:)

Det pratas ofta om ”manspread” och jag är ju helt klart delvis man för jag sitter oftast med knäna brett isär:) Bilden är från Nej till näthats instagram, och det är en screenshot från deras story.

Pust. Lagom tills det var klart startade hjärnan om och det är ju synd att det inte skedde tidigare;)

Jag tackade för mig och spatserade tillbaka till tåget. Insåg att jag skulle hinna träna, och blev superhappy:)

Jag hade fixat så jag skulle bli hämtat från stationen, med träningsväskan i bilen, så det var bara att glida in på Friskis.

”Har du varit på event eller nåt idag? Du ser så piffad ut?”

Haha, jo:) Jag borde ju såklart gått ut på dejt eller nåt, men en dejt med högintensiv träning är ju ändå en slags dejt:) Jag har nog aldrig visat mig sminkad på Friskis…? Eller kanske att jag gjort det förresten, jag har ett svagt minne av att jag gick direkt från en web-tv inspelning för flera år sen, med rejält med studiosmink:)

Antingen eller, av eller på, jag har inga mellanlägen;)

.

Så onsdag. Vaknade och drog på träningskläderna. Nya sådana, det gäller att ha ett antal att välja på:) och sen iväg till ett TMI pass med David. Efter det så styrde vi kosan hem till Janelle och Simon för att hämta upp Jack. Han skulle få sällskapa med Patricia, och vi skjutsade Simon till bilverkstaden där deras bil står. De har varit utan den så länge nu, och nu hoppas jag att den funkar. Och att det som var fel går på den sjuåriga nybilsgarantin. Annars är det riktigt uselt.

Hem med Jack och Patricia, han fick äta lunch och sen sova. Jag åkte till Bildemo för att byta däck. Äntligen. Jag gillar inte att köra på sommardäck, de är inte alls bra när det är så här kallt, men jag gillar heller inte att köra dubbat på barmark. Men nu är de på! Jag kan inte påminna mig om att de tidigare frågat om de ska byta torkarblad och fylla på spolarvätskan, men det gjorde de nu. Jag har ingen koll på spolarvätskan, enda gången jag öppnar huven är när jag måste, men de kollade och fyllde på. Samt bytte torkare på fem sekunder blankt. Det är ju en omöjlighet. Jag är ändå inte helt oteknisk men just torkarblad är min överman:)

Åkte hem, och duschade, och käkade. Sen gosade jag lite med Jack. Han hade vaknat med feber och var därför hemma. Simon hade gett honom alvedon och jag petade i honom en till när febern återkom. Lilla gubben var lite ynklig ett tag, men sen kom Jamie och Jordan hem och då lekte de alldeles tyst och fint i köket så jag nästan glömde bort att han var där.

Så var det tid att göra mig klar, och försökte mig på både smink och hår men vafan, med dagen innans proffshjälp så stod man sig slätt:)

Corrinda skjutsade mig, och jag åkte till Stockholm för andra gången på två dagar.

Det var ett av mina affiliateföretag som bjudit in till influencermiddag på en restaurang som heter TAKO på Birger Jarlsgatan. Jag har varit där förr, och då irrade jag runt som en blind höna för jag hittade INTE. Jag hittade numren på  var sida om 29, där de ligger, men icke att jag såg nån restaurang där! Jag höll på att bli tokig. Så gick en kille in genom en helt vanlig tråkig trädörr, och jag smet efter. Han kollade över axeln på mig när han gick ner för en trappa. Jag höll tummarna för att det var rätt ställe för annars var jag på en helt vanlig svartklubb eller så;) Det var som en vanlig trappuppgång med en hiss och en trappa ner. Men väl nere så öppnar sig en helt makalöst fin restaurang!

Jag var några minuter tidig och hann gå på toaletten, och när jag kom ut så träffade jag på några av de andra tjejerna. Jag kände en, är bekant med några och flera var helt nya ansikten, MEN så härligt gäng! Maten är helt fantastisk här. Vi bad om att få in lite som köket själva fick välja, för vi kunde inte bestämma oss, och in kom de med så goda rätter. Jag kommer såklart inte ihåg vad, för det var vaktelägg och goda fiskar och friterad broccoli och you name it.

Sushi! Och spett med bland annat bläckfisk. Jag älskar bläckfisk när den smakar precis så här, men ofta är det mer som att tugga på en gammal cykelslang.  Men inte här ♥ Perfektion!

Allt sköljdes ner med ett så gott vin!

Jag dricker ju sällan vin, det är mer öl, men det här var otroligt gott:)

Vi satt här och käkade och snackade i flera timmar, och hade så trevligt. Så småningom var det dags att avrunda och jag gick tillbaka till centralen, och missade såklart alla tåg med några minuter. Det är som vanligt:) Det går flera tåg mot Uppsala inom några minuter, sen dröjer det en timme till nästa.

Hemma var Corrinda snäll och hämtade mig, det är guld värt för bussen går samtidigt som tåget rullar in, helt värdelöst. Jag babblade en del med henne och Patricia och när vi skulle lägga oss så upptäckte vi att det börjat lukta bränt. Varifrån? Det luktade el och bränt, ni vet hur jag menar. Ganska snabbt insåg jag att det var den laddare vi har i vardagsrummet. Det är en enhet med sex usb-uttag så man kan ladda flera grejor samtidigt. Nu hade den börjat smälta. Bara sådär.

Helt livsfarligt ju, och inte för att jag vet om det börjar brinna men risken finns ju. Det luktade apa i hela huset så vi hittade den nog i rätt tid. Jag skickade ut den utanför dörren, och jag tror att alla laddare som att i den är förstörda. Tänkte skriva ”rökta” men det skämtet var kanske aningens för uselt:)

Jag ska ta med den till Kjell och Kompani och fråga vad de tycker om det, den är köpt där nämligen..

Men det får bli en annan dag!

 

Nu ska jag göra annat, men vi hörs snart igen!

Ha en bra dag:)