Reklam och annonslänk för Cellbes

Tidigt i våras började jag använda min sommarväska som inte har några innerfack. Jag älskar väskan! Men hatar att rota runt efter saker som konstant är i andra änden. Den har dessutom hål, den är virkad, så små saker kan åka ut. Inte superpraktiskt😂

Jag hade en liten necessär som jag stoppade allt smått i, plåster, lypsyl, tamponger, migränpiller osv. Det löste problemet med småsaker klockrent.

Men så till nästa sommarproblem:) Jag har ofta kläder utan fickor eller så är de så tunna att det inte ser klokt ut när man stoppar i mobilen. Den behöver man ju ha med sig typ överallt. Efter att ha lagt den på alla möjliga ställen och dessutom tappat den flera gånger 😬ledsnade jag och köpte den här lilla väskan.

Väskan är inte större än att mobilen ryms, min är stor förvisso, men den går ner perfekt. Och sen finns det kortfickor.

Den här lilla rackaren är guld värd! Jag älskar den 🙂

Bandet är långt så hänger man den över axeln når den till höften. Men drar man så bandet blir dubbelt hamnar väskan under armbågen, och om man sen tar det ena bandet och drar över huvudet så väskan nästan sitter som ett axelhölster 😂 då märker man knappt av den.

Såhär hade jag när vi körde backintervaller. Jag sprang inte men travade på i hyfsat tempo och väskan sitter inte i vägen eller stör. Men mobilen och korten är med. Går att få rum med bilnyckeln också 👌🏼 Säkert inte tanken att ha den så, men det funkar suveränt. Den här väskan har jag i den stora väskan, och kan enkelt ta med bara det viktigaste och det enda i väskan som är värt något:)

Väskan finns här

Sen ser jag att min fantastiska klänning är på ännu mer rea nu 🙂 Lucky you!

Här finns den!

Jag köpte en i vitt med!! Fast jag inte är så bra på att använda vita kläder för jag är en smutsgris:) Men den här klänningen är så ofantligt skön och jag får så många komplimanger när jag använder den. Det bästa med vitt är ändå att det inte syns när man svettats ett ton;) Jag har inte hunnit packa upp den än, och så väntar jag på solen, är inte riktigt klänningsväder idag 🤷🏼‍♀️

Cellbes fortsätter sin underbara rea med så mycket fint! Jag hittar plötsligt så mycket som jag inte sett förut, i nästan alla kategorier 😄

Cellbes finns här 🤗

I går var det den 12 juli. Förutom att två vänner fyller år, så var det även dagen då man får antagningsbeskedet från universitetet. En dag jag både fasat och fruktat sen i april när jag skickade in ansökningarna. Det är sjukt jobbigt att inte veta om man kommer in eller ej!

Jag har ju pluggat i flera år nu, allt inom kreativt skrivande och litteratur. När jag kom in på mina första kurser var jag helt överlycklig för let´s face it, jag trodde aldrig att jag skulle plugga på universitetsnivå. Jag trodde det skulle vara supersvårt och var rejält nervös inför skolstarten. Men, det är så kul! Svårt också mellan varven, speciellt när det ska skrivas på akademiskt sätt, det är absolut inte min grej:) Eller läsas akademiska texter, det är så tråkigt att jag somnar med boken i pannan;)

Jag har alltid vetat att jag kan skriva, och jag har alltid älskat det. Nu vet jag att jag faktiskt är universitetsbra också. Det är stort:) Jag har lärt mig så mycket och utvecklats så jäkla mycket. Det kanske inte märks här, för jag använder ju fortfarande massa smileys och det går inte att göra indrag och sånt.😜 Men, jag har valt att hålla bloggen så, för jag tycker om det. Det är otvunget och kommer från hjärtat. Ofta läser jag inte igenom det utan postar bara, till skillnad från det skönlitterära som får tusentals genomläsningar. (Märks dessvärre ofta att autokorrect inte är min vän…)

Nåväl! Jag har läst Kreativt skrivande 1-4, där tre är kandidat- och fyra magisteruppsatser. Sen har jag läst på andra universitet också, men de här, plus Skriva för barn 1+2, Skriva fantasy och Kritik och Essäistik, plus två sommarkurser, är på Linnéuniversitetet. Jag älskar det, jag älskar skolan, upplägget och lärarna. Jag vill helst alltid få gå en kurs här! Jag ångrar lite att jag läst två kurser åt gången, för annars hade jag haft många år framför mig, men nu börjar de ta slut. Det suger. De kanske kan fixa några till:D

Förra året kom jag inte in på masterkursen, KS5. Vår lärare sa till oss på KS4 att det är kul att så många söker vidare, vi var många som hängde ihop 1-4, men det finns så få platser på femman. Han betonade noga att det inte var på grund av att vi inte höll måttet som vi inte kom med, utan att det berodde på att alla var så bra, och platserna få, konkurrensen blev enorm. Sök igen! Var hans råd. Jag siktar på en masterexamen så småningom, det är målet, och har så varit sen jag insåg hur kul det är, så jag sökte såklart. Men utan större hopp om att komma med.

Man ska skicka in textprov, en skönlitterär text på 20 sidor och en essä på tio, tror jag det var. Eftersom jag förra året skickade in en del av mitt arbete jag gjort under året, och en essä jag kortat ner, så tänkte jag inte alls återanvända det. Givetvis drabbas jag av skrivtorka när det gäller något så viktigt, men visste att jag hade en påbörjad historia i datorn. Leta reda på den, läsa igenom, ändra, rätta, ta ut tjugo sidor. Läsa igenom igen och igen, för att till sist vara nöjd. Essän, där hade vi en avslutande essä i kursen jag gick i våras, som visade sig vara precis så lång som den skulle, och jag skrev den som arbetsprov, och återanvände den i kursen. Jo, det är ok:) Jag skrev faktiskt en essä till men gillade den inte så den åkte i soporna. Essä har vuxit till att bli en favorit, från att inte fatta ens vad det är så älskar jag formen😍

Jag våndades inför mina arbetsprov och skickade till sist in dem. Och sen dess har jag varit nervös:D Det gick bra maj och juni men när jag fick mail att man skulle kolla igenom sina ansökningar en sista gång och jag då såg att den kurs jag satt som nummer två, blivit struken, då jäklar blev jag deppig. Jag visste ju att jag inte skulle komma in på KS5, men den jag valde i andra hand har jag tackat nej till två gånger och nu ströks den pga få sökande… vafan. Den skulle jag ju kommit in på till 100%. Jag hade en annan kurs som trea, men på heltid och jag var inte säker på att jag ville det. Jag har läst heltid så länge att förra året när jag enbart läste halvtid var som balsam för själen. Det har varit för mycket de senaste åren rent privat, det vet ni, och jag var tvungen att dra i handbromsen. På fjärde plats hade jag ett program, som jag är så sugen på, inom hälsa. Det är ju mitt fokus som jag satte på paus för att uppfylla drömmen om skrivandet. Men även det är på heltid. Och innebär veckor i Luleå…

Nej, jag vill ha min master i kreativt skrivande. Så är det. Och för att få den måste jag gå KS5. Och lite annat:;D

Igår var det 12/7. Dagen innan var full av nervositet. Jag visste att jag inte skulle komma in, och försökte hitta på strategier för att inte bli besviken. Jag funderade över de andra kurserna och hur jag skulle göra, men eftersom jag inte visste om eller vilka jag kom in på, så var det ju lönlöst. Jag försökte ta ut besvikelsen i förväg, för att slippa den där tunga jobbiga känslan. Det funkade så klart inte. Jag bad små böner och lovade saker om jag kom in:D Haha, jodå, i nöden vänder man sig till allt och alla😅den där stackars guden där uppe får bara mina böner när det kniper.

Jag var och tränade och det var skönt att tänka på något annat, men sen var det det är med att somna. Att veta att på morgonen skulle jag få svaret. Kanske kunde vi stanna för evigt på elfte juli?? Ja det vore bra, av många anledningar, jag älskar ju sommaren och vädret var bra.

Läste länge och somnade och sov. Märkligt nog. När jag vaknade, så tänkte jag först inte kolla. Tänkte gå upp och käka frukost, dricka kaffe och stålsätta mig. Men fingrarna gjorde som de ville och tryckte fram Antagning.se. Ibland är det kö in, och jag förväntade mig ändå att det skulle strula, alla ska ju kolla samtidigt. Men jag kom in på min sida direkt. Såg att det var klart och att jag hade fyra meddelanden. Såg Kreativt skrivande 5, men inte vad det stod – Antagen i grönt eller Struken i rött?

Ett djupt andetag och sen kisade jag och scrollade ner, tänkte att jag kunde stanna om det såg rött ut. Intalade mig själv att INTE bli besviken. Inte bli besviken, det blir bra ändå. Inte bli besvik…

Va?

Jag är ANTAGEN!? Jag är med, jag är med! Jag är antagen:)

Jag tog mig igenom nålsögat, eller, och det spelar ingen roll – så var det få sökande, jag vet inte och jag bryr mig inte:) Jag är antagen 🤗

Ni vet när man blir sådär förvånad och glad, så hela kroppen skakar? Exakt så. Tog lång stund innan jag kunde scrolla ner, och konstatera att jag var antagen till två kurser till:D Två kurser som verkar superkul och superbra, men som jag inte kommer gå nu. Jag ska lägga mitt fokus på den här kursen, mitt skönlitterära skrivande och såklart på bloggen och instagram.

Det ska bli så kul! Jag älskar som sagt allt med skolan och lärarna, och ser fram emot det så mycket. Det är så berikande att ha möjligheten att plugga på äldre dagar, och att få lära sig nya saker hela tiden. Att det bara är härliga människor som kommer bli mina kursare förutsätter jag, och då kommer jag också få läsa deras fantastiska alster. Oh det är så kul! Att jag också tydligen behöver deadlines för att skapa är inte heller att sticka under stol med, jag skriver som bäst under lite press och stress.

Men förstår ni vad lycklig jag är!? Jag ska få fortsätta med något av det roligaste jag gjort i mitt liv🤗

Jag är antagen på Kreativt skrivande 5! Jag🤗. Ni vet, niobarnsmorsan som dömts ut som en loser av folk med universitetspoäng;) Glöm det, jag är bara en annan sort. Jag kan inte räkna matte för fem öre, men jag kan skriva så folk gråter och skrattar, och det är något jag är otroligt stolt över:)

Avslutningsvis då, till de som tycker jag borde göra något annat:

Jag gör som jag vill. Jag gör det som passar mig, och jag gör det som gör mig lycklig. Gör det ni med.

Och till alla er andra, som stöttat och peppat och finns med mig här:

Jag är så tacksam över er❤️ Varenda en. Tack för att ni finns här:)

Nu ska jag fortsätta fira, har redan druckit öl, och sett Thor: Love and Thunder på bio i går kväll, och nu blir det mera kaffe och sen träning! Och solen skiner ☀️

Ha det gott, ses snart!

Och sa jag att jag var ANTAGEN?? 😜

Jag vaknade efter den blöta fredagen redan vid halv åtta, och mådde inte direkt som en prinsessa. Huvudet värkte och det smakade som en räv lagt sig att sova bakom hörntänderna;) Om jag hade orkat hade jag gått upp och druckit vatten och borstat tänderna igen. Det orkade jag inte utan somnade om. Vaknade vi tio och mådde helt ok.🙌

Lite huvudvärk och även om den definitivt kom från gårdagens öl så var det blandat med träningsvärk i nacken. Kände hur det strålade och allt eftersom dagen gick blev det stelare och stelare och nu har jag en schysst nackspärr. Jaja. Hur jag än hade mått så visste jag ju att lördagen var en viktig dag, så jag är tacksam att jag mådde helt okey. Efter frukost och några koppar kaffe och en värktablett var jag i fin form igen. Janelle och Simon och Jack kom vid elva-tiden, och vi började fixa det sista. Ett partytält skulle upp, mat skulle hämtas, bord dukas och allt skulle få en sista touch. Toaletterna skurandes en sista gång, och som alltid så beklagar jag att de inte är renoverade. De är original sen huset byggdes -66 och även om både toa och handfat är utbytta så är det plastmatta och lite skabbigt. Jimpa ska måla om taket och fönsterkarmarna inne på stora badrummet så det kommer bli finare, och den lilla toaletten älskar jag färgerna på, grått och ljusblått, så det är inte som att jag vill renovera. Men känner pressen att jag borde, för att alla andra gör det. Badrummet har vaniljgult kakel som är så fint, jag vill i ärlighetens namn inte alls göra om😂

Men när alla andra har fokus på att renovera badrum tills de är som ett på Hilton så känns det alltid lite beige. Jaja, det är som det är:)

Barnen skrev en välkomstskylt, och ja, det ska vara ett s, men jag had inte hjärta att korrigera:)

18+ 😂 det såg jag inte förrän nu:) Det var definitivt inte bara 18+ utan det var från Jack till mor- farföräldrar. Janelle har ju inte så stor släkt, än, det kommer nog med tiden;) men därifrån var det jag, syskonen, mormor och syrran. Simons släkt är fler, med både mamma, mormor, moster, kusiner och pappa med fru, och farföräldrar. Sen var det ett helt gäng kompisar som jag kände igen alla:) En del från det att de var små, och en del från senare.

Det började tre, och i perfekt tid innan var vi klara.

Den lilla lådan med runda burkar i köpte jag för flera år sen för jag hade en idé. Den har stått i garaget sen dess…. Men nu diskade vi den och det här var ju perfekt förvarning. Papperstallrikar och bestick i nåt nytt material som ser rätt sunkigt ut men de var betydligt bättre och stadigare än plast. Massor av cava, och dunkar med rött, vitt och rosé.

Plus en stor kyl med öl, cider, läsk och ännu mera cider:) Vattnet var mer for show:) Det fanns givetvis alkoholfria alternativ.

Jag missade att fota maten, men det finns stories på min instagram, sparade som en kategori döpt till Fest:) Ni får lite screenshots också, sorry för att de är suddiga.

Till pappas minnesstund tog vi mat från Citygross och det var så gott och så mycket. Janelle körde på det hon med, och beställde för mindre personer än tänkt och ändå hade vi ett helt fat kvar. Så Citygross mina vänner, är ett hett tips för catering. Hon valde ett fat med skinka, rostbiff, frukt och grönsaker, och potatissallad till, plus bröd. Det var så gott! En annan sallad var det också men den smakade jag inte för det låg massa syltlök där och skrämdes. 🙈

Tårtorna kommer från Eko, och det är ett lika hett tips det. De har väldigt gott fikabröd där, vi har köpt lite av varje tidigare och tårtorna var suveränt goda. De gick åt till minsta lilla smula:)

Sen gick jag in och poppade ungefär tio liter popcorn eller så, och det var inte kvar det heller:)

Janelle tog emot och hälsade välkomna och det minglades lite och sen käkade vi. Jag passade på att sitta med Simons pappa, fru och farföräldrar för de träffar vi inte så ofta. Nu har vi fått prata ordentligt och det är trevligt:)

Jag var utsedd till allt i allo, och försökte sköta mitt jobb, med att mingla och vara trevlig:) och fylla på om saker tog slut. Jag uppfyllde det första i alla fall:D Nejdå, vi hjälptes åt allihopa.

Jag fick så fina blommor, och en fin liten presentpåse med massa fint i, för att jag var värdinna:)

Jag fick också äran av att ha fixat den här festen, och försökte protestera, det enda jag gjort var att upplåta huset och städa. Allt annat har Janelle och Simon fixat:) Och det med den äran, det var absolut inget som fattades, och allt flöt som på räls, alla hade trevligt och stannade länge. Hon hade varit lite orolig att folk skulle dra tidigt men det behövde hon inte oroa sig över. De sista lämnade vi två på natten:)

Janelle fick massor av fina presenter, och hon har alltså tagit examen från The Game Assembly, i Kista där hon pluggat dataspelsutveckling med inrikting level design. Jag fattar ju inte sånt här, men hon brukar förklara det med att allt man ser i ett dataspel har hon satt där. Träd, buskar, vägar, portaler osv. Level design 🙂 Det är så roligt för nu jobbar hon på ett företag som heter Fat Shark:) och jag vet att en del av det hon gjort visats på internationella mässor eller vad man nu promotar sånt här. Jag är stolt:D

Jag vet inte vad klockan var när folk började dra sig hemåt, men Simons bror och fru som har en fyramånaders bebis, och mor och farföräldrar samt föräldrar droppade av under kvällen. Kvar var vi som bor här;) syrran och kompisarna. Eftersom damerna spelade fotboll så slog vi på tv:n utan ljud för att ha lite koll, och satt och snicksnackade. Jack fick gå och sova vid halv tio och sen blev det beerpong. Jag har ALDRIG spelat det, men har ju sett det. Corrinda var helt förbluffad över att jag aldrig gjort det, hävdade att jag ju var ung på åttiotalet, som att det var då allt hände;) men mig veterligen var det inte uppfunnet då. Vi käkade väl svampar;)

I alla fall, jag har spelat BeerPong nu. Och det var ju faktiskt inte det roligaste jag gjort i mitt liv.🤷‍♀️ Men väldigt kul grej ihop med alla:)

De sa att bordet var lite stort, och det tog ju en evig tid, men jag satte tre eller kanske fyra bollar i muggarna, och det var ändå bland de bästa, insåg jag i efterhand:)

Jag misstänker att mina grannar kanske inte var helt nöjda med vår fest, men å andra sidan – det var nog första gången vi haft det på väldigt många år i alla fall:) Ingen kom och klagade. Och faktiskt så var det inte speciellt högljutt, lite tjo och tjim, absolut, men inget fylleslag. Det blev mörkt och Robban hämtade en lampa som han fäste i partytältet, nåt från marknadsstånden, svinbra liten sak som gjorde det ljust som på dagen.

När BeerPongturneringen var avslutad så flyttade vi in.

Den här bilden säger en del om kvällen:) Det var allas kväll, och Jamie älskade att få hänga med de stora killarna. Vi pratade en del om det kvällen innan, men husvagnsgänget. Att det var fest varenda kväll den där veckan vi sågs varje år. Föräldrarna drack gin och tonic och vin och diskuterade hej vilt. Vi barn var med överallt. Det var så förr. Mina föräldrar har haft mycket vänner, och det var mycket fest, och vi var alltid med. Alla barn var med, och vi hade ju svinkul. Aldrig att jag känt mig obekväm, eller rädd för att de vuxna var påverkade, eller ibland redigt fulla. Det var alltid positivt när de drack alkohol. idag har det blivit fult att dricka inför barn, och jag är delvis med. Kan man inte sköta alkoholen ska man inte utsätta barn för det, punkt. Men om man kan festa med finess – be my guest. Jag personligen vill inte dricka så mycket att jag inte har koll, helst aldrig, men absolut inte runt barnen. Om något händer vill jag kunna reda ut det. Om det så bara är att de vaknar om de sover, eller om det händer något akut. Men jag dricker hellre när alla är hemma, än om de är iväg. Nyår exempelvis är jag oftast nykter för att finnas tillgänglig.

Mina barn tycker, precis som jag när jag var liten, att det är kul med fest, det är inte obehagligt utan positivt. De tycker inte det är läskigt att se folk bli glada och fåniga av alkohol, utan de är glatt med på noterna. Nu måste jag inflika att det absolut inte handlar om att dricka sig redlös utan om att dricka med förstånd. Kvällen var full av allt, och alla var på glatt humör och barnen frågade på morgonen efter när vi skulle ha fest igen🤗 Jag vet att jag hanterar det här på ett bra sätt, för mina barn, och för att jag är som jag är. För andra funkar det inte. Man ska alltid ha förståndet med sig, sunda förnuftet är det enda man behöver. Många har inget sånt, och de får tänka annorlunda 😉

Kvällen var lång, och superkul. Jag gillar Janelles kompisar och att de är så fina med ungarna, och att det känns helt normalt att hänga med dem:)

När de sista åkte vid två, hade Corrinda däckat för länge sen. Hon skulle bara vila lite men tvärslocknade, så det har vi hånat henne för;) Vi plockade undan det som behövde plockas undan och struntade i resten. Janelle och Simon sov i mitt sovrum och jag på soffan i vardagsrummet och att säga att jag sov bra är en överdrift. Jag sov som en kratta. Vaknade av Doris morrande flera gånger när hon såg nåt, och fick för mig att alla kråkor, skator och rävar skulle riva runt i soporna som stod kvar. Klev upp vid halv tio när huset började röra på sig, och då var Corrinda uppe och vaken sen åtta:) Vi röjde och jag bakade scones för brödet visade sig vara slut, och sen käkade vi frukost i poolrummet.

Bakfull dag två:) fast med modifikation, jag var mer trött. Efter ett antal koppar kaffe ordnade det upp sig och vi fixade i ordning, tog ner partytältet, dammsög, plockade, och sen packade de in i bilen framåt kvällen. Simon äger på Tetris och bilen var full från topp till tå. Jack ska få den gamla springcykeln, så de hade köpt nya däck, och det höll vi på med i timmar! Jäkla däck att vara svåra att få tillbaka på fälgen.. Till sist hämtade jag hårfönen och värmde gummit, då gick det äntligen att kränga på. Både Simon och jag slet tills vi blev både arga och irriterade, men så till sistvar det klart.

Jack var trött och lite seg, han är inte van att vara uppe så länge, men han hade ändå full uppbackning av ungarna här. De var sega de med, det var mycket slappa igår:) Som det ska vara. När Janelle och familjen åkt så gav jag upp och satte mig med en bok och kaffe. Det enda vettiga jag gjorde sen var att laga middag:)

En helt underbar fest var det! Så kul och jag vill verkligen tacka alla som gjorde den så fin. Jag är så tacksam över att mitt skabbiga poolrum numera är ett uterum i världsklass, och jag är sjukt stolt över min familj. Det känns som att jag lyckats med någonting i livet i alla fall, när de har så kul ihop, syskonen, och att jag får vara med:)

Tack för den här helgen ❤️

En sån underbar helg vi har haft!

Jag kör ett långt inlägg, så det kan vara en idé att koka kaffe och sätta sig bekvämt:) (Och jag ångrade mig, det blir två, men kaffet kan vara en idé ändå 😂)

Började i fredags, med ett träningspass som sitter i fortfarande, så det var en härlig start. Tanken var sen att åka och handla och städa men jag öppnade kylen och konstaterade att det inte skulle rymmas en pinal till. Så mycket som stod därinne som kidsen inte tänkte äta. Det behövdes en kylskåpsresning först, och jag struntade i att handla. Tänkte att det blir bra ändå:) Jag hade gjort en sjukt god kycklinglasagne på torsdagen som det fanns kvar av, så det fick de äta till middag på fredagen och på lördag var det ju fest med mat. Inget synd om dem. Robban fick åka och köra en stödhandling av yoghurt kvarg och mjölk. Så det blev städ. Städ och städ och städ.

Vi skulle vara ute, men man vet aldrig. Vädret lovade regn och då kan de ju vara skönt att kunna gå in. Plus att folk behöver få gå på toaletten, och den där lilla detaljen att det alltid bli samling i köket. Vardagsrummet är genomgångsrum till uterummet, så det måste se ok ut. Så hall, toaletter, kök och vardagsrum, uterum, terass och trädgård städades. Mitt sovrum ser ut som en soptipp nu igen, för där ställer alla, även jag, in sånt som måste bort;)

Jag skulle ju ut, hade träff med husvagnsgänget från förr:) Vi har hållit på att få ihop ett datum sen i april eller maj eller så, det är inte helt enkelt med åtta personers scheman. Jag har ju alltid ledigt för roliga saker, då stuvar jag om och löser det😂 men jag är å andra sidan både singel och flexibel, och har fostrat barnen till att klara sig ensamma;) Nu hade faktiskt även jag en del datum då jag inte kunde, som student och konfirmation, så jag var inte det minsta bättre än nån annan. Om nu någon tror det.

Jag skuttade in i duschen en timme innan det var dags att åka och överlämnade resten av städandet till barnen. De hade lovat och med Corrinda som övergripande arbetsledare går det fint. Vädret var mulet och kvavt och inte helt lätt att klä på sig, men det blev det jag visade er.

Vi skulle cykla, och fem minuter innan vi skulle träffas vid affären jag och syrran så messade Helen att det ösregnade hos henne. Det såg ut att kunna komma en skur så vi avvaktade lite. Tur det för det kom ett rejält regn, och jag satt där inne på trappan och tittade ut, redo och klar. Aldrig tar det ju så lång tid som när man väntar:)

Vi skulle ses halv sju, eller det var lite flytande, vi hade tid för shuffleboard sju och bord åtta. Men tanken var att ses halv och hinna sänka två öl innan så man kunde skylla på det:D

Vi cyklade på 28 minuter, vilket är jäkligt bra för det är på andra sidan stan, och vi kom fram sist men hann med en öl i alla fall:)

Det här är familj. Vi är åtta stycken, fem killar och tre tjejer, och de är jag syrran och Helen, som varit tajta hela livet. Vi flyttade till samma gata 1976, och sen dess är vi vänner:) Två av killarna har syrran och jag känt hela livet, tror jag det känns så iaf. Mormor och deras morfar var särbos fast det ordet inte uppfunnits då. Båda blev änka/änkling tidigt och ungefär samtidigt och jag TROR att de kände varann innan det också. De var hur som helst ett trofast par fast de inte bodde ihop. Mormor och Farbror Erik😍

De övriga tre killarna är också bröder, och bodde granne med Farbror Eriks barnbarn. Det här är solklart eller hur:) De tre bröderna heter Björn Stefan och Hans, och barnbarnsbröderna heller Jocke och Mattias. Första gången vi åkta husvagn ihop var på åttitalets början nångång, jag vill tro att det var 82, men är osäker. Sen trivdes vi så bra ihop, både barn och föräldrar att vecka 32 blev en stående vecka på Årsunda camping, under många år. De där veckorna var alltid fyllda av bad, sol, massor av drinkar och diskussioner, ett spel som hette Ordbox, dukade långbord mellan fyra husvagnar vända inåt i en fyrkant. Så får man inte stå idag, på de flesta campingar, men då fick man. Vi måste ha varit sexton personer om jag räknar rätt, och ingen av oss kommer ihåg att det ens fanns annat folk på campingen, för vi hade så kul ihop.

I min lilla vagn trängde alla barn in sig varenda kväll för att kolla på tv. Vi tycker att det alltid var Familjen Macahan, men det bör rimligen ha varit annat med. Idag gnäller mina barn när de är fyra som ska se på film samtidigt, de har ingen aning om hur man är kamratligt😜 Vi låg i dubbla rader, i samma ordning varje gång, och på mina och Björns ben, som vi fick dra upp så de kunde luta sig, låg syrran och Hans som är yngst och då var kortast. Idag skulle det vara jag och Helen som hamnade där, alla killar är rejält långa och syrran längst av oss tjejer:)

Nåväl. Slut på nostalgitrippen, men tänkte att ni behövde lite bakgrund.

Vi lottade lag till shuffleboarden, och jag och Björn hamnade i samma, det är bra, tänkte jag. Vi kommer äga:) Han tänkte samma och ingen av oss var speciellt på topp kan man säga – vi kom nog sist. Kanske? Men det skyllde vi glatt på hans fru, stackarn, som satt hemma och insåg att han bytt lösenord på Apple-id. När man byter lösen så ska det ju per automatik strula, så det tog lite tid innan de löst det:) Och det är perfekt för då har man något att skylla på 😂 Men sen, och det är är inte ens skylla-ifrån, men det ena bordet måste ha något fel. Det går inte att skjuta pucken rakt, utan den skruvar sig. Om jag ens kunde skruva så kunde man ju tro det var ens eget fel, och ibland ser det ju jäkligt proffsigt ut;) men en puck som man bars släpper ska gå rakt. När vi väl insett det och började kompensera så gick det ju bättre och vi tog poäng iaf:D

Det spelar ju egentligen ingen roll, vi spelar ju enbart för att det är kul och för att kunna jävlas med varandra:)

Jag har nästan inga bilder, eller iaf inga som jag kan dela med mig av. Jag tror inte att de skulle avlida om jag visade upp dem, men har faktisk inte frågat så då avstår jag. Ni får se min suveränt goda pizza istället.

Den var så god! Vi käkade ju pizza i Norberg, och den hade jag sett fram emot för det var så länge sen jag åt det, och så var den rätt tråkig. Ni vet, en capricciosa med alldeles för lite tomatsås, torr tråkig skinka i strimlor och kanske åtta champinjoner. Nej fy, den var inte värd sina kalorier, men det var den här 😍 Nu snackade jag konstant medan jag åt så kanske borde ägnat smaken lite mer eftertanke, men jäklars vad god den var!

Eftersom ingen kom och frågade oss om vi ville ha dessert eller mer öl, eller kaffe eller så…? hallå? Så frågade vi om vi kunde sitta på ovanvåningen där det finns soffor. Det fick vi och tog med oss öl från baren upp. Där satt vi sen till de stängde. Snackade och snackade och skrattade massor. Vi har kul ihop och det är så chosefritt, som att hänga med sina syskon. Och det är ju på sätt och vis det, vi växte upp ihop, om än inte hela tiden. Nästa träff kom på tal. De har garvat åt att jag fick lov att bli förbannad på dem när vi skulle bestämma dag, de var helt hopplösa där ett tag. Men så röt jag i och vips kunde alla svara:D Haha, jag var beredd att ge upp, men lite ilska löser det mesta. Nu har vi högtflygande planer, de kanske går i lås tills vi är pensionärer eller så, men deras takt;)

När de stängde så gick vi vidare. Någon tackade för sig, men resten gick till stan och letade efter ett ställe utan allt för hög musik, och vi siktade på Domcrafts uteservering. Dit går ju syrran och jag ofta med fotbollskillarna, men de hade stängt ute. Inne har de bara massa finöl med tusen procents alkoholhalt, och det vill man inte ha kvart i tre liksom. Baren mitt emot var dock öppen så där satt vi någon timme tills de stängde där med. Sen sällskapade vi med Björn vars buss inte gick, och sen cyklade vi hemåt. Helen vek av på vägen, och vi trampade hemåt de sju åtta kilometerna med uppförsbacke de sista tre typ. Hemma vid tre, halv fyra eller vad det var. Ingen aning:) En aning stressad över att jag måste skynda mig att sova så jag var i form för festen på lördag:) Jag käkade nån macka och drack oboy, innan jag kröp i säng och hoppades på att vakna nykter😜

Det var en suveränt kul kväll, med både nostalgi och framtid och allt där i mellan. Vi borde ses så mycket oftare än så här. Och innan nån säger, som syrran alltid gör – då kanske vi inte skulle ha lika kul….så tror jag det är bullshit. Ju mer man umgås ju roligare har man, och har man så kul som vi har skulle det bli olidligt roligt:) Kanske att deras fruar skulle klaga förstås, men det är nog ingen risk;) De är vettiga människor allihopa:D

Så, nu avslutar jag fredagen och går på lördagen. Hörs snart!

Reklam och annonslänk för Cellbes

Jag håller på att sortera tankar och intryck efter en väldigt härlig helg, snart ska jag berätta om den. Men först! Vi har ju pratat om att för fler av er är det för korta byxben på många byxor. Men nu ni!

Jag har hittat dem, på Cellbes

Byxorna i linneblandning är långa i benen. Jag är 169cm lång och brukar aldrig ha problem med vare sig för långa eller för korta byxben. Men de här trampar jag på. Hade behövt 12 cm klackar, men det finns en hake – jag kan inte gå på sådana 😂

Det är raka ben med vidd i så att bara vika upp funkar inte, så jag får nog lov att försöka lägga upp dem en aning. Eller skaffa platåskor.

De är av dra-på modell, med slät framsida som gör att det sitter jäkligt snyggt, inga knappar eller gylfar som sabbar. Baksidan har resår i linningen. Sjukt skön byxa!

Toppen sen då!! ❤️

Ni som har storlek S in med er direkt och fynda, för den är nedsatt ordentligt. Jag har M men skulle lugnt kunna ha en small också.

Jag fick så sjukt mkt komplimangen för den både i fredags och igår. Av killar och tjejer, unga och gamla. Att den är som en dröm att ha på sig gör inget sämre heller. Ett sånt bra köp!

Ja jäklar vad nöjd jag var med min outfit. Så pass att jag alltså återanvände den dagen efter 🙂 Ska jag berätta en hemlis??? Jag hade fått små fläckar av något på ringningen, men då vände jag bara på den 😂Den är identisk fram och bak. 🙂 Good to go!

Cellbes har ännu mer rea nu, det finns mycket kvar men godbitarna går ju som smör i solsken.

Cellbes hittar ni här 🤗🤗

Jag har varit upptagen hela dagen 🙂

Hela kvällen och hela natten 🙂

Hörs i morgon!

Jag trivs i husvagnen och jag trivs hemma. Det är enklare på många sätt hemma, och på andra sätt i vagnen:) Nu är det inte samma fristad som det var förut. Dels för att jag är på en annan camping och inte på Årsunda som är mitt HappyPlace på jorden. Dels för att jag inte behöver en fristad längre 🤷🏼‍♀️

Då, 2013, så var det enda stället som jag fick vara i fred på. Från allt som hade med skilsmässan att göra. Det kom ingen post. Än idag har jag ett ångestpåslag varenda gång som postbilen kommer eller när jag öppnar brevlådan. Nio år senare. Jag antar att det kanske kommer fortsätta vara så livet ut. Jag vet rationellt att det inte kommer ligga något där som sliter mitt hjärta i tu, men det spelar ingen roll. För tänk om.

Allt som hade med kriget då att göra kom via brev. Allt. Det är så många gånger som jag fiskat upp ett kuvert och fått en panikångestattack när jag sett vad det var. Sånt glömmer inte kroppen, eller knoppen. Varje gång jag hämtar posten idag känner jag ett sting av ångest. Ibland eskalerar det, om brevet ser obehagligt ut. Det hade inte behövt bli så, det är ju det värsta av allt. Det hade kunnat vara mer…normalt🤷🏼‍♀️

Men, jag behöver inte längre gömma mig på campingen för att få lugn i sinnet. Däremot saknar jag Årsunda något oerhört. Men av flera anledningar kommer jag inte stå säsong där igen. Det är redan accepterat. Men, det är fortfarande mitt Happy Place:) Att sitta där på den magiska stranden, med ryggen mot en rivig rödmålad bräda och blicken in i solnedgången över den stora sjön. 🤗

Men, jag är hemma nu!

Ska snart åka och träna;) underbart!

Till er som är upprörda över mina åsikter om pilotstrejken – alla har ju rätt till sin åsikt och detta är min. Om den är fel eller rätt i era öron vet jag inte. Tycker ni annat så har ni förhoppningsvis goda argument för det. Jag har det för min åsikt 🙂

Ett som är klart, och som väl ingen med minsta empati i kroppen fattar, är att alla andra kategorier går på knäna nu, tack vare piloterna. Det kommer ta ÅR att reda ut det administrativa som följer. Men bara piloterna får som de vill 🤷🏼‍♀️

Jag ser det ur ett helhetsperspektiv. Är man pilot ser man säkert inte till markpersonalens bästa.😬

Nu ska jag hoppa i träningskläderna och käka en banan i farten. Sen är det nån slags runda i butik för att handla och sen utegång med gamla kompisar ikväll 🙂

Vi hörs snart!! ha en fin dag 🤗