Innehåller annonslänk för Matsmart

 

Blev ni lurade på första april? Jag tycker inte att det är så speciellt kul, jag förutsätter ju att folk är ärliga och helt plötsligt ska man luras och kanske framför allt bli bortgjord… Nä.

Men vissa skämt är kul, ofta de som det enkelt framgår att det är just ett skämt men det är gjort med finess. Nåt år hade en mäklare i stan en helsidesannons om en fashionabel boning till salu, ett once in a lifetime erbjudande – nämligen slottet. Till ett väldigt överkomligt pris dessutom:)

Mina kids vet på vilken nivå de ska lägga sig, och min förvåning när jag gjorde i ordning ett jäklarns så sent kvällskaffe var stor. Jag kör snabbkaffe, och värmer vatten och en skvätt vispgrädde (jaja, jag vet, men svingott) i micron. Det var mörkt i köket så först blev jag lite imponerad över hur det grönfärgade glaset plötsligt gav så mycket färg….Tills jag tände lampan:)

Jahaja. färgad grädde:) Det var lite kul ju:)

Men kaffet såg ut som lervatten, så det var tur att det var mörkt.

Hela första april så snurrade jag runt med bilen så jag hann inte kolla så noga på folks instagram och nyheter och så, jag tror jag slapp undan massa mer eller mindre dåliga skämt.

Tack och lov:)

Vad jag gjorde?

Jomen först lämnade jag katterna på djursjukshuset, sen åkte jag hem och skrev. Så snurrandet började nog först efter lunch vid närmare eftertanke.

Jag åkte till Dau och fick nya fina fransar:)

Lika skönt varje gång för man känner sig så förbannat mycket piggare av det. Jag vet att det är ytligt men låt mig vara det då, lite ibland sådär:) Mina egna fransar är korta och helt raka. Syns knappt, och går inte att böja. Skillnaden är enorm. Jag kommer aldrig att sluta:) Dau är dessutom oerhört duktig och snabb, det tog inte ens en timme, och då var det många fransar att limma fast. Och vi har alltid kul:)

Jag mötte upp Corrinda utanför Dau för att ge henne min mobil, om de skulle ringa från veterinären ville jag inte missa det. Så jag var helt utan mobil i över en timme! Va? Det ni:) Jag använder min mobil till allt. Banken, handlar, skriver, håller kontakt och…parkerar:) Så jag fick åka hem utan att avsluta min parkering så varsågod Uppsala kommun för några extra kronor:)

Jag har inga problem med min mobil, jag blir inte stressad av den, och jag kan utan större problem låta bli den. Men ändå kändes det naket att inte ha den. Jag har mina kort i den också, körkortet bland annat, men kom ihåg att ta ut det, mest troligt för att jag hade en polisbil i häcken hela vägen inne i stan. Tänk att man alltid ska bli lite nervös av det? Jag vet att jag sköter mig bra överlag, och trafiken är inget undantag, men ändå..:)

De ringde såklart, och vi kunde hämta dem när vi ville. Eftersom vi skulle träna så frågade Corrinda om vi kunde hämta efter sju. Det fanns ingen stor hemma, eller Novalie är ju 15 och Trixie 13 men lika säkra som de är på att ta hand om småsyskon, lika osäkra var de på att ta hand om nyopererade katter. Det gick utmärkt efter sju.

Så vi drog och tränade, och sen hem för att hämta en till bur, jag hade tryckt ner dem i samma på morgonen, det funkar bra men så insåg jag att jag glömt att Stumpan skulle ha tratt, och alltså att det skulle bli  trångt. Så till djursjukhuset:)

Corrinda testade den ”nya” buren, så att Sellman skulle känna sig trygg och bekväm i den.

Den kändes helt okey meddelade hon:) Man kan inget annat säga än att den tjejen är omtänksam;)

När de kom ut med katterna satt de i samma bur, och när vi öppnade så kröp Sellman ut och upp i min famn, lite stukad och skakade som ett asplöv. Han hade varit social och glad inne där de har burarna så han frös nog sa de, så Corrinda lade sin goa dunjacka över honom. Jag höll på att svettas ihjäl på studs men han slutade skaka och gosade in sig:)

Vi fick massa info och råd och så var vi klara. Vi stod en stund i receptionen och velade på om vi skulle ha en mjuk krage eller en body till Stumpan. Det blev ju kragen. Men sen googlade jag, tyckte det kändes som jag missat nåt, glömt nåt. Och fick fram massa bilder jag sett förr, på egengjorda bodys. Med tanke på priset på en sån så klippte jag igår av en ärm på en tröja och sen två hål för frambenen och voila:)

Lite ” I hate you” blick här:) men faktum är att hon inte protesterade ett dugg. Kragen gör det svårt för henne att se och att gå i trappan, så det här var nog skönt.

Det skiljer precis ett kilo på dem. Stumpan vägde 2,9 och Sellis 3,9.

Jag släppte bara av dem hemma, tog valpen i bilen och åkte för att hämta dess matte som var på Ica med ett stort paket från Matsmart. Som Postnord jonglerat med så det var helt trasigt:/ Jag har ju beställt från Matsmart i flera år och de packar ALLTID jättenoga och fint. Det är skyddspapper om allt som kan tänkas gå sönder. Nu stod det ett flak med läskburkar längst ner i kartongen, själva pappersflaket stod vill säga, burkarna låg överallt i hela lådan. Lådan var ihoptejpad, och det fattades saker, samt att flera saker i det var trasiga.

Och det lämnar liksom Postnord bara in..? I min värld borde man rimligen tala om att man tappat paketet genom att kanske sätta en lapp på eller nåt. Be om ursäkt för om något fattas och ta på sig ansvaret. Det här händer ta mig tusan hela tiden! HEEELA tiden. Postnord är fan sämst. Jag får rätt mycket paket som skickas med dem, och de är nästan varenda gång knöliga, trasiga eller så kommer de inte alls. Jag höll på i flera månader för att få ett paket de tappat bort nånstans, det låg på nån terminal men osynligt. Om jag fick det? Nix. Vad det var i? Jag har absolut ingen aning.

Paket som skickas med Schenker eller DHL är sällan skadade… morr

Jaja, jag skjutsade hem dem och sen tillbaka till affären för att handla, och sen äntligen hem:)

Jag måste ha skjutsat och hämtat ungar där i mellan med för jag körde liksom hela dagen, kändes det som i alla fall:)

Så, det var måndagen det, snart kommer tisdagen:) och sen är vi i kapp:)

Hörs snart!

Selma som blev en Sellman är nu en Henma(n), medan Stumpan som alltid varit en stumpa blev en … hm ja vad? Mina kassa rim tog slut;)

Men katterna är hemma igen, allt hade gått bra, de är kastrerade. Lilla Stumpan har en krage medan Sellman inte behöver någon. Vi köpte en mjuk variant i stället för den i plast.

Hon ser ut som en kobra:)

Men jag tror den funkar.

Den liksom viker sig och är följsam men hon kan inte slicka sig på magen.

Nu har jag hjälpt henne upp för trappan det var läskigt tydligen, och så har de ätit. Igen:)

Nu leker de, och jag ska sova.

Hörs snart!!

Amen hur jävla korkad kan man vara? Här har jag snackat om att katterna ska kastreras idag i flera dagar. Vad gör jag? Som gammal barnsköterska på en avdelning där vi körde ungar till olika slags kirurgi mer eller mindre dagligen så skäms jag fan på riktigt. Jag glömde att de ska FASTA. Alltså?

Man fastar ju inför i princip alla operationer, speciellt om det ska sövas.

Nu hade det inte varit någon big deal, för katterna äter inte på nätterna, även om de har tillgång till käk dygnet runt, men de brukar sova. Men varje morgon när ungarna börjar röra sig i köket så kommer de, och då ska de ha en påse blötmat. Det hade inte heller varit något problem om inte just idag var en tidig skoldag för Corrinda. Jag var uppe samtidigt med de mindre barnen men hon var tidigare och gav de såklart en påse.

Halv åtta stod jag med luren i näven och ringde akutnumret på djursjukhuset – Hjälp, vad skulle jag göra? Skulle jag behöva vänta några veckor? Men nejdå, de  tog in dem, men de kommer opereras senare under dagen. Pust.

Så nu har jag lämnat goseplopparna där och när Bradley Cooper och Lady Gagas Shallow spelades på radio när jag åkte därifrån så blev det lite fuktigt i ögonvrårna. Alltså det är jobbigt att utsätta de där krakarna som litar på en för smärta och obehag. Nu har de på Ultuna något som heter Kattvänlig klinik. Vad det innebär fullt ut vet jag inte, men de har speciella väntrum, där man man ställa buren högt, gärna med en filt över, så de kan känna sig trygga. De har också nån slags doft som ska göra katten lugn och tillfreds. Katter är känsliga rackare, och de hatar att känna sig otrygga.

Mina avskyr att åka bil, det jamas och klagas högljutt, och det skär i hjärtat. Men nu är de där och jag håller alla tummar och tår för att det går finfint.

.

Jag kikar på nyheterna och de rapporterar om att kvinnor ligger i majoritet av de som är spelmissbrukare, 64%. Samtidigt visar de klippbilder på töntiga spel som enarmade banditliknande grejor, eller bingo edyl. Allvarligt? Hur fan har folk tid? Intresse? Jag begriper inte hur man kan fastna i så löjliga spel. Jag har levt med en man som alltid spelat, på spel som kräver någon form av kunskap och skicklighet. Trav, fotboll, hockey och poker. Det har aldrig varit några problem, utan tvärtom total kontroll. Pokern var han dessutom djävulskt skicklig i och hade kunnat skola om sig till pokerkung istf syltfjant;) Spel har varit en naturlig del av mitt liv i alla år, även mamma och pappa spelade på lotto och lämnade in nån Harry Boy mellan varven.

Jag spelar på lotto, och sen fotboll eller så nån gång i bland. Helt ärligt så kan man ju inte vinna om man inte spelar, och det drömmer väl många om:) Typ Eurojackpott på 500 miljoner….

Och ja, ibland så hittar jag nåt spel man ska ha fyra lika eller så, som ser kul ut och efter tre minuter är jag så less att jag storknar. Inte ens att jag vinner hjälper, det är så erbarmligt jävla tråkigt. Väldigt bra sömnpiller dock;) Men kräver det lite intelligens och kunskap så är det roligare, men det finns få korsord på spelsajterna;) Tror jag?

Jag är medveten om att spelmissbruk helt uppenbart är ett problem men jag kan omöjligen förstå hur man kan fastna i tråkiga spel;) Men så är jag inte speciellt mycket för att låta saker styra mitt liv.

Jag har rökt, av väldigt fri vilja, och slutade med det när jag blev gravid med Janelle, för över 25 år sen. Jag kan absolut än idag känna ett litet sug, det kan lukta oerhört gott, och det händer att jag drömmer att jag tjuvröker och vaknar med värsta ångesten och skäms;) Men jag skulle aldrig välja att börja igen. För så är det, man väljer ju. Det är för dyrt, för skadligt, luktar illa, det är svinjobbigt att alltid se till att ha cigg, och vad är vitsen när det inte ens är socialt längre? 🙂

Förr hängde ju alla roliga människor i rökrummet, men nu får man ju stå ute och frysa. Det är jobbigt att sluta, och vanan är värst, och ja man får abstinens men det allra mest sitter i VILJAN. Jag är inte speciellt karaktärsstark person egentligen, vill jag ha en semla fast jag bestämt att jag inte ska ha nån så kan det slinka ned en likafullt:) Jag ändrar mig helt enkelt, men det är väldigt medvetet.

Jag har alltså lite förståelse för spelmissbruk. Rent krasst så tycker jag att folk rent allmänt är jäkligt snabba på att skylla ifrån sig på allt möjligt idag. Man har fan själv ett ansvar men det verkar ha hamnat väldig långt ner på listan. Förlåt. Jag VET att det är jobbigt, jag VET att missbruk är en sjukdom men jag kan inte begripa just det här att spela bort livet på fyra i rad. Saker som kräver kunskap känns enklare att förstå på nåt vis. VET man att de fem bästa i ett fotbollslag är borta och att laget de möter är svinbra så är ju chansen för att man kryssar rätt stor.

Varsågoda att skjuta mig nu:)

 

Jag kompenserar min mediokra förståelse för spelmissbruk med att fråga :

Vad spolar ni ner i toaletten?

Även här blev jag irriterad på folks dumhet, och kanske borde jag sluta kolla på morgon tv, för det kom ju därifrån det med:)

Sen jag var en liten skit så har jag vetat att i toaletten spolar man ner toapapper och bajs. Häpp.

Inte tops, blöjor, våtservetter, bindor/tamponger, nylonstrumpbyxor och så vidare.

Marlene, städexperten, tipsade om att ha en sophink i badrummet till sånt, och jag tappade hakan. HAR folk INTE sophink i badrummet? Jag har minst en, ibland två:)

Men vem spolar ner blöjor? Om jag ens skulle tänka tanken skulle jag få ett omedelbart stopp i avloppet. Hur få man ens ner den genom kröken i toaletten? Måste man putta på med toaborsten kanske, men då borde man ju fatta att den kanske inte ska vara där…? Luktar illa? Eh ja. Blöjor luktar illa, men det kan man ju undvika med att knyta ihop soppåsen, eller lägga den i en hundbajspåse. Som jag för övrigt alltid haft i skötväskan för de blöjor som bytts på allmän plats. Finns ju inget äckligare än att gå på toa där det stinker liksom.. Nu tänker ju jag på min nästa, alla gör ju inte det 🙂

Sånt här begriper jag mig inte heller på. Det måste ju till viss del hänga på hur man är uppfostrad. Nu menar jag inte bra eller dåligt uppfostrad som i artig/oartig, utan vad som var kutym i ens hem när man växte upp. Men kanske även en generationsfråga?

Min mormor hade dass på gården som ung, kanske att mamma med hade det som väldigt liten, jag vet att de flyttade när hon var sex, sju år, till lägenhet med alla bekvämligheter. Mormor skulle aldrig ha spolat ner ett dugg. Inte mamma heller. Jag är ju präglad av dem såklart.

Men sen kom reklamen att man kunde spola ner använda tamponger i toan, och kanske är det där det började? Jag gissar såklart, men det låter ju rätt klokt eller hur:) Kan man spola ner det ena så varför inte det andra?

Nu är det så att man får inte spola ner annat än toapapper, och bajs. Inte hushållspapper, för det är inte ett dugg likt toapapper. Det är konstruerat för att hålla ihop även som vått.

Jag har ju problem med mina avlopp, och fick frågan när det var översvämning om jag möjligen spolade ner akvariesanden eller kattsanden? Det var rätt mycket sand i dem tydligen. Jag kände mig extremt kränkt för det finns ju inte på min karta:)(Jag skojar, blir sällan kränkt!) Men det var tydligen väldigt vanligt. Och visst åker det ju med sånt, bara att bada en unge genererar ju ett halvt ton sand, men det sa sen gubbarna från försäkringsbolaget att det var normalt. Pust. Givetvis undviker jag sånt med, så gott det går. Betänkt att huset  är drygt femtio är gammalt. Det fanns mycket att ärva från föregående ägare även i avloppen..

Jaja, men nu ska ni få ett tips som Marlene delade med sig av. Jag har använt det, men glömt bort, men nu har jag skrivit upp:)

Om man har ett avlopp som luktar illa eller det börjar rinna dåligt i det så tar man en kopp salt och häller i, sen en kopp bikarbonat, sen ättika, och sen kokhett vatten. Efter varandra alltså, blanda inte ihop. Det bubblar på bra:)

Miljövänligt och ofarligt. Funkar i alla avlopp.

 

Och NU ska jag avsluta och börja skriva annat:)

Vi hörs snart igen!

 

 

 

Jag är fullt medveten om att det varit fler reklaminlägg än vanligt den här helgen 🙂

Det beror bara på att det körde ihop sig lite med min studieplanering och jag har varit fast vid min dator, i min text, dagarna i ända förutom då jag åkt och tränat:)

Min intention är såklart inte att dra ut flera sådana efter varandra, för det är trist för alla. Ni vet också att det inte händer speciellt ofta utan mer i undantag. Jag tycker ändå att det är roliga inlägg, om saker jag gillar mycket:)

Det hade kunnat vara om skatteplanering eller ökenråttor eller så;) Säkert nån som gillar det också förresten. Men alla är om saker som jag själv uppskattar att läsa om.

Men!! Jag kan i alla fall glatt meddela att jag hamnade i fas med skrivandet så timmarna lönade sig. Nu ska jag fortsätta på samma stil, och hoppas att det inte kör ihop sig mer. Risken finns, för jag har två små katter som ska lämnas in för kastrering i morgon och lite ärenden att göra, samt träna då, och kolla upp en eventuell fjällresa med min syrra. Typ till helgen:D

Framförhållning är inte så noga…;)

Jag vet att i alla fall Stumpan kommer vara lite risig efter kastreringen, och eftersom hon är trebent och har lite problem att ta sig fram i normala fall, så lär det ju inte bli enklare med en krage. Jag tror att hon kommer få vara inne hos Corrinda mycket, det är där hon trivs bäst och känner sig tryggast. Där eller i korgen med filtar bakom min fåtölj, men om brorsan ska ligga där han med så blir det knöligt. Usch, lite nervös är jag allt. Kanske får bli en VAD = Vård av djur:)

Men, när de väl är kastrerade och läkta så ska de få börja gå ut. Något som ska bli skönt för då kan man ha dörren öppen dagarna i ända, som vanligt. Nu blir det ju ett passande på att inte katterna smiter ut.

Jag kommer lämna dem på Ultuna universitetsdjursjukhus, vilket långt ord? Heter det verkligen så? Nåt åt det hållet i alla fall:) De ska vara där klockan 08.00. Gosh, då har inte kidsen gått till skolan än, eller de går åtta, och jag måste åka senast kvart i. Sen får jag hämta dem framåt eftermiddagen.

Det blir nog bra. Lugn. Lugn bara lugn.

 

Jaha, men nu måste jag återgå till planen, jag ska skriva en timme till. Bara att göra det!

Jag inser att det måste bli en bok som blir antagen, annars får jag ge ut den själv, för ni har fått höra så mycket om den, att ni måste få läsa när den blir klar:D Den förresten, det är Dem, för det är ju ett antal texter jag skrivit, men det här är den som ska bli ett manus i slutänden, enligt kursplanen:)

Jag har ett helt gäng andra texter att skriva klart till den åttonde april också, så hela veckan kommer bli tajt. Men det är kul:)

 

Och nu….timmen går!

Vi hörs i morgon:)

 

I annonssamarbete med Ellos

.

Det här med att duka vackert. Det är ju något som höjer måltiden på allvar. Om man serverar blodpudding men har lagt ner sin själ i dukningen så är det ju fortfarande blodpudding men det ser trevligare ut:)

Jag vet att ni fattar.

Så. Är jag bra på det då? Att duka fint?

Ärligt – nja. Jag tycker det är kul men det är sällan jag gör det. Av den enkla anledningen att jag är lat kanske? Men det är så mycket enklare att bara slänga fram tallrikar och glas som vanligt 🙂

Men, när jag anstränger mig så är det roligt och känns såklart väldigt speciellt. Jag har en vaxduk som jag tycker är jättefin så den får alltid ligga kvar. Sen får jag alltid börja med att ta bort minst en katt från bordet.

För ja, de får vara där, de har sin mat där för kattmat är väldigt mumsigt för hundar 🙂

Stumpan tycker det är superhyggligt att jag köpt kungsängsliljor som hon kan leka med..

Ellos har ju allt, såklart även massa fina saker att duka med:)

Här är några av mina favoriter:

Ja, nu dukar man inte med varken bild ett, två, tre eller fyra, men de är mina favoriter till sovrummet. Det finns så mycket fint!

(Överkast,sängkappa, sänghimmel, bäddset)

Men bild fem, grytunderlägget i ”guld”? Jag orkar inte, det är så snyggt! Sen kanske jag är sist på bollen med marmor? Kanske beroende på att det är ett naturligt inslag sen jag var liten? Mamma hade en marmormortel, Ellos har en HÄR,

jag har alltid haft en likadan som mamma ( och mormor) och alla fönsterbrädor var av marmor, samma med golv på ungefär alla offentliga lokaler. Marmor var inte ”inne” det vara bara normalt:)

Men brickan är så fin, och ostbesticken till sen, kanske på nyår? Ni vet kanske att jag och syrran alltid köper ost och kex som vi ska äta efter maten och som alltid står kvar i kylen? Brieosten från årsskiftet står där fortfarande, oöppnad ?.

Men med en så fin bricka med tillbehör borde man ju komma ihåg osten?

Till sist, kannan! Jag har ett gäng men eftersom vi alltid dricker vatten till maten och är många så behöver vi ha ett par stycken kannor, eller springa och fylla på hela tiden, samt skicka runt. Fler är min melodi:)

Glaskannor tycker jag om, tills de tappas. Och eftersom det alltid sker utomhus så går de ju i miljoner bitar och man hittar de minsta hårt inkilade i fotsulan 😉 Därför har jag både fina, som den över, och vardags i plast. Eller ute snarare, för inne används mest glaskannorna.

.

Min favoritdetalj när jag dukar är nog just karaffer, (finare ord ju?) och underlägg, och jag använder gärna en fin skärbräda eller som här marmorbricka till det. Både att ställa varma karotter på eller för att bara ha under exempelvis ett gäng små skålar med olika röror.

Vad har ni för favoritdetalj när ni dukar?

Dela med er av era bästa tips, om ni vill:)

Och mitt bästa tips idag när det gäller det dukade bordet och textilier hittar ni på Ellos HÄR.

 

Alltså … Lucas Graham. Ni vet vem han är om ni lyssnar på radio:) Han sjunger den här

” Cause when you love someone
You open up your heart
When you love someone
You make room
If you love someone
And you’re not afraid to lose ’em
You’ll probably never love someone like I do
You’ll probably never love someone like I do”

Han ser ut såhär.

Och när bilden dök upp i mitt flöde på instagram, så trodde jag det var Morten Harket, från Aha, ni vet 🙂

Lika som bär:)

Sånt här tycker jag är kul:)

David sa igår att han tycker Corrinda är så lik Sansa Stark från Game of thrones.

Jag har ju inte sett den, ja mest troligt är jag sist i hela världen, men vafan jag har inte tid:)

Jag kan ju bara bedöma efter bilden, och inte efter kroppsspråk osv, men alltså jag kan se en likhet.

Att hon och Patricia sen är pricklika är inget jag har svårt att se, de är riktigt riktigt lika. Speciellt om Patricia inte har glasögon på sig, eller om de båda har solbrillor.

Folk tycker också att Corrinda och min syrra är lika, syrran längst till höger.

Det är de, och jag undrar om inte det beror på att de båda är väldigt lika morfar, alltså vår pappa. Men jag ser bara den likheten ibland. Jag vet att mina barn är lika, och det varierar lite. Ibland är de laserkopior och ibland bara nån kass karbonkopia 😉

Håller ni med?

Lucas = Morten

Sansa = Corrinda

Innehåller annonslänk för Matsmart

 

Jag. Har. Ont. I. Armarna.

The Rock, ni vet, Dwayne Johnson, skådis från bland annat Fast and furious-filmerna, Baywatch och Jumanji. Han har biffiga armar. Och ben, lår, nacke…osv;)

Jag tycker att mina överarmar känns som hans ser ut:)

Jag har sagt det förr, jag vet men det är så perfekt jämförelse. I verkliga livet så misstänker jag att hans överarmar är större än mina lår, men skitsamma;)

Mitt skinn känns som det är för trångt och det stramar över alla musklerna. Igår med David så körde vi igenom alla muskler i axlar och armar, så ingen del är liksom smärtfri. Jag gillar ju att ha träningsvärk, tycker det är ett härligt kvitto på att jag jobbat:)

Barnen blir lite less, för givetvis måste jag visa hur ont jag har, genom att pusta lite, och flexa mycket.

”Kolla!”

”Mmm, mamma, fint.” Deras intresse är lågt;)

Däremot så kändes ju passet idag rätt bra… man orkar inte riktigt, men det är oerhört skönt att få blodet att strömma igenom de ömmande ställena.

Nu laddar vi för middag, som idag blir rester från igår. Alla vet att det var fredag då, och då vet ni också vad vi åt. Ja just det, tacos. Jag kommer inte ihåg när vi började med det, men jag vet att jag lovade dem tacos varje fredag om de smakade och åt av allt annat jag lagade under veckan utan att klaga. Det är si och så med deras del, medan jag håller min. Nu har det blivit som gamla tiders söndagsmiddagar med stek och potatis, och att samla familjen har blivit viktigare ju äldre de blir.

Ska jag gissa så har vi ätit samma mat nästan varenda fredag sen …. hm… innan vi flyttade hit, och det var 13 år sen.. nån gång efter att tvillingarna föddes 2000, jag skulle kunna tänka mig nån gång runt 2003… sexton år sen alltså:D

Med undantag för julaftnar och nyår och sånt som råkat infalla en fredag, öven om kidsen inte fattar varför man ska bry sig om sånt;)

Jag har kommit på att om man köper färdig potatisgratäng och sen häller köttfärsen i en långpanna, och den över och toppar med ost så har man värsta latmansmiddagen som alla älskar. Det tar tre minuter att göra och kanske tjugo i ugnen. Så det blir det idag. Ska bara samla kraft till den där enorma gastronomiska insatsen;)

En som just nu upplever smaksensation efter smaksensation, det är Jack.

Han är ju drygt sex månader nu, och har börjat smaka på både det ena och det andra. Han är som alla andra och föredrar söta saker som frukt:)

Jag vet inte riktigt vad det är i klämmisen men det var gott.

 Janelle och Simon har tagit mammas tips och handlar mycket på Matsmart, det är smart:)

Men alltså det här med barn som börjar äta mat. Med mina egna tyckte jag mest det var kladdigt och tråkigt, de var inte så förtjusta i det heller, föredrog bröstmjölk tills de var över ett år?. Givetvis fick de smaka, på det mesta, men det var just bara smaka. Inget de blev mätta på.

Jack däremot … det är skitkul att ge honom mat:)

Kan ju bero på att jag inte behöver sanera honom eller kläderna eller bordet.?

Dessutom har jag hund nu, något jag sagt att jag borde ha under alla småbarnsår, och Doris rensar rätt bra under bebisstolen.

Igår käkade han ju majskrok, gurka och majs och satt och plockade själv med fingrarna. Det har mina barn fått göra från det att de kunde sitta med vis bordet och greppa saker. Men bli matade var inte deras grej. Jag vet att Jack helst vill hålla skeden själv när han äter och det är ju det gulligaste av det gulligaste 🙂

Nej, nu måste jag duscha! Maten sköter sig själv i ugnen så jag har en tjugo minuters paus från allt. Blir skönt med lite varma vattenstrålar på axlarna.

Hörrni har ni nåt filmtips till ikväll då? Ingen serie utan film. Gärna läskig?

Vi hörs snart igen!! Tills dess ??