Allmänt

Sen söndagkväll..

Och jag är pigg:)

Haha, jag försöker komma in i normala tider, men jag är en jäkla nattuggla!

Vet ni, jag har kanske skrivit det här förr, men jag läste en artikel om att det finns två typer av människor, A och B -typer. Såklart det är ju alltid A och B;) ingen vidare fantasi hos forskarna gällande att döpa sina studier.

Men i alla fall, den ena typer var de Morgonpigga. De fick mest gjort före lunch för att sen tackla av och egentligen inte prestera speciellt mycket under eftermiddagarna, allra helst efter typ 14.

De andra var de Kvällspigga, De var som urvridna disktrasor framåt lunch, för att sen karta på sig och prestera som allra bäst efter 14 och framåt kvällen.

Det gick inte att påverka det här. Och det kan jag hålla med om!

I så många år har jag försökt bli mer morgonpigg genom att sova mer, lägga mig tidigare, skapa rutiner, sova mindre, sova på andra tider… och så vidare. Inget funkar.

Jag kan kliva upp tidigt, det är inte det, men jag är fullkomligt useless, totalt värdelös innan lunch. Jag funkar sämre. Jag kläcker inte mina bästa ideér då, och jag går mest på autopilot.

Haha, nej, nu låter det som om jag är i nåt zombieliknande tillstånd 🙂 Så är det inte!

Men sen, efter lunch, framåt eftermiddagen, då jäklar. Jag får massa gjort, jag kan multitaska deluxe och jag känner att det flyter på.

 

Hur som helst, det jag ville säga är att det är väl en jädra tur att det finns olika varianter av folk:) Idag ska våras samhälle funka dygnet runt, viktiga uppgifter utförs 24/7, jämfört med ”förr”. Då man följde solens upp och nergångar, Nu behöver vi ha folk som pallar att vara uppe hela nätter, och folk som klarar av att jobba tidiga morgnar osv

Olika är bra, som vanligt:) Dock kvarstår ju att det är finare att vara morgonpigg;)

Ingen jäkel blir imponerad av att man ligger och sover klockan 11 eftersom man var uppe och städade hela natten, men nog fasen imponeras man av nån som storstädat före 7 på morgonen….hm.

 

Jaja.

Jag är som jag är. Andra som de är:)

 

Idag åkte vi iväg och tränade. Corrinda och jag tog med oss Lovelia och Jamie som ville följa med, och mötte upp Janelle och syrran vid Friskis.

Jag känner av en förkylning som ligger och kvirrar, men behövde inte köra så försiktigt för det kändes bra. Cirkelfys med Susanne, och Corrinda som aldrig tränat med henne innan gillade henne. Vi har kört mycket med henne förut men när de flyttar runt passen så tappar man ibland bort favoritledare.

För övrigt gjorde jag en svinsnygg fickparkering på smörplats precis utanför dörren vid lokalerna:) Så nöjd med mig själv. Jag har verkligen aldrig kunnat det. Aldrig. Jag lät bli att fickparkera på min uppkörning;)

Han sa att jag skulle fickparkera om jag hittade något lämpligt ställe att göra det på, och jag körde förbi flera fina luckor….När han frågade varför jag inte gjorde som han sa så flinade jag bort det med att jag inte tyckte de såg bra ut, och han var nöjd med det en stund. Men så ville han ändå se om jag kunde och bad mig svänga in på en gata, och fickparkera på första bästa lucka.

Och under över alla under så var det tokfullt där, så jag slapp:) Och fick mitt körkort.

Vem bryr sig egentligen om man kan fickparkera? Den enda som lider av det är ju en själv, som får åka och leta efter andra ställen. Kan ju inte anses vara en trafiksäkerhetsfråga direkt.

Sen körde jag bil i några år, typ tre, innan vi fick tvillingar och var tvungna att köpa en stor, förlängd, folkvagnsbuss. Ingen höjer på ögonbrynen om man inte gärna fickparkerar en sån;) så jag har klarat mig undan i många år.

Men så blev jag sur, och bestämde mig för att jag visst skulle kunna, och så testade jag och misslyckades kapitalt några gånger, haha. Det är jobbigt, när man försöker och krånglar och bileländet bara inte fattar vad det är man försöker göra:)

Kanske har jag fattat galoppen nu för det brukar gå bra. Jag låter bli att tänka så förbannat mycket och bara kör.

 

Nix, nu ska jag borsta tänderna. NOGA,

Jag ska till tandläkaren i morgon… bah. Jag gillar inte att gå dit. Det är obehagligt och svindyrt, inte en av mina favvokombos. Corrinda gjorde tzatsiki med shitloads av vitlök i, så det lär kanske inte bli så behagligt för min tandläkare heller;)

 

HA det gott nu så hörs vi snart:)

Kommentera

  1. carina

    Jag är väl inte precis morgonpigg,men ska jag tex. riva av e storstädning och kommer mig upp tidigt så går det bäst från morgonen,helst ska jag inte äta frukost före heller.Men att börja med nå efter lunch, funkar betydligt sämre. Sen så är jag inte någon kvällsmänniska heller,kan gå och lägga mig ibland mellan 21,00- 22,00,men då brukar jag ligga och läsa istället.

  2. Malin

    Samma här. Knappt så man fattar att man är vaken på fm, och gå upp tidigt är bland det värsta jag vet, men med barn måste man ju det när de ska iväg, men de gånger jag kan så är jag inte sen att lägga mig när de åkt till skolan/förskolan!
    Sen kan jag inte påstå att jag är kvällspigg heller tyvärr.
    Som min sambo brukar säga…”är du ens en människa?” När jag säger att jag inte är någon morgonmänniska, eller kvällsmänniska, eller mittpådagenmänniska, eller nattmänniska…. ?

  3. Majsan

    Jag är en morgonmänniska, får som mest gjort mellan klockan 06 och 14 sedan blir jag lite ”lat”. Ska jag träna så gör jag det oftast mellan 05 och 06.

  4. Camilla, mamma till 2

    Jag fickparkerar inte heller, går hellre än bit längre ? Men vi köpte oss en ny Kia Optima i maj och den fickparkerar själv ? Känns dock väldigt olustigt när ratten snurrar av sig själv ?

    1. Evelina

      Jo, det måste gå och påverka. Fram till mars i år har jag alltid varit som du men sedan jag fått bättre rutiner så är jag som mest kreativ och företagsam före lunch och vaknar pigg kl sju.

      Så ingenting är omöjlig som Gunde säger 🙂

    2. Evelina

      Jo, det måste gå och påverka. Fram till mars i år har jag alltid varit som du och drev i princip mitt företag nattetid. Men sedan jag fått bättre rutiner som 29-åring så är jag nu som mest kreativ och företagsam före lunch och vaknar pigg kl sju.

      Så ingenting är omöjlig som Gunde säger 🙂

  5. Russintanten

    Det är så skönt att höra att du också sover länge och är uppe på nätterna. Har alltid skäms för att jag varit extremt morgontrött. Har många bra idéer på nätterna och genomför dem också
    Det är så roligt att följa din blogg fast jag är mycket äldre än du och skulle kunna vara din mamma

Allmänt

Gröna Lund!!

Vi åker varje år till Gröna Lund. Det har blivit en tradition som jag inte kan slingra mig undan även om jag skulle vilja:)

Jag vill såklart åka men det handlar om en halv förmögenhet så det gäller att alla förutsättningar för en kanondag finns där.

Helst sol, lagom varmt, tropisk natt, inga andra besökare, alla kan och är friska.

Bäst om nån annan betalar också men det är ju att begära aningens för mycket 😉

Inga andra besökare lyckades vi jävligt dåligt med den här gången ?

Jag tror att halva Stockholm och halva Europa var där igår samtidigt som oss 😉

Massor av turister!

Jag fattar, för jag kan bara anta att jag inte är ensam om mina kriterier för ett Grönan-besök.

Men det suger att köa minst en halvtimme till allt. Minsta lilla barnkarusell var det megalånga köer till, och de fränare attraktionerna var minst 40 min.

Det är bara att bita ihop och gilla läget 🙂

Vädret var perfekt

Klarblå himmel och sol.

Ljuvligt!!!!

Vi fick lov att åka i tre bilar, och lånade pappas bil, samtidigt som de fick Doris i pant 😉

Patricia och Simon skulle till Grönan med hans familj först och köra femkamp så de skulle ansluta till oss på eftermiddagen och åka med oss hem.

Janelles Simon jobbade ☹️Så trist att han inte kunde följa med, vi försökte hitta en dag då alla kunde men det finns inte så många att spela med så här dags på säsongen.

På rad körde vi till huvfudstaden och sen ägnade vi nästan en timme åt att hitta parkering. Vi brukar stå vid Berwaldhallen , det är gratis på helger 😉 men nu var det nåt event, Tough Viking kanske? Och knökfullt överallt. Det är ett litet helvete att hamna bland massa bilar som letar parkering, med folk som yrar runt och alla försöker hinna först.. satan vilken tid det tog att ta sig därifrån !

Till sist hamnade vi vid Garnisonen, som dessutom hade nåt samarbete med Grönan så det inte kostade en miljon att stå där utan bara 55kr för hela dagen 🙂

Vi köpte våra inträden och åkband online och sparade runt 500kr på det, och en massa tid då vi inte behövde köa utan bara plockade ut dem i en automat. Tur att Marcus var med för han var den enda som hade koll på hur det funkade.

En av oss är brunare än övriga, I wonder who??

Måste vara mitt tattarblod:)

Och sen åkte vi. Först körde vi lite barngrejor. Robban åkte med Jamie som var hur lycklig som helst över att få hänga med brorsan

Robban åkte Flygande mattan med Lovelia lite senare med, han åker saker som de andra inte gillar:)

Mycket höll vi ihop, men delade på oss mellan varven för att det föll sig bäst. Jag åker tex inte Pop-Expressen, jag tror jag skulle kräkas en timme efteråt, saker som snurrar på det viset är inte min grej.

Däremot var jag ovanligt fearless och kände inte ens lite nervositet på väg upp i Jetline och Twister..? Märkligt, jag brukar vara ordentligt pirrig.

Körde Kvasten, Vilda musen, jetline, twister,twister, jetline, kvasten i sträck sista timmen 🙂

Ovanligt mycket folk även sent, det brukar annars nästan bara vara att kliva på attraktionerna men det var fortsatt kö.

Tekopparna var roliga i år:)

Jamie älskar dem och även Trixie som inte är lika galen i tuffa grejor som övriga gillar dem. Hon testade dock Kvasten, modigt av henne att utmana sig. Den var kul men det gick räcka med ett åk för henne 🙂

Lite barnteater måste man se, i år nån Sing- Along med Disneylåtar.

Middag

Vi brukar äta på Kaskad, restaurangen vars namn får mig att må illa. Kaskadkräkning är det enda som flyger i mitt huvud;)

Men det är hyfsad mat , hyfsat fräscht och skönt att sitta inomhus en stund.

Vi käkade pizza, delade två och två så man inte blir proppmätt 🙂

Lite mera karuseller

Självklart en groupie 🙂

Vilda Musen

Och plötsligt var klockan 23 och de stängde.

Vi hade lugnt kunnat åka en timme till. Minst 🙂

Att köra hem är mindre kul, men mindre trafik också så det går snabbt.

Hämta Doris och lämna bilen och medan jag gjorde det somnade all ungar hemma:)

Vi hade en så kul dag !!

Jag älskar att åka med alla ungar, de flestas respektive även om de som inte var med var saknade, och syrran såklart.

Nu ska jag byta om, dags för lite träning 🙂

Vi hörs senare ikväll !!

Bye bye?

Kommentera

  1. Jenny

    Himla mysig tradition,ni ser ut att ha haft det toppen! Förstår att det blir dyrt dock. Har varit lite nyfiken på det här med kostnaden när ni åker iväg många,brukar du betala för dina äldsta plus deras respektive eller betalar de för sig själva? Då räknar jag med Corrinda och Robert till dina äldsta. Du måste såklart inte svara,och jag hoppas du inte tar illa upp. Från och med att jag var 16 så tyckte mina föräldrar att det var självklart att jag skulle betala för mig själv på utflykter och så,eftersom i deras ögon så borde jag haft extrajobb utöver skolan vid det laget. Så funkade det inte i mina kompisars familjer,och jag tyckte såklart att det var ytterst orättvist:-D Har du krav på att tonåringarna ska ha jobb?

    Carola: Nej,så länge de går i skolan kräver jag inte att de jobbar, men vill helst att de ska sommarjobba.Det tycker jag hör till uppfostran 🙂
    Men skolan tar sån tid, och sen har de kanske träningar och sånt så det blir väl mycket med att jobba också.
    De som jobbar och tjänar egna pengar får betala för sig själva.Samma med respektive:)

Allmänt

Men hallå solen!?

Lite småsur blir man ju när man kommer ut från affären och solen strålar. Efter en kall och äcklig dag så dyker den älskade kompisen upp, och man skyndar sig hem. Kastar in matvaror i kylen, svidar om till kort kjol och tänker att nu jäklar ska jag jäsa och tanka en stund !! Fixar kaffe,

och här sitter jag nu, med min korta kjol och huttrar ?

Tack iaf för att du visade dig.. eller nåt. Och jag blev såklart inte sur för att solen visade sig, utan för att jag inte hann ut och njuta.

Annars har jag rockat dagen i min andra konserttisha från Robbie Williams ?

Den är riktigt riktigt snygg tycker jag, och därför kunde jag inte välja. Den vita var dock förstahandsvalet, mkt beroende på att det var varmt just den dagen och den är kortärmad 🙂

Kommer ni inte ihåg den? Nämen okej då, så här ser den ut:

Ska ha den när vi kollar på fotboll på o’Learys nästa gång 😉

Syrran är högst tveksam om den gills som matchtröja men det beror ju på vad man lirar för match tänker jag 😉

Jag har även beställt biljetter till mitt kära Europe som spelar i Stockholm 6 december .

De släpper nytt album i oktober tror jag. Jag fick med mig Helen och även Corrinda och Janelle 🙂

De har jäkligt bra musiksmak mina barn ??

Jag har varit med Jamie i skolan, och jag har nu hyfsad koll på alla andra ungar i klassen, det är lite kul att de gärna vill hänga med en:)

Idag satt jag och häckade utanför klassrummet mestadels, aptråkigt för mig men bra för Jamie. Bra för min ranking i nya Zlatan spelet och Plant vs Zombies också iofs 😉

På måndag ska jag till tandläkaren 12.00 så då har jag tänkt stanna en stund på morgonen och sen pipa iväg.

Han har inga kompisar, och det är jobbigt att se. Han är så social och vill leka men eftersom alla andra känner varann sen tidigare så är det lite svårt. Det har varit samma för alla ungar men det brukar ge sig på några veckor. Men det svider att se hur han liksom önskar att få vara med men ändå inte vågar riktigt.

I klassrummet när de jobbar går det bra, men så fort det är fri lek blir han ensam.

Han älskar att vara ute men samma där, lite utanför. Och sen är han stolt.

Han vill inte alls ha nån ömkan eller hjälp utan låtsas att han är nöjd.

Jaja det blir bra jag vet det.

Efter skolan drog vi till citygross. Det var absolut nödvändigt med en fika för jag äter ju inte lunch. Vare sig i skolan eller hemma. Skillnaden hemma är att jag inte äter frukost klockan halv åtta utan kanske mer tio… elva 😉 Jag är lite segstartad.

Kan ha varit det godaste bakverk jag ätit:) Bra lunch va??

Sen handlade vi och jag stalkade den snygga killen som jobbar på citygross, ganska omedvetet men det strulade först med scannern och sen gick en vara in för nåt konstigt pris., Han såg inte ut att misstycka allt för mycket så det var ju tur 🙂

Men jag kände det som att jag medvetet inte fick till det för att få prata lite mer med honom 😉 Haha nej så var det inte, men ni kanske fattar hur jag menar?

På väg hem pep det till i mobilen och ett paket från cellbes låg på Ica och väntade så vi hämtade upp det på en gång.

Min lilla dräng 🙂

De har bra erbjudanden just nu, så kolla in! Jag ska visa er mina superfina gardiner har jag lovat men glömt… snart så.

Nu ska jag snart laga mat, nästan alla kommer på tacos idag ❤️

Men först en powernap ?

Hörs snart !!

Kommentera

  1. Ida

    Förstår att det svider i mammahjärtat att se honom ensam. Jag tycker att det är personalens ansvar att hjälpa honom lite i början och se till att alla barn kommer med i gemenskapen. Men känner verkligen alla varandra sen innan? Vi bor i ett villaområde i Stockholm och när mina barn började förskoleklass delades alla dagisgrupper upp i flera olika klasser. En del barn gick till andra skolor. Tror att det är ca 8 förskolor som ligger i vår skolas upptagningsområde. Så mina barn kände typ 3 barn utav 26 när de började. Så här gör dem för att det ska vara lika för alla och det funkar jättebra. Barnen har fått lära sig från dag 1 att alla får vara med. Barnen kommer väl från olika förskolor i Uppsala också?

    1. Profilbild
      familjenannorlunda

      Säkert. Jag menar inte att alla känner alla:) utan mer att alla har vänner. Det är redan olika grupper i gruppen.
      Och det är svårt att komma in i redan etablerade grupper även för småfolk.
      Jag hoppas att lärarna hjälper honom… men hittills har den enda som försökt varit lärare i den andra klassen …

  2. Nathalie

    På vår skola har om en viktig regel. Om man är ensam på rasten ställer man sig på en speciell plats, då vet klasskompisarna direkt att barnen inte har någon att vara med, och går genast fram och frågar om han/hon vill vara med. Fungerar verkligen jätte bra!

  3. Klara

    Hej!

    Ni verkar ha en härlig, rolig och stark gemenskap du och dina barn. Dina barn verkar vara väldigt måna om varandra och har roligt tillsammans. Vad tror du är orsaken bakom detta? Vad är hemligheten? Är barnen ofta med kompisar efter skolan eller är de hemma och är med varandra och är nöjda med de?

    1. Profilbild
      familjenannorlunda

      Hemligheten ? ?Jag vet inte faktiskt men jag har alltid försökt få med alla när vi ska göra saker. Om det så bara är tacomiddagen på fredagar:)
      Sen har jag nog pratat mycket om att familjen är de enda som alltid finns där, oavsett liksom. Att man ställer upp, att man är ohana.
      Men inget medvetet egentligen. De har alltid hjälpt varandra. De större har pysslat med de mindre. De mindre har älskat att få vara med de större.
      Faktum är nog att den här gemenskapen vi har bara växer och blir starkare för varje dag. De tycker om att vara tillsammans. De äldre, och deras respektive är de mindres idoler och favoriter. Och de äldre tycker det är kul och mysigt med de mindre.
      Nä, jag vet inte hur det kommer sig, men jag kan lugnt säga att mammahjärtat svämmar över att kärlek, lycka, stolthet och glädje över att se dem tillsammans ❤️
      Det är ett gigantiskt bevis på att alla som säger att det är synd om barn i stora familjer har fel 😉
      Det är precis tvärtom, tänk att ha så många att älska och bli älskad av, att ha tryggheten med så många.
      I alla fall i den här familjen ❤️

  4. Karin

    Men kan han inte leka på fritiden med barn som går på förskoleklass eller förskola. At man inte går/gått på förskola hindrar inte umgänge med de som gör det. Gissa att det i en klass på över 20 barn finns andra som inte heller känner någon. Nya kompisar får de hela tiden så snart är han nog med. Känner du ingen förälder så du kan bjuda över?

    1. Profilbild
      familjenannorlunda

      Jag känner ingen. Alla är typ 25 dessutom;) Jamie har ju inte fritids som de flesta andra. Det är 28 ungar, gånger två för det är två klasser.
      Jag vet att det reder sig, men än är vi inte där och alla som sett sitt barn stå på sidan av vet hur det svider i hjärtat.
      ?

      1. Mb

        När mina var små så var personalen gudomlig
        De pratade noga med ungarna att ”alla ska och får vara med”.
        Till slut satt det i huvudet på dem och såg de nån stå ensam eller utanför så var det alltid nån som hämtade med dem till lek.
        Man ska inte behöva krusa sig med.
        Om det fortsätter tycker jag du ska prata med personalen om det för även de ska ju vara med utomhus.
        Då är det ju ett ypperligt tillfälle att ta upp ”alla ska med”

      2. Karin

        ännu lättare att leka på fritiden om ni inte har Fritids. Ta med en kompis hem. Hjälp honom att ringa till klasskompis. Har han samma fritidsaktiviteter som någon?

  5. Anna

    Min son började också i en klass där han inte kände någon, jobbigt i början men det gick rätt fort så hade han nya kompisar! Det kommer gå bra för din fina pojke också 🙂

  6. Jeanette

    Min lilla tjej kommer från dagmamma så hon känner inte heller någon i klassen. Vi har snabbt försökt bjuda med någon hem efter skolan så de kan leka och då bli kompisar.

  7. Karin

    Men åhh jag förstår att det gör ont i mammahjärtat att se honom lite utanför ?
    Men gör inte personalen nåt då för att han ska få vara med de andra barnen? ?
    Hoppas det löser sig snart.
    Kram från mig!

    1. Profilbild
      familjenannorlunda

      Nä, de säger : det släpper när inte du är här, då blir han tvungen att söka sig till de andra,
      Jag har ju faktiskt varit med överallt hela hand liv och vet att det inte brukar vara några problem. Han skaffar kompisar överallt. Även om jag är med. Så jag tror inte att det är problemet. Eller jag vet.
      Men jag hoppas det löser sig.
      Tack ❤️

Allmänt

Tråkig shopping

Idag var jag tvungen att åka och bränna massa pengar på något av det absolut tråkigaste jag vet – regnkläder.

Ingen av killarna eller Lovelia hade gummistövlar och killarna hade heller inga vettiga regnställ. De har varsitt sånt där tunt prassligt, som är bra men vart fan är det då?? Jag är sämst på att hålla ordning på saker, speciellt de där sakerna jag hatar att behöva;)

Jordan ville inte alls följa med, utan tyckte att jag kunde ta en storlek större än Jamie bara så passade det. De har i princip en delad garderob, där jag inte har en aning om vems som är vems. Jordan är lite längre, men tröjor funkar ju perfekt. Så han har rätt. Jag behöver bara den ena av dem med när det ska provas saker.:)

Jaha. Väderappen sa att det skulle vara dagsregn i morgon så det var ju bara att sura iväg. Vi har ett Stadium outlet nu för tiden så jag körde dit, det ligger granne med Skopunkten så det är ju kanon.

Det var ett tag sen jag köpte regnkläder, det har funnits att ärva, eftersom de knappt används så är de liksom i finfint skick. Fasen vad dyrt det är:/  Det är  extra trist att köpa tråkiga saker om de dessutom är dyra.

Men det fanns set – byxor+jacka för 300kr så ett varsitt sånt fick det bli. Mest troligt kommer de slå hål på knäna eller fastna i nån gren..men då jäklar får de ta de rosa regnställen som tjejerna haft. De köpte jag på Lidl för typ 50 kr så jag borde kanske åkt dit och kollat först 😉

Inga gummistövlar dock, så vi gick in på Skopunkten, och först hittade jag inget alls i rätt storlek. Tänk att barnen ALLTID har den storlek som tar slut först? Oavsett hur små/stora de är. Helt galet, men det är samma visa varje gång. Nu fanns det bara sådana som egentligen är aningens för stor, men vafan….sen när har gummistövlar en perfect fit? 😉

regnkläder stövlar

Det är ju inte som att de ramlar av, med en raggsocka i funkar det toppen. Nu är de har lite fodrade iofs så kanske de är för varma för raggisar. Men det blir bra. De blå till Jamie och de gröna till Jordan.

 

Det fanns inga snygga regnkläder, om de inte skulle vara svindyra, och som sagt – vi använder det så sällan vi bara kan så jag vill inte kosta på mer än nödvändigt. Men givetvis ska det vara bra kvalite, och de här är från PAX så det känns lite bra. Men fula som stryk;)IMG_2929

Jamie ville ha det gula…brrrr, och Jordan fick det prilliga.

Men nu har de iaf regnkläder, även om de är fula:)

 

Däremot måste jag skaffa ett par gummistövlar även till Lovelia, det fanns inga storlekar.. Men för nu så löste vi det med att hon får ta Jordans nya och han får ta de gamla som Lovelia hade.

Fan man skulle bo i ett land med samma klimat hela året, så slapp man köpa massa säsongskläder. Eller vinterdäck…snöskyfflar, vinterkläder. För jag förutsätter ju att jag skulle bo i ett varmt land:)

 

Efter att vi varit och handlat så var det dags att åka och träna::)

– Jaaaa, jag vill följa med!!!! tjoade Lovelia, Jordan och Jamie i kör, så det fick de väl då. Vi väntade in Corrinda och sen pep vi i väg. Cirkelfys, och i en ny hall, minsann. Det är ett populärt pass så det är flyttat från den lilla hallen till en större. Jag vet inte om jag gillar det, för lite av charmen är att det är trångt och råddigt, men okey då.

Ungarna skulle se på film, men sen kom de in och satt vid sidan av i salen och tittade på. Dansade lite till musiken, gjorde lite rörelser, och på nedvarvningen var de med:)

Jag fattar inte vad det är som är så roligt, men är glad att de tycker det, det underlättar liksom.

 

Hemma lagade Novalie middag, och hade den perfekt klar tills vi kom hem, jag är så stolt över mina ungar som fixar sånt här. Förvisso har jag lärt dem:D men ändå.

 

I morgon är det då fredag. En hel första skolvecka har gått. Bara typ nio kvar till höstlovet;)

Jag har en jävla massa föräldramöten och samtal att se fram emot, i år känns det som att de lyckats sprida ut dem ordentligt. Trixie börjar ju sexan i Katarinaskolan, inne på stan, och där har de alltid massor av aktiviteter de första veckorna för att få ihop klassen. Samarbetsövningar och teambuilding. Jättebra:)

Hon trivs bra än så länge så det känns riktigt fint.

Novalie har börjat med ytterligare ett språk, så nu läser hon engelska spanska och tyska.

Trixie valde spanska som första tredjespråk, och har redan frågat mig vad jag heter och lite sånt. Jag kan fraser på spanska, och vissa ord, det fastnar lite i huvudet när man försöker hjälpa till med läxorna:)

Men det viktigaste man behöver kunna är väl ändå – ”Una cerveza por favor ” En öl tack.

Jag kan inte stava, där går gränsen, så det är bara hur det låter:D

 

Nu ska jag borsta tänderna och hoppa i säng, men vi hörs i morgon igen:)

Natti natti ♥

 

Kommentera

  1. Monika

    Jag brukar nästan alltid köpa lite stora gummistövlar på hösten och lägga i en tjock ullsula. Oftast kan barnen ha stöveln utan ullaula sen hela sommaren. Nu var ju de här fodrade, så sommaranvändning är ju inte aktuellt, men ullsula ”krymper” i princip en storlek och värmer jättebra.

  2. Anki

    Jag blev som nummer 100 som tryckte på gilla-knappen 😀
    Skulle just tipsa om regnkläder på Julia (såg att du hade redan hade fått det tipset) där jag själv hittade gummistövlar till ett bra pris!

    Kramar från Skåneland

  3. Ida

    Ja, de där regnkläderna var ju inte jättesnygga direkt? Huvudsaken är att de fyller sin funktion. Mina barn på 7 och snart 9 år har inte haft galonkläder på flera år. Jag köper vind- och vattentäta skalkläder på stadium eller Intersport istället. Det kostar lite mer, men sen använder vi det som allväderskläder hela hösten och tidig vår. Sen har de varsin lättviktsjacka som komplement.

  4. annika

    Hej, tips till nästa gång är att kolla regnkläder o stövlar på Jula, och Biltema. Där har jag köpt, billiga men helt ok. Eller på Igor sport om du hellre vill nätshoppa.

    1. Profilbild
      familjenannorlunda

      Just ja. Jag brukar ju kolla sådana butiker först, men hade lite bråttom igår, har skjutit upp det och så skulle det bli fulväder:)
      Tack för på påminnelsen!

  5. Malin

    Regnkläder är ju ett måste i skolan så barnen kan vara ute, men håller med om att det är sjukt tråkiga inköp!!! Är med i köp- och säljgrupp på fb där man får tag i billigare så där har man sparat mååååånga tusenlappar iaf!
    Hopps ni får en fin helg.

Allmänt

Kämpar på:) och studier.

Jag vill återigen bara tacka er.

Jag brukar ju försöka svara er i kommentarerna men det går inte, jag klarar det inte. Men, till er alla vill jag skicka massa kärlek! Till er som varit där, är där eller står inför det snart och när dåligt över det.

Nånstans är det väl ändå ett bevis om något för att man liksom älskar det man gör 🙂

Flera av er har skrivit om att bli familjehem och/fosterfamilj och det är absolut något jag funderat på. Men det är inte samma sak, och det är inget som skulle ta bort just den här smärtan och ångesten eftersom det är MINA barn som växer ifrån mig.

Men nu pratar vi om annat!

 

Ni har frågat om mina studier, och jag ska läsa två skriv-kurser på universitetsnivå.

Skriva kreativt och Skriva fantasy.

De är på 50% vardera så totalt blir det heltid.  Det handlar såklart mycket om att skriva, tanken är att man i båda ska ha producerat en novell eller påbörjat en roman inom den genren.

Vad jag ska göra med de här kunskaperna i framtiden? Tja… säg det:) Men nog fasen skulle det vara najs att skriva ihop något riktigt fett och inkomstbringande:D

Ni har lovat att köpa min bok om jag skriver nån så jag litar på er;)

Nä, men alltså, att skriva är ju min grej. Det är vad jag gör för att reda ut tankar och funderingar, för att dämpa ångest, dela glädje och sorg och tja, det är mitt bästa sätt att utrycka mig på.

Jag har läst journalistik och lärde mig massor, MEN grejen där är att man ska vara så förbannat objektiv:) Man får inte lägga in sina egna åsikter och det är aningens tråkigt tycker jag:. (The Queen of Åsikter, hehe) Dessutom ska man vara på tårna, fråga nyfikna snokande frågor om känsliga saker, och gräva i skit. Plus vara på tårna, vässa armbågarna och vara först. Det är INTE min grej.

Att då få det klart för mig att nyhetsjournalist inte var för mig genom att gå en folkhögskoleutbildning på ett år som inte kostade mig mer än tid, känns skönt. I stället för att lägga vad,- tre, fyra år på en högskoleutbildning. Det gav mig massor, inte minst i form av underbara möten med fantastiska människor:)

 

Jag hade sökt, och kommit in på, även en Hälsopedagogutbildning. Det är vad jag vill göra i framtiden så den är bara lagd på vänt:)

Men vafan, när jag fick en plats av 20 och en av 40 på en(två!!) utbildning(ar) som massor söker och det på mina texter, då är det ett tecken. Ett omen. Det var meningen. Jag kan inte låta bli att ta chansen att utveckla mitt skrivande eftersom det uppenbart fanns något i det som var good enough:)

Att den andra även innebar en dryg timme i resväg med bil enkel väg, gjorde såklart sitt till. Att sitta i bil över två timmar om dagen lockar sådär. Och nu, med facit i hand hur dåligt jag mår av att lämna bort Jamie så känns det så bra att jag ska plugga på distans! Jag tror att jag hade gått sönder helt av att vara iväg hemifrån från 7.15-17.15 varje dag,

För mig har mitt första prio ända sen jag blev förälder varit att finnas där för mina barn. Och det är det fortfarande, jag är beredd att försaka mycket för att kunna fortsätta vara så mycket det bara är möjligt med barnen. Det innebär att jag aldrig kommer klättra i nån karriärstege, för det tar för mycket tid och kraft från mitt egentliga fokus i livet:)

Jaja, sån är jag. Det innebär inte att jag anser att de som gör annorlunda är vare sig bättre eller sämre:) bara att så här funkar jag.

Jag tänker att med tiden kommer det kännas enklare och bli mer naturligt att vara ifrån kidsen långa dagar, men just nu så är det inte dags för det. Jag väljer att lyssna på hjärtat ♥ Som nån av er skrev så kan det aldrig bli fel då.

 

Att plugga är inget nytt för mig, jag har ju gjort det i några år nu, men detta är på en annan nivå och jag fattar ingenting:) Vi har ju inte börjat än, men allt sånt där som att registrera sig och lärplattformen är helt okänd mark. Så spännande! Startar om en vecka. Ihhhh.

 

Dags att sluta, vi hörs snart av igen 🙂

 

 

Kommentera

  1. Loppan

    Det borde vara inspirerande att se och läsa om människor som vågar fundera på vad man vill göra, sträva efter det och låta det ta tid att komma dit istället för att hetsskaffa jobb i mataffären för att man ”måste” ha ett vanligt jobb. Och sedan gå dit och var dag men att känna att nått skaver och inte känns så bra. Väl där är det ofta ett större steg att säga upp sig och börja om. Då är det väl bättre att ta ett litet steg i taget i den riktning man vill även om det inte följer den traditionella motorvägen. Men det verkar stressa en del att folk vågar det.

  2. Tant H

    Enastående bra sätt Du formulerat även detta inlägg på. Dessutom kan jag skönja att Du fått lite bättre fotfäste och kan sortera känslorna nu och det är så det fungerar i livet och nu är det bara framåt som gäller!
    Du kommer att lyckas och klart att jag köper boken!
    Inget är så bra att rena sin själ med som att skriva…….

Allmänt

Vill ni ha en rabattkod från Apotea :)

I samarbete med Apotea

I många år så har jag beställt de flesta av mina ”apoteksvaror” från just Apotea, så att nu få köra ett litet samarbete med dem känns toppenkul:)

Först bara för att det var enkelt, jag älskar att nätshoppa för man kan göra det när man själv har tid, men så insåg jag att de dessutom var jäkligt prisvärda, och det är ju inte fel nånstans.

Nu kan jag inte gå in på ett vanligt apotek och köpa saker som jag vet är billigare på Apotea;) Det tar liksom emot.

Jag brukar ha en lapp på kylskåpet som jag fyller på med vad jag behöver, och så gör jag en stor beställning mellan varven och slutsumman blir ofta uppåt tusenlappen. Det innebär att de dessutom kommer hem med produkterna, OCH har man då skickat innan 10.00 på morgonen så dyker det upp en kille/tjej vid dörren till kvällen. Samma kväll alltså:)

Som det gjorde igår, klockan 20.30.

apotea

Förra gången laddade jag upp ordentligt med medikamenter, så denna gång var det mer av annan slags omvårdnad.

apotea

ALLTID tandborstar, för det går åt i rasande fart, och även bi-salva är alltid återkommande. Den här gången även nya öronproppar, jag gillar inte riktigt mina som jag har på konsert så hoppas de här är bättre:)

Tandtrådsbyglarna är mitt dåliga samvete, jag hatar att flossa, men ska till tandläkaren på måndag så då är jag duktigare ett tag, hehe. Och så lite hudkrämer och rengöring.

Det brukar även vara ColdZyme för det är STOR skillnad i pris på det när man köper från Apotea. Men nu har jag haft en prenumeration på den, en annan smart grej de har. Man klickar bara i vad man vill prenumerera på, och hur många och så kommer det enligt önskemål. I mitt fall har det trillat in två ColdZyme i månaden i brevlådan sen i våras, och nu under sommaren har det inte behövts. Så nu har jag ett eget lager ett litet tag:)

Sen brakar förkylningarna igång och då börjar jag en ny prenumeration. Jag ska påbörja en på bi-salva med förresten. Jag älskar den funktionen för det innebär att jag slipper komma ihåg att komma ihåg att köpa:)

Apoteas devis är Snabbt Billigt Fraktfritt och det ÄR verkligen så.

Sen har de ett enormt utbud och man hittar det mesta man behöver, allt från lusmedel till proteinpulver, från fästingmedel till djuren till migränpiller.

Hudvård, skönhetsvård, mediciner det lönar sig verkligen alltid att kolla med dem först.

Givetvis ska jag erbjuda er en rabattkod, och på de redan billiga priserna så får ni nu ytterligare 10% om ni

anger kod: FAMILJEN2017

Den är giltig t.o.m: 30/8-17, gäller en gång per kund, ej receptförskrivna läkemedel eller i kombination med andra erbjudanden.

Apotea alltså 🙂

Kommentera

  1. Jenny K

    Å,tack för rabattkoden? Ska gå in redan ikväll o kolla,apotea är helt klart mycket smidigare o även billigare att handla ifrån än att gå in på apoteket. Ja har även jämfört olika apotek på nätet o apotea är helt klart billigare på mycket. Nog att ja är vimsig,men detta med att prenumerera har ja helt missat,måste kolla upp det. L300,,dessa olika krämer är superbra. Var min dotter som först köpte det,då en ansiktskräm. Vet att ja pröva den en gång…sen var ja fast. Försvann in i huden med en gång o blev len som en nyfödds häll (hm,skrev ”len som en bebisrumpa en gång…uppskattades inte av alla)…avskyr när krämer kletar en kvart efter man smörjt sig. Måste fråga,bi-salva är det en ”allt i allo” salva el vad används den främst till? Måste oxå säga att ja tycker din blogg är allra bäst av alla ja läst o följt. Din blogg har ja följt i många år. Gillar dina långa texter o man kan nästan tro att man själv har vart med på den händelse o/el plats du beskriver/berättar om. Verkligen ”inlevelse” i dina texter. Å en bok skulle ja självklart läsa o förmodligen sträckläsa. ???.

    1. Profilbild
      familjenannorlunda

      Visst är apotea riktigt bra 🙂
      Bi-salva är kanske inte nåt man smörjer nyllet med dagligdags men det ät suveränt på de flesta hudproblem. Det är mitt första råd gällande allt: ta på lite bisalva 🙂
      Funkar på Torra läppar, vissa eksemliknande grejor, brännskador småsår. Ungarna har ätit det;) speciellt Patricia tyckte det var smaskens som liten 😉 Ofarligt med andra ord. Jag har haft det på röda rumpor, torra hudfläckar,osv. Funkar överallt. Skoskav åxå,
      Äh testa 🙂

  2. Jenny

    Apoteas devis är dock tyvärr en sanning med modifikation.
    Jag beställde grejer till min mormor (89 år ung) för att hon skulle slippa åka till Apoteket, men tyvärr samarbetar inte apotea med Postnord i den staden så hon var tvungen att åka och hämta paketet ändå…

  3. Malin

    Älskar Apotea!
    Vissa saker är väldigt mycket billigare! T.ex det läppsyl jag använder…29kr på Apoteket, FJORTON kronor på apotea. Eller nässpray som både jag och sambon är beroende av… 34 på apotea och 55 -60 annars, det blir mycket pengar i slutändan det!!! Tack för koden!

Allmänt

Jag vill tacka er ♥

♥ Inte en enda taskig kommentar på mitt ledsamma inlägg. Tusen tack för alla era fantastiska omtankar och uppåtpuffar!

Jag har alla känslor utanpå just nu, och jag jobbar hårt på att kontrollera dem. Det går sådär:)

I går, första dagen, så grät jag inför inte en, inte två utan TRE lärare…Jag kunde bara inte hålla tårarna tillbaka när frågan/konstaterandet att det var den minsta som började nu kom.

Sen bröt jag ihop hemma, och bölade inne hos Patricia en lång stund, för att sen köra en repris när Corrinda kom och kramade mig. När Marcus sen kom ut och såg mitt tårsvullna nylle så samlade jag tillfälligt ihop mig. Han är en go kille och vi satt länge och pratade och de höll mig sällskap. Sen fick jag ett till bryt i bilen hem från träningen på kvällen. Jag trodde att fysisk aktivitet skulle få ut lite negativ energi men det funkade lite tvärtom och jag höll på börja grina under passet när det blev jobbigt.

Men sen dess så har jag inte gråtit. Framsteg 🙂

 

I min vildaste fantasi trodde jag inte att det skulle vara så HÄR jobbigt, men å andra sidan var jag ett känslomässigt vrak när Janelle flyttade hemifrån. Separationer är inte min grej helt klart.

 

Det går fint för Jamie. Jag vet att det kommer funka, men JAG behöver får ta tiden som behövs så att jag känner att det är okey. Så när förskolläraren idag sa till Jamie att i morgon så behövde väl inte mamma vara med, så höll jag på att börja grina igen. Jag vet att han behöver det, och jag har den tiden, så jag kommer sitta där tills jag bestämmer att det är bra. Ihop med Jamie.

Med tanke på att ALLA ANDRA barn gått på dagis i några år och liksom kan allt som behövs kring att vara i grupp hela dagarna, och att de känner varandra och Jamie har lite svårt att komma in, så känner jag att det inte är tillräckligt med två dagars mamma-är-med-tid.

Jag kommer såklart inte häcka där hela terminen, men lugnt den här veckan ut kanske. Och jag tänker inte skämmas ett dugg för det. Jag känner min unge bäst och vet hur han funkar, och såklart skulle han gilla läget om jag inte var där, men det skulle inte bli enklare för honom.

Bla bla bla. Det här finns det delade åsikter om, men jag tänker göra på vårt sätt:)

Jag sitter inte klistrad på honom om nån tror det, utan finns bara i samma lokaler. Dessutom vill jag på allvar se hur det funkar i förskolan, jag har aldrig riktigt kunnat det förr eftersom jag haft en liten med mig.

Jag vet hur tankarna kring detta går, men skit i det, jag lyssnar inte på det, här går jag på magkänsla:)

 

Jag pallar inte skriva så mycket mer, för det har tagit riktigt hårt på mig, och när jag känner så, då kryper jag liksom in i min familjs närhet. De enda jag vill träffa och vara med är dem. Jag vet att jag har folk som bryr sig även utanför familjen, och är så glad över att de hör av sig, och jag återkommer snart med lite bättre styrka.

 

I morgon tänker jag skriva utan att kanske ens beröra detta, men det är enbart fake it til you make it, det är bara för att slippa bryta ihop. Men det är även aningens roligare att både läsa och skriva kan jag tänka;)

 

Tills dess, återigen – ni är bäst, ni lyfter mig, även om jag grinade mig igenom alla kommentarer;) och jag uppskattar er så mycket. Tack för att ni finns ♥

 

Kommentera

  1. Mb

    Om förskolan anser att du inte behöver vara där, då har de ju gjort en bedömning att det är ok för killen
    Självklart gör du som du vill men du har hur många chanser som helst att se hur skolan fungerar. Det är ju bara du följer med dit när du vill, närsomhelst.

    1. Profilbild
      familjenannorlunda

      Om Du på allvar tror att två lärare har full koll på 28 barn efter två dagar så får du fortsätta leva i den tron 😉
      Det går liksom inte, de går efter sina rutiner. Normalt är två dagars inskolning. 99% av barnen kommer från dagis. Känner varandra.
      En flicka har gråtit i två dagar, alltså hela tiden men de säger till föräldrarna att det går jättebra…
      jag är inte med på det. Jag funkar annorlunda och även om jag litar på att fsklärarna är kompetenta så är de inte mitt barns förälder, och kommer långt efter min bedömning. Jag vet bäst vad mitt barn behöver.
      Så är det bara.

  2. Lena M som bor lite utanför Uppsala

    Vad jag känner med dig, Carola. Jag hade det också jättejobbigt när mitt yngsta barn började förskolan och jag var också hemma med barnen på heltid. Gamla minnen från den tiden dyker upp när jag läser det du skriver. <3 <3
    Jag tycker också att du ska vara med Jamie i förskolan så länge som han själv önskar. Du känner ditt barn allra bäst och det är så viktigt att han känner sig trygg.
    När vårt äldsta barn flyttade hemifrån blev jag sjuk. ja, så fånig var jag. Men jag kunde inte rå för det, man rår inte på kropp och själ. Det är en lång historia om detta.
    Jag kan känna hur du känner dig nu, du finns i mina tankar. Styrkekramar till dig, Carola. Du fina duktiga Mamma

  3. Nina

    Jag förstår dig!
    Min yngsta börjar på förskolan nu så småbarnsföräldrar är slut för oss också. Även om jag vet att det kommer att bli bra så är det vemodigt. Min kropp klarar inte fler graviditeter så det blir inga fler barn. Det är underbart att se barnen utvecklas och lära sig nya saker så det är bitterljuvt att inte få ha nån mer bebis hemma. Jag kommer att sakna tiden då min sambo eller jag var föräldraledig, både jag och sambon funderar på hur lite vi kan jobba de kommande åren för att få mer hemmavid med barnen

  4. Lotta

    Brukar inte kommentera, men vill skicka en styrkekram ♡
    Nästa vecka ska vi skola in våran ettåring, och det känns verkligen som en sorg att lämna ifrån sig henne :/

  5. Lotta

    Klart att han behöver längre inskolning än vad dom barnen som kommer direkt från ”dagis” behöver. Bara för att han är ”stor”, så betyder ju inte det att man bara slänger in barnet och går. Du gör helt rätt, som känner av vad han behöver. Annars är risken stor att skolan bara blir jobbig, om han känner att det är jobbigt i början. Min lilla böt skola detta år nu när hon började i trean. Självklart var jag där första dagen, då hon inte kände nån. Men nu går hon dit själv som alla andra. Följ hjärtat, så blir det aldrig fel!!!!!!

  6. Anette

    Förstår dig till fullo ändå även om jag längre ner kommenterade att man INTE ska binda upp barnet för mycket. Det gjorde min mamma med mig, jag var yngsta barnet. Ändå så FÖRSTÅR jag att det är svårt. Speciellt eftersom du varit hemma så länge med barn. Det är ju ditt ’normala’ liv, det du är van vid… Jag är nog ändå lite likadan märker jag, har varit svårt att acceptera att äldsta sonen har blivit så självständig, tanken på att han snart flyttar hemifrån är svår… Sen att minstingen inte heller behöver en så mycket… Ja vad ska man fylla dagarna med snart? Fast logiskt vet man ju att man kommer att klara sig, det gäller bara att acceptera och hitta på annat att fylla livet med. För man vill ju att ungarna ska klara sig själva också, det är ju livets gång. Kram 🙂

  7. Tant H

    Det som känns rätt för Dig skall Du göra! Ingen annan gör det åt Dig! Lycka till och jag vet att Du fixar det här oavsett vilken tid det tar.

  8. Liselott

    När mitt mellanbarn började 6-års var jag med i två veckor, han ville inte alls vara där och jag hade den möjligheten. Hans förskolelärare var väldigt positiv till att jag var där satt i ett annat rum och läste mest, men fanns i närheten det kändes skönt så tycker du ska stanna tills ni båda är redo.

  9. Kicki

    Det du går igenom är helt normalt,det är bara några år senare än vad ” de flesta” föräldrar går igenom det- att stor grina och sörja att det inte längre är ” bara vi” tid att någon annan ska få se och dela upplevelser och stunder med mitt barn utan att jag är med ÄR jobbigt.Jag har tröstat åtskilliga föräldrar och hört måååånga ” bekännelser” från föräldrar som lipat hela vägen i bilen till jobbet både en och två och tre dagar på,raken när de skolat in sina små telingar hos oss som 1-2 åringar.Du går igenom detta Nu..inte efter 1-2 år av ” bara vi” tid utan efter 6 år av detta…inte kostigt att du är ledsen ! Och ur en förskollärares synvinkel: STANNA kvar så länge Jamie behöver dig! Finns där i bakgrunden så han kan tanka trygghet då han behöver,sitt där och var ” tråkig” men samtidigt finnas där som ” tankstation” vid behov,tänk dig att du gör en inskolning på förskolan.. Efter 2-3 dagar kan du lämna klassrummet en liten stund för att sedan utöka tiden själv tills han är trygg och fixar en heldag själv.( det är lååångt infrån säkert att DU fixar det så tidgt som han men det är där skådespelartalangerna får komma till pass ?…och så hem o lipa lite till ?)
    Lycka till !

  10. Ida

    Jag beundrar ditt mod, att du vågar vara så ärlig med hur du tänker och känner. Det är ju en stor omställning i livet så det är klart att det påverkar dig mycket och du har rätt till alla dina känslor. Skönt att det går bra för Jamie och du får ta den tid du behöver för att landa i det här nya. Så fint att läsa om allt du gör för dina barn och hur du kämpar på med allt.

  11. pernilla holmen

    tack carola för att du finns, o delar med dig av dina tankar o känslor, jag mådde o kände precis som du gör, när min yngsta son började på 6års, han hade aldrig heller gått på dagis, utan varit hemma med mig,det blir jobbigare o svårare för dom, för dom är inte van rutiner o stora barn grupper, som dom som kommer ifrån dagis, jag va med min son dom första 2 veckorna, vad än dom andra tyckte, andra föräldrar/ pedagoger, vad dom tycker ska man inte bry sig om, man gör som du sa bryr sig om sitt barn o vad som är bäst för dom, du gör helt rätt,, jag tänker på dig, o förstår hur jobbigt du har det,men du är stark, o du är en fantastisk mamma som verkligen älskar dina barn , så fint,,, jag älskar oxå mina barn över allt i hela världen o gör allt för dom. kramar till dig

  12. Kamilla

    Starka,duktiga du!
    Är så imponerad av att du står för dina känslor och visar styrka i svaghet.
    Men..jag funderade lite, har följt dig många år och vet din historia. Tänk om det är så att du har varit pansarkrigaren nummer ett i de år som gått sedan ”han” drog och vilken fantastisk insats du gjort! Dina barn kunde ha varit vrak och du har klarat av att ta dom igenom det värsta som kan hända barn.
    NU kanske din smäll kommer på riktigt, du har tvingats klara av allt för dina barns skull och nu är den riktiga pärsen över. Dina barn är flygfärdiga-med den äran..och där står du och är inte alls där du tänkte. Jag hoppas du tar dig tid och låter din själ hinna ikapp. Du borde ju egentligen vara berättigad till en mycket lång lyxsemester på någon annans bekostnad( vi vet alla vems;) men det går ju inte då du är behövd av många länge än.
    Var rädd om dig och lyssna inte på de som säger att du ska skärpa till dig-låt var sak ha sin tid. Behöver du vara med i skolan för din skull-ja men var då med i skolan! Snart är han 17 år och vill inte se dig på kort!
    Som sagt, mycket imponerad av det hästjobb du lagt ner de sista åren för dina barns skull!

  13. Karin

    Klart som sjutton att det här är jobbigt, jag förstår dig precis.
    Men skönt ändå att höra (läsa) att det funkar bra för Jamie.
    Jag tycker absolut att du ska ta den tiden som ni behöver, för att det ska kännas bra.
    Stor kram till dig!

×

Carola Wetterholm – Familjen Annorlunda

Carola Wetterholm, niobarnsmamma från Uppsala, som medverkat i Familjen Annorlunda. Numera ensam med alla barnen på heltid. Vi är en stor familj, men den funkar precis som alla andras, kanske lite mer av allt bara . Tvätt och mat...och ytterkläder i den trånga hallen... Ett är säkert och det är att det blir aldrig tråkigt med nio barn i familjen! Maila mig? Gärna :) Här : carolawetterholm@gmail.com

Samarbetspartner:
Stylewish - Influencer Hosting