Jag fick ju brillor när jag gick i sjuan och jag kan väl lugnt säga att jag har hatat det sen dess. Jag pratade om läsbrillor häromdagen, och det suger ju, när man korrigerat synen för sitt ursprungliga synfel, så ser man inte på nära håll. För att man är gammal;)

Men mitt förhållande till glasögon är inte gott alltså. Jag tycker det är fult. På mig. Jag får ont på näsan och bakom öronen, jag blir störd i vardagen och när jag tränar och jag tycker inte att det är en cool accessoar. Glasögon är fult. På mig alltså. Andra är alltid dödssnygga i det.

Min exman skelade som liten, sådär så han opererat ena ögat, och fast han har haft perfekt syn på det andra så pallade de inte med att kompensera varandra så tills sist fick han brillor.

Med detta i sin genbank är det ju märkligt att ingen av kidsen skelar, men tack och lov så har ingen haft det problemet. Jag såg framför mig hur jag skulle vara tvungen att mecka med ögonlappar och träning och eftersom jag känner mig själv så vet jag att det hade varit jobbigt att komma ihåg;) Alla ungar har fått åka och kolla upp det här noga.

Vi har en massa glasögonbärare i släkten, på alla håll och kanter, men hittills har ingen unge behövt det.

Men igår, då var det dags.

Novalie var till skolsköterskan i våras på en vanlig rutinkoll, och då såg hon lite dåligt. Men eftersom hon själv var negativ och inte alls tyckte att det var så besvärligt så lade jag det på hyllan ett tag. Av egen erfarenhet så vet jag att vill man inte ha de där brillorna så kommer man inte använda dem. Bättre att vänta in så de själva inser sitt behov:) Jag sa att hon fick fundera över det och säga till, och hon har påtalat det ett par gånger.

”Jag ser texten på tv lite dåligt” ”Jag ser inte vad det står”

Jag bokade en tid, och hon fick träffa en trevlig och skämtsam optiker. Ni vet, när han kallar mig för hennes storasyster så är de per automatik trevliga även om det är på skämt;)

Han konstaterade att hon ju såg lite skruttigt. På hennes lite förskräckta fråga om hon måste ha glasögon för alltid, svarade han lugnt: ” Nej, du behöver bara ha glasögon när du vill se bra”

Och så är det ju:) Man måste inget, men det är väldigt skönt att se ordentligt.

Så, nu har jag betalat skitmycket pengar för brillor till den unga damen.

Jag vet att vissa butiker tydligen ger gratis glasögon till barn, men nu var jag inte på en sån, men kanske nästa gång då;)

”Vilka får jag ta?” frågade hon och jag viftade med handen och sa ”De du vill ha” och sen provade hon i en väldigt lång tid. Som sig bör. Jag hade kunnat styra in henne på de billigaste billiga, men kände att det är jobbigt nog för henne att behöva börja med glasögon, så då måste man få känna att man får ta exakt de man vill.

De här ville hon inte ha?? Skitmärkligt, jag tyckte de var fräna:)

Nej, jag tycker det är bättre utan, jag får fan ont i näsan bara av att titta på bilden;)

Till sist valde hon mellan två.

En pilotmodell, som jag tycker är asful, och ett par litelitelite lika de jag har ovan, fast väldigt mycket nättare, men formen. De gillade jag med, och jag behöver ju ett par att ha i nödfall, men det får vänta nu,

Vi var på Specsaver och de har 50% på bågen eller ett par extra. Jag vet att jag gjorde ett mindre klokt ekonomiskt val när jag tyckte hon kunde ta båda, men så blev det. Ett par märkesbågar för 1995kr och ett par andra för 795kr. Och en jävla rep, smuts och blänk behandling för 800spänn…. 3590kr som hittat,,,

Men så började hon dra av, först 800kr i nåt landstingsbidrag och sen för det billigare paret, så slutsumman blev 1995kr. Det ÄR ju ett okey pris för två par glasögon:) Men det är inte kul ändå. Man kan liksom göra mycket roligare saker för de pengarna. Och nu har det varit en aning för mycket stora utgifter för att det ska vara riktigt roligt. Katt, bil och brillor.

Nu ser ju ungstackarn dåligt så det är klart att hon ska få glasögon:) Och nästa år, för landstingsbidraget var visst en gång per år till de fyller 20 år (wow!!) ska hon få sikta in sig på bågarna under en tusenlapp;)

Hon är så nöjd man kan vara, och vi får hämta dem nästa vecka.

En fråga!

Jag tog ingen drulleförsäkring på dem, för det måste ju rimligen finnas i min hemförsäkring? Nu vet ju inte ni förvisso exakt hur den ser ut;) men jag har en som täcker mycket. Och jag betalar den kanske inte gladeligen men jäklar så happy jag var över att ha en så pass bra försäkring när min källare svämmade över!

Ni som har satt er på era brillor, eller tappat bort dem, måste man ha nåt extra tillagt? Rent allmänt alltså. Åh fan, det var kanske årets mest korkade fråga…?

Drulleförsäkringar överlag har jag slutat betala extra för eftersom det mesta av det faktiskt täcks av hemförsäkringen, de ska ju alltid sälja på en nån svindyr variant för en tusing eller så.

Novalie kommer nog inte ha glasögonen hela tiden.. Jag misstänker att hon ser ungefär som jag gjorde i början, och nog fortfarande gör för min syn har inte försämrats speciellt på alla år. Den föll några hack och stannade, så det får man väl var glad över ändå. Hon behöver dem ju inte mer än när hon ska se på tavlan i skolan och tv hemma. Men sen komma hon ju upptäcka vad skönt det är att se:)

Det gjorde hon i går i butiken när optikern plockade med henne utanför undersökningsrummet. Tog på henne den styrka hon behöver och bad henne kolla med och utan på skyltar i butiken.

”Oj! Ser ni andra så HÄR bra??”

Lilla gumman ♥ Hon har verkligen inte haft några problem, ingen huvudvärk och inte haft svårt att se, men det är ju först när man har nåt att jämföra med som man fattar.

Jag hade mina så lite jag kunde i början. Det var bara upp på lektionen, på om jag behövde se nåt på tavlan men helst satt jag nära så jag slapp. Sen hade jag dem alltid med mig, mest för att kunna glutta lite ”diskret” på de snygga killarna 😉 Mina första par är så vidunderligt fula, ljust rosa stora plastbågar, som faktiskt är riktigt moderna i dag;)

Jag vet inte riktigt när jag började ha dem mer och mer, men då skaffade jag linser. Sen varvade jag, för när jag jobbade på sjukhuset blev linserna så jäkla torra av luften där. Det här var några årtionden sen så nu funkar nog linser bättre där, men då var det jobbigt och jag gick omkring med en liten två milliliters  spruta i fickan med koksalt för att kunna blöta ner dem ibland;) då fanns inte de här bra dropparna man kan fukta dem med. Tja sen fick jag kids och det blev enklare med brillor eftersom jag då fortfarande hade linser som måste rengöras varje kväll. Och nu… jamen nu har jag endagslinser, in på morgonen och ut på kvällen och jag ölskar dem. Det är ren och skär vardagslyx för mig.

Men jag funderar på nån annan variant eftersom jag misstänker att detta är lite onödigt dyrt…ni som har månadslinser tex…hur funkar det? Och vad kostar det?

Jaja, mycket snack om syn blev det…:)

Nu ska jag läsa klart boken jag håller på med, vi hörs senare:)

Hellooo, har ni saknat mig?

Jag har saknat er i alla fall ♥ och det kliar i fingrarna när man inte har tiden att få sätta sig och skriva.

Men nu så!

I fredags så kom Mirka och Alice. Så härligt att få rå om dem lite sådär, och som vanligt på fredagar äter vi tacos, så även om det inte är Mirkas favorit fick hon lov att offra sig;)

När kidsen troppat av in i sängarna så förflyttade vi oss in i vardagsrummet och hängde i soffan och slöglodde på Dödligt vapen som bakgrund till vårt snack. Mirka har äntligen börjat kolla på Sons of Anarchy så vi snackade om det och det ramlade vidare på MC-klubbar i Uppsala och fortsatte på allsköns vägar. Det är ju sådär när man sitter och kan prata i fred, samtalet glider iväg både hit och dit. Jag inser att jag måste rappa på med mitt eget tittande, jag tar ju långa pauser mellan varven men jag kan ju inte låta henne se klart den innan mig:)

Så småningom gick vi och lade oss. Jag hade bäddat rent i min säng så fick de två sova där och jag kvartade inne hos killarna. Funkade utmärkt även om det blir ljust på morgonen för de har ingen rullgardin.

Märkligt att sova i sitt hus men på en annan plats. Det händer ju att jag sover på soffan förvisso men sällan i något annat rum.

En lång frukost blev det på lördagen, och sen satt vi kvar och snackade. Härligt.

På kvällen hade vi en dejt med våra fotbollskompisar, på O´Learys. Sverige spelade ju mot Luxemburg och samma bord som sist var bokat. Vi satte oss och strax efteråt kom ytterligare några tjejer som anslöt. En var mamma till barn i både Jordan och Jamies klass, och jag som liksom tappat stilen på att komma ihåg folk kände inte igen henne mer än att hon var bekant. Men sen trillade polletten äntligen ner och vi snackade massor under matchen.

Sverige vann med 8-0. Det är helt galet, men väldigt kul när det är åt det hållet.

Förra gången vi år här så tog syrran och jag en Naked Sunset strip burger nånting och den var så jäkla god att vi upprepade det, Lika god nu med men på sina ställen svinigt stark.  Så gott!När matchen var slut så dök en annan komps till en av killarna upp och vi skulle köra en liten presentationsrunda. Han var ett år äldre än mig, kom från Uppsala men hade bott i Stockholm och var nu tillbaka. Inget intressant egentligen, ni vet man lyssnar bara artigt:)

Tills jag på nåt vis insåg att killen kom ju från samma område där vi är uppvuxna. Ett år äldre måste innebära att vi gått i samma skola. Efter att ha frågat tusen frågor fram och tillbaka så visste jag exakt vem han var:) En av de där snygga jäklarna;) De coola. De balla. En av de där som alla tjejer gillade:) Han hade fortfarande ingen aning om vem jag var, såklart jag hade inte direkt min primetime som ung;) Men han visste vilka flera av mina klasskompisar var, dels bodde han granne med en av mina bästa kompisar då, och sen hängde alla killar mycket. ”Varför snackade inte du och jag då?” Jamen vi spelade i helt olika ligor. HELT olika faktiskt;)

Haha det här hade vi sen svårt att släppa under kvällen och återkom till gång på gång. Världen är ändå bra liten.

Vi gick vidare från O´Learys till nåt nyöppnat ställe som kan ha hetat Domkraft eller nåt liknande. En i det här kompisgänget har visst köpt en anrik restaurang, Domtrappkällaren, och öppnat upp övervåningen som pub. Så mysigt, Där satt vi kvar ett tag, min gamla skolkompis droppade av och vi andra gick vidare igen. Till det som förr var en hårdrocksbar som hette Bullit.

Vad den heter nu vet jag inte, men dit ska Mirka och jag helt klart gå tillbaka. Helt i vår smak:) Var bra musik och de hade nån tävling som jag inte orkade engagera mig i. Fyra band som battlade på nåt vis. Det lät inte speciellt bra;) men var ändå kul. Här stannade vi sen tills de stängde:)

Kvällen blev lång och kul och nånstans har jag ett minne av att det beställdes biljetter till Hammerfall som spelar i Uppsala i början på november. Det var dock inte jag som beställde så jag måste kolla upp det här;) Mest troligt satt jag och lekte tjugo frågor bakåt i tiden, och sa bara ”Jaja, jag hakar på såklart” men vafan man måste ju prioritera:) Important stuff att forska i högstadietiden ju.

Idag mår jag inte prima ballerina, men inte heller speciellt dåligt. Jag är seg och trött och har tillbringat dagen i sängen. Har flera böcker att läsa som man kan passa på att göra en sån här dag då regnet dessutom öser ner. Sen hämtade jag datorn och kröp ner igen, och nu hör jag att Patricia lagar middag. Blir visst hemlagad pizza:)

I morgon ska jag med en av ungarna till optikern så får vi se vad det blir av det.

Så ska jag berätta om en kul grej som jag och Mirka ska göra, tycker vi i alla fall, och hoppas att ni också gör det.

Och så ska jag göra allt det jag inte hunnit i veckan när jag pluggade. Plus plugga då:)

Nån frågade om jag tycker det är skillnad på att plugga på universitetet kontra folkhögskola?

Hittills är det inte det. Det är mer att göra iofs, men det består mestadels av att läsa massa böcker som man sen ska använda sig av. Jag har ju alltid pluggat på distans och det är faktiskt ungefär lika. Än så länge i alla fall, det kan ju ändra sig.

Nu ska jag i alla fall sätta tänderna i en bok som heter Främlingen av Albert Camus.

Vi hörs snart igen ♥