Allmänt

Mina 12 bästa tips och råd om löss.

Ni var flera som inte kunde komma via länken till min debattartikel om löss, det borde gå att bara markera, kopiera och klistra in den i sökrutan, men jag länkar igen:)

Löss är ingenting att skämmas för

Jag skrev den, och så hörde SVT Uppland av sig, och igår var de hemma här för ett litet minireportage.

Ni kan se det här om jag får till det, Svt Uppland
carola-kammar-jpg

Nu låter det som att vi har löss lite nu och då, faktum är att Lovelia aldrig haft det;) även om hon fick lite regi i vad hon skulle säga från en sufflerande morsa;) Jag kanske kan bli Luskamsdrottning;)

Jag skäms som sagt inte de gånger lus-eländena hittar hit, men jag ska inte hymla om att jag helst slipper se dem.

Jag ger er här mina bästa tips och råd om löss, håll till godo:)

 

1. Förbered dig på att det kan hända. Plötsligt en dag står du där och stirrar förtvivlat ner på en ( oftast flera faktiskt)  liten krabblikande grej som kilar omkring i din son eller dotters huvud, och jag lovar dig att du då kommer känna ett omedelbart behov av att bli av med dem NU. Helst igår;)

Köp alltså hem ett lusmedel, och en bra luskam. Inte apotekets, eller de olika märkenas egna, utan gå direkt på en NitFree.

Googla på hur du luskammar. Det är inget man gör på tre minuter, ska man vara säker på att man kammat igenom hela håret så tar det en bra stund, beroende på hårlängd. Kamma från olika håll och vinklar, så nära hårbotten som möjligt.

2. Luskamma. Luskamma. Luskamma.

Om du kammar ofta, så upptäcker du snabbt om barnet fått löss, och det är enklare att få bort några enstaka löss än en hel kolonni, tro mig…första gången ett barn hade det här hemma, så fullkomligen kryllade det i hennes flätor. *ryyys*

Du kan få bukt med lössen enbart genom att kamma, även om jag föredrar att behandla med något kemiskt medel för att få död på dem omedelbart, och sen följa upp med daglig kamning.

3. Man kan ha vått hår med lite balsam i så går det enklare att kamma.

4. Om du upptäcker löss, meddela det till förskola, skola, kompisar. Det brukar gå utmärkt att maila lärarna så skickar de ut ett massmail till klassen/ sätter upp lappar på dörren.

5. Löss försvinner inte av sig själva. De förökar sig och frodas. Det går inte att ignorera. Behandla!

6. För att förebygga så kan man spraya håret med ett medel, finns på apotek, som gör oss ”osynliga/oattraktiva” för lössen. Det gör jag under perioder när det är luslarm konstant.

7. Flickornas långa hår försöker jag ha flätat, det minskar risken för löss.

8. Om du ser små vita ”korn” i håret, och de sitter fast på hårstrået, då är det lusägg. Man kan bedöma hur länge lössen bott i håret genom att se hur långt från hårfästet det sitter. Ser du sådana, men inga löss – kamma igen! De finns antagligen där om du inte behandlat. Nitfree-kammen tar hål på äggen och då kläcks inga nya löss, ännu en anledning att köpa den kammen. Den är värd sitt pris, jag lovar.

9. Om du tycker det är svårt att se, så kan man kamma håret över ett vitt papper, då syns lössen bättre. Löss finns i alla storlekar och kan variera färg mellan nästan genomskinligt vita till svarta. Det beror på hur gamla de är. Ibland är de svåra att upptäcka.

10. Lössens livscykel är ca 6 veckor, och från ägg till färdig lus tar det ca 3 veckor. Alltså kan det vara en väldigt god ide att behandla igen efter några veckor, om några ägg överlevt och kläckts.

11. Har en i familjen löss, var extra noga med att kamma alla. Även dig själv. Jag kammar mig dubbelvikt över badkaret, så ser jag ”enkelt” om det ramlar ner något kryp. ( Och får svinont i ryggen*s*)

12.  Sa jag:  Kamma, Behandla, Informera, Kamma? 😉

 

Löss var mer eller mindre utrotade förr, kan vi se till att komma dit igen tro?

Vi siktar väl dit hoppas jag:)

 

Kommentera

  1. Anne-Marie

    Ja, det är viktigt att vara noggrann med kamningen.
    Jag upplever att det blivit mer vanligt med löss sista åren. Första 10 åren m skolbarn fick vi nån enstaka gång mail från skolan att lössen är i farten. Nu de 2 sista åren har det kommit mail var o varannan vecka/månad.
    Vi har aldrig uppmanats till nån lushelg vid skolstart, men jag brukar kamma ändå.
    För 1 1/2 år sen hade vi löss för första gången i livet, 6 barn o vi vuxna. Då var de 5-14 år. Äldsta, snart 17, har ännu ej haft löss. Så inte är det vanligt att alla skolbarn haft löss, som du skrev i länken.
    Jag köpte nitfree för måånga år sen, suverän kam, men visst gör det ont. Vi har också flera flickor med långt o tjockt hår, så det är ett projekt att gå igenom alla.
    Önskar dig lycka o välgång i livet.

  2. Marie

    I min kommun har alla rätt till 30 timmar . 1-åringar är på förskolan 30 timmar i veckan fast mamma eller pappa är hemma av olika skäl, allt som oftast vad jag ser så utnyttjas dessa 30 timmar maximalt och sommarlov är inte att tänka på, kanske tre veckor på sin höjd för vissa.
    Jag kommer aldrig att förstå hur det har kunnat blivit så. En tröst är ju att dessa barn säkert har det bättre på förskolan.

  3. Helena

    Hej! Måste flika in lite 😉 gnetterna är svarta och svåra att se, men ser du vita så är det tomma ägg som redan kläckts 🙂 jobbar på förskola och den informationen tycks glömmas bort tyvärr. 🙂 bra tips i övrigt tycker jag!!

  4. Sandra

    Så bra att du lyfter detta, som du säger så hyschas det så jäkla mycket om det.

    För två år sen fick vi mail i ca 4 månader, minst en gång/vecka om löss i dotterns klass. Jag höll på att bli tokig.
    Förra läsåret när sonen började förskoleklass trodde vi att det inte kunde bli värre, men tji fick vi.
    Första mailet om löss kom samma dag som de började o sista kom dagen innan skolavslutningen!!! Vi har kammat, kammat, kammat o kammat o hittat en enda lus (på dottern) under hela läsåret, resten har varit lusfria. 🙂
    Av olika anledningar så har barnen gått på fritids hela sommaren o inte ett mail har trillat in (inga samtal heller för den delen) men gissa vad som rasslade till i mailkorgen (till alla föräldrar i sonens klass) samma dag som de började igen?! 😮

    Förresten, jag hoppas inte P vänder det här inslaget i tv mot dej. Det här var ju en ren informations-grej o inget nöje. <3

  5. Petra

    våran äldsta på snart tio år har aldrig haft löss, inte dom två mindre heller. Så glad att vi sluppit det. Jag själv har heller aldrig under mitt 27-åriga liv haft löss!
    Hopad det fortsätter så och att löss i allmänhet minskar.

Allvar

För första gången…

..så orkar jag fan inte läsa era gnällrövskommentarer;)

Jag är ledsen över om min åsikt stör er, men det enda, alltså det ENDA det tyder på är att ni inte är riktigt nöjda med era egna val. Jag är ledsen, men så är det. Jag har en åsikt. Jag delar den med många, och jag har säkerligen ännu fler som absolut inte delar den, men jisses amalia – man behöver inte dela varandras åsikter. Man kan bara köpa rakt av att de är olika. Och sen kan man roa sig med att diskutera.

Man behöver inte heller dra igång värsta debatten för att jag vill skriva några ord om dagis. Eller?

Jag fullkomligen avskyr när ni börjar tramsa om att jag hittar på…säger jag att ungarna stod och grinade, så gjorde de det. Säger jag att personalen gjorde sitt bästa för att få dem på andra tankar så stämmer det. ( anmäla? skärp er för fan, det handlar inte om personalen här, utan om små ledsna barn som saknar sina föräldrar,  inte ens bästa supernannyn skulle inte få dem glada i det läget!)  Säger jag att samma ungar kom idag kl 8.00 när jag lämnade Jordan, grinandes, så stämmer det. Varför, säg mig det skulle jag hitta på? För att det på något vis ska störa er? Eller för att få säga att jag är lite, bara lite men ändå, bättre än era alla? Eller läser ni inte vad jag skriver?

Jag har en nyckelring som jag fått där det står Alla andra är dumma i huvudet. Och det stämmer;)

I min värld så finns det EN person som är bäst, på allt, och det är jag. Likt Pippi Långstrump så tror jag att jag kan allt, bara jag provar. Och jag tror dessutom att jag är bäst;)

Jag hoppas att ni tror det samma, Inte att jag är bäst;) utan att NI är det. Och att de val ni gör för er och era barn är det bästa för er. Om så är, så kan vi alla vara nöjda och glada vid dagens slut, oavsett om vi lämnar vår nyfödda på dagis, eller om vi lämnar vår 6-åring för första gången.

 

Jordan( och de flesta andra barnen) har gått på kyrkis. Det är en fantastisk verksamhet vi har förmånen att ha här, i kyrkans regi. Den innefattar samling, sångstunder, fruktstunder, pedagogik osv. Det är utbildade pedagoger som jobbar där. Jag har kunnat välja det. Det har gett våra barn ett umgänge med andra jämnåriga, ett antal timmar i veckan. Det har även gett mig som mamma ett umgänge med andra mammor. Och det har gett kyrkisbarnets småsyskon ett umgänge med övriga småsyskon. Lite familjärt sådär:) Det är helt efter barnets dagsform, vill de inte gå dit så struntar vi i det, och är de aningens krassliga så går vi inte dit. Kyrkis ger barnen möjligheten att få träffas och umgås i små grupper, under en kort tid, ca 2-3 timmar.  Vi har prioriterat att vara hemma med våra barn och vi har även prioriterat att skaffa oss många barn. Det är våra  val. Jag har fått försvara de valen så många gånger, för folk fattar inte hur man kan välja så, och de levererar det tämligen högljutt, rakt i ansiktet på mig.

Jag skiter i hur just DU gör, men min allmänna åsikt är att barn under tre år inte ska vara någon annanstans än med sina föräldrar. Får jag tycka så? Eller måste jag ändra åsikt för att just DU tycker annorlunda ? Sen finns det en miljon undantag, vissa larviga hittepå, andra riktiga.

Varför tycker jag så här då? Jo, för att forskning, kanske inte den allra senaste för den struntar jag åxå i,  nu för tiden går jag på min alldeles egna erfarenhet;) säger att små barn inte behöver mer stimulans än man som förälder klarar av att ge. Det finns säkert forskning som pekar på motsatsen åxå, men låt oss vara ärliga, alla har väl hört det någon gång?

Jag har genom egen erfarenhet sett, med mina nio barn, att jag ger dem en utmärkt grund att stå på, och de klarar sig minst lika bra som de barn som tillbringat mer tid med personal än med sina föräldrar.

Jag har inga supersnillen till barn, det säger jag inte, de är med största sannolikhet normalbegåvade, men de har absolut inget handikapp av att komma hemifrån direkt in i förskoleklass. Varför skulle det vara bättre att vara på dagis? EXAKT vad är det som är så förbannat mycket bättre där än hemma? Ja, de får leka pedagogiska lekar, ja de får lära sig ta hänsyn, ja de får lära sig att vänta, ja de får lära sig att knyta an till andra än sina föräldrar. Men är det så jäkla viktig det då? Jag kan inte se att det på något vis är det nämligen. Dessutom lär sig barn hemma samma saker.

Jag har dessutom, under alla de gånger debatten kommit upp här, fått höra från FÖRSKOLLÄRARE själva att de håller med mig:) Jag har vänner som jobbar inom barnomsorgen, som håller med mig. Jag har även vänner inom barnomsorgen som tycker att min åsikt är idiotisk, men vi gillar varandra ändå.

Jag säger inte något annat än vad jag tycker, och jag blir så irriterad på när ni känner er anklagade, och allra bäst är när man får påhopp om något helt annat, som att jag har en fantastisk syrra som ställer upp i vått och torrt…då är det minsann inga problem att ha barnen hemma…eh say what? Eller hur fasen det nu var, som sagt jag läste faktiskt inte kommentarerna mer än skummade de första trettio typ…eftersom jag blir så less på att man verkligen inte får säga något som kan tolkas som illa om förskolan, utan att få tillbaka hundra arga svar.

För mig har det alltid varit en självklarhet att jag skaffar barn för att få vara med dem så mycket det bara är möjligt. Kalla mig egoistisk kanske, men jag har inte skaffat barn för att andra ska få njuta av dem dagarna i ända, eller för att andra ska få jobb. Jag har skaffat dem för att jag själv vill vara med dem. Jag vill vara den som ger dem de värderingar och grunder som de sen ska ta med sig ut i livet, Jag vill vara den som de ser efter sin tupplur, som de kryper upp i famnen på och långsamt vaknar till hos, jag vill vara den som är med när de säger sin första mening, eller tar sina första steg eller bara lär sig ta på dojorna själva. Jag vill uppfostra mina barn själv. Och jag gör det bra. Jag törs lova att jag gör det bättre än vilken högskoleutbildad pedagog som helst, eftersom det är jag som är mina barns mamma. Det väger väldigt mycket tyngre än alla högskolepoäng i hela världen.

Det är vad jag vill, och jag är oerhört tacksam över att jag fått det.

Vad du vill det vet enbart du, och jag dömer inte DIG. Jag kanske skulle göra det om just du och jag satt och pratade och jag tyckte att dina argument för ditt val var knasiga, men så länge som just DU och jag inte har haft den konversationen på tu man hand, så dömer jag INTE DIG.

Ni måste förstå skillnaden här:)

Jag levererar min allmänna åsikt och inställning, och det handlar inte om någon specifik utan om en stor massa. Ni hoppar tillbaka på mig och min person. Ger gliringar och hånfullheter, och försvarar era val genom att liksom säga att mina är mindre bra.

Förstår ni att det blir personangrepp åt ena hållet, och en allmän yttrad åsikt åt andra hållet?

Jag har, som jag sagt många gånger tidigare, all respekt för personal som arbetar med barn, inom alla områden. Men, de är INTE bättre för våra barn än vad vi föräldrar är.

Sen gör alla sina val efter sina möjligheter och begränsningar och önskemål och livssituationer. Och det blir bra i slutänden för de allra flesta:)

Jag säger inte att mina val ska vara allmängiltiga och vedertagna och att alla ska göra som jag gjort, även om det vore sjukt trevligt;) utan jag säger att de är just det, MINA val. Det innebär inte att jag tycker att dina val är fel för dig. De skulle vara det för mig, men då är ju även mina val säkerligen fel för dig.

Igår skar det i hjärtat av att se resultatet av någons val, påtvingat eller självvalt, – ledsna barn. Det innebär inte att jag tycker att de föräldrarna är korkade, utan bara att jag är så tacksam över att inte ha behövt göra det valet.

Och nu har jag återigen låtit mig dras in i en debatt jag inte ville ha;) När ska jag lära mig? Antagligen aldrig.

 

För övrigt kan jag meddela att Jordan var betydligt mer nöjd med förskoleklassen idag 🙂 Det var, citat: ” Faktiskt RIKTIGT roligt idag” och han kan tänka sig att gå dit ett tag framåt, även om han inte får lära sig komplicerade ekvationer;) Och ja, jag har funderat på att låta honom börja i ettan direkt, men av olika anledningar inte gått vidare med det. Vi får se vad som händer framöver helt enkelt:)

 

 

 

Kommentera

  1. An1

    Carola…du har så jävla rätt i det du säger, barn mår bäst av att vara hemma med mamma eller pappa på dagarna i stället för dagis/förskola eller dagmamma när det är under 3år…jag hade också haft mina barn hemma längre om jag haft möjligheten…och hade jag varit hemma med yngre barn så hade syskonet också givetvis fått vara hemma…helt vansinne att behöva lämna små barn…även om vi i Sverige har väldigt bra ”förmåner” i form av föräldra dagar långt fler än övriga länder…att man lämnar sina barn på förskola (yngre än 3år) när man är mamma ledig är ju heelt galet…eller kanske man ska vara ännu tydligare och kalla det slött…varför liksom?? Nä lyssna på din magkänsla vilket du uppenbarligen gjort och skit ialla morsor som tror sig veta bäst vad dina barn mår bäst av…

  2. Heidi

    Som den förskollärare jag är utbildad till så måste jag HELT hålla med Dig!!!
    Det skar i hjärtat många ggr när vi hade små barn på dagis som mådde dåligt och var ledsna för att de saknade Mamma el Pappa. En 1-åring går inte att förklara för.
    Var stolt över Dina val! Det gör Dina barn starka!
    Tror också att de flesta gör så gott de kan men allt för många lyssnar på den stora massan utan att tänka själva!
    Det är tragiskt!!!
    Vi lever så mycket i ekorrhjulet att vi har glömt att tänka själva! Flertalet!
    Finns några som väljer annat och som tänker, det är bra.
    Ge Dina barn respekt, tid och tillit så växer de och blir starka individer!!! Det gillar jag! <3

  3. Babs

    Skrämmande att det är så många förskollärare som skriver här och själva är EMOT förskola ! Och vill helst inte ha sina egna barn där.

  4. Linda

    Heja dig – fortsätt att scrolla förbi kommentarer från de som inte kommer fatta vad du menar förrän det är försent och barnen vuxna.

  5. S

    Vi har också valt bort förskola för våra barn. Hela familjen är glad och vi lever väldigt harmoniskt! Vi har testat förskola under ett års tid och det var inga problem, allt gick väldigt bra, men det kändes helt fel. Nu lever vi rätt! Fint att du delar med dig! Fram för mer mångfald vad gäller familjelivet i Sverige!

  6. Ingrid

    Vet du, Carola du har så himla rätt i precis allt du skriver om barnomsorg och vikten om att vara med sina egna barn. Jag är själv förskollärare och jobbar inom barnomsorgen. Önskar att fler tog åt sig av det du skriver och FÖRSTÅR innebörden. Du vinner i längden och därmed dina fina barn. Du är en toppenbra mamma!

  7. Elizabeth

    Håller med dig till 100% i dagisfrågan….är oändligt glad att mina barn varit hemma tills de varit 4 år. Inga problem med inskolning, de har aldrig varit ledsna vid lämnadet. Om de inte velat dit någon dag fick de vara hemma istället. Min minsta flicka är nu 2,5 år o har rätt att börja på allmän förskola men tycker hon är för liten ännu. Eftersom hon är mitt sista barn kommer hon nog få vara hemma två år till så vi riktigt får njuta av småbarnstiden. Eftersom både mannen o jag går skift på jobbet så är alltid någon av oss hemma och jag är så himla glad att vi kunnat ordna det så bra under den här ( korta) tiden. Kommer aldrig att behöva ha dåligt samvete att jag inte tagit vara på tiden när de var små.

  8. Helén

    Jag förstår inte vad det är som är så himla farligt med att du har en åsikt. Om du har en åsikt gällande barnuppfostran och dagis så får du ha den. Jag förstår inte vad det som är så fel att du inte vill ha dina barn på dagis innan skolan. Jag förstår liksom inte om folk tycker att barnen okunniga eller vad det är.
    Jag om mina 3 äldre syskon har aldrig gått på dagis. Jag tom rev sönder breven när dom kom. Jag ville helt enkelt inte gå. Förvisso hade vi dagmamma men inte på heltid utan ibland beroende på om mamma hade jobb eller inte. Pappa jobbade ju under jord så han var inte hemma alla veckor på dagtid. Vi syskon är fullt normala trots att vi ej gått på dagis. Mina svägerskor våndas nu när deras som ska börja på dagis på måndag. Han är drygt 16 månader. Men dom har inget val då båda jobbar som lärare. Men som dom sa nu som tur är så ska dom ha en liten till i januari och dom hoppas på kunna ha hemma båda grabbarna (dom väntar en son till) och slippa ha honom på dagis till storebror blir 3år.
    Dom har vänner som är förskolelärare som har samma uppfattning som du.. Om man inte behöver ha barnen på dagis så är det bara bra om man kan vara hemma. Idag finns det ju som du säger kyrkis, det finns öppna förskolan osv. Så nej man behöver inte ha barn på dagis

  9. Hemmamamma

    Underbart inlägg! Håller med om vartenda ord! Jag har heller inte skaffat barn för att andra ska ta hand om dem. Det vill jag göra själv! Precis som du skriver så vill jag vara med om det som händer och sker med barnen. Och jag vill vara med om ”besväret” också – jag vill vara heltidsmamma och inte bara nöja mig med en stund på morgnar och kvällar. Jag vill ha hela ”kitet”. Och jag vill finnas där för mina stora barn också – ta emot dem när de kommer från skolan, fika tillsammans, prata om hur dagen har varit, veta vad de gör och med vilka de är. Men ilskan som väcks när man pratar om sånt – det är nog bara avundsjuka eller sorg – man vet nog innerst inne vad barnen och man själv mår bäst av. Och inte är det att vara separerade från varandra från tidig ålder, många timmar varje dag, under hela barnens barndom.

  10. Ladybond.se

    Heja fantastiska underbara ljuvliga du. Och du har forskning som stödjer dig. Mängder. Vill du så mailat du. Fast du behöver ingen. Det är bara så väldigt bra och fint skrivet. Du är fan helig!

  11. Marie

    Men herregud!!! Alla gör väl val utefter vad som fungerar för just sin familj. Inget konstigt med det. Alla kan inte få ihop ekonomin om bara 1 jobbar, andra kan få ihop det. Låt det vara nog med pekpinnar högt och lågt om rätt och fel bland kommentarerna. Ingen har 100% rätt och ingen har 100% fel. Enough is enough!

  12. Emma

    Du är GRYM och jag håller med dig till 100%!! Hälsningar/en lärare som önskar att föräldrar kunde träffa och krama sina barn mer

  13. Trebarnsmamman Liselotte

    Jag känner precis som dig Carola, att barn mår bäst av att få vara med sina föräldrar och gå massor med kärlek av oss. Jag har aldrig lämnat iväg mina barn på dagis/förskola utan dom har fått vara hemma med mig och deras pappa jämt. Och jag tror och hoppas att det blir riktiga människor av dom med. Att det sen har hänt mycket jobbiga saker under dom åren barnen har fått vara hemma gör att jag tror att dom hade haft det jobbig någon annanstans än just hemma. Dom har bl.a haft en farmor som har opererat hjärtat och sedan en farfar som gick bort förra året i cancer. Och eftersom dom har varit hemma har dom fått tillbringa mycket tid ihop med dom som barnen älskar och har oroligt mycket fina minnen av sin farfar. Och sen är dom oroligt nära alla dom närmaste i släkten på båda sidor med. Men sen set jag mig väldigt lyckligt lottad som får vara med mina barn jämt med och som har kunna vara hemma med dom länge ihop med deras pappa. Att jag även grät när äldsta barnet idag åkte iväg till skolan visar lite att jag inte skulle klara av att vara utan barnen för länge, kalla mig gärna egoist!

    Och jag vet att det finns underbara människor som jobbar på barnomsorgen som verkligen kan ta hand om mina barn. Men jag vill ha dom nära och se vad dom gör och kunna trösta on dom blir ledsna. Att kunna svara på frågor direkt och att kunna säga att jag älskar dom nöt båda behöver det.

  14. Alexandra

    Hejja dig alla föräldrarna borde tänka som dig barn har inget att göra på förskolan inan 3år. Jobbar på förskola och ska till hösten börja plugga till förskolärar. Vid midsommar i år blev jag riktigt arg på en mamma på mitt jobb hennes dotter på 1,5 år har gått 15 timmars sen hennes lillebror föddes i april i år och hon berättar att hon har anökt om utökad tid till 30 timmar i veckan i stället. för hon tyckte 15 timmar på förskolan var alldeles för lite för hennes lilla dotter på 1.5 år. Kunde ju inte säga nåt med blev så arg att hon kunde tänka så. Älskar din blogg fortsätt skriv från hjärtat.

  15. Marie

    Hej Carola! Jag kommenterar inte så ofta men jag läser allt du skriver. Min åsikt är att man tänker hacka på det du skriver så kan sluta läsa bloggen istället å vara tyst. Vi tycker olika å det är helt okej! Stå på dig du underbara superkvinna som lyckas hålla alla bollarna i projektet familjen i luften å samtidigt läsa. Fantastiskt! Kram på dig.

  16. Linda

    Helt rätt Carola! Underbart att du haft dina barn hemma. Säger som du, barn under tre år ska inte vistas på institution. Och NÅGON måste föra barnens talan, även om det provocerar förskoleföräldrar.
    Tack för ditt inlägg! Mvh hemmaförälder med barnen hemma till skolstart.

  17. Ammie

    Var inne på Flashback och läste, där refererades till en ”het debatt” på Carolas blogg. Har inte läst här på bloggen på ett tag då jag tycker att nivån varit mer eller mindre ”sandlåda”, men kikade in nu och blir så full i skratt:
    Många kommentarer= mer pengar 🙂
    Därför återkommer denna ”dagis-debatt” gång på gång. Jag tar inte åt mig längre. Att C har en åsikt om barn och personal på dagis/förskola är som att jag skulle ha en åsikt om ojämställda storfamiljs/ hemmamammor, -fruar och deras ostimulerade och ouppfostrade barn som inte har en susning om verkligheten utanför sin villatomt. (Ooops! Jag har visst en åsikt :-O ! Eller är det månne en förutfattad mening?)
    Jepp, är medveten om att med min kommentar bidrar jag till klirr i den Wetterholmska kassan, men det bjuder jag på den här gången, några fler kommentarer blir det nog inte från mig. (nevör sej nevör, sry stavning, vi läste inte engelska i Thailand)
    Aa just det, det här var bara MIN åsikt, ni har ju rätt att tycka vad NI vill 😀

    Carola: Åh Ammi, som jag önskar att kommentarer gav pengar, men så är det nu inte. Ni kan låta bli att kommentera, eller kommentera 1000 gånger om dagen, det klirrar varken mer eller mindre här. Så nu vet du det:)

    1. Babs

      Haha, sån bra analys! Klockrent. Carola blir dessutom obehagligt aggressiv om någon ifrågasätter hennes agerande och åsikter. Inte OK , tycker jag, att det bara är hon som har rätt till en åsikt 🙂

  18. Karin

    Man kan välja sina strider, och så kan man välja sina strider.
    Sluta ta upp ämnet gång på gång på gång om du inte vill att det ska diskuteras, hur svårt kan det vara?
    Det går ju att stänga av kommentarfunktionen om man inte vill ha feedback på det man skriver annars, du kan inte först skriva om ett ganska kontroversiellt ämne, få andras åsikter i frågan och sen gå bärsärkargång för att folk inte tycker som du.
    Eller, jo det kan man ju men då framstår man bara som lite korkad och ganska osympatisk…

    Carola: Fast ibland VILL jag ha en debatt, och ibland, som denna gång, så ville jag bara lufta att det skar lite i hjärtat. Korkad måhända, men inte lika korkad som de som inte kan läsa innantill;)
    Det är skillnad, men eftersom man behöver ett visst mått av läsförståelse för att förstå det så inser jag att det inte uppfattas av alla.

    1. suzzie

      ”Det är skillnad, men eftersom man behöver ett visst mått av läsförståelse för att förstå det så inser jag att det inte uppfattas av alla.” – Tråkigt Carola, att du ska nedvärdera dina läsare genom att kalla oss för dyslektiker, bara för att det finns de som har en annan åsikt än du:(

    2. Tina

      Arrogant är bara förnamnet. Du kan inte må så bra som behandlar oss läsare på det här sättet.
      Undrar om du var så här i din relation? Alltid vet bäst och blir otrevlig när man inte tycker som du…. Ta en titt inåt Carola.

  19. Anna Larsson

    Hej ! Har följt din blogg ett tag och tycker du är fantastisk o stark.Läste inlägget om förskolan och håller med dig.Förstod också att det är ju upp till var och en eftersom du var sjukt tydlig med det.Har min dotter på förskola och har ganska dåligt samvete periodvis.Är ju självklart därför folk lackar ur alltså av dåligt samvete över sina egna val.Stå på dig o skit i folk som inte förstår skillnaden på åsikt och dömande av andra.kram till dig o din fina familj hoppas du pallar läsa detta iaf /Anna

  20. Ingrid

    Fast nej. Du tycker att barn mår bäst av att vara hemma- ditt val. jag tycker att jag mår bra av att jobba utanför hemmet och att barn faktiskt mår bra av att vara på förskolan. Nej inte 24/7 men lagom ;). Mitt val.
    Jag håller inte med dig men det betyder inte att jag är missnöjd med mina val, jag håller helt enkelt inte med och jag kommenterar just för att jag inte håller med. Inte av någon annan anledning. Jag är varken bitter,gnällig eller har svårt att läsa. Jag håller bara inte med. Vill du att andra ska respektera DINA åsikter så borde du visa respekt för ANDRAS åsikter.
    Och nej. Till skillnad från dig som tror att du är bäst , på allt ( dina egna ord)så tror jag faktiskt inte det. Jag vet att jag inte kan allt, inte vet allt och har inga problem med det. Jag vänder mig gärna till någon annan som har den kompetens jag saknar .
    Tänkte inte just på barnfrågor utan rent allmänt.
    Dessutom ser varje familj olika ut. Det som passar för familj A kan vara katastrof för familj B, jag tror inte att det finns en generell lösning som passar alla då alla har olika förutsättningar . Så därför skulle jag inte säga att jag VET att ALLAbarn mår jättebra av förskolan , det vet jag för det gjorde minsann MINA barn.
    Angående forskning så blir det väldigt konstigt att bara läsa forskning som gynnar ens egen åsikt och säga att all annan forskning är skit. Titta istället på hur de kommit fram till resultaten och hur trovärdig forskningen är ( urvalsgrupp, metod ,källor osv).

  21. tellervo

    Eftersom jag i form av förskollärare känner mig opartisk så vill jag bara säga att även barn är väldigt olika; när den ena ettåringen finner sig till rätta från första stund så tar det väldigt lång tid för en annan. Har dock ännu inte varit med om någon som inte gjort det.. Våra små 1-2-åringar älskar sina samlingar, lär sig en massa av varandra… Därmed inte sagt att det skulle vara varken rätt eller fel, men nu är ju livsvillkoren väldigt olika och ingen ska väl behöva ha dåligt samvete? Jag känner mig förstås priviligierad som får låna det finaste som föräldrarna har!

  22. Jenny

    Hej
    Det är en sak jag inte begriper i denna debatten och det är varför du väljer att skriva om förskolan och dina val än en gång! Du borde väl veta vid detta laget att många av dina läsare inte delar din åsikt! Jag tror att många gånger så har man ett val att kunna stanna hemma längre och gå ner i tid för att inte ge så långa dagar på förskolan. Mensen tror jag med att många faktiskt inte har något val tex alla ensamstående som måste arbeta för att kunna försörja sig. I ett tidigare blogginlägg så skriver du något om att gå i dina skor och tycker att folk dömer dig och att vi läsare inte vet om hur ditt liv är. Och det vet vi såklart i inte men hur kan du då dömma de föräldrar som lämnar sitt barn på förskolan, du vet ju inte hur deras liv ser ut. Du tappar mig lite här för jag tycker annars du har sunda och kloka tankar! Men att än en gång skriva så nedlåtande om förskolan och sen klappa dig på axeln tycker jag är lågt! Sen att du inte heller ta allas åsikter, visst det är din blogg och du skriver såklart vad du vill men samtidigt så tror jag du är väl medveten om att det är som att kasta bensin på elden men att skriva som du gjorde!

  23. Christina

    Grymt bra skrivet Carola, som alltid!!
    Trist med alla som bara måste vräka ur sig hur fel du har, när dom själva har misstolkat, eller tolkar in sånt som du inte har skrivit, troligtvis dåligt samvete, är det inte det är det svårt att förstå vad dom vill ha sagt…
    Fortsätt skriva som du gör, det behövs, många blir säkert stärkta i sina val att dom vill vara hemma med sina barn längre än ett, ett och ett halvt år som verkar vara ”normen”!
    Stor kram till dig!

  24. anesa pepic

    Så bra skrivet. Kunde inte ha sagt det bättre själv. Jag är mamma till fyra barn och har precis som du valt att vara hemma med de tills de börjar skolan. Har man möjlighet ska man absolut vara med sina små. Kan man inte det så är förskolan en jättebra andrahandsval

  25. Josefin

    Jag håller med om att barn har det bäst hos sina föräldrar hemma (trots inga egna barn än, så borde väl inte uttala mig ;-)) men när jag läser kommentärsfältet här så är det en massa mammor som är hemma med sina barn tills de börjar skolan. Men vart är männen? Visst att man ska ha barnen hemma men då tycker jag man får dela på det. Lika. För jag vill verkligen inte se ett samhälle där kvinnorna är hemma, helt beroende av mannens inkomst, ingen pension etc… medan männen kan jobba, leva fett och dra om dom vill. Oavsett om man själv som kvinna vill vara hemma med barnen, vill jag aldrig sätta mig i ett läge där jag inte kan klara mig själv om något händer.

  26. Anna

    Om folk protesterar och inte håller med…så får de ofta frågan: tar du åt dig?
    Min fundering är då…varför tjatar du om detta gång på gång…..?
    Synd på en för övrigt bra blogg skriven av en strong människa att du verkar tycka det är ok att kalla människor än det ena, än det andra…så fort de inte tycker som du…obehaglig ton!

  27. Lotta

    Tror många, inkl jag, reagerade på det du skrev
    ”Då kommer reflektion nummer två:; Jag VET att alla inte har valmöjligheten, men nog skär det bra i hjärtat att se de små vingliga ettåringarna som är under inskolning/ nyinskolade, stå och gråta vid grinden på dagis. Hela dagen.”
    Hur vet du att de står där hela dagen..? Jag säger samma som till de som påstår att tiggare sitter på gatan hela dagen med ett gråtande eller apatiskt barn som av den anledningen måste vara drogad: Hur vet du det? Stod du där själv hela dagen och kollade? Och om du gjorde det, så borde du ha ingripit på något sätt…
    Alla får skriva och säga vad de vill, men om man inte håller sig till sanningen slår det bakut. Med det inte sagt att du ljuger när du säger att barn, i plural, står och gråter hela dagarna…

  28. My

    Ingen nämner pappans möjlighet att få vara hemma heltid med barnen tills de börjar skolan. Nej han ska slita häcken av sig och vara borta jämt så att alla kan leva på hans inkomst. Sry, inte ok för mig för jag anser att alla föräldrar har rätt till tid ihop med sina barn på samma villkor. Och det är som sagt MIN åsikt. 🙂

  29. Lene

    Mina barn var hemma tills dom var 2 och 3,5 år.
    Och jag är så tacksam för att dom kunde vara hemma så länge. Tyvätr så var det ju jobbet som skickade dom dit.
    Och hade jag kunnat hade jag gjort precis som du. Varit hemma med dom. Fördelen med jobbet var att dom var där väldigt lite. (Om man jämnför med vissa andra barn)
    Tre dagar i veckan mellan 4-6 timmar.
    Just nu jobbar jag på ett dagis och fy vad jag mår dåligt när jag ser barn dom gråter och inte vill vara där. Eller när det kommer barn som strax ska fylla 1 år eller precis har fyllt. Jag förstår (liksom du) att vissa kan inte vara hemma.
    Men varför skaffar man barn om dom ska vara på dagis från liten ålder och hela dagar?
    Nu får väl jag som du också ris. Men jag håller med dig fullt ut.
    Heja Carola! Tycker precis dom du i många saker. Och man måste få säga vad man tycker. Kramar till dig!

  30. Katie

    Mina syskon och jag har heller aldrig gått på dagis eller fritids. Mamma var hemma med oss till att min lillebror, som är yngst, började i förskolan. Då började mamma läsa och sedan efter utbildningen, jobba. Då var jag tillräckligt stor för att kunna ta ansvar för mina småsyskon efter skolan så vi behövde aldrig fritids heller. Vilket jag är så tacksam för idag =)
    Vi behövde aldrig tidiga morgnar som små, aldrig stress iväg. Jag kan aldrig minnas att vi hade bråk och stress på morgnarna, inte ens under skolåren.
    Mina syskon och jag gick på kyrkans barntimmar innan vi började skolan och sedan. när vi gick i skolan så efter skoltid, en dag i veckan gick vi på miniorerna och juniorerna, samma som kyrkans barntimmar fast för oss som gick på lågstadiet och mellanstadiet =) Vi hade så roligt!
    Som sagt, jag är tacksam att mina syskon och jag hade möjlighet att inte behöva gå på dagis och fritids. Pappa jobbade, mamma var hemma med oss. De ville ge oss den uppväxten och hade möjlighet att göra det. Men som mamma säger, visst skulle de haft mer pengar att röra sig på om mamma inte hade varit hemma med oss men pengarna spelar ingen roll. Det viktigaste var att vi hade det bra och det hade vi =) en barndom utan otroligt tidiga morgnar och inte långa dagar ifrån mamma o pappa, vi fick vara hemma och var med, som sagt, på kyrkans barntimmar, öppna förskolan och så. Det var toppen!
    Krama om dina fina barn från mig! Kram till dig

  31. ylva

    Blivande förskollärare här. Och du tänker såå rätt! Självklart är det bästa för barnen att vara med sina föräldrar. Det visat även ny forskning på. Förskolan är en installation som finns så att föräldrar ska kunna arbeta. Inte för att barnen behöver det.

  32. Liza

    Ifall du nu är så säker på ditt val, varför måste du då hela tiden ta upp detta ämne och försvara dig? Släpp taget någon gång.

  33. Tina

    Men om du inte bryr dig varför skriver du så långt inlägg?
    Som många andra skrivit tycker även jag att du kallar andra människor för elaka saker fast vi inte använder så taskiga ord om dig.
    Du verkar tro att du skriver hur du känner, men du har en sarkastisk dömande ton. Och så länge din självinsikt är noll och du har en blogg med kommentarsfält får du nog räkna med kommentarer tillbaka. Om du inte bryr dig så läs inte då.

  34. Mia

    Helt rätt!
    DU är det bästa för DINA barn!
    Min syster som är förskollärare har sina barn minsta möjliga tid på förskolan, pusslar med dagar och mormor har barnen en dag i veckan. Självklart tar hon hand om de barn hon har på dagarna på bästa möjliga sätt så att de har det bra utan sina föräldrar. Men med dagens brist på resurser inom skolan så räcker inte det till, hon vet att hon inte ger/ser alla barn det de behöver just den dagen. Så det finns en orsak till att hon själv inte vill lämna sina egna barn inom den omsorgen mer än nödvändigt. Så jag håller på dig Carola!

  35. Mette

    Barn under tre år mår oftast bäst hemma med sina föräldrar. Nu valde jag ändå att sätta min tre på dagis vid ca 14-15 månaders ålder. Varför? Jag har två systrar i två länder som jag vill att hela familjen ska kunna hälsa på ibland och då måste jag jobba. Vi älskar att åka slalom på vintern och det kostar pengar=jag måste jobba. Jag har hela tiden jobbat heltid. Nu har vi köpt en ponny som fullkomligt slukar pengar och om jag valt annorlunda skulle mina barn säkert varit lyckliga ändå även utan ponny, resor och slalom. Men jag har världens lyckligaste och tryggaste ungar trots mina ”egoistiska ”val, kanske jag bara haft tur men jag tror ändå på att varje familj gör vad som är bäst för just dom.

  36. Sofia

    Du slipper dessutom vara en förälder där barnen råkat ut för en pedofil på förskolan när du har dina barn hemma. Börjar vara många pedofiler som avslöjats senaste tiden och hur många finns kvar tro?

        1. sofia

          Jag vet inte vad ni har för män, låter otäckt om ni behöver förskolan för att upptäcka övergrepp i era hem. Mina barn behöver jag inte ha nära pedofiler och det känns bra. Pedofiler dras till förskolor för att vara nära barn. Vill ni inte tro det så är det sorgligt.

          1. Lola

            Du tror att det står tatuerat i pannan på vilka som är pedofiler? Jag kan lova dig, det gör det inte. Vem som helst kan vara pedofil, även den du absolut inte kan tänka sådant om. Det är en hemsk sanning att märka det och det behövdes ingen förskola för att upptäcka det.
            Förövrigt så finns det kvinnliga pedofiler också

          2. sofia

            Okunskap? Det är känt att manliga pedofiler dras till förskolan. Läs på eller ta bort skyddslapparna från ögonen om det är en nyhet. De flesta är ostraffade så självklart är det en risk att lämna bort sina barn till främlingar. Hur menar du att jag inte kan känna mig trygg i att mina barn inte utsätts för en pedofil hemma när det är jag som sköter dem dygnet runt??? Är det jobbigt för er att jag inte vill riskera mina barn? Måste det vara lika för alla, känns det bättre då?

          3. Tina

            Men sofia – hur var det med den där forskningen? Hade du några länkar eller så? Jag är intresserad av att läsa.

            du är 1. dåligt påläst. eller 2. gör ditt bästa för att ge Carola många klick på bloggen.

            I vilket fall tycker jag synd om dig. Och hur fan vi kom in på det här konstiga sidospåret vet jag inte. Men fortsätt lev i din lillla bubbla så går jag till jobbet och drar in lite skattepengar samtidigt som mina barn får umgås med kompisar och världens underbaraste pedagoger. Ha det!

          4. Sofia

            Behöver du forskning när du bara kan slå upp Aftonbladet. 26 förskolor har den senaste manliga pedofilen som åkt fast arbetat på. Hur många barn är drabbade den här gången? Hoppas dina barn kan sova gott på natten, det gör mina med säkerhet. Har för övrigt aldrig sagt att inte jag har ett jobb eller är outbildad……

  37. Bia

    Så bra skrivet! Håller med dig helt o fullt. Ska andra bestämma vad du skriver . De kanske får lite dåligt samvete o slår ifrån sig genom att klaga på dig.
    Själv hade jag bägge mina barn på dagis . Den yngsta från 11 mån. Hade inget val då min man studerade och nån var tvungen att jobba. Fy vad jag led . Det kändes inte alls bra. Ändå var jag ganska positiv till dagis , ivarjefall från 1 1/2år. Men den uppfattningen har jag inte längre. Delvis p g a studier som säger att barnen mår bäst av att vara hemma åtminstone till 3 år. Det är inte svårt att räkna ut om man tänker efter. Att vara 1 år och inte kunna uttrycka sej , med vikarier som inte känner barnen. Stora grupper. Det säger sig självt att det inte är det bästa för de små.

  38. MariaE

    Du är en kanonbra mamma, du gör allt för dina barn. Jag håller med dig i allt du skriver. Jag kan dock ibland känna att jag är världens sämsta mamma, men jag gör allt för mina barn ska må bra och hjälpa dom bli bra vuxna. Jag är nog en bra mamma fast det ibland inte känns så. Mycket bråk med min 15åring blir det…
    Jag kör som dig Carola, sköt dig själv och skit i andra. Jag är lite som gåsen med, det rinner av.

  39. Maria H

    Vet du vad? Jag håller med dig i mångt och mycket i den här frågan men jag orkar faktiskt inte läsa det här inlägget. Det är lika varje gång, du gillar visst att skapa debatt om det här. Det blir lika varje gång., bråk och missförstånd. och du tar dig rätten att kalla människor för saker och ting, ok, det är din blogg och skriver vad du vill, men välj dina ord snälla du, det ser så illa ut när du kallar dina läsare för gnällrövar och en massa annat.
    Du lever till viss del på oss som läser din blogg så jag ber om lite respekt. Vi är också människor med själ och hjärta. Respektera dem som gör andra val än du så får du respekt för dina val. Detta ämne är uttjatat i din blogg nu. Vi är olika, vi väljer olika. Och ok dina val är bäst för dig medan samma val inte är bäst för andra. Låt det bara vara så.

    1. carina

      Men om ni inte orkar läsa vissa inlägg,varför går ni då in på Carolas blogg och läser överhuvudtaget. Det finns en massa andra bloggar ni kan läsa,där ni inte behöver somna för att det är för långt, Jag gillar allt det Carola skriver,även om jag inte alltid håller med,men när jag inte orkar läsa för att det är för långa inlägg,då ska jag sluta läsa här(fast det kommer ju inte att hända). Nä,fortsätt och skriv du Carola,du gör ett förbaskat bra jobb:-))

      1. Tina

        Men varför ha en blogg överhuvud taget med kommentarsfunktion om man bara vill ha klapp på axeln? Och dessutom gång på gång skriver om kontroversiella ämnen? Tvärtom gäller ju också, läs inte kommentarerna då!!

  40. Lina

    Jag håller med dig Carola. Jag har haft mina barn hemma tills de varit 6år. Det var jättemånga som tyckte synd om min äldste son som inte fick gå på förskola när lillasyster kom, han var då 21månader. Fanns inte en chans att han skulle lämnas där när jag ändå var hemma.
    Har även jobbat på förskola och har sett hur barnen har det, efter att maxtaxan kom så blev det kaos, in med barnen så fort det bara gick, tack och lov att jag har möjligheten att vara hemma.
    Nu jobbar jag hemmifrån då vi har eget företag men de har hängt med, från början i sele/sjal och sen gåendes bredvid. Och de har kunnat läsa, räkna lite och andra saker när de börjat vid 6års ålder.
    Lekt med andra barn har de såklart också gjort flera ggr i veckan och träffat mor/farföräldrar men vi har samma åsikt som dig, vi föräldrar är de bästa för våra barn och vi vill vara med dem så mycket som det bara går.
    Det är synd att samhället har blivit sånt att båda föräldrarna måste jobba fullt, men om man tänker om så kanske fler skulle kunna vara hemma mer.
    Vi har aldrig känt behov av att ha de nyaste kläderna, möblerna, tv eller mobilerna. Vi använder grejer tills de går sönder inte bara tills det kommer något nytt och häftigare.
    Vi fiskar, jagar, odlar och lagar mycket från grunden(men jag är intresserad av matlagning). Barnen har allt de behöver(och lite mer) och vi älskar vårat liv. Det är rätt för oss, tyvärr får man många pikar om att vi valt fel och att det är synd om barnen. Jag skulle aldrig säga till nån att det är synd om deras barn, men själv får man ta skit. Nästa gång jag får höra att det är synd om mina barn ska jag nog hälla ur mig på den personen också.
    Heja dig Carola, det behövs fler hemmaföräldrar!

  41. sofia

    Bra skrivet Carola! Förstår inte varför föräldrar som lämnar sina 1 åringar på förskolan vill tysta ner att det är FEL att lämna bort sina små barn och anknytningen kan ta skada. Det borde väl de föräldrarna som kämpar mest för en förändring i samhället så fler 1 åringar vara hemma. Om man tittar på vårt grannland Finland har de bästa skolan i världen, alla har rätt att vara hemma med sina barn tills de är 3 år med vårdnadsbidrag. På Åland har vårdnadsbidraget höjt rejält med flera tusen kr. Självklart är det åt helt fel håll vi är på väg i Sverige.

  42. Anna

    Gillar din blogg skarpt. Du är så duktig på att uttrycka dig. Jag skulle gärna varit hemma längre med mina barn men för oss var det ekonomin som styrde (och såklart den tid på året då dagis tar emot nya barn). Hade gärna låtit de vara hemma med mig längre om det hade varit möjligt.
    Tycker du gjort helt rätt val. Förstår mig inte på dom som kritiserar. Läs någon annan blogg då om det inte passar. De reagerar säkert såhär för deras eget dåliga samvete. Fortsätt med din ärlighet i vad du tycker. Den är härlig!
    Kram!

  43. Hanna

    Barn under tre år har det bättre med sina föräldrar än på förskolan. Barn över tre år behöver inte vara på förskolan heller. Detta kan man fråga i stort sett vilken barnpsykolog som helst. Sök också på forskning om anknytning så får ni ännu mer kött på benen. Det finns däremot ingen ny forskning som visar de positiva effekter förskolan skulle ha på våra barn idag. Vår samhällsekonomi kräver två heltidsarbetande föräldrar som betalar skatt och därmed behövs förskolan men att förskolan skulle vara för våra barns skull är en efterkonstruktion. Det är våra folkvalda politiker som vill att vi ska lämna ifrån oss våra barn så tidigt som möjligt för att bla. öka våra skatteintäkter. Mina tre flickor behåller jag hemma och mitt hjärta skuttar av glädje för att jag kan ge dem det. Gå mot strömmen är inte lätt i vårt samhälle. Kämpa på Carola! Hälsningar från en lärare

    1. Ellinor

      Sen att barn på dagis/förskola kostar mer än de flesta drar in i skatter är det få som känner till eller reflekterar över. 90% subventionerat av skatter… kostar barn på dagis omkring 10000 kr per månad. Men det är ju osynligt för de flesta. Mest provocerar hemmabarnen och föräldrar för att man väljer bort staten som surrogatförälder tror jag.

    2. Vera

      Spot on Carola och även du Hanna!! Ni slog huvudet på spiken. Jag önskar att fler föräldrar skulle våga ifrågasätta dagens normer och våga gå emot strömmen (läs vara alien) och vara hemma längre med sina barn. När min äldsta son föddes var jag helt säker på att han skulle börja förskolan när han var 1 år och jag skulle fortsätta plugga. Tack och lov växte jag både som mamma och person så jag insåg hur galet det var att min lilla 1-åring skulle slängas in i förskolan med en massa andra barn och ffa, UTAN sin trygga mamma och pappa. Nu är Lowe 2,5 år, lillebror Noah är 5 månader och jag hoppas innerligt att vi kan ha båda barnen hemma tills lillebror är minst 3 år men gärna tills han börjar förskoleklass ☺️ Jag har fått kommentarer slängda i ansiktet att jag är ELAK mot mina barn.. Elak mot storebror för att han, den stackaren inte får gå på dagis och mot lillebror för att detta lilla stackars barn inte får någon egentid med mig hemma på dagarna som storebror fick.. HERREGUD!! Det är ju ett under att människosläktet har kunnat föröka sig och leva vidare med sådana nötter ibland oss…

      1. Linda

        Precis som du var jag hemma med mina två barn.Jag har fått försvara mig för att storebror varit hemma.
        Nu går båda mina barn i skolan men alltid finns mamma eller pappa till för dem när de kommer hem och jag får nu försvara mig att mina barn inte går på eftis efter skolan utan kommer hem redan kl 13.Har fått höra att de är bra med eftis där simmar de och leker och säkert är det bra för dem som jobbar långa dagar men jag vill att mina barn får lite lugn och ro och tid med föräldrar även om de är över sju år.De behöver någon som hjälper med läxor och tar sig tid att lyssna på dem efter skolan.Känns lite som att mina sons klasskompisar bara är hemma och sover och resten av tiden tar andra hand om barnen.

  44. Anita

    Fortsätt att skriva från hjärtat det är så vi vill läsa din blogg. Har läst bloggen i cirka ett år nu och gillar den mer och mer.
    En del letar anledningar att hacka och vara otrevliga, bry dig inte Carola vi är många som gillar det du skriver.
    Det är din blogg dina åsikter alla behöver inte gilla allt men för den sakens skull inte vara taskiga.
    Tack för trevlig läsning, var rädd om dig och din familj.
    Anita

Allmänt

Första skoldagen

Oj så kasst jag sov i natt, rädd för att försova mig, och ont i halsen och förkyld..Alltså förkyld? Jaja…

Jag kom upp i tid, även om ögonen var mer än lovligt grusiga, och det tog emot att glida ur sängvärmen. Doris kröp upp på min arm i natt när jag varit uppe på toa, bets lite lojt och slocknade sen, efter att hon slickat mig på halsen en lång stund, och med Jamie på andra sidan var det en aningens varmt, men mysigt;)

Upp, väcka Trixie, Lovelia och Jordan i ena rummet, sen in till Novalie, och så Corrinda. Väntade lite med Robban eftersom han inte började förrän 9.30, och höll på att få slag när jag smög in till honom, han satt fullt påklädd och redo i sin soffa och surfade:) Plötsligt händer det!

Jordan bara muttrade och vände på sig, han hade ingen lust alls att kliva upp, men till sist så. Tjejerna var genast med på noterna, de sköter sig helt själva på morgnarna, i dag flätade jag håret på dem, men det var allt. De hade packat sina väskor i går kväll, och allt var klart.

Jag lämnade över ansvaret för Doris och Jamie på Patricia, som sov, men innan de åkte så höll Corrinda, Robban och Novalie koll, så hon behövde inte kvickna till förrän de for.

Som alltid finns det NOLL parkering vid skolan, men jag har en ”hemlig” plats, som dock kostar pengar, kontanter enbart…men det var tom. Tjejerna skickade jag bara in på skolgården, de såg sina lärare och kamrater, så ett snabbt hejdå så var de iväg, och jag och Jordan fortsatte in till förskoleklasserna.

De har inskolningar fredag och måndag, som jag aldrig varit på. Jag har inte jättemycket till övers för alla dessa inskolningar som ska göras överallt, mina ungar är på skolorna i fem år innan de börjar skolan, de känner till lokalerna  och i ärlighetens namn så har vi inte tid:) Vi vill ha sommarlov tills skolan börjar. Jag skulle hellre se att det började med att föräldrarna fick vara första skoldagen, men det är ju jag det.

Nu hade ju då alla barn utom Jordan varit där i två dagar redan, och de flesta känner nog till varandra sen dagis åxå, så han kände sig ju lite vilsen i början. Men det räcker att jag sitter där, och det har det gjort med alla barnen. Jag stannar alltså kvar hela första dagen. Om lärarna gillar det? Ingen aning, jag frågar inte:)

Den först halvtimmen var det samling, i en ring, och jag kan stolt meddela att min son satt som ett ljus. Fint och stilla på sin lilla pall, med fötterna i golvet och händerna i knät, och gjorde som han blev ombedd. Kyrkis gör ett oerhört bra skolförberedande jobb! Nu är Jordan en väldigt klok och smart unge, som har ett stort ordförråd på engelska ( tack Minecraft, och alla youtubefilmer) kan räkna till 10 på spanska, och till 100 på engelska och är sjukt smart på matte. Han trodde nog att det skulle vara lite mer utmanande att börja i skolan…och var efter en timme less.

– Är klockan 14 snart mamma?? suck…

Han var inte alls imponerad av det här med att börja i skolan, och tyckte att vi kunde strunta i detta med förskoleklass. Att han har väldigt många år kvar i skolan hade jag inte hjärta att säga:)

Men han gick fint i led tillsammans med de andra barnen till den stora skolgården, där alla skolans barn samlades, och skickade iväg lite ballonger med deras värdegrund på, och fick höra ett litet tal från rektorn och sen glass. Sen lekte de på gården, och så var det lite samling inne igen innan lunch. Jag frågade om jag kunde gå en promenad när de åt lunch, och det fick jag, men följde med till matsalen först och där ångrade han sig, och ville att jag skulle stanna. Vi hjälptes åt att ta mat, och så fort han satt sig vid sin plats vid bordet kunde jag gå, så jag smet iväg. En dryg timme senare kom jag tillbaka, och satt och smygkikade lite på en bänk i skuggan, innan de skulle gå in och avsluta.

Jordan var nöjd och glad, och det hade varit ok, men han har inga planer på att komma tillbaka i morgon;)

Han är klar nu. Eller hur? 😉 Men det blir bra. Han är social, och har lätt att skaffa kompisar, är inte blyg utan rätt framåt, och otroligt verbal. Han kommer nog gilla det, Eller inte, om jag ska vara helt ärlig så har få av barnen uppskattat förskoleklassen. Inte för att det är något fel på lärarna, de har varit omtyckta, men de är redo för skolan. De kommer från kyrkis, och har varit helt färdiga med lek och lär, och vill lära sig saker, sitta i en bänk, räkna svåra tal och lära sig läsa. Men, det kommer ju det med:)

Nåväl, Jordans första skoldag gick utmärkt, och i morgon lämnar jag honom där, syrrorna får skjuts tillsammans med honom, och sen får de nog cykla till skolan tillsammans, som de alltid gjort.

 

Jag var helt slut efter en dag i skolan;) och när vi samlat ihop tjejerna så for vi hemåt, hade en kort liten dejt om en grej, och sen åt vi lite för att så småningom  dra iväg till badstranden. Trixie och Lovelia åkte hem till en kompis och ville inte följa med, så det blev Novalie, Jamie och Jordan, och så syrran och jag, hon jobbade hemma idag, så när hon var klar så drog vi för ett kvällsdopp. Jag hade inte tänkt bada, men efter att ha stoppat ner foten i vattnet så ångrade jag mig, det var ju varmare än det varit på hela sommaren! Wooow:)

Jordan och Jamie var i plurret mest hela tiden, medan vi andra nöjde oss med ett dopp. Så härligt!

Hem, äta lite, greja lite och se på Broadchurch, och nu är det sovdags snart.

 

Jag har dock en liten reflektion, eller flera;) och det kommer bli liv i luckan av dem..;)

Ett : Jag gick en timmes promenad uppe i Sävja, som är ett område med massor av barnfamiljer, ska jag tippa så är det övervägande delen som har barn i sitt hushåll. Men det var totalt dött. Inte en enda unge i lekparkerna, inte en enda unge på de olika husens altaner. Klockan var förvisso runt lunch, men alla kan ju inte rimligtvis sova middag? Är ALLA barn på dagis?

Då kommer reflektion nummer två:; Jag VET att alla inte har valmöjligheten, men nog skär det bra i hjärtat att se de små vingliga ettåringarna som är under inskolning/ nyinskolade, stå och gråta vid grinden på dagis. Hela dagen. JO, personalen tar hand om dem finfint, men de känner sig ju jävligt övergivna.

Jag är oerhört kluven i den frågan, jag skulle absolut gärna jobba med småbarn på dagis, för de är ju underbara, men jag skulle aldrig lämna småbarn på dagis. Jag är otroligt tacksam över att jag har haft, eller sett till att ta, möjligheten att vara hemma med mina. Alla får göra som de vill, jag menar inte att skapa någon debatt om för eller emot dagis, och jag menar det. Men JAG är tacksam över att ha fått ge mina barn den trygghet som JAG anser att barn behöver. Jag är tacksam över att jag följde mitt hjärta.  Även jag måste kunna få nämna det utan att ni går i taket. Alla har olika förutsättningar, och alla gör olika val. Jag är tacksam att de val jag gjort känns lika bra idag som de gjorde då. Jag hoppas att ni alla känner så:)

Nu kommer en del av er läsa in massa i detta som jag inte menar, jag hade bara ont i hjärtat av att se små ledsna barn idag, och är lycklig över att veta att mina aldrig stått och skakat staket och gråtit efter mig.

Det räcker för mig:)

 

Så. Nu är det sovdags, jag är inte ett endaste dugg trött, men kommer vara det när klockan ringer i morgon;)

Alla har packat i ordning det de behöver till i morgon, och morgonlämningen löser sig bra, eftersom både Corrinda och Novalie börjar senare. De kan hålla ett öga på Jamie och Doris medan jag skjutsar. Förhoppningvis behöver jag inte stanna med Jordan, men det finns lite utrymme till det med, men jag tror att han känner sig tillräckligt hemma för att vara själv. Jo, det är väl dags att öva Doris på att vara ensam, men eftersom Jamie inte behöver vakna i ottan;) så är det skönt att han kan få sova vidare.

Nejmen, om man skulle göra som man säger då….;)?
Natti natti 🙂

 

 

Kommentera

  1. Rutisen

    Oj, vad du skriver bra om detta!! Håller med dig till fullo!

    Kan själv ångra att jag inte tog tillvara på småbarnstiden mer än jag gjorde.

    Att många blir upprörda över åsikter som går åt att små barn mår bäst av att vara hemma med sina föräldrar, har nog mycket med dåligt samvete att göra, man vill helt enkelt inte inse att det vore bättre för ens barn att få umgås lite mer med en själv…….. Visst det kan vara tufft och jobbigt med små barn, och säkert betydligt lugnare på kontoret med sina kollegor…., men varför skaffa barn om man tänkt lämna iväg dem större delen av dagen…… Det vore intressant att göra en studie på det sammanlagda antalet timmar som ett genomsnittligt barn till arbetande föräldrar går på förskolan i veckan! Många går väldigt långa dagar……..i VÄLDIGT stora barngrupper, tror inte många vuxna skulle vilja jobba i så stora grupper…

  2. annema

    Skolplikten är mellan 7 och 16 år. Förskoleklassen är ingen obligatorisk skolform utan helt frivillig. I hela landet. Detta bestämmer inte kommunerna. Förskoleklassen är i skolans lokaler men som sagt frivillig. Källa: skolverket

  3. Karin

    Det är olika i olika kommuner eftersom skolorna kommunaliserades. Enligt mig är det skit att skolorna kommunaliserades, borde styras på regeringsnivå så alla får samma förutsättningar!

  4. Mariahusetfullt

    Annema i vår kommun räknas sex- års till skolan och skolplikten och då är det obligatoriskt. Jag tycker också att det är konstigt att det är olika i olika kommuner, vilket det inte borde.

  5. annema

    Hur kan förskoleklassen vara obligatorisk? Skolplikten är från 7-års ålder, innan man fyllt det gör man vad man vill.

  6. Mariahusetfullt

    Jag tycker inte det här behöver en diskussion. Alla gör sitt val efter vad man vill/är tvungen att göra. Det är bara att acceptera andras val. Jag anser inte att Carola har hackat på dom som har barn på dagis. ( jag har barn på dagis) Hon talar bara om sin åsikt. Alla är vi experter på våra egna barn och vet vad som är bäst för barnet/barnen/familjen. Det kan ju vara skillnad på syskon också vad som är bäst. Vi alla väljer efter olika förutsättningar. Behövs inte diskuteras efter som alla är experter på sina barn. Någon nämde att förskoleklass inte är obligatoriskt. Det är olika i kommunerna. I den kommun som jag bor i är förskoleklassen obligatoriskt, så här har föräldrarna absolut inget val oavsett vad dom är bäst för barnet , det skullen vara en bra diskussion däremot.

  7. suzzie

    Min väninna sade, att när hon får barn, så ska då det barnet inte vara på dagis. Ungen är idag 23 år, och väninnan är fortfarande hemmafru;)

  8. Maggan

    Ni måste verkligen ha bedrövliga förskolor i din hemstad…. Mina barn har börjat på förskola när de varit 13-15 månader, inget jag är stolt över, men med deltid inom vården blir det ingen vidare föräldrapenning som man kan stretcha ut långt.
    Ingen av mina tre har någonsin gråtit vid lämning, de har inte heller varit tysta och stressade. Fel på anknytningen, som någon skrev, bullshit säger jag! De har varit glada ungar, som varit överlyckliga över att komma till förskolan och få se andra småttingar och ha andra saker att leka med. Jag har aldrig på något sätt upplevt, att de känt sej otrygga.
    Jag har heller inte sett att de andra småttingarna på förskolan varit förtvivlade på något sätt, utom möjligen ifall de haft en korkad förälder som lämnat av dem där rejält förkylda, hängiga och grönsnoriga. Men det är ju en annan story….
    Däremot fattar jag inte varför så många föräldralediga väljer att ha ett äldre syskon på förskola om de är under 3-4 år, känns gräsligt onödigt. Då kommer alla lama ursäkter om att det är synd om barnet som får vara hemma med mamma och nya bebisen, att barnet behöver så mycket mer stimulans än vad föräldern kan ge hemma blablabla….
    Orkar man inte ha mer än ett barn hemma, kanske man inte ska skaffa fler. Eller göra som jag, vänta till barnet börjat i skolan med att skaffa nästa….. 🙂 Obs, skämt, inget som jag planerade, det råkade bli så, två gånger t o m.

  9. Emelie

    Lek och lärande använder man långt upp i skolan eftersom barn lär genom leken, alltså inte endast i förskolan och förskoleklassen. I förskoleklassen arbetar man mycket med att svetsa samman barnen till en trygg grupp , stärka relationen mellan barnen, men även fortsatt arbete med språklig medvetenhet, läs-skriv utveckling, matematik mm. Kunskap och lärande startar INTE i år 1 utan långt tidigare. Lär man sig mer genom att sitta i en bänk? Barnen får i förskolan och i förskoleklassen undersöka, upptäcka, ställa frågor, hypoteser, reflektera tillsammans inom flera ämnesområden. Lärare som utmanar med olika lärmiljöer och material i kombination med sin didaktiska kompetens och ämneskunskaper. Du verkar vara väldigt misstänksam mot just förskolor , och mitt arbete som lärare i förskolan innebär inte att lära barnen att ”sitta still” . Tycker det är synd att du ofta skapar en smutskastning mot en verksamhet som du inte har någon kunskap om. Du har valt att vara hemma fru och det respekterar jag men inte att du skriver om något du inte vet, och lägger fram det som att föräldrar som har sitt barn i förskolan sviker sina barn, att alla 1-åringar står och gråter dag ut och dag in?! Besök en förskola och besök dina barns skola under skoltid vid flera tillfällen kanske du omvärdera din lärande och kunskapssyn. Jag är också ensamstående och tycker det är intressant hur du får ihop det som ensamstående förälder, men tyvärr är dina inlägg ibland svart eller vitt, helst vad det gäller synen på att vara förälder och valen man gör. Synd! Emelie leg. Lärare i förskola/förskoleklass/grundskolanstidigare år

    1. Anette

      Håller med om detta. Tycker att du C har onödigt nedvärderande ton när du skriver om Jordans förskola också. Har du tänkt på att barnen faktiskt kan ha nytta av förskolan också? Inte kanske i 1-årsåldern men senare. Det kan vara kul att leka med kompisar. Alla har heller inte möjligheten att stanna hemma i åratal. Ibland handlar det inte om enbart prioriteringar. Vi har inga föräldrar som hjälper oss ekonomiskt eller annars heller. Dagis har använts för att vi varit tvungna. Dock har jag enbart positiva minnen från tiden mina barn gick i dagis.

  10. Sofie

    Jag blev mer eller mindre tvingad att lämna min son på dagis när han var precis ett år fyllda.
    Jag var arbetslös och hade inte fattat det där med spara dagar så för att få min À-kassa var jag tvungen att lämna honom på dagis. Min son var ett av de där gråtande barnen, han grät vid lämning varje dag, personalen ringde tom efter mig i bland då han var otröstlig. Sonen lärde sig aldrig gilla dagis, tack och liv arbetar jag inom vården med skiftande arbetstider så han behövde aldrig gå mer än 3 dagars veckor.
    Alla barn är inte gjorda för dagis. Önskade att min livssituation sett annorlunda ut så han hade sluppit helt.
    Så jag förstår vad du vill säga Carola , men tyvärr är allas situationer olika och man får lösa livspusslet så gott man kan efter bästa förmåga .

  11. Anna T

    För mig har dagis varit barnpassning de timmar jag själv inte kunnat ta hand om mina barn. Lämnat barnen vid 14 tiden och sen hämtade pappan vid 16.30 tiden. När jag fick andra barnet var det kyrkas för första barnet tre dagar i veckan 4 timmar åt gången. Lite som dagis förutom att de var många vuxna och färre barn än på dagis. Sen hade vi en go å härlig föräldragrupp som träffades på mvc , vi träffades ofta och hittade på kul saker med barnen. Vi var fyra föräldrarnapar som fortsatte at träffas. Och efter 21 år träffas vi fortfarande dock utan barn 😉

  12. Karin

    Att skaffa barn för mig var ett väldigt medvetet o svårt beslut i o med att jag är stresskänslig. För mig har möjligheten att få ha mitt barn på dagis 15h/v fast jag går hemma ganska inte varit avgörande men jag har känt att det varit bra för mig att få de timmarna o återhämta mig o göra vardagsysslor i lite lugnare takt. Då känner jag att jag har så mycket mer energi över sen till dem. Båda mina barn har varit dagisbarn o trivts ypperligt på sina avdelningar. Så det har varit ett enkelt beslut för mig så de får en gladare o lugnare mamma. Men hur gör man om inte har ett barn som trivs på dagis o man måste jobba heltid för att få ekonomin att gå ihop, som det faktiskt är för de flesta idag med dyrare boendekostnader, el o allt där till. Det där det blir jobbigt tycker jag i alla fall. När barnet inte vill o föräldern inte har nåt val . . .

  13. elin

    Jag personligen skulle aldrig vilja att mina barn är mer med sina förskolepedagoger än med mig och min partner… Och det är de ju om de går hela dagar på förskolan. Det skulle ju kännas helt skumt. Vår yngsta är nu 1,5 och jag kommer att börja jobba halvtid hemifrån, min partner jobbar heltid. Vårt äldsta barn som fyller 4 om en vecka går på förskola 15 h/vecka. Vi kommer även att ha en barnflicka så att jag ska kunna jobba några timmar på raken när jag väl jobbar… Jag kommer att äta tillsammans med yngsta under dagen, amma osv _ helt enkelt finnas i närheten och tillgänglig. Vi planerar att ha en barnflicka ända tills yngsta är 3 och kan börja gå på förskola. Vi har hus,bil, husbil, nyrenoverat hus och allt man kan ha men vi klarar oss bra ändå. Om man vill så går det nog…kanske inte alltid men i de flesta fall.

  14. Maria

    Tänk om fler kunde tänka som du Carola. Små barn behöver inte förskola. Förhoppningsvis är föräldrarna den största tryggheten i barnets tillvaro och att då få chansen att vara med sina föräldrar så mycket som möjligt i början måste vara det bästa.

    En annan sak. Förskoleklass är ju frivilligt och ingår inte inom skolplikten. Om ni inte vill ha det så är det bara att säga nej tack till platsen.

  15. Elin

    Jag har inte orkat läsa alla kommentarer. Jag har varit hemma i stort sett sju år nu. Varit inne och jobba fyra månader mellan barn 1 och två och barn tre hann jag inte tillbaka. Jag har mest mötts av ilska över att jag är hemma, lyxhustru som de kallar mig. Så fan heller! Vi har det inte fett snarare så vi går på knäna. Min kommun finns vårdnadsbidraget men skall tyvärr tas bort. Varför kan man inte få välja själv vad som passar ens egen familj bäst? Utan att bli dömd! Jag är ingen lyxhustru, jag köper aldrig saker till mig själv om det inte är nödvändigt, och varför skall jag när jag är hemma?Många drar på sig för stora skulder när de bygger hus tex. Många kan inte tänka sig att offra detta, då blir det barn på förskolan.

  16. Ingrid

    Det är viktigt för mig att stå på ”egna ben” och inte vara beroende av någon annan. Jag vill kunna försörja mig själv. Alltså måste jag jobba. För att få det jobb jag ville ha så var jag tvungen att plugga , jobba och sen kombinera jobb och studier. När jag studerade gick barnen på förskolan , lämnade inga gråtande barn utan de älskade förskolan med personal och kompisar. När syskonen kom( har 5 barn) så hade jag stora barnen hemma dock, jag var ju ändå hemma.
    När jag började jobba så blev det något längre dagar på förskolan för barnen, men jag fick jobba med det jag ville! Nu jobbar jag heltid och pluggar på 50%. Barnen går i skola och de yngsta på fritids. Jag älskar mitt jobb och skulle aldrig kunna gå hemma i flera år. Mina barn trivs i skolan och på fritids. Så för vår familj så har det varit den bästa lösningen, alla är nöjda och glada 😉
    Andra får ha barnen hemma precis så länge de vill, det stör mig inte och jag får inte dåligt samvete. Vill nog säga att arbetande föräldrar med barn på förskola inte alls måste ha dåligt samvete eller ”ta åt sig” av det Carola skriver eller vara avundsjuka för att man inte kunnat vara hemma i si och så många år. Det finns de som faktiskt tycker att förskolan är BRA och som VILL arbeta utanför hemmet och VILL satsa på att få ett visst yrke. det betyder inte att jag inte älskar mina barn eller att mina barn mår dåligt, tvärtom.
    Man blir inte automatiskt en bättre förälder av att vara hemma länge med sina barn.

    1. Anna

      Så bra skrivet Ingrid! Vad är det som säger att man är en sämre förälder för att man vill jobba och vill använda förskola? Nä just, inget! Fattar inte heller varför du Carola tar upp detta för vilken gång i ordningen (?)…om du inte menar att döma dagisföräldrar eller skapa debatt?

    2. Johanna

      Så sant! Kunde inte sagt det bättre själv!
      Klart att det är lätt att vara hemma när man föder barn efter barn dessutom. Men vi som ”håller oss till några barn” kanske börjar jobba efter ett tag.
      Jag kan säga att vi umgås med våra barn och har det bra PLUS att vi kan göra det vi vill, åka på resor, uppleva saker, köpa det vi och barnen vill ha, det är värdefullt för oss. Både tid och pengar, för det är ju så att det beror på vad man gör av den tiden man har med varandra 🙂

      Tror inte att 1 åringar skadas av dagis, men det är klart att det är bra för dem att va hemma. Men ibland går det inte 🙂

      Tur att alla är olika 😉
      Oavsett vilket så förutsätter jag att alla vet sina barns bästa och gör så gott de kan 🙂

  17. Camilla

    Alla mammor kanske inte resonerar så att man skaffar unge efter unge för att alltid ha en bebis hemma och på så sätt inte behöva gå till ett arbete. Vad är vitsen med att lämna dem på Kyrkis, igen avgift?

    1. Majsan

      Vad är en bebis enligt dig? För mig är det någon som inte fyllt ett år! Carola har väl längre än så mellan sina barn? Och vad menar du med Kyrkis=ingen avgift? Om du betalar för att dina barn går i skolan: så är det väl en dyr privatskola/internat? Redan där gjorde ju du ditt val!

      1. Camilla

        Upplysningsvis; man betalar en kommunal avgift för sitt barn i förskolan. Har absolut gjort ett val, valt en fantastisk förskola åt mina barn med pedagoger som både jag och mina barn älskar. Valt att ge mina barn ett bra utgångsläge vid skolstart, valt att ge mina barn tillfällen att träffa vänner för livet, valt att ge mina barn trygghet, självständighet och glädje. Men visst det kan säkert vara utvecklande att åka och fika på IKEA också… Som arbetsskygg bör man inte klanka ner på föräldrar som arbetar, och betalar skatt, vilket bidrar till att människor som inte vill arbeta istället kan toffla runt hemma år efter år.

        1. Lotta

          Bra skrivet Camilla! Svenska välfärden med tex Föräldrarpenning, gratis skola och skolmat, gratis tandvård till barn grundar sig på att folk arbetar och betalar skatt.

  18. Karin

    Jag förstår faktiskt inte varför du gång på gång tar upp ämnet om du inte vill ska debatt?
    Det säger väl sig självt att folk reagerar på det du skriver och vill bemöta dina åsikter.
    Dock är väl ämnet ganska uttömt vid detta laget då det är vad, fjärde, femte gången du skriver om dina åsikter kring att sätta barnen i förskola?

  19. Mija

    Har alltid avskytt att lämna barnen på dagis när de var så små och de var 14 resp. 17 månader när de började. Var dock tvungen pga jobbet. Hämtade 15 varje dag. Så här med facit i hand önskar jag att jag istället valt dagmamma åt barnen för med dagis upplevde jag att man ville ha in barnen i samma fålla och ingen av mina barn har någonsin velat följa med strömmen. Men på något sätt går allt iaf – för att det måste gå. Inget ont om dagis eller om jag nu ska vara korrekt – förskolan – annat än att den inte passar alla barn. Vi har gått igenom mycket personal och alltid har jag haft känslan att det varit ”fel” på mina barn eftersom de tillhör den blygare skaran. Och inte blev det bättre i skolan… Men det är en annan historia.

    Intressant att läsa om din inställning till dagis och förskoleklass för mina tankar går i liknande banor. Dina ungar har verkligen en bra morsa. *tummen upp*

  20. Susanne

    Vilka duktiga barn du har, Carola! Så skönt att de sköter sig själva på morgonen, snacka om att det underlättar 🙂
    Förstår att du blev extra glad över att hitta Robban klar utan ”mammatjat”, håller tummarna för att det fortsätter!
    Det låter som Jordan hade väntat sig mer utmaningar i förskoleklass 🙂 När min nu tioårige son gick i förskoleklass så tyckte jag nog att de fick lära sig många ”riktiga” saker, inte alls bara lek…hoppas Jordan kommer uppleva detsamma 🙂

    Lite kort om mina förskole-/dagiserfarenheter: min äldste son började på dagis som 1½-åring, då började jag jobba heltid. Ångrar det idag! Han var där ca 9.30-18.30 nästan varje dag, ofta ensam kvar med en personal när jag hämtade 🙁
    Då fanns det ändå en pappa med i bilden, som var ”tvungen” att jobba mer än heltid (känner du igen det…).
    Några år senare, gravid med andra sonen, pappan lämnar mig. Jag fick förstås en helt annan ekonomisk sits och fick skola in den yngste vid samma ålder som den första, det tog emot, men jag måste få in pengar! Har efter det något slags dåligt samvete (som hänger ihop med att han inte var önskad av sin pappa, knasigt jag vet) och slår nästan knut på mig själv för att han ska få korta dagar på dagis. Han är fem år nu och går alltså sista året på dagis, två underbara prinsar har jag, de är med mig 6 dagar av 7… de får alltså oceaner av tid med sin pappa jämfört med dina… (ironisk!)

    Två frågor också, om du vill/kan svara:
    1) Vad jobbar din syster med? Som är så snäll och ställer upp dag som natt 🙂
    2) För ett tag sen skrev du om någon av dina storbarn som kanske behövde hjälp att prata med någon, du fick rådet att fråga vid några olika tillfällen… hur har det gått?

    Stor kram!

    1. Helena

      Låt mig säga såhär, barn lär sig faktiskt massor genom konstruktiv lek, massor, både språkligt, intellektuellt och naturvetenskapligt. Så klart ska Jordan gå på sexårsgrupp, jag skulle aldrig låta en sexåring välja att inte göra det. Att få vara med andra barn i samma ålder har oftast en god inverkan på barnets utveckling. Små barn i förskolan: det är sällan barnets behov utan föräldrarnas, många måste helt enkelt arbeta, de har inget annat alternativ. Det som då finns att klaga på är för stora barngruppen för de små och ofta också för långa dagar. Min dotter gick på Waldorfförskola från det att hon var 21 månad. 8 barn och 2 vuxna i en lugn och fin miljö. Vi kunde styra upp det så att hon bara gick drygt fyra timmar per dag de första åren. Ja det var helt perfekt och lyxigt hela vägen även om vi var fattiga då faktiskt (allt är givetvis relativt). Små barn ska inte stå och gråta vid en grind men om de gör det så kan en inte dra för stora slutsatser av det, tio minuter senare kan de vara glada igen.

  21. Sophie

    Fina du! Jag och min man tänker exakt som du! Vår treåring har inte börjat förskolan ännu och det är ett val vi aldrig kunnat tänka annorlunda kring. Vår BVC-sköterska förtydligade idag att barn under tre år knyter inte an till någon annan än föräldrarna (eller såklart den som vårdar och tar hand om barnet som ju kan vara någon annan vill jag ödmjukt lägga till) Vi klarar oss på min mans inkomst och mitt lärarjobb finns kvar. Barnen är det finaste vi har och att vår flicka får en trygg och harmonisk och kärleksfull barndom är det allra viktigaste! Alla gör sina val, detta är vårt. Vi har fått många tråkiga gliringar om att det är på förskolan man lär sig, men vår flicka visade sig kunna långt mer än hon ”behöver” för sin ålder på dagens BVC-koll. Alla barn är olika och kan olika saker, givetvis, men tror man inte på sin förmåga som förälder att kunna ge sitt barn allt som behövs för livet som kommer så ska man nog utmana sig själv lite. Vi föräldrar är de viktigaste barnet har! Ge dem all kärlek och närhet! Och kram till dig Carola <3

  22. My

    Ja som sagt har alla föräldrar olika förutsättningar och de allra flesta gör nog så gott de kan för att barnen ska ha det så bra som möjligt.

  23. Ankie

    I Usa får dom bara vara hemma i 3 mån så vi ska nog vara glada att vi i Sverige ändå har möjlighet att vara hemna i åtminstone 1 år med barnen.
    Tyvärr är samhället idag utformat så att båda föräldrarna måste jobba, en lön räcker inte till allt, vi har hus ( billigt boende ute i buschen ) 3 barn och två skruttbilar som är betalda för längesedan och vi skulle aldrig klara oss på en lön. Jo om någon av oss tjänade 50000 i månaden men på en Svensson lön går det inte 🙂

    1. Jansson

      Skillnaden i USA är att många mammor (iallafall) i min krets slutade jobba, för i USA kan man,om man har ett bra jobb klara sig på en lön. Oftast är ju både mat, kläder och andra saker lite billigare också. Men visst är det trist att behöva nästa tvingas sluta sitt jobb,om man nu inte skulle vilja för att man MÅSTE lämna vid 3 månader eller tidigare! Jag visst ska man vara glad i Sverige, Iallafall det första 1 året, men sen suger det ganska hårt! Tyvärr…. Glad av hela mitt hjärta att jag var hemmamamma i USA och slapp tvingas sätta barn på förskolan! Mina bästa 6 år som hemma mamma!

  24. Bibbi Lundberg

    men herregud , hon skriver ju att det är hon sin tycker så , att alla är olika, att ingen ska gå i taket över det, att hon inte vill starta nån debatt , grrrr kan ni inte läsa!!! Ändå är ni flera som kommenterar om det

    1. Anna

      Bibbi…antagligen blir det så för att hon tjatar om ”att gå i mina mockasiner innan ni dömer nån” medan carola själv är rätt så fördömande mot andra som inte tycker som henne..ex i dagisfrågan. Då blir folk provocerade å kan inte låta bli att diskutera..tror jag :-).

  25. Veronica

    Jag läste ditt inlägg imorse och har sedan dess funderat kring hur jag skulle kunna bemöta ditt förskoleuttalande. Jag tror att jag behöver dela in det i olika delar.

    Först och främst, min övertygelse är att nästan alla föräldrar gör det de tror vara bäst för sina barn och familjen!

    Att du sett flera små barn stå och gråta vid en grind får mig att undra var är personalen??? En sådan sak säger väl ändå mer om personalen än om barnens föräldrar. Nästa gång, plocka upp mobilen som du troligen har till hands, dokumentera och vänd dig till aktuell förskolechef eller rektor. Ingen vuxen bör stå och se på om förskolepersonal begår uppenbara tjänstefel vilket det ändå får anses om man låter en del av barngruppen stå och ensamma gråta på en del av gården.

    Vad det gäller att skola in på förskola så måste varje familj göra det som passar dem. I mitt fall har vi valt att skola in dottern vid sexton månader. Dels för att det endast i augusti finns plats på den förskolan vi önskade, men också för att både jag och maken blir bättre föräldrar av att få jobba. Jag var hemma på heltid de första nio månaderna och var verkligen ingen bra mamma under den tiden. Kände mig deprimerad och ostimulerad, precis som jag gjort de perioder jag tidigare varit arbetslös. Alltså har jag sen december arbetat halvtid vilket gjort mig till en betydligt bättre mamma. Nu är jag gladare, piggare och full i upptåg som jag och min dotter upplever tillsammans.

    Ur en kortsiktig ekonomist synvinkel skulle vi garanterat kunna gå ner i arbetstid och hålla dottern hemma på heltid men både jag och maken känner att vi vill jobba och upprätthålla en full sgi bara för att om det, gud förbjude, skulle hända någon av oss någonting eller om vi skulle gå isär så kan en av oss utan problem behålla huset och nuvarande levnadsstandard så att barnens vardag i en sån livsomställning inte påverkas mer än nödvändigt. För som samhället idag är uppbyggt kan man som hemmavarande förälder hamna i en, bokstavligt talat, jävligt jobbig situation om ens partner som försörjer familjen väljer att lämna eller av någon anledning inte längre kan dra in pengar till familjen. Visst kan man önska att samhället såg annorlunda ut, men det kan vi inte hacka på småbarnsföräldrarna för utan istället rikta oss mot de politiker som bestämmer. Vi ska också påminna oss om hur priviligierade vi är i Sverige som har en så bra föräldrapenning som gör att vi kan vara hemma med våra barn mer än ett år. I en stor del av västvärlden börjar mammor arbeta efter bara några månader.

    Carola, du har flera gånger sagt att man inte ska döma dig, eller någon, förrän man traskat i deras mokasiner. Men i det här fallet tycker jag nog att du trots allt dömer väldigt många småbarnsföräldrar.

    1. Ulrika

      Ej bekant med området men om någon är det så kanske det är lätt att räkna ut vilken förskola som ligger i det området. Tycker också att man stannar om man ser ett barn stå och gråta ”hela dagen” vid en grind och dessutom bara är 1 år gammal.

    2. Lina

      Kände att jag var tvungen att kommentera även detta inlägg då jag anser att den är saklig. Veronica och hennes man har (om man utgår från vad Veronica skrivit) tagit beslut utifrån lärdom. De har tillsynes frågat sig själva och varandra: ”hur kan mitt/vårt barn få det än bättre i sin uppväxt än vi haft?” och sen tagit beslut utifrån det. Utveckling, utbildning och forskning är viktigt. Den som nöjer sig med argument om hur det var bättre förr har oftast inget intresse för att utvecklas eller inse att samhället utvecklas.

      Carola, jag önskar dig och framförallt dina barn all lycka! Och tänk på din egen pension, spara massor privat

  26. Ulrika

    Vad tråkigt att det är tomt på lekplatserna kring er, här sprudlar det av barn. I och för sig brukar det dröja till fram åt eftermiddagen, de flesta har kanske fullt upp med rutiner på förmiddagen.
    I vår familj har vi tänkt efter och sett tillbaka på vår egen barndom och vad vi saknade eller tyckte mest om. Ingen av oss kunde komma ihåg hur det var vardagsmässigt när vi var hemma med våra föräldrar, både min man och jag gick inte på dagis. Dock kunde vi båda med glädje se tillbaka på de utflykter och resor vi gjort med vår familj. Därför har vi försökt att hitta på mycket med barnen, ta med dem på våra resor och visa och lära dem saker, både i Sverige och utomlands. För att ha råd med detta behöver vi båda jobba. Aldrig någonsin har våra barn som nu är äldre sagt att de ser tillbaka på dagis-livet med ångest, tvärtom med glädje och kärlek.
    Nog är vi olika, därför tror jag att varje familj är bäst lämpad att själva avgöra vilket som är bäst för sina barn.

    Jag tror istället att dagens föräldrar har blivit lite mera bekväma. På vår tid var mamma och pappa involverade i massor med föreningar, föräldragrupper och övriga fritidsaktiviteter. Det verkar inte finnas ork och energi kvar till detta idag.

    Du kanske får leta runt på några andra lekplatser, för nog finns det föräldrar som är hemma med sina barn, det är jag helt övertygad om. Finns det ingen FB-grupp för föräldrar i Uppsala, det brukar vara ett lätt sätt att få kontakt med andra om man vill finna lekkamrater. Kanske de inte träffas på lekplatser utan mer hemma hos varandra, fikar mm.

  27. K

    Jag är förskollärare och det är väldigt ovanligt att ett barn står och gråter en hel dag. Har faktiskt aldrig varit om det. Och hör och häpna, barn kan vara trygga med andra än sina föräldrar. Och nej, du bör nog inte jobba inom förskolan med den nedvärderande och föråldrade syn du har på förskola. Du skulle nog inte bli så populär bland kollegorna. Vi pysslar inte med barnpassning.

    1. Anna

      Amen på den K! Så bra skrivet. Stå vid grinden å grina..vilket skitsnack! Hur kan man nedvärdera förskolepersonal så att man tror nåt barn skulle stå där långa stunder?! Självklart är barnen ledsna å längtar efter mamma och pappa ibland. .men oftast är det faktiskt utvecklande, lärorikt och viktigt att få vara i grupp! Därmed har jag inte påstått att man behöver det från ett år! Men att inte få delta förrän man är 6 år tror jag absolut inte på…skyddad verkstad inför det som kommer sen ungefär! Men det är tur alla tycker olika! Jag tycker nog inte du bör jobba på förskola Carola..alltför många gånger har du visat vad du tror om förskola, så skulle nog inte bli bra alls om du skulle jobba där.
      Hoppas det går bra för Jordan fortsättningsvis åxo…och du har en skitbra blogg!

      1. Titti

        Jag förstår inte heller många kvinnors (och en del mäns) syn på förskola. Eller dagis som vi kallar det då barnen hade svårt att säga förskola 😉
        Våra pedagoger, utbildade på högskola, gick regelbundet vidareutbildningar på just högskola, inom kemi, fysik och en massa annat. Barnen kom hem och berättade med stora ögon om experiment och upplevelser och saker de fått lära sig på dagis. Inte en gång under åren där fick jag hämta ledsna barn. Inte en gång. Eller jo, de kunde bli ledsna och arga vid hemgång…
        Alla vet hur Sverige fungerar. Vi får ett visst antal föräldradagar, har vi inte den mest generösa föräldraförsäkringen i världen? När dom är slut är dom slut. Vi alla har väl räkningar att betala? Mat att köpa? Vi har ett klimat som kräver kläder på kroppen – de är inte heller gratis. Så gnäll inte på dom som måste jobba för att försörja familjen så gnäller inte vi som måste jobba på dem som kan vara hemma. Lite avundsjuka kanske? Jag skulle gärna vara hemma lite mer. Men jag vill också kunna försörja mina barn. Och det fungerar inte på bara en lön. Tyvärr.

    2. Lina

      Kan, jag blev så glad när jag läste din kommentar!

      Till er som skriver om anknytning vill jag bara rekommendera att läsa forskning i ämnet. Ta gärna kontakt eller googla lite på Karin Lundén tillsammans med ordet anknytning. Vips! Så har ni beforskad information om hur anknytnings mönster skapas för barn.
      Läs på innan ni börjar slänga er med begreppet ni inte har den minsta kunskap om.

  28. mia

    varför låter du honom inte börja i 1 ttan på en gång och skippa förskoleklassen?
    så kan vi göra här i östersund, kanske inte går i uppsala?

    1. Lola ("Almas mamma" från FL)

      Jag är ganska säker på att förskoleklass går att hoppa över överallt o inte bara här i Östersunds kommun. 🙂

      1. mia

        ja jag tror så jag med, men lät som att det var så mycket snack om att förskoleklassen var för lätt hennes barn, så då undrar jag varför man inte sätter han i ettan på en gång 🙂 mycket snack och liten verksta….

  29. Lola ("Almas mamma" från FL)

    Hej Carola!
    Varför får barnen inte hoppa över förskoleklassen då? De kan ju börja i ettan direkt istället. 🙂

    1. Anna

      Tycker isåfall det är lika synd om ett barn att komma till en förskoleklass där de övriga barnen har fått inskolning eller varit på ”dagis” tidigare..och själv aldrig varit det. Men det är tur vi är olika alla: och respekterar det… och lagom är kanske bäst 🙂

  30. Julia

    Jag vill inte lägga något mer på kvinnors axlar! Det är så det oftast blir när man kritiserar att små barn lämnas på förskolan:-( Men jag vet hur tufft många barn har det under dagarna, jag är förskollärare sedan 7 år. Blir som en dålig krislösning i många fall tyvärr. Men ibland går det ju inte annars…

  31. Maria

    Du har så sjukt mycket bra tankar och du verkar verkligen leva efter det du skriver oxå, det gillar jag!
    Sitter i skrivande stund hemma och min minsta är på inskolning själv. Han är 1,5år.
    Igår ringde de å sa att han bara gråter. Med en sten i magen åkte jag å hämtade min prins.
    Tänkte hur ska de här bli!?
    Två timmar senare får jag ett besked från jobbet. Grattis du har fått nattjobbet du sökte!!!!
    Va är det sant tänkte jag!?
    Yes från att behöva lämna nästan dagligen långa pass krympte förskoletiden med 70%!!!!
    Det är lycka för mig!
    Kram till dig Carola!

  32. Sylvia

    Jag tycker att vi mammor/föräldrar måste sluta anklaga och ge varandra dåligt samvete i tid och otid. För jag tror helt ärligt att alla föräldrar för sitt bästa utifrån de förutsättningar den familjen har. Få föräldrar tror jag tar egoistiska beslut, utan har barnets bästa för ögonen, i alla lägen. Finns inga ”rätt eller fel” här, så sluta sätt er på höga hästar där ni med långa pekpinnar dömer andra. Världen ser faktiskt annorlunda ut idag 2015, än den gjorde på ex. 1980-talet. Vår samtid har gjort, på gott eller ont, så att man idag i princip måste vara två arbetande föräldrar i en familj, en krass verklighet men så är det. Jag ser inte ner på dem som har förmånen att vara hemma med sina barn, lika lite som jag ser ner på dem som måste jobba/studera. Alla försöker vi göra vårt bästa! : ) Bara för lite motvikt i ”debatten” http://www.viforaldrar.se/Forsta-aret/darfor-ar-forskolan-bra-fo

  33. Anna

    Jag håller så mycket med dig här! Okey..vissa kanske måste börja jobba, men på förskolan här är det fullt av små gråtande 12-18 månaders barn där en glad nyförlöst mamma vinkar glatt, ” ha det så bra idag!” Här får föräldralediga ha sina barn 30 timmar på förskolan, det är ju helt sjukt?! Det är mer än jag har som ändå arbetar 75%
    Vad är det för fel på folk? Varför vill/ orkar man inte vara hemma med sina barn bara för att man får ett till barn? Någonstans har det gått galet..

    1. Rutisen

      30h när ena föräldern är HEMMA med syskonet!! Kan det verkligen stämma? Här är det ”bara” 15h som gäller, och då är det många storasyskon i ettårs åldern som skolas in, för att föräldern ska kunna vara hemma med bebis, så bebisen får lika mycket tid som storasyskonet fick när denne föddes…
      Helt sjukt hur det blivit. Sedan är det inte lätt för personalen att distrahera alla barn på en småbarnsavdelning, när ett barn börjar bli ledsen smittar det gärna av sig, och du kan bli stående med ganska många ledsna barn……. Ofta kan det vara uppemot FEMTON små barn (1-3är) på en avdelning, men tre personal, som oftast är två på plats samtidigt (en är på rast/möte/planering/slutat för dagen etc.)……. Så säger sig själv att det kan bli svårt att räcka till…….

  34. Mikaela

    Jag önskar att jag hade haft möjligheten att vara hemma längre med min dotter, men det gick inte. Hon började på dagis när hon var 1,5 år och stormtrivs, men jag hade gärna haft henne hemma tills hon var minst tre. Som tur var har både jag och hennes pappa flexibla jobb så hon går max 30 timmar i veckan med lite lediga dagar här och där, men optimalt hade varit om jag hade kunnat vara hemma längre med henne.

  35. Norra mamman

    Jag ska nu i februari inskola mitt femte barn, förhoppningsvis hos dagmamma. Jag vill verkligen inte, skulle göra vad som helst för att kunna vara hemma ett år till(hon är då bara 15 månader) Har tom funderat om vi har råd att jag är hemma utan ersättning och förlorar min SGI, men det går inte. Dom säger till mig att barnen vänjer sig!!! Men varför ska dom vänja sig vara ifrån mamma och pappa. Vi vill ju vara tillsammans. Det är galet att man i Sverige idag inte ska kunna välja, och om man har möjligheten att välja vara hemma då anses man vara arbetsskygg och definitivt fallit i kvinnofällan. GALET

  36. sofia

    Det värsta är att många mammor till dessa barn är hemma med bebis eller höggravida och är så nöjda att 1 åringen hinner inskolas till nästa bebis kommer. En 1 åring är alldeles för liten att lämnas på en förskola, självklart ska vi reagera på detta galenskap som har blivit en norm idag. Det ska tydligen inte få bli mer jobb för mamman när man har två barn än ett, förskolan måste nyttjas. Varför sätter inte många föräldrar idag sina barns behov främst? Förstår inte.

    Det prioriteras heller inte bland många föräldrar att vara hemma så länge som möjligt, jag blir helt chockad när jag hör bekanta diskutera att de inte har gemensam ekonomi så mammorna har inte råd att vara hemma mer än 1 år och papporna är mycket positiva till förskolestart vid 1 år. Man vet inte vad man ska säga. De flesta skulle säkert kunna vara hemma tills barnen är 2-3 år.

    Sen förstår jag inte om föräldrar är dåligt pålästa om den forskning som finns om att förskolan kan vara skadlig för en 1 åring, skadad anknytning, höga stressnivåer, otrygga barn, mm. Eller stoppar många föräldrar huvudet i sanden och vill inte ta åt sig?

    Jag är också så otroligt stolt över att mina barn troligen aldrig kommer behöva sätta sin fot på en förskola, bättre start kan vi inte ge dem. Läste någon som intervjuat förskolebarn. Alla barnen sa att de hellre är hemma med mamma och pappa, även de som trivs på förskolan.

  37. Malin

    Min dotter är 1,5 åt. Vi skolade in henne på förskolan för två veckor sen. Inga problem öht! Hon bryr sig inget om att vi går, och knappt om att vi kommer tillbaka för att hämta henne. Hon är ett solklart bevis på det dom säger, att inskolningen går lättare ju yngre och mindre medveten dem är.
    Hon har bara gått 15 timmar i veckan än så länge, men sen kommer det bli mer beroende på hur jag kommer jobba/plugga.
    Vi måste ha henne på förskolan för att vi båda föräldrar behöver dra in pengar för att vår 6-barns familj ska överleva.
    De andra barnen har också varit mellan 1-1.6 år när de börjat på förskolan och vi har ALDRIG haft en gråtande lämning. Så det där med att små 1-åringar står och gråter vid grinden hela dagarna är verkligen nåt du kokat ihop, och skulle du sett nåt sånt genom att sitta utanför en förskola en hel dag och sett det med egna ögon, så tycker jag det säger mer om personalen som inte får barnet att sluta gråta (en 1-åring är lätt att vilseleda liksom..), än om de föräldrar som är tvungen att lämna på förskolan.
    Jag skriver tvungen, för jag är rätt övertygad om att de flesta som lämnar 1-åringar är just det, tvungen.
    Tvungen för att överleva ekonomiskt.

    1. sofia

      Ha ha ha det löjligaste jag läst. Att en separation mellan en 1 åring och sina föräldrar inte skulle vara mycket traumatisk för en 1 åring, visst är det ett skämt? Att en 1 åring inte bryr sig var föräldrarna är i en ny miljö är inte direkt positivt! Skadad anknytning kan det tyda på.

      1. Tina

        Bevisa det! Jag har haft lätta inskolningar och känner mitt barn – vi har inga skadade anknytningar! Men för all del – länka gärna till lite forskning så ska jag läsa det.

  38. Thea

    Oj vad jag håller med dig. Dock talar jag mot mig själv då jag varit tvungen att jobba. Fick dottern när jag var tjugo, började jobba när hon var tio månader. Först var hon med mormor sen med pappa. Pappa var hemma i nio månader sen varje fredag i ett halvår. Jag jobbade på timmar och kunde vara hemma i långa perioder. Dagis började hon när hon var 2 år. Då i början ca 10-15 timmar i veckan. Mer behövdes inte, dock älskar hon dagis och längtade dit.
    Sonen fick jag när jag var 24. Vi var då båda hemma då maken hade friår. Ett år hemma med båda barnen. Dottern gick 15 timmar på dagis om hon ville. Sommaren var hon hemma hela tiden. Sonen började dagis när han var 16 månader. Tyvärr. Jag jobbade timmar och oftast kvällar och helger så i veckorna blev det aldrig mer än 20 timmar på dagis fastän jag jobbade heltid. Pappa var även nu ledig fredagar i 9 månader.
    Detta funkade suveränt för oss. Barnen har aldrig gått hel vecka på dagis, inte Heller mer än 30 timmar. Sonen har syster på dagis som trygghet men mamma var inte där hela tiden. Han har alltid varit mer orolig och mammig och jag är säker på att han började för tidigt. Vi hade dock inget annat val just då. Försöker ta igen tiden nu.

  39. Camilla

    Jag var tvungen att lämna min 1 åring på dagis för att kunna jobba. Hon var jämt så glad på morgnarna när vi kom dit och det blev aldrig några tårar från hennes sida. Men håller med inte roligt för de små barn som står vid grinden och gråter. Barn är olika!

    1. sofia

      Även tysta barn som inte gråter kan vara mycket stressade och ha höga kortisolnivåer,vilket kan leda till känslomässiga störningar i vuxen ålder. Så att barnet inte gråter betyder inte särskilt mycket. Alla barn vill vara med sina föräldrar och borde ha rätt till det när de är små.

      1. Tina

        Men sluta. Du är inte expert på mina barn så sluta slänga skit på dom som gör andra val än du. Jag har inte ett dugg dåligt samvete för när jag satt mina barn på förskola (ett långt och svårt ord tydligen…)

        Blir så less på dom här diskussionerna om och om igen. Vi gör olika val, men det ena måste inte vara sämre/bättre än det andra. Kan vi inte nöja oss med det?!

  40. Helena

    Vi som inte är så perfekta föräldrar hur har du tänkt att vi ska sätta mat på bordet? I våran familj har vi jobb och gå till, det väntar inte på att jag ska vara föräldrarledig tills kidsen börjat skolan. jag har ingen snäll syster som puttar in pengar när jag behöver köpa en ny bil. Hur ska vi göra? Hoppas att allt löser sig?

    1. sofia

      Du verkar känna dig träffad, dåligt samvete?
      Har den ena föräldern en heltidslön kan nog alla få mat på bordet till sina barn bara man PRIORITERAR att vara hemma med barnen.

      1. Helena

        Vet du vad ett hus kostar i Sverige? Vad en bil kostar? Bränsle? Försäkringar? Kläder? Ja precis, visst 1 lön klarar man sig på 1 år eller 2. Men ända till skolstarten? Som sagt man kan ju be sin släkt om pengar när det skiter sig, men alla har inte den möjligheten.

        1. elin

          Jag personligen skulle aldrig vilja att mina barn är mer med sina förskolepedagoger än med mig och min partner… När de är under 3 vill säga. Och det är de ju om de går hela dagar på förskolan. Det skulle ju kännas helt skumt. Vår yngsta är nu 1,5 och jag kommer att börja jobba halvtid hemifrån, min partner jobbar heltid. Vårt äldsta barn som fyller 4 om en vecka går på förskola 15 h/vecka. Vi kommer även att ha en barnflicka så att jag ska kunna jobba några timmar på raken när jag väl jobbar… Jag kommer att äta tillsammans med yngsta under dagen, amma osv _ helt enkelt finnas i närheten och tillgänglig. Vi planerar att ha en barnflicka ända tills yngsta är 3 och kan börja gå på förskola. Vi har hus,bil, husbil, köper bara ekologisk mat, nyrenoverat hus och allt man kan ha men vi klarar oss bra ändå. Om man vill så går det nog…kanske inte alltid men i de flesta fall.

          1. Veronica

            Nu är det långt ifrån alla som har möjlighet att jobba hemifrån, tvärtom. Dessutom finns det många aom utöver arbetstid även tvingas lägga tid på att pendla till jobbet.

            Jag är glad att ni hittat ett sätt som passar er familj! Själv kan jag tycka att rätten att ha ett barn på förskola 15 h (eller tom 30h i vissa kommuner) när man är föräldraledig med ett syskon är värre än att ha yngre barn är på förskola till följd av att föräldrarna arbetar. Men som sagt det är min personliga åsikt och alla får göra det som passar den. Den politiker/parti som går till val på att slopa rätten till förskola för föräldralediga samt inlomsbepröva barnbidraget kommer få min röst. Just för att de barn som behöver resurserna (förskolelärarnas uppmärksamhet och barnbidrag) bäst ska också är de som ska få det.

          2. Helena

            Haha! Hör du själv hur du låter? Barnflicka? Husbil? Inte fasen har ni ut drygt 20 tusen var efter skatt som dom flesta medelsvensson har.

        2. Ann

          Vi lever på min mans lön då jag har prioriterat att vara hemma med barnen fortfarande nu när dom är runt 11 år så finns jag hemma när skolan är slut. Går att leva på ens lön,

        3. Rutisen

          Alla måste inte ha hus/bil, det gäller att tänka lite utanför sin lilla Box inland, mycket handlar om prioriteringar här i livet.

    2. Mija

      Det var väl just såna här svar som Carola befarade att få när hon skrev sitt inlägg och hon vill ju inte trampa någon på tårna och vet med sig att alla har sitt och måste göra det man måste – hon uttrycker sin åsikt. Jag har också lämnat mina ungar på dagis i tidig ålder och önskar att jag kunnat vara hemma längre för dagis var inte helt lyckat. Men alla gör som sagt det man måste för att få allt att gå ihop.

  41. Carro

    Jag ser inte anledningen till att barn under 3 år ska gå på dagis. Min äldsta var tvungen att börja när han var drygt 1.5 år, mina två små ska börja i februari och är då nästan 3 år och nästan 1.5 år, det gör så jäkla ont i hjärtat, jag vill inte!
    Men jag måste börja jobba då för att ha råd. Alla är olika och för en del kanske dagis funkar jätte bra redan från 1 års ålder men för vår del är det bara ett jobbigt måste.

  42. Titti

    Jag var ensamt hemmabarn. Hade ingen att leka med. Fick hänga med mamma och hennes tant kompisar. Skittråkigt.
    Mina har gått på dagis, ca 15 timmar i veckan från 1 1/2 år
    Aldrig gråtit över det. Det som är viktigt att komma ihåg är att ALLA är olika

  43. Karin

    Små barn under tre år behöver inte dagis. De behöver sina föräldrar. De har inte behov av att leka med andra barn. Jag tycker det är en jättetråkig utveckling, att barn ska lämnas på dagis så tidigt och långa många dagar. Och lämnas när de får syskon, det begriper jag mig inte på alls. Jag är 53, har fem barn, jag hade alla hemma tills det var dags för lekis. På den tiden fanns andra alternativ för leksugna fyra och femåringar – parkleken, några timmar ett par förmiddagar i veckan, kyrkans barntimmar och en mycket väl fungerande öppen förskola plus att det var fler barn hemma på gatan under 80 och 90 talet än idag. Låt barnen få lugn och ro några år – innan skolan börjar. Om man nu har den möjligheten förstås. Jag håller helt med dig Carola!

  44. Skåningen

    Jag var också hemma länge med mina barn och det känns verkligen skönt att ha kunnat ge dom det.
    Jag hann med att utbilda mig sen också och få ett bra jobb.
    Nu är jag pensionär och trivs med det.

Allmänt

Klart slut. Varsågod att börja:)

Så då var det slut då, sommarlovet. Jag är tacksam över att mina barn har möjligheten att vara lediga hela sommaren, för även om vädret inte visat sig från sin bästa sida, så hinner barnen på riktigt vila upp sig och hämta krafter. Och jag med 🙂

Jag är mellan varven helt slut som människa, det lass jag drar är väldigt tungt men jag fattar det inte riktigt. Det är mitt liv, och jag kan inte göra mer än att leva det så bra jag kan, tungt eller lätt :)men inser att jag måste ta hand om mig själv för att orka vidare. Så det gör jag 🙂

Dessa lediga veckor ihop med familjen betyder massor. Återhämtning, ladda batterierna, massa kärlek och lata dagar utan rutiner. Halvkass kost och massvis av bullar och kakor;)

Nu är det dags att återgå till ett vardagsliv med lite mindre utsvävningar;) Mer träning, mindre godsaker, bättre mat och tråkiga rutiner.

Idag gjorde jag massa ärenden.

Fixade ett kontantkort till Novalie, så vi får tag i varandra nu när hon börjar skola på stan. Handlade hundmat. Handlade mat till oss. Hämtade paket. Åkte och badade.

Det gäller att suga ur det sista av lovet:)

Hemma sen så har alla barn duschats, och luskammats och alla är lusfria. Novalie har tonat håret och vi avslutade dagen med chokladtårta.

Jag ska följa med Jordan till skolan i morgon, den lilla rackaren börjar förskoleklass och jag vill verkligen stanna tiden nu. Han var en tjock och go bebis nyss liksom;)

Doris och Jamie stannar hemma med Patricia. Alla ska iväg olika tider, och jag och Jordan, Lovelia och Trixie åker först.. Jättebra :/ Får ringa tusen gånger så alla kommer iväg i tid.

 

Nu har jag duschat, hoppade över luskamningen dock, har inga barn bör inte jag ha;) och ska sova. Doris och Jamie ligger och trängs med mig så det är varmt och gott❤️

 

Natti natti 🙂

Kommentera

  1. Sunny

    Är det sant att Per o Toy har gift sig? Ja barnet kanske väntas snart så det är bäst så.

    Carola: Jag har absolut ingen aning, och är det så, så kan jag bara konstatera att det luktar mer och mer lobotomi om det hela;)

Allmänt

Vid datorn:)

Samlat in skocken, och nu lägrar sig lugnet. Hyfsat, för Doris är på bithumör;)

Vi har faktisk sett på Hungergames…helt o-pk, eftersom de små satt med, men de är rätt vana, det blir lätt så i en familj som älskar skräckfilmer och thrillers;)

Doris ligger i sin transportbur och tuggar på ett ben, hon älskar att krypa in där, för hon tror att vi inte kan ta ifrån henne saker hon snott, hehe, och det kan hon fortsätta tro;)

Idag snodde hon en plastgrej till en glass, och speedade in där, och blev mest bara förvånad när jag plockade av henne den. Lilla fina Doris, hon är en sån sötnos ♥ och bits som en piraya, för att i nästa sekund sjunka ihop i famnen och somna sött som en liten gris.

Jag har gruvlig ångest över att skolan börjar på tisdag, det känns som att sommarlovet försvann i ett jäkla regn, och ni som inte tycker det – kul för er, men här har det faktiskt regnat nästan varenda dag. Sådär totalt genommulet och riktigt skitväder på morgonen och förmiddagen, lagom så man ställer in alla planer, för det är inte kul i regn, så är det bara. Ofta har det klarnat upp framåt kvällen och blivit fina, men KALLA kvällar.

Nä fy farao, den här sommaren kan dra nåt gammalt över sig och inte komma tillbaka någonsin.

NU är det förvisso fint, men det är ju så dags, när skolorna börjar;)

Jodå, vi kan göra saker nu med, men det är inte samma sak som när alla är lediga hela tiden, samtidigt och man inte behöver detaljplanera för att allt ska klaffa.

 

Tja, så är det. Nio veckors sommarlov är till ända, och där stod vi och fattade inte att alla dessa dagar som kom och gick var sommarlov… bah.

Jag har nu ägnat några timmar åt katt och hund, de vill inte komma överens riktigt. Doris jagar iväg dem i sin iver att leka, och de är alldeles för snälla för att smälla till henne. Nu i kväll var det lite framsteg, båda katterna har markerat väldigt tydligt att de tycker hon är en pain in the ass, och de har inte backat, utan fräst och morrat. Doris i sin tur gick lovar runt dem för att inte komma för nära. Lite kul ser det allt ut när Smulan först sitter på golvet och fräser åt Doris, som springer ut och in i sovrummet tio gånger, varje gång hon kommer ut så sitter Smulan kvar och tittar på henne. Så hoppar Smulan upp på köksbordet, och hunden fattar inte vart hon tog vägen, utan snusar och nosar, följer hennes spår där hon gått tidigare, och springer varv på varv runt köksön, för hon känner lukten. Men fattar inte att katten sitter på bordet och suckar åt den enfaldiga jycken 😉

Doris är verkligen som den seriefigur hon är döpt efter, Hitta Nemo, ni vet, den virriga fisken med noll minne;) som yrar omkring överallt, klockrent namn:)

 

Nu måste jag i säng, jag som hade tänkt skriva längre, men jag får inte över bilderna, och så har klockan rusat i väg. Jag måste ju upp hyfsat i morgon även om vi alla tänker sova så länge vi kan:) Man måste ta vara på sista dagen i frihet, innan allt kör igång;) Sen är det tusen saker att fixa…både kul och jobbiga grejor.

Hade liksom räckt med en fjärdedel av allt just nu.. Men man får väl kanske inte mer än man mäktar med;)

Den meningen fick jag höra när jag väntade tvillingar, och alla jäklar var så negativa och gnällde om hur jobbigt det skulle bli. Idioter, på allvar. Idag skulle jag vilja ge dem en smäll, hur fan kan man säga sånt till en kvinna som väntar två barn?( eller fler) Vad är liksom tanken – att man ska ta bort ett barn? Sälja ett på Blocket? Eller bara sätta ut i skogen kanske?

Nåväl, någon sa då, ”Tvillingar får bara de som är starka nog att klara av det, de är få utvalda, så känn dig speciell:)

Och det gjorde jag!

Vilken utsvävning det blev då? 😉

Natti natti:)

Kommentera

  1. Malin

    Oj oj, fortsätt inte ”jaga” efter hunden och ta saker ifrån henne! Framför allt inte när hon är i sin trygghetszon. Det leder absolut ingen vart att ni rycker saker från henne, även fast hon har olovligt snott saker som hon inte får ha. BYT istället! Gooogla! Ni gör er absolut en extreeem Otjänst att hålla på, på det där viset

    Alltså, ni får inte ta allt ordagrant som jag skriver:)
    Jag har koll. 🙂

    1. maria

      Fast Malin, ibland hinner man inte ge en valp ett annat alternativ. Småsaker är farliga och bör plockas så fort man kan innan hunden får i sig några delar. Om man är rädd om sin valp..
      Carola, du gör säkert ett jätte bra jobb! Som med allt annat!! Njut av valptiden, den är över fortare än man tror.

  2. Maria

    Jag håller med om kommentarer om tvillingar, men även om ett barn när folk hånflinar och säger ”Vänta bara, snart får ni inte sova mer!!! Ni kommer inte kunna gå ut tillsammans, hemmet blir kaos, skrik och skrål bla bla bla!!!”. Vad i hela världen ska det tjäna till att skrämma förstagångsföräldrar som ju heller inte kan backa ur det? Det blir som det blir, knappast värre eller bättre av folks domedagsprofetior.

  3. Ulrika F

    Hej du tuffing! Jag beundrar din styrka i allt skit som kastas över dig <3
    Jag håller med dig om folks kommentarer kring tvillingar… Jag fick alltid höra: åh är det två, din stackare! En berättade till och med hur hennes ena tvilling hade dött i magen… Tack för den liksom! Men nu har våra 21-åringar precis flyttat hemifrån, och det har gått jättebra hittills, med allt! Kram (tack för en superbra blogg)

Allmänt

SVT opinion

Jag blev ombedd att skriva om löss på SVT opinion 🙂

Efter tre meningar kliade det i mitt hår;)

http://www.svt.se/opinion/article3180331.svt

Kommentera

  1. Neta

    Löss är väl ändå inte så vanligt, visst hade vi det på den förskola jag jobbade på men max 5 ggr på dom åren. Inte har mina egna tjejer haft det nån gång heller, inte ens jag fast jag jobbat som jag gjort.

  2. Frida

    Länken funkar inte! Och angående att Carola ska försöka medla och vara den som ska upprätthålla en kontakt med deras far, det gör Carola!! På alla sätt och vis! Det är Per som bara vill ha den lilla kontakt han har med barnen. Och barnen behöver inte ha någon kontakt med Toy, de träffar sin pappa några få timmar ibland, då bör det fokusera på dem och deras pappas relation. Toy och det nya barnet gör bäst i att hålla sig på avstånd. Iaf som läget är nu, infekterat som sjutton. OM barnen vill ha kontakt med Toy och bo och sova hos dem så löser det sig när dem dagen kommer. MEN carola ska Avsolut inte behöva höra att hon ska medla, det är så typiskt, mannen som lämnar, sviker, är otrogen och försöker göra Carola hemlös och sina barn utan boende pga av ekonomiska intressen, HAN ska det tyckas synd om. Sluta upp och backa upp denna supermamma som Carola är! Jag har själv problem med min svärmor och min makes familj. De har varit mycket bråk och det enda som räddar en efteråt, är att man stod upp för sig själv, sina barn och inte lät sig tryckas ner! Det är hemskt hur långt denna norm går, att mannen kan göra som han vill och kvinnan ska serva för en god kontakt, kvinnan ska förlåta och köras över till mannens fördel! Och set trista är att kvinnor hejar på om detta. Så djupt går kvinnoföraktandet. Nej all heder åt Carola! Kram

  3. Ulrika

    Två barn i 10 och 11 års ålder, har aldrig haft lus och aldrig luskammat. Är det så att de fastnar/gillar en del bättre än andra? Eller kan det va så enkelt att mina älskar att duscha och gör det gärna flera gånger om dagen??

    1. Frida

      Med tanke på att löss gärna trivs i rent hår eftersom det är lättare att ta sig fram där så nää. Lite tragiskt att det tydligen fortfarandefinns folk som tror att drygt orena människor som får löss.

      1. Ulrika

        Hade ingen tanke på orent eller rent, mer att man sköljer håret med vatten flera gånger per dag och att man kanske tvättar bort äggen?

  4. Caroline

    Jag hoppas att du tar betalt, Carola, för att skriva sånt här!?

    Jag menar väl, vill att du ska kunna leva utan att låna pengar av CSN. Det är så himla tråkigt att betala tillbaka ; )

  5. Lena

    Hej Carola! Jag ställde ingen fråga när det var frågestund men kom på något när jag läste frågorna, som jag hoppas du kanske vill svara på i alla fall. Jag tycker du verkar vara en fantastisk mamma och stark person. Jag förstår mycket väl att du är ledsen, arg och besviken på ditt ex och han nya, alla dagar i veckan. Men jag undrar hur du tänker angående umgänget med barnen och deras pappa i fortsättningen? Barnen har ju rätt till båda sina föräldrar, och om umgänget skulle fortsätta/utvecklas/bli bättre och Toy fortfarande finns med i bilden då. Även om du inte vill att de ska träffa henne, vilket jag förstår, så har jag svårt att tro att det går att förbjuda det. Hur tänker du kring det? Jag jobbar på en förskola och upplever ibland separationer mellan föräldrar och har alltid tyckt att det är föräldrars skyldighet att samarbeta när det gäller barnen. Jag vet och förstår att det inte är lätt alla gånger, speciellt inte i ditt fall. Jag hoppas inte att du tar illa upp för det är inte meningen. Och jag hoppas innerligt att det slutar bra för dig och dina barn. Kram från Lena

    1. Madde

      Det är ungarna som inte vill träffa Toy!. Jag förstår att C inte vill ha med Toy att göra, men det är ungarna som inte vill- helt deras egna beslut där. Och jag fattar det som att C har gjort vad hon kan för att P ska ta sitt ansvar- men det är inte många timmar han ställer upp. Och hennes lyhördhet ligger hos ungarnar: de är viktigast. Personligen förstår jag inte att många ältar att C ska dra det till att det ska funka osv: hon har banne mig gjort det hon ska: nånting får väl P ta itu med: framför allt sig själv! Han har ju bara varit motvalls hela vägen. Förstår inte varför han ska strykas medhårs ? Jag ger inte ett korvöre för P o hans ”ansvar”. Noll koll på verkligheten från denna P.

Allmänt

Hej!

Jag har varit på snurrande fot sista dagarna, och haft problem med blogg-appen, det vill inte publiceras . Nu kopierar jag det svamliga jag skrev igår först så får ni mer sen, nu väntar badstranden !

 

Jag ser att mupparna får svar på tal av er i kommentarerna, och det känns bra. Då vet jag att den största delen av er fattar:) och övriga kommer aldrig någonsin ever never att fatta. So be it.

Vi har lämnat stöket hemma för ett dygn, vi packade för ett dygn i husvagnen och for i torsdags

Campa

Doris fick stanna hemma med Patricia och hade det toppen:). Jag vill inte ha henne kopplad hela tiden där eftersom hon drar och sliter i kopplet, och gör rusningar som skulle sluta i tvärstopp.. Känns taskigt. Hon är ju bara en bebis än och till nästa år är hon van vid det mesta och får följa med:)

Jag kan upplysa om att det var 10+ på kvällen, sjunkande, och saaaaatan så vi frös. Jo vi har element att slå på men trodde det skulle bli varmt när sju personer sover på några fjuttiga kvm.. Icke.

Syrran och jag låg väldigt platt och hårt förra gången och nu skulle vi vara smarta och tryckte in den aningens för breda luftmadrasser från tältet på vår sida i vagnen..Det blev som en vattensäng, mjukt och omslutande;) och jag sov betydligt bättre medan syrran klagade på att jag tog all plats? Jag?? Elakt förtal;)

Bra sov vi inte.

Låg på stranden och åt mat, det var vad vi gjorde. Inte samtidigt dock 😉

Lagade paj i ugnen. Brände den..som förra året 😉

image

Hem på fredag em för Novalie skulle på kalas, och idag hade Lovelia ett kalas. Vi andra har badat. Jag med, och se på sjutton men det börjar ordna upp sig med solbrännan! Det såg mörkt ut ett tag. Eller snarare ljust;) typ kritvitt.

Ikväll har vi ätit kräftor:) det är så gott! Tror vi missade det förra året, men ju godare i år.

image

Det verkar vara knas med WordPress appen… ? Får prova att skicka iväg detta.. Hm.

Hörs snart !!

Natti natti 🙂

 

Och det gick alltså inte iväg;) men klippa och klistra kanske funkar:)

hörs snart!

Kommentera

  1. Lisbeth

    Det är faktiskt ok att ta en och annan dag ledig från bloggen – även du behöver slappna av ibland!
    Du hade nog behövt en vecka eller två efter att ha svarat på alla frågorna, det måste ha smärtat en hel del. Att vara så rak och ärlig som du är kostar oändligt mycket mer än mupparna någonsin kommer att förstå.

    Jennie, att jämföra skilsmässor fungerar inte . Har sett flera som försöker rättfärdiga sin kritik genom att skriva ”Jag gjorde” ”Jag ansåg” Men livet fungerar inte så. Det som funkade för dig, funkar inte för alla – om ens någon annan.
    P var säkert en bra pappa, men nu är han det verkligen inte. Han sätter sina egna behov (och Troy’s) före barnens – hela tiden. Och det har han gjort i snart två år, inte bara några veckor eller månader.Han träffade ju inte ens barnen under mycket lång tid. Och umgänget han begärt är ju inte ett under av engagemang precis. Glöm inte att det är han som valt det här. Han och Troy. Inte barnen. Inte Carola. Han har visat sin familj att de inte betyder någonting längre, utan det är Troy är den viktigaste – hur i hela friden skulle Carola, ens om hon försökte, kunna ta bort den förtvivlan och sorg som det innebär för dem?! Inte sjutton skull ungarna må bättre av att hon ljuger för dem. Att försvara det faktum att P faktiskt tog sitt pick och pack och övergav familjen, utan att ens säga något och rycka undan fötterna på dem fullständigt – det går ju inte. Det hade bara blivit ytterligare ett svek. De har rätt att visa vad de känner, och att få stöd i det från sin trygga punkt – Carola.
    Jag förstår fullständigt Carolas ilska och frustration. För hon vet hur ledsna, svikna och besvikna barnen är. Hon sätter sina barns behov före sina egna, ständigt. Och även om jag inte förstått hennes känslor, hade jag inte haft rätt att bära mig åt som en del gör här. Det är ynkligt, helt enkelt.
    Det här är Carolas blogg, visa henne respekten hon förtjänar genom att ge henne lite andrum.

    1. Jennie

      Hej Lisbeth. Jag hejar på Carola tro inget annat. Det enda jag försökte göra med mitt inlägg var att lyfta fokus från skiten som varit, till att ha en mer lösningsorienterad syn framåt.
      Att säga till mig att jag inte får jämföra min livserfarenhet med Carolas tycker jag är ett konstigt resonemang, vi har alla upplevelser med oss i livet, positiva som negativa, och med åldern kommer det en livserfarenhet som präglar hur vi är och hur vi handlar. Det brukar ses som ett plus , tex så utbildar sig nyktra narkomaner ofta till behandlingsassistent för att jobba på behandlingshem för missbrukare.
      Tyvärr har du läst in saker i mitt inlägg som jag inte säger, och det finner jag olustigt, jag känner en stark sympati för allt Carola kämpar med, jag är inte en fiende som du vill ha det till, och vad gäller kommentarsfunktionen på hennes blogg hoppas jag att hon vill ha alla slags kommentarer, inte bara ryggdunkningar , och självutnämnda försvarare som rycker ut när någon kommer med en avvikande åsikt. Så länge tonen är okej i inläggen tycker jag att man ska få tycka olika, det blir mer levande så.
      Med en förhoppning om att min ton är okej/ jennie

      1. Lisbeth

        Jennie, kanske fick du klä skott för trollen som hela tiden försöker trycka ner Carola och det var inte meningen.
        Men du skriver om hennes sårade ego, hennes orimliga krav, att hon inte ska vara hatisk och hämndlysten. Då tycker inte jag att tonen är så himla ok.
        Jag skrev att det inte funkar att jämföra, inte att du inte får. Att sedan jämföra nyktra narkomaners yrkesval med Carolas skilsmässa är ganska långsökt men det är min åsikt, uppenbarligen inte din.

        Det handlar inte om att ”heja” på någon, inte heller att jag ser dig som ”fiende” till C .Inte om ryggdunkar och självutnämnda försvarare heller.
        Det handlar om att låta en person som lämnar ut sig till oss få det stöd som hon behöver.
        Avvikande åsikter har alla om allt. Men det är inte alltid man behöver säga dem. Och vill man det kan man använda ett språk som inte sårar en redan sårad person ännu mer.
        Varför inte försöka lyfta människor som har det jobbigt istället? Då klarar man så småningom om att gå vidare och må bra.
        Så tänker jag iaf.
        Önskar dig och alla andra en god kväll!

        Carola: Tack, du är en klok kvinna, som fattar både det jag skriver och det jag inte skriver. KLockrena svar!! Tusen tack <3

        1. Nina

          Än en gång Lisbeth..så bra skrivet!! Håller med dig fullständigt. Du har ett hjärta fullt av empati, och det är det minsann inte alla som begåvats med märker man när man läser en del av kommentarerna här på Carolas blogg.

  2. Jennie

    Nja, jag känner mig inte alls som en mupp, trots det jag kommer att säga här. Att du har tvingats dra ett hästlass dessa år är det ingen som tvivlar på, men jag hoppas att ditt sårade ego snart har läkt ihop så pass mycket att du inser att vara hatisk och hämdlysten inte gagnar era barn. Det är inte rimligt av dig att kräva att Toy inte ska vara nära dina och Perras barn, hur ska han kunna umgås med dem på ett avslappnat sätt då? Vi pratar ju ändå om en kvinna som han lever med sedan flera år, och som snart ska föda deras gemensamma barn.
    Låt inte sättet han avslutade er relation med stå ivägen för dina barns välbefinnande. Om du har någon önskan att förbättra Perras och barnens relation, skulle jag tro att det gör stor skillnad om du leder vägen och visar att det är okej att tycka om sin far och att du är tydlig med att du vill att de ska träffas, barn är ju väldigt lojala och vill inte såra den övergivna föräldern. Om det kommer att vara jobbigt? O, ja tro mig, denna resa gjorde jag själv för ca sju år sedan, ( dock med tre barn). Trots att jag fortfarande kan bli vansinnig av ilska när jag tänker på lögnerna jag utsattes för, är det ändå helt klart värt det. För barnens skull, och Perra är ju enligt dig själv en riktigt bra pappa. Ha det i fokus, usel man- bra pappa, och låt inte hatet ligga över dig. Rise above…

×

Carola Wetterholm – Familjen Annorlunda

Carola Wetterholm, niobarnsmamma från Uppsala, som medverkat i Familjen Annorlunda. Numera ensam med alla barnen på heltid. Vi är en stor familj, men den funkar precis som alla andras, kanske lite mer av allt bara . Tvätt och mat...och ytterkläder i den trånga hallen... Ett är säkert och det är att det blir aldrig tråkigt med nio barn i familjen! Maila mig? Gärna :) Här : carolawetterholm@gmail.com

Samarbetspartner:
Stylewish - Influencer Hosting