Jag tänkte att ni kanske är chockade och behöver något sött för att lugna ner er?
Min kollega Linnea, har lösningen, för kolla in denna: Holy smoke! ♥
Även om ni inte blev chockade av mina fantastiska inredningsbilder, så kan detta vara ett bra tips om ni vill baka till påsk:)
Det här är en Fryst cheesecake som ni hittar hos Linneas skafferi Och passar inte denna så har hon mängder och ännu mera mängder av bakverk att inspireras av:)
Faktiskt så är jag inte så dålig på att baka, jag tycker bara inte att det är så kul. Plus att jag ju har noll självbehärskning och lugnt kan äta halva själv. På allvar alltså.
Just cheesecake är en av mina stora favoriter, speciellt de här frysta, men just det är ju även det jag ogillar, och gillar. Jag har inte så bra framförhållning, vill jag baka vill jag smaka direkt! Inte efter minst fyra timmar:)
Men, å andra sidan så är det ju perfekt att man kan baka den i förväg, bara att ta fram sisådär en halvtimme innan.
Jag tror att jag faktiskt ska chocka ungarna och baka en, eller två sådana här till veckan som kommer::)
Jag träffade en tjej för ett tag sen, på ett Loppievent vi var iväg på tillsammans. på Yasuragi.
(Hittar inte mitt inlägg när jag ska länka:( )
Hon heter Nina Malmström och var direkt en såndär tjej som man inte kan låta bli att älska:)
Helt otroligt när man bara gillar någon vid första anblicken. Jag vill tycka att jag är en god människokännare, mitt första intryck stämmer nästan alltid. Ibland tycker jag att nån verkar vara en otrevlig typ, för att sen ändra mig av nån anledning, men efter ett tag när man sett under fasaden så är jag tillbaka på ruta ett. Det är väldigt sällan min magkänsla över folk har fel. Det är skönt för då slipper man bli besviken och sviken:) För det mesta i alla fall.
Med Nina så var den bara GOD:) En rakt igenom ärlig och härlig tjej.
När jag sen lärde känna henne så imponerades jag stort. Hon är 26 år, och har bott sex år i Barcelona. Bara de är coolt, men där träffade hon sin man och fick en dotter. Som är ljuvlig ♥
Sen flyttade de till Rom. Där bodde de ett halvår.
Och nu sitter hon på en strand i Rio de Janerio i Brasilien. Dit har de flyttat för att hennes sambo ska träna det brasilianska landslaget i futsal. Bara sådär. Tvärs över hela jordklotet. Easy peasy:)
Tvärcool.
Hon pratar tusen språk, är Hälsocoach:) och mamma, och att få vara det på den här stranden är ju inte direkt fel. (omg jag är egentligen rätt så avis och undrar om man kanske skulle spana efter en man med ett hemland som har sådana här stränder? Och att han har ett hus typ på stranden? Och känner att hans mission är att ta hand om mig och nio kiddos;) ) Men kolla havet!
Det enda som är fel med det är att hon kanske inte direkt flyger hem till Sverige för att vara med på event, så det lär dröja tills vi ses IRL, det är tråkigt. Men det är ju tur att hon bloggar så man kan ha lite koll på henne:)
Jag är SÅ glad över att få äran att skriva ett gästinlägg här på bästa Carolas blogg. Hon är verkligen en superhärlig tjej och jag förstår verkligen varför ni tittar in här för att följa hennes minst sagt händelserika vardag med alla barnen. Jag antar att jag inte är den enda som beundrar denna riktiga supermom. Är så glad att vi lärt känna varandra, jag beundrar hennes mod och styrka, och bloggen är ett så härligt ställe, jag blir alltid glad att kika in här.
Nu undrar ni kanske vem jag är? Jo, jag heter Satu och är en 33 årig tjej glad och positiv tjej (nja oftast då)
Jag är finsk, bor i Haninge, söder om Stockholm tillsammans med min familj bestående av min man Andres som är från Uruguay och våra 7 småttisar- Nicole 8 år, Vanessa 7, tvillingpojkarna Danilo & Jonathan 6 år, Olivia 4, Kevin 2 och Celina 1.5 år.
Jag är toppbloggare på Vimedbarn och driver bloggen mybabydolls.se (länk)- där får ni följa med på vårt äventyr samtidigt som jag delar med mig av alla slags tankar och funderingar som rör livet som små/flerbarnsmamma i stort.
Jag skriver också och mina intressen, barnkläder, inredning och så bjuder jag på en massa massa bilder därtill. Titta gärna in och säg hej!
På Instagram finner ni mig även på @mybabydolls för fler bilder från vårt liv 🙂
Kram så länge!
Satu är alltså en bloggkollega och vän till mig, vi har känt varandra i ganska många år nu, men först på senare tid träffats lite regelbundet, i och med att vi båda finns på Loppi:) Det är så kul! Jag älskar att få träffa folk jag gillar, och att lära känna nya vänner är liksom en ynnest.
Hon öser massa beröm över mig ♥ men är precis lika cool hon, om inte ännu mer;) Hon har sju kiddos på under sju år, Jag har nio på arton år, så skillnaden är enorm:) Å andra sidan har även hon fuskat med tvillingar;)
Satu är så jäkla jordnära samtidigt som hon är som en älva, vän och ljuv, ser ut som om hon fött noll barn när hon har bikini på (jäkla apa;)♥)och är liksom bara fin.
Så jag tycker på riktigt att ni ska gå in hos henne och kolla, hon är fantastisk på att fläta olika flätor och hennes hem ser inte direkt ut som om hon har sju småtroll hemma, tvärtom;) Inte som här där det råder kaos för att jag hatar att städa;)
Satu, vi ses snart, tack för att du ville skriva några ord här inne 🙂
Jag har en klasskompis, vi gick ettan till nian ihop, och har alltid umgåtts. Mellan åttan och nian så åkte den här donnan till Eastbourne på språkresa och kom hem kär som en klockarkatt:)
Hon hade träffat en sån fin kille. Hela nian fick vi sen höra allt om honom, och så fort hon gått ut gymnasiet så flyttade han hit, de gifte sig och så flyttade till till England och fick tre barn.
Och de är fortfarande gifta och lever lyckliga med en familj som växer, då hennes dotter fått två döttrar.
Ni som är lika gamla som mig fattar att detta är ganska så imponerande, för det var ju då alltså i början av 80-talet som de träffades. Det vill säga INNAN mobiler, internet, chat, mess och skype. Det fanns vanlig telefon. Långdistanssamtal kostade massor, så deras enda kontakt var brev och ett antal minuters telefonsamtal i veckan. Och lägg till det att de var tonåringar. Att de är ett par idag är fantastiskt coolt:)
Jag har aldrig åkt dit. Och jag vill verkligen det. De bor ju i ett sommarparadis, och mitt nya jag kanske är kaxigt nog att ta mig dit på egen hand:)
Ja, det ska jag. Bara lösa den vanliga detaljen med barnvakt…;) Så kan hon presentera mig för nån valfri trevlig singelkompis så kan jag flytta dit och så blir vi grannar:D
Låter som en plan.
Men tills dess;) så träffas vi när de är här i Sverige på besök, och nu har de sportlov i England. Hennes föräldrar bor kvar i Uppsala båda två, och hon försöker få tid över att träffa mig Ibland funkar det inte, förra året så blev nån av mina ungar magsjuk. Och jag insåg att jag inte hade någon annan kontaktmöjlighet än Facebook. Och det kommer hon inte åt hela tiden, i och med att hon stänger av sin dataroaming för att slippa dyra räkningar. Gahhh, det detektivarbetet!
Jag vet vad hennes mamma heter, men inte i efternamn eftersom hon är omgift, så jag letade på Facebook, hennes vänner och hittade på en man som stämde med namn, googlade reda på hans adress – ja den var nog rätt, och så ringde jag Det var rätt man, tur det:)
Igår så klaffade det, och hon kom hit, tillsammans med sin dotter och henens två döttrar. Hon är mormor alltså och har så varit sen hon var strax över 40:)
Äldsta barnbarnet är lika gammalt som mitt minsta barn, Jamie. Födda inom en månad. Eftersom de har annorlunda skolrutiner i England så går den tjejen i tvåan, och minsta som är tre kommer gå samma årskurs som Jamie. Rätt lustigt:)
Något annat som är lustigt det är att fast vi träffas så sällan så känns det alltid som igår, vi säger hej, kramas och börjar tjattra. Och sen snackar vi i ett tills det är dags att skiljas. Det är väl så det är med vänner:)
Igår hade jag dubbelbokat mig lite och lovat att skjutsa mina föräldrar vid halv ett. Men det löste vi genom att de stannade kvar och lekte medan jag pyste i väg den där halvtimmen. Kanon.,
När de åkte så kände jag mig som alltid fylld av ny energi. Hon är en så härlig person, så glad och positiv att jag mer än gärna skulle ha henne i mitt liv oftare. Men nu försöker jag iaf åka till deras sommarställe när de kommer i sommar, det är typ Paradiset på Jorden. Ett helt fantastiskt ställe. Inget vatten, ingen värme, ingen toa. Två små stugor, utedass och en ljuvlig tomt med en bäck som slingrar sig igenom. Jag har varit där en gång tidigare och det är en bild som dyker upp när jag blir ombedd att föreställa mig en plats där jag är lugn och trygg. Eller en plats där man kan slappna av. I avslappningsövningar alltså:) Jag har ju gjort massa av sådana under utbildningarna.
Och sen jäklar, påminn mig om att jag ska åka till Eastborne:)
Kan kanske ta en roadtrip till er läsare som bor i ”närheten” åxå:)
Jamie lekte med tjejerna, och har nu lärt dem vad vapen är. De är små gudomliga prinsessor, från topp till tå som man är när man är sex och tre år gammal, men igår jagade de varandra med pistoler och k-pistar. Lite svårt med språket, tjejerna förstår svenska men kan inte säga så mycket, men barn löser ju det där.
Det är en annan sak jag är grymt imponerad av. och det är hur hon lyckats att verkligen få sina barn, och nu barnbarn att tala svenska. Alla hennes barn pratar svenska, och dottern väldigt bra, killarna har jag inte träffat på flera år.
Hennes man kan svenska, men jag vet inte om de talar det hemma, men hon talar alltid det med kidsen. Sen vet jag att de gått i något de kallar Svenska skolan, på typ lördagar.
Hon pratar inte ett endaste dugg med den här fåniga brytningen som kändisar som flytt Sverige gärna lägger sig till med;) utan klockren svenska även om hon ibland får fundera över vissa ord, och tar dem på engelska så jag får ”översätta”.
Hon är en makalös kvinna som jag beundrar stort:)
När de åkte så blev det tyst och tomt hemma, men mina ungar hade ju droppat in för varv så det var inte tyst tyst, men tråkigt liksom. Jamie pratade om tjejerna resten av kvällen och mina tjejer var imponerade av att han lekt med barn som pratade engelska.
Vi lagade lite mat, snackade och grejade på innan det blev dags att åka och träna.
Sen träning, klockan åtta, men det får lov att funka. Jag som har svårt att komma i säng normalt får ännu mer problem när jag tränar sent för det tar ju tid med att äta och så duscha och sen är jag pigg som en mört. Men det funkar, och när Davids pass utgått så får vi leva med tiden. Björn är ju ändå Björn:)
Det var tungt igår.
Kanske ölen i lördags;) men tror snarare att det är en liten förkylning som sitter och bråkar lite. Lite snuvig, lite hostig, men inget mer.
Nu ska jag skriva ihop ett annat inlägg. Som jag gärna vill ha er respons på:)
det här med barn och barnbarn är faktiskt lite kul! Min bästa och äldsta vän fick sitt sista barn ett år efter att jag blivit mormor. Nu var jag i och försig bara 35 år när jag blev mormor, mitt barnbarn påpekar ofta att jag fagtiskt kunde vara hennes mamma ha ha så sant!
Sådärja. Jag har en ny favorit:) Som lovat att vi får coachsurfa hemma hos honom ”nästa gång” vi åker till New York. Tog mig hela kvällen att fatta vad coachsurfa betyder, vet ni?
Karin kom hem till mig på eftermiddagen, jag stod och sminkade mig och hon dök upp nyfriserad och snygg♥ Vi har känt varandra i evigheter, och haft sjukt mycket kul under åren. Vi började som jobbarkompisar och blev supertajta dödspolare. Allt dumt jag gjort, har jag gjort med henne;) Nästan…hehe
Jag gjorde mig klar, lagade mat till kidsen och sen drog vi. Först en burgare på McD eftersom det var roligare än spagetti och köttfärssås. Jag har haft ont i magen i några dagar, inte speciellt allvarligt, men det är ju jävligt irriterande när den inte är i topp. Jag har ytterst sällan problem med min mage, den tål det mesta och säger inget ens om den bara får kaffe en hel dag, så det är ovant att ha ont. Tror det är för att jag är lite förkyld, inte mycket men det har väl satt sig där. Att äta lite och ofta hjälpte, en banan här, en burgare där;) Efter all öl i går så är den nu i form igen:D Jo på allvar.
Vi messade med syrran och Karro som skulle möta upp oss vid Svandammshallarna och sen kvistade vi dit. huttrande för det var inte alls rart ute, och vi bestämde oss kvickt för att gå in. Jag messade dem deras biljetter:)
Älskar teknik när den funkar som jag vill:)
Messade dem båda att messa när de kom så skulle jag möta upp dem. Sen kom jag på att jag glömt mina öronproppar… Vissa 😉 tycker att det är töntigt med sånt, men jag är rädd om mina öron. Jag har gått på massor av konserter förr utan proppar och det är inget vidare när det ringer i öronen flera dygn efter. Jag vägrar sabba hörseln, och ska jag chansa ska det inte vara Takida;) Frågade i baren och fick varsina par, sådana där skumgummiploppar som gör att man hör uselt, men man får putta in dem bara lite så de sitter som ett litet filter så funkar det. En öl och sen ställde vi oss vid scenen, lika gott som vi stod och hängde nån annanstans kan vi ju stå där, typ näst längst fram
Syrran dök upp och vi skulle fota mera. De klagade på att det blev smurffärger;)
Här blev syrran suddig, men det var ju ändå lördag så det var hennes suddiga dag helt enkelt;)
Karro kom hon med och vi stod där och snackade.
Ungefär på utsatt tid satte All is Left igång. Ett Sundsvallsband som var helt okey. Jag brukar oftast tycka att förband är skräp…;) men de här var bra. Tre gitarrer, och då brukar allt låta fint;) En vänsterhänt och det ser så coolt ut. Jag önskade alltid att jag var vänsterhänt när jag var yngre men fattar ju att det kanske är bökigt när allt är anpassat efter höger.
Stampa, stampa, stampa sen då. Det är tufft att stå rakt upp och ner länge så det var lite gnäll på oss alla om att det var ont här och var.
Och lite drama.
Publiken var rätt blandad men det gemensamma för många var arrogans, egoism och fylla. Den kombon funkar dåligt på konsert. När stora gubbar äldre än mig börjar hoppa och bryr sig noll om vem de hoppar på…. eller står och viftar okontrollerat med armarna. Nja. Och gamkärringar som är så fulla att de inte är med, och spiller ut vin över folk.. Det var väldigt gruffigt på många håll.
Intill mig stod ett gäng tjejer. Ålder okänd men inte purunga. Den närmsta dansade fram och tillbaka, och varje gång hon drog åt höger så knuffade hon mig ordentligt. Varje gång. Och flera gånger så såg jag att hon tittade på mig, sådär som att hon ville ha en reaktion. Även hennes kompis gjorde det. Jag skiter i om folk bumpar in i mig på konsert. Jag tycker det hör till om man står på ståplats, och jag är inte alls sån att jag brukar klaga. Men detta blev liksom till sist för besvärligt. Hon var upp i mig hela tiden, en höft som tryckte undan mig, armar som viftade och så höften och armbågen igen. Hon hade gott om plats att dansa utan att knuffas så jag bad henne vänligt att försöka hålla sig på sin plats.
Och vad händer? Tror ni hon bara nickar och gör så, som det alldeles normala vore?
Nä. Hon spänner ögonen i mig, knuffar mig och vrålar att hon får väl för fan dansa om hon vill??
Eh, ja? Varsågod, men du dansar ju liksom PÅ mig.?
En rad okvädingsord ramlade ur hennes mun, ” om hon gick på konsert så skulle hon minsann får göra som hon ville, jag skulle hålla käften, jag var dum i huvudet, och jag borde för fan flytta på mig då!!”
Hon var så jävla mycket ute efter att bråka. Efter att ha tagit emot ett antal knuffar av henne så lackade jag ur och knuffade tillbaka. Moget nä, men vafan man kan inte ta vad som helst av nån bitchig slampa som muckar gräl. Är det nåt jag inte gör så är det att ta skit och vika ner mig.
Hon blev ju totalt vansinnig såklart. Givetvis, det ingick ju inte i hennes plan att jag skulle bli förbannad, hon ville ju skrämmas och jävlas. Hon började knuffas och riva tag i mig. Och ja, jag försvarade mig. Funderade på om jag skulle praktisera en uppercut eller rak höger;) men då höll hennes kompisar tillbaka henne. Ordentligt, hon var helt galen, och nån höll även tillbaka mig så det såg väl ut som att jag kunde ge henne en match;)
Folk flyttade sig och lämnade plats, ni vet så där som det blir vid ett slagsmål.
Karin var bredvid mig, och det var alldeles för nära en töntig catfight där. Mitt framför vakterna dessutom.. idiotiska brudar.
Jag fräste åt henne att ge upp för helvete, titta på bandet och lyssna på musiken för det var väl ändå det vi var där för båda två? Sen vände jag mig bort och ignorerade henne. Vad hon gjorde?
Jo men gissa? Givetjävlavis så fortsatte hon att knuffas. Men inte riktigt lika mycket.. Jag hade inte förväntat mig något annat av en sån person. Enbart ute efter att jag skulle bli störd, och jajamensan jag vägrade såklart att flytta på mig. Och vann på uttröttning;) Rätt var det var hade hon försvunnit.
Och bara för att klargöra. Jag har absolut inget emot att hon dansade, inte alls. Men om man inte är ensam så måste man ta hänsyn till andra människor. Jag stod där och då kan man inte bara vräka undan mig. Jag har stått i många publikhav tätt hopträngd med folk, men aldrig någonsin träffat på en sån här apa som inte kan anpassa sig. Är det trångt så är det.
Jag slåss inte heller. Aldrig. Men om jag måste försvara mig så gör jag det. Och jag backar inte.
Så är det bara:)
När Stiftelsen spelade var folk hyfsat i gasen:) Det hoppades, det tjoades, det sjöngs med.
Jag har nog sagt det förr, men upprepar mig väl. Jag är inget fan av vare sig Stiftelsen eller Takida. Men jag tycker de är helt ok, och jag älskar att gå på konsert:)
Det är ändå väldigt roligt att stå där med folk som verkligen gillar de här killarna. Det blir röjigt och golvet sviktade härligt när alla hoppade.
De spelade sina låtar, och det var inga överraskningar med det, de levererade som de skulle:) Man blev glad.
Lite paus igen då. Syrran och Karro hade ramlat bak i publiken lite eftersom det trängdes rätt friskt, så de kom fram när Stiftelse-fansen gick för att dricka öl eller vad de gjorde, för det försvann massa folk. Vi stod där och snackade igen, berättade om idiotbruden och fick höra om andra idioter där de stått. Det var många orutinerade och egoistiska konsertbesökare helt klart.
Det släcktes ner lite och nästa artist började kliva på, plötsligt så blev det värsta kaoset framför mig, Jag tittar precis bort och fattade inte vad som hände, men Karin sa att nån dam framför tuppat av. Oj då.
En minut senare var det dags igen, hon föll ihop och tjejerna runtikring vrålade på vakterna som av nån anledning inte var precis där de varit hela kvällen, exakt framför den här tjejen, Det tog ett tag innan de kom rusande och då hade hon redan tagit sig därifrån, skapligt vinglig och matt, generat leende. Ingen aning om anledningen till svimningen, men det kanske var för mycket stå = allt blod i benen, som gjorde det för hon verkade inte berusad.
På scen stod då plötsligt en ensam kille vid keyboarden. Ryan Star ♥
Aldrig hört talas om som artist,, mer än att han hjälpt tAkida med sitt ”amerikanska sound” men oj så jag gillade:)
(Inte bild från konserten.)
Ja, och förutom att han var stilig så var det bra drag i hans uppträdande, det var fart när han rusade runt och hoppade varvat med stilla toner när han stod vid pianot. Bra röst. Whats not to love? Att han dessutom varit förband åt BON JOVI gör ju att det är omöjligt att inte gilla honom, om Jon gillar honom så gillar jag honom. Det är sen gammalt;)
Jag har alltså en ny favorit:) Hey Ryan Star welcome ♥
Han var rolig också, kunde snacka och här kom alltså det där coachsurf in:) Han sa att vi alla givetvis fick coachsurfa hos honom när vi kom till New York. Efter långt och länge fattade jag att det är nån form av sätt att resa, att man kan hyra in sig på folks soffor alltså. Nån form av Bed and breakfast typ. Möjligen minus frukost jag vet inte;) Men jag funderar på att ta honom på orden, för i så fall kan vi åka till NY i höst;)
Ryan sjöng sina låtar och sen råddade de om på scenen igen för Takida.
Och Takida är Takida:)
Jag hade slut på mobilbatteri som vanligt och den låg och laddade i väskan med powerbanken, men när Ryan kom ut som lite förstärkning var den färdigladdad;)
Förra gången jag såg Stiftelsen så lade jag ut en bild på killen längst till vänster på instagram och frågade vem det var? Han kom in och det blev sånt jubel och jag hade noll koll, men fick svar direkt från flera att det var Chris Rehn, som då alltså spelar i Takida. Mixar friskt mellan de olika banden:)Takida var bra, inget snack om den saken. Jag kan absolut se dem igen:) De är riktigt grymma. Älskar hans röst, den är som len honung.
Och….:)
För en gångs skull stod jag perfekt och kunde praktiskt taget bara ta emot plektrumet.
Syrran har ett från Robbie Williams och det smäller ju liiite högre, men jag får vara nöjd med Takida;)
Vi samlade ihop oss och gick till baren och drack tre glas vatten var, typ. Och sen ner till tröjförsäljningen där Ryan som av en händelse stod och var trevlig;)
Jag är ju inte den som tycker det är så speciellt att snacka med ”kändisar” Jag tycker alltid att det känns så fånigt på nåt vis? Och jag törs inte:) Men Karro är inte den som är den och gick fram och började snacka. Han signerade ett kort hon hade, och jag stod och skulle fota dem, när han plötsligt kom och ställde sig supernära, ( ja han luktade gott) visade kortet och frågade hur hon stavade sitt namn. ”She refuse to tell me her real name!” Have I spelled it wrong?”
Ehh men öhhhh? 😉 Jag vet inte, och det hela utmynnande i att han i stället målade ett helt konstverk.
Han stod en lång stund och ritade små figurer på kortet och vi snackade, och han var ruskigt trevlig:)
Ska kanske överväga att prata med folk i framtiden.
När vi gick därifrån så vet jag inte riktigt vad vi pratade om men jag sa ju nåt om att han var lite het;) och Karro stannade direkt. ”Men vaddå? Är du allvarlig, tycker du det?? I så fall går jag och skaffar hans nummer nu”
Nämen han är ju typ gift, svarade jag men till hennes rygg, för hon gick tillbaka och snackade med honom. Jag ska se till att ha med mig Karro oftare, för nu är ju jag och Ryan ihop:)
Eller nä kanske inte, men det hade kunnat bli så, om han nu inte varit married;) Han tyckte att jag skulle komma så kunde vi festa hela natten allihopa och nu i efterhand undrar jag ju varför vi inte gjorde det? Var väl det där med Married som hejdade kanske 😉
Nåväl jag ska ju coachsurfa på hans soffa snart så… Fan borde med andra ord verkligen ha fått det där numret…! Tänkte inte på det;)
Jag fick precis den här skickad från Karro. Den är riktigt usel om man ville ha en selfie med Ryan;) men det var inte så det var tänkt, utan mer för att se att han stod och ritade… och DET misslyckades ju kapitalt;)
Syrran bakom;) och man ser ju att han håller i en penna i alla fall;)
Jag gillade alltså All is Left, Stiftelsen och Takida, men Ryan Star var fan bäst:) På alla sätt och vis.
Vi traskade därifrån och till O´Connors för här skulle stängas pub.
Karins kompisar hakade på och vi gick in, och direkt på toa. Sen letade vi reda på våra pub-polare, två av dem, som satt där och genast fixade stolar till oss. Beställde öl och satt och uppdaterade oss på vad som hänt sen sist, och sen började kvällens liveband spela. Nåt irländskt coverband, som var riktigt bra, Irländsk musik är härligt:) Klämkäckt och smittande.
Sen satt vi där och snackade och drack öl tills de kastade ut oss som vanligt. Alltså stängde puben.
Vi var såklart hungriga, vid närmare eftertanke hade jag ätit frukost, en banan, en dubbelcheeseburgare och pommes på hela dagen…. så det var ju inte så konstigt.
Inga problem att klämma i sig en Döner Kebab alltså.
En tjej i kön, som talade turkiska frågade om vi visste vad Döner betydde? Nä det gjorde vi ju inte, men nu har vi lärt oss att det är ”något som rullar”. Och även korrekt uttal, som vi genast praktiserade när vi beställde och fick cred av killen i kassan:)
Sen var det taxi hem och direkt i säng, där vi låg och snackade en kort stund innan vi tvärslocknade.
” Nu sover vi va?”
”Ja”…..snark.;)
Karin var ju uppe på skaplig övertid och skulle dessutom upp och iväg för att vara barnvakt idag, ska bli kul att höra om hon somnade när kidsen sov middag. Hon klev upp vid nio eller så, och jag vaknade till strax efter och klev upp jag med. Under över alla under, jag stiger upp när det fortfarande är morgon;)
Men jag ville ju snacka med henne så länge det gick innan hon skulle åka, så vi käkade frukost och drack kaffe innan hennes skjuts kom. Jag funderade på att lägga mig igen, men var ju pigg så det har jag inte gjort, och nu får det vara. Nån måtta får det vara:)
I stället har jag suttit och segat, kollat instagram, alla taggar från igår och nu sitter jag här med datorn. Inte så där vansinnigt pigg längre, men ska snart laga middag.
Lovelia har bakat chokladbollar till efterrätt:)
Vi hade som vanligt inget pärlsocker, så nu har vi tömt hushållets hela lager av strössel i stället:)
Jag ser på bilden att jag verkligen borde gå in in i killarnas rum och röja upp, de är värdelösa på det. Men det är ungefär där min nivå ligger just nu, så det blir utmärkt.
Sen blir det väl soffa och film och rimligen borde jag kunna somna innan midnatt idag, Man vet aldrig förvisso, men chansen borde vara hyfsat stor.
Men om ni nu stod och slogs mitt framför vakterna, varför ryckte de inte in o slängde ut er båda? Alternativt: varför gjorde inte du vakterna uppmärksamma på hennes beteende?
Carola: Ja nu skrev jag ju inte att vi slogs, men att det var ytterst nära att det gick så långt. Det var hårda knuffar och tillbakahållande. Jag vet inte hur du funkar i ett skarpt läge, men mitt första prio är inte att försöka få en vakt som står förvisso nära, men det var folk i mellan oss, och det var hög musik dessutom, att fatta vad som händer. Mitt första prio är att försvara mig, att inte åka på stryk.
Åh, så avis på att ni var där – verkade som en bra spelning!
Haha, och nej – man kanske kan undvika att dansa på någon annan – eller iallafall inte bli sur när man blir ombedd att sluta 😉
Kram till dig <3
Carola: Det var en kul kväll helt klart:) Kram tillbaka:)
Var på Stiftelsen för något år sedan i Svandammshallen. Tyckte redan då att det var lite speciella människor där, tyvärr. Så denna gång kändes inte så lockande att gå. När konserten var slut så tog HA på sig jackorna. Hörde då att dom var inbjudna gäster av en i bandet… Gillar Stiftelsen musikstil och kommer nog försöka se dem igen ?
HA som i mc-klubben ? Spännande 😉
Jag var nog på samma spelning som du förra gången då och förstår EXAKT vad du menar ?
Och i mitt stilla sinne undrar jag vart de gömmer sig mellan spelningarna 😉
Japp MC-klubben. Dom stod längst bak, vid baren. När spelningen var slut så gick vi dit för att släcka törsten och då tändes lamporna å vips så var jackorna på. Vet du, jag såg dig då men ville inte gå fram å störa ?
Mähhh! Du hade inte stört!!! Jag blir bara glad:)
Jag har inte så stor erfarenhet sv mc-gäng?men nog är väl Uppsalas rätt snälla? Vet att jag och syrran vis olika tillfällen cyklat ensamma förbi deras klubbhus och alltid blivit schysst bemötta. ”Bra att ni tar den här vägen, här finns det inget bus”
?
Det spelar ingen roll hur jävlig en människa är, det är aldrig okej att kalla en tjej slampa. En kvinna i din ålder borde veta det. Så onödigt och smaklöst. Gör om, gör rätt….
Äh jag kommer aldrig att fatta varför man inte får använda vissa ord utan att folk blir kränkta och tar illa vid sig?
Hon var en bitchig slampa. Varken mer eller mindre.
Från svenska synonymer:
(vard., neds.) slinka, hora, lösaktig kvinna; slyna, slamsa, subba; (vard.) slarva, slarvmaja, flamsmaja
Ganska dubbel betydelse alltså, och jag kunde lika gärna skriva subba. Men valde ett annat ord:)
Du får tycka vad du vill om det men en tjej som attackerar mig på det där viset förtjänar att få kallas slampa.
Och jag menar alltså inte hora.
Åh, hoppas ni hade det toppen! Ser så ut ?. Haha, jag har också varit med om såna där människor som inte tar hänsyn. Såna som bara står å viftar å slänger och dänger utan att bry sig om att andra existerar.
Åhhh Ryan Star….diggar honom. För ganska många år sen var han med i nån tv-show där ett nyskapat rockband sökte ny sångare. Rockstar supernova har jag för mig om att programmet hette. Det var lite som idol,fast bara rocklåtar:-) Och den person som till slut vann fick då alltså bli sångare i rockbandet. Ryan kom tvåa har jag för mig,minns att jag blev så besviken för jag tyckte han förtjänade vinsten. Lyssns pä hans låt losing your memory,den är grymt bra:-)
Hej Carola, vill bara ”tacka” för en bra och underhållande blogg! Gillar ditt sätt att skriva på o inte minst din humor som du får in både här o där. Skratta gott åt dina rader ska du veta både nu o då, Du är en kvinna helt i min smak, inget grussidullit o tillgjort på nåt sätt o det är så kul att få följa dig o dina sköna kids! Rakt på sak o du står för dina åsikter utan att vara varken dum eller elak mot någon! Så proffsigt!
O när du i några inlägg ibland har tyckt o tänkt vissa saker som har väckt ”uppror” i kommentarsfältet så har jag bara tänkt ; hur kan man bara ens missförstå hur hon menar?. O vrida så dant på dina tankar att man ”går i taket”?!?! Jag hajjar direkt hur du menar o tänker när du berättar o jag har inte minsta tendens att få det till något annat än det du säger.
Kort o gott jag gillar din blogg skarpt, sånt nöje att få läsa dina proffsiga och roliga rader!
Kram Nettan
Åhhh tack ❤❤
Vad glad jag blir:) och så skönt att läsa det du skriver om att du inte missförstår! Ibland undrar jag om jag har nån form av afasi eftersom folk verkligen tolkar helt annorlunda mot hur jag menade.;)
Tack 🙂
I fredags så var ju jag på ett superkul event i Annexet, Globen.
Workout parties!
Ett extremt märkligt men hur kul event som helst:)
Jag undrar hur man kom på det? Men det är en strålande idé.
Man bjuder in cirka tretusen träningsintresserade och så kör man två tuffa träningspass tillsammans. Häpp!
Jag blev inbjuden till en tjejträff i eventet, av Sofie som jag känt länge och Nettan som var en ny bekantskap. Totalt tror jag vi var tio tjejer. Hur trevliga som helst!
Jag började med att missa tåget:/ Svor över busschauffören som lyckades blu sju minuter sen på 300 meter. Vi såg när han körde ner till ändhållplatsen,, i god tid innan avgång och sen kom han alltså inte förrän sju minuter sent, och fortsatte söla hela vägen ner på stan. Jag borde ha haft 10-15 minuter på mig från buss till tåg och det räcker om man så går baklänges, men nu missade jag tåget med typ fem minuter. Fuck Uppsalabuss helt enkelt.
Jag hade inte bråttom egentligen men eftersom jag skulle möta upp Johanna på centralen i Stockholm kändes det surt att hon fick vänta extra länge. Men hon messade en bild på en kaffe och energiboll, som svar, så jag kontrade med min kaffe och banan:)
Kom fram, letade reda på Johanna och kramades lite. Det var så länge sen vi sågs, och jag gillar henne, hon är så jäkla positiv och härlig:)
Vi tog oss med tunnelbana till Globen, och var stolta som tuppar, lantlollor som vi är:) Kände oss oövervinneliga. Eftersom man måste ladda med kolhydrater inför träning så käkade vi på Donken innan det var dags att möta upp övriga tjejer. Sofie och Nettan hade fixat träningskläder till oss alla, så jäkla coola!
Det var linne till, men jag fegade ur där och kände att det fick räcka med brallorna:) Men tjejerna som hade båda och var supersnygga! Äh, ärligt – jag måste tajta till magflobbet först…. Sen ska jag med glädje ha hela setet på:)
De kommer från Gavelo och det fanns massa coola och snygga, helt utanför min comfortzone som alltid har svarta, men jag tror jag ska köpa ett par till, det fanns med dödskallar på bla…♥ Än så länge har jag inget att klaga på, de har lite högre midja och sitter kanonbra, svinsköna.
Och de ger verkligen hopp om våren:)
Jag har haft dem på alla träningar sen dess, sköljer upp dem i ättiksvatten och hänger upp, efter råd från er:)
Vi gick in, och ställde oss i ett hörn och vi som inte svidat om i garaget, bytte om här. Jajemen mitt bland alla men vi tänkte att ingen har tid att bry sig;) Kön till garderoben sen var inte nådig, det tog evigheter att lämna in jacka, skor och väska. Under tiden hann jag berätta för Johanna exakt vad jag tyckte om Ruffie 🙂
Vi hade det som gästpass på Friskis för några år sen, och det är en form av parträning, där man är väldigt fysisk med varandra. Vi snackar om att sitta på varandras ryggar och göra knäböj eller lyfta och bära varandra. Jag har svårt med kroppskontakt med folk jag inte känner, och i svettigt tillstånd blir det en pina:D
Nu har jag kommit en bit på vägen och tur var väl det för efter att vi minglat runt lite, hängt med Pansar i poolen,
och snackat massa skit så klev Simon Sköld upp på scenen för att hålla i det första passet. Han är MMA-kille….om jag tänkt efter en enda sekund så hade jag ju kunnat klura ut att det skulle bli ett kramkalaspass:D
Bild snodd från hans instagram.
Johanna bara skrattade åt mig och så teamade vi ihop oss, och körde ett typ ruffie-pass. Mycket kroppskontakt:)
Nu känner jag Johanna och det var faktiskt inte jobbigt att vara nära-nära-nära henne, utan det var skitkul. Och jobbigt! Vad sägs om att hålla i partnerns ena fot och hoppa på den andra? Det suger fint. Eller ligga skavfötters, hålla varandra i händerna och sen lyfta fötter och rumpa från sida till sida, alltså gnugga rumpa om man inte orkar lyfta höfterna högt nog:) Det blev många gapskratt.
Jag hade sån träningsvärk efter tre tuffa pass tre dagar i rad att vissa saker blev svinjobbiga, jag var helt slut i axlarna redan innan tex.
Men det var så roligt!
Lite paus och sen var det Michaela Laurens tur att hålla pass. Hon är boxare, och det var ett boxpass, vilket är minst lika jobbigt som ruffie, men aningens mindre närkontakt:)
Så roligt det med! Vi har gått på boxpass ibland, och nu längtar jag efter det igen, det är galet jobbig träning.
Efter detta pass var det en överraskning, och det var Phoenix, Gladiatorn som lärde oss dansa salsa på fem minuter. Haha, att svänga på höfterna är INTE min paradgren, och koordination är jag sämst på, men vad gör det? Bara att skutta lite hit och dit och se glad ut funkar:) Återigen, tretusen personer som dansar salsa, det är mäktigt.
Sen dags för party!
Värdelösa bilder, jag vet.
Det var dans och hög musik men de flesta ställde sig i garderobskön, som var l å n g. Vi dansade och snackade och gick en sväng runt i lokalen, det var en del utställare där.
Och sen var det slut:)
Det låter kanske inte så kul, men det var jäkligt annorlunda, och bara det här att 3000 personer gör burpies ihop är ju asfräckt. Stämningen var HÖG. Jag kommer försöka gå nästa gång igen helt klart.
Jag fick skjuts till centralen och satt sen och snackade med Nettan en stund innan våra tåg gick.
På väg hem var jag trött och seg, men det gick ju över efter att precis ha missat bussen hem. Blir så trött på att de inte kan samköra busstrafiken som de gjorde förr. Nu kommer tåget in, och min buss går exakt samtidigt, och även den alternativa buss jag har. Buhu. Att vänta 30 minuter på att åka i tio suger:) Usch vad jag klagar, sorry!
Men man blir pigg;)
En kort promenad sista biten och sen ut med Doris innan jag hamnade i soffan. Där jag sen satt och inte orkade göra ett enda dugg, inte ens ta mig till sängen..då är det segt i både muskler och huvud.
Oh gud, ny smak på Loka, gurka och mynta…smakade som kräftspad, minus det salta. Urk, never again! Men Vitamin Wells nya smak – mumsfilibabba!Det var en härlig dag. Ett jättekul event, superkul att träffa alla tjejerna, och väldigt roligt att få träna sådär.
Dagen efter vaknade jag med vader som granit, hade så ont i dem efter att ha hoppat på ett ben, två ben, ett ben igen och studsat hit och dit. Det värkte överallt, som sagt så hade jag tränat hårt flera dagar i rad.
David hade cirkelfys som vi var bokade på och det var så skönt att få köra igenom alla stenhårda ömmande muskler, träning är verkligen bästa boten för träningsvärk!
Älskar att de har ett pass CF kl 15.30 på lördagen. Ofta ligger passen före lunch då och jag eh…typ sover då:)
Men detta kommer vi kunna gå regelbundet på, jippie! Verkar vara David och Olle som turas om – perfekt för de är favoriter båda två.
Och till dig som kom fram och hälsade på mig på Workout parties – ♥ tack:)
Jag tycker det är SÅ kul när ni gör det! Oftast verkar jag nog helt off för jag blir så förvånad och vet aldrig vad jag ska säga, men jag uppskattar det massor. SÅ tack!
Så kul att du kom! Får väl se om vi kan få ihop ett event till nästa Workout Parties också 😉 Då ska jag se till att inte vara skadad och också kunna ge 100% ! 😉
Jag har också lyckats övertalas om samma sak… Just nu vet jag inte om jag orkar springa många metrar alls. Förresten springa och springa.. På måndag kör jag igång det tolvveckorsprogram som finns på Iforms sida då ska jag vara i form för vårruset! Så det finns hjälp att ta till! Lycka till!
Jag har ju alltid varit synnerligen straight. Alldeles väldigt ointresserad av tjejer och tämligen väldigt intresserad av män:)
Det lär ju knappats ha undgått någon alla mina ”crusher” på diverse snygga heta män:)
Men om jag nu skulle få för mig att … byta lag… så att säga;), så har jag några tjejer jag kan tänka mig att gifta mig med.
Några av dem träffade jag idag, på en väldigt snabbt ”hopkallad” lunch.
Alltså ingen kan ju anklaga Tinas fästman Björn för att vara världens bästa gruppfotograf;) men han är förlåten eftersom han var väldigt trevlig:)
(Det där ”tjock och stel” som jag kände mig som, det SYNS liksom åxå;) Hej David vill du bli min pt? Jag behöver en killer som gapar på mig;) )
Tina och Björn skulle till Uppsala i ett ärende och hon passade på att höra med oss om vi ville ses, och det ville vi såklart. Mirka tog med Nellie och Älva, och jag Jordan och Jamie så de fick leka, de fyra passar perfekt ihop, och det gäller att passa på. Sussi känner jag sen många år. vi har hängt på kyrkis tillsammans, och jag var grymt imponerad av att hon hade sex barn när jag hade fyra. Sen fick hon en sjua och jag nio så vi har en historia. Hon och Tina känner varandra sen ett antal år. men Mirka och Sussi hade nog aldrig träffats(?)
Jag är den i det här gänget som är minst organiserad och effektiv:) De andra mammorna är uppe med tuppen och skurar och fejar medan jag ligger och drar mig som en tonåring och helst smiter från hushållsgöromålen;)
Nä, jag GÖR det ju, men de här tjejerna har den DÄR genen, ni vet. Den som jag saknar. Den som gör att det blir skinande rent och blankt där de går fram utan att det liksom märks att de gör saker. Sussi berättade hur hon en morgon ställde in en form i ugnen och hennes man frågade vad det var?
– En sockerkaka. Märkte du inte att jag vispade ihop den? – Nä?
Jag är helt klart inte sån:) Jag suckar och pustar över att det är tråkigt att diska och städa och alla helst, fast det händer ju aldrig, så vill jag ha lite beröm för att jag gör det;)
Jag vill gifta mig och flytta ihop med valfri morsa av ovanstående.
Fast nu spelar jag ju i andra laget förstås, men OM:)
Vi hade en härlig och trevlig lunch. Eftersom det var snabba ryck så samlades vi på IKEA.. Enkelt, smidigt, man blir mätt och det finns lekrum för kidsen.
Nästa gång, och det ska bli snart det var vi rörande överens om, så ska vi ses längre, och kanske till och med göra Uppsala lite osäkert och dansa på borden samtidigt som vi svingar en eller fem bägare med öl;)
Tack för idag tjejer, och ses snart ♥
När vi skiljdes åt var ungarna sura för att de inte fått äta, vi lämnade ju in dem i lekrummet och käkade bara vi vuxna;) så Mirka och jag körde tvärsöver vägen och gick in på MAX och de fick äta hamburgare. Vi uppdaterade oss på hur jul och nyår varit, vi har inte setts på ett tag, men snackat i mobilen, Sista vi sågs så hade Mirka precis köpt nya torkarblad som hon försökte få fast, den ena gick finfint, men den andra passade inte. Idag gjorde jag henne sällskap in på Biltema tväröver vägen (igen fast åt ett annat håll) från MAX och hon köpte en ny. Som inte heller passade:) Till saken hör att hon kollade och trippelkollade och pratade med två personal i kundtjänst för att få det rätt, men det blev fel.
Jag lämnade henne att gå tillbaka in och byta och åkte hem:)
Mina blad är dåliga de med, men finns inte på Biltema så jag får vackert köpa snordyra på verkstan. Dit jag ändå måste förbi för nån måste lyssna på min bil som låter konstigt. Nåt svårbeskrivet ljud som hörs inne men inte ute. I hate saker jag inte kan åtgärda direkt.
På väg hem så stannade vi på ICA och shoppade lite, Jamie som kan vara väldigt smart ibland sniffade i luften och sa silkeslent:
– Åhhh vad gott det luktar om chokladmunkar! Ni sparade aldrig någon åt mig….
Han var sjuk när det av nån anledning köptes munkar sist. Givetvis så köpte jag:) Kan ha något att göra med att jag själv fick korn på vaniljhjärtan, nybakade som låg där och såg underbara ut….;)
Sen hem, och fixa lite med diverse saker innan jag bytte om till träningskläder. Årets första träningspass.
PowerHour med David:)
Corrinda var med, och vi hämtade upp Janelle på vägen, de har ju ingen bil för tillfället. Och med ”på vägen” menas alltså andra sidan stan mot där vi bor, och halvvägs tillbaka där Friskis ena lokal ligger, och så tillbaka efteråt:) The things you do. Men, eftersom det handlar om tjänster och gentjänster, och om att det är så man gör så är det liksom helt okey, om bara tiden finns.
David har varit Corrindas fystränare och gillar när hon kommer för då kan han pusha henne lite extra;) och eftersom hon aldrig bangar en utmaning så är det kul att se. På slutet så har han nu bestämt att vi ska ha rusher. Jag hatar att springa. jag gör det bara om jag absolut måste, och det är inte en enda kille jag skulle springa för. Förutom David då;) Men jag mesar alltid;)
Han är lång och snabb som en jädra gepard. När jag tar mitt första steg så är han halvvägs;)
När jag idag insåg att Corrinda tog rygg på honom och såg ut att jogga lite lätt så blev jag gruvligt imponerad av min tredje dotter:) Hon spelar ju basket och det är ju en sport med många explosiva rusher så hon tyckte inte ens att det var värt att bli impad av Men jag blev det ändå:)
Så hem och förbi ICA igen för middagen var slut hemma, och så fick jag ett mess från en kompis:
– Görs?
– Snart duscha, svarade jag och så ringde det på dörren och där stod kompisen och flinade och jag tappade hakan:) På snabbvisit i stan så han passade på att komma och säga hej.. Han fick en kopp kaffe och sen iväg igen, och jag hoppade in i duschen. Sen har jag mest inte gjort mer än väntat på Corrinda. Viska se Prison Break och hon ville hänga med kompisar först….mutter mutter.;) Jo, jag har tvättat och vikt lite tvätt. Fixat i köket, noppat ögonbrynen för jag tänkt visa er mina snygga fransar som Dau gjort. Jag törs inte göra det annars för ni påpekar alltid att jag borde fixa brynen;) Jag fick L-fransar denna gång igen, det ser väldigt naturligt ut och jag gillar dem. Hon får alltid fria händer att göra vad hon vill för hon har så bra koll. Men, efter att ha plockat bort massa strån så blev jag ju alldeles röd och inte så snygg;)
Ni får vänta till i morgon:)
Lovelia ville gärna hitta på något i morgon, så det är tanken, Vi har ju vänt på dygnet allihopa, idag väckte jag småkillarna vid elva för att vi skulle iväg, efter att ha vaknat av väckarklockan själv en kvart tidigare;) Inte en enda unge var uppe i huset då, och det är inte onormalt att de sover till tolv och är uppe till tolv. Inga problem för mig som är en kväll- och nattmänniska deluxe:) det är mer normalt för mig än att kvista upp earlybirdy.
Vad vi ska hitta på får avgöras av dagsformen på både väder och ungar. Och morsa:)
Som det verkar ska det bli kallare nu, och kommer det snö kan vi ju göra nåt ute, men annars är det inte ett dugg mysigt ute nu. Det är fortfarande den här fuktiga råkalla luften som kryper in under skinnet på en, den som är så svår att värja sig emot. Inga kläder är tillräckliga. Annars hade de ett önskemål om att åka och shoppa:) och det kan man ju göra oavsett vädret. Vi får se helt enkelt.
Ni var några stycken som nappade på mitt Hälsocoach-fiskande:) och det är jättekul!
Jag återkommer till er så fort jag hinner, för givetvis ska vi hitta på nåt, ni kan börja förbereda er:)
Spännande det där med dygnsrytm. Jag och barnen vaknar nästan alltid före sju på morgonen oavsett vardag eller helg eller jullov eller semester. Är vi lediga läser vi böcker och myser med gemensam lyxfrukost. Bästa tiden på dagen tycker vi alla tre. Istället är vi sällan vakna efter nio på kvällen…
Carola Wetterholm, niobarnsmamma från Uppsala, som medverkat i Familjen Annorlunda. Numera ensam med alla barnen på heltid. Vi är en stor familj, men den funkar precis som alla andras, kanske lite mer av allt bara . Tvätt och mat...och ytterkläder i den trånga hallen... Ett är säkert och det är att det blir aldrig tråkigt med nio barn i familjen! Maila mig? Gärna :) Här : carolawetterholm@gmail.com
Även om ni inte blev chockade av mina fantastiska inredningsbilder, så kan detta vara ett bra tips om ni vill baka till påsk:)
