Igår var det den 22 maj. En dag som så länge varit en dag att fira. Det var den dagen som vi träffades, han som är pappa till mina barn och jag. Den dagen kommer trots att det blev som det blev alltid vara speciell.

Vanans makt är stor:)

Jag skrev häromdagen att det var tio år sen mitt bröllop, och i och med det så insåg jag där och då i skrivande stund att det fan är trettio jäkla år sen som vi träffades. Det är så sjukt länge att jag storknar lite.

Jag sörjde det en del precis när han stack, att jag mest troligt aldrig kommer uppnå den längden på ett förhållande igen. Kommer liksom aldrig ha chansen att fira guldbröllop med någon annan.

Vi träffades som väldigt unga, var typ sjutton år och gick i skolan.

Helt ärligt så hade jag fullt sjå med alla snygga killar som traskade omkring på min skola, vi hade MÅNGA, och han var en i mängden. Nej, det här lät galet;) Jag menar inte att jag var nån partypingla som hoppade runt mellan killarna, jag TITTADE bara:) Helt i enlighet med min mesighet och blyghet.

Men det fanns så många som jag liksom hade ett gott öga till utan att för den sakens skull våga göra något. Minns kanske mest och bäst Henrik. Utan efternamn tror jag, vågar fan inte skriva det då det inte direkt är vanligt;) Han blev apsur när han såg mig på bio med en annan kille, gav mig onda ögat och smällde upp dörren ut så det ekade i hela kvarteret. Ohhh den blicken jag fick då hade kunnat döda. Synd att han liksom inte visat det tidigare;) Sen försvann han från min radar i flera veckor, totalt osynlig i skolan av nån anledning. Det var inte exmaken jag var på bio med, men jag träffade honom strax efter och flera år senare berättade han att Henrik tryckt upp honom mot en vägg i skolan och fräst något om mig. Sur över att ha blivit brädad;)  Det hade kunnat bli väldigt bra. Han är nog gift med tjejen han träffade för typ 30 år sen efter den där biokvällen;) och han är nån hög hotshotföretagare politiker eller advokat eller så där. Har inte googlat så noga;) Men fatta hur annorlunda det hade kunnat vara om inte….haha.

Nä, jag funderar sällan i de banorna. Det finns några tillfällen i livet där OM INTE eller OM är ofrånkomliga att tänka på ibland, men med facit i handen typ, så är det inte mycket jag ångrat i mitt liv.

Just den händelsen ovan har tydligen etsat sig fast insåg jag nu,;)har inte tänkt på den på länge men nu minns jag den kristallklart. Bra minne har jag i alla fall:) Om än selektivt.

Men i stort är jag nöjd över mina val.

Vi blev i alla fall ett par, och det var vi sen i 26 år. Med med och motgångar men ändå alltid med samma gemensamma värderingar och mål. Vi kompletterade varandra. Vi hade det bra. Vi litade på varandra.

Han har alltid sagt att OM han skulle ledsna, OM han skulle träffa nån ny så skulle han göra slut först. Vi har diskuterat det massor av gånger när vänner och bekanta drabbats av strul i förhållandena. Jag har ALDRIG haft anledning att tvivla på honom.

Tills strax efter att Jamie föddes.

Jag har en hyfsat bra magkänsla. Lyssnar jag på den så blir det sällan fel, men när den nu började skicka varningssignaler så kände jag mest bara att det var jag som var dum. För det var så subtilt i början. Det smög på. Jag vet inte om det är vanligt eller inte för jag har tack och lov aldrig varit med om det tidigare, men jag tog på mig massor. Tänkte att det är väl jag som tjatar/kräver/gnäller….

Och backade. Och backade och backade. Försökte jämna ut vägen för honom. göra hans liv enklare. Underlätta. Ta över de bördor jag kunde.

Han har varit en bra man. det var han som hade de mesta kontakterna med skola tex, eftersom jag alltid hade en liten bebis och en tvååring så tog han i princip alla utvecklingssamtal och föräldramöten. Han handlade oftast på väg hem från jobbet, och han försökte prioritera familjen.

Nu lassade han över det på mig, och kom hem senare och senare. Idag vet jag att han inte alls var tvungen att jobba, utan han var med henne. Förvisso jobbade de ihop, men det spelar ingen roll i det hela, han valde henne.

Vetskapen om att jag backade och försökte underlätta för hans välmåendes skull, för att han inte skulle gå in i väggen och att han i stället var med en annan  kvinna. Jamen vafan. Idag skulle jag kunna skjuta mig själv som var så djävulskt korkad. Eller korkad…omtänksam kanske är mer rätt ord.

Hur som helst, det blev som det blev. Jag borde ha kastat mig i armarna på Henrik i stället den där vinterdagen 1987;) så hade jag kanske besparat mig det. Å andra sidan hade jag knappast haft mina fantastiska nio ungar:)

Man kan inte ångra saker som gav ett fantastiskt resultat på vissa områden ♥

Jag ångrar inte mina år med honom. Jag kan se tillbaka på dem med vetskap om att jag haft det bra. Han smutskastade i princip alla våra år tillsammans när han gick. Han anklagar mig för att ha tvingat mig till alla barnen, speciellt de två minsta killarna skulle aldrig fötts enligt honom…Med andra ord är det en (två)indirekt våldtäktsanklagelse, men säger man det så fattar han inte ett dugg. (Ni vet, min ljudisolerade fängelsehåla..;))

Jag VET att han bullshittar. Jag VET att han varit nöjd och happyhappy med våra år han med. Men det gör ont att han säger annat. Att han intalat sig annat.

Eller vänta. Det GJORDE ont.

Idag tycker jag mest synd om honom. En man som inte bara dumpade sin fru sen miljoner år, utan även sina barn. En man som inte klarar av att göra det snyggt. Som fegar.

Hela den här skilsmässan är hans förlust. På alla sätt och vis.

Igår var jag och handlade presenter till Novalie, och sa till kassörskan att det var en födelsedagspresent. Hon sa då att hon fyllde år igår. Den 22 maj. Jag gratulerade och sa att det var en bra dag, och när hon förväntade sig en förklaring så tystnade jag. Inte fan kan jag säga att det varit min bröllopsdag, men nu är skild, det låter för tragiskt;)

Men det har för mig varit en bra dag i så många år:) så jag fortsätter att liksom göra den till en lite speciell dag. För mig själv:)

2013 var bara jobbigt och vidrigt förvisso eftersom han liksom tajmade att skicka skilsmässopappren så de kom i brevlådan precis dagen innan… så den glömmer vi.

2014 smaskade jag i mig nån sushi utan ris, vad nu det det heter, sashimi kanske? Tror det var med Mirka.:)

Mest dyrt och inte så mättande:)

22 maj 2015 klättrade jag upp på Skuleberget med min Hälsocoachklass:)Ja jag är fett drabbad av svindel här, kunde inte vända mig och titta ner;) och vi var ändå inte ens halvvägs. Jag gjorde det, satan vad stolt jag är:)

2016 så var jag nog sjuk, men lite senare i maj så andades jag samma luft som Johnny Depp på Gröna lund och det levde jag länge på;)

Jäklar var cool han är..♥

Och i år så vakade jag in den 22:a med Tre Kronor och ett VM-guld.:)

Sen tränade jag med bästaste David, och åkte därefter hem och duschade innan jag tog med killarna till Gränby på en sen lunch. Alltid sushi om man kan välja sushi:)

Killarna som då inte skull funnits om exmaken inte blivit tvingad….suck. Extra spännande är det eftersom det är de han umgås mest med…;) Ord, bara ord som låter bra i hans huvud, brukar syrran säga, och det är sant.

Sägs de högt så låter de bara sjuka. Lite som troll som spricker i solen;)

Och sen….sen klev jag in på Tele2 och köpte mig en ny mobil:)

Efter att ha funderat, vridit och vänt på det i flera månader så gjorde jag äntligen slag i saken och köpte en. Och byter därmed bort 3 som operatör. De frågade varför när jag ringde och sa upp det, men de kan inte direkt tjata när jag säger att deras täckning inte funkar där jag är. Det är liksom själva grunden i att ha en mobil:)

Nu väntar jag på att den ska landa på Posten, tills dess har jag ett skal så jag kan vänja mig vid storleken:)

Kändes som att en 30 årsdag var värd att fira hejdundrande, även om den inte är korrekt;)

Sen avslutade jag dagen med att åka till Arlanda och hämta hem mina föräldrar som varit i Albanien.

De hade sagt att de skulle ta taxi, men eftersom de landade vid midnatt och inte runt 02 som jag trott, så kunde väl jag lika gärna hämta, det är ju inte som att jag sover då;) När vi kom från London mitt i natten så var det inte direkt att det kryllade av taxibilar som ville köra till Uppsala, de var mer inne på Stockholm.

Lite nervöst ändå om de skulle ha bokat en taxi eftersom jag inte fick tag i dem via sms. De jobbar lite så att de stänger av mobilerna nämligen, svårt att nå dem med andra ord. Men jag stod där och väntade en stund, och så kom de.

Skjutsade hem dem, snackade lite och var hemma vid 02.

Slog in paket till Novalie och sen var det sovdags.

Idag är det hennes födelsedag, men det ska jag ta i ett eget inlägg:)

Tillbaka senare!

Jaha, så vaknar man till en dag som inte alls är som den man somnade ifrån. Jäkla väder att variera.

Jag hörde att det regnade under natten, men tyckte inte att det var varken länge eller mycket, men när jag klev ut så var det ordentligt blött.’Givetvis eftersom jag ”glömt” att bära in en trämöbel som jag släpat ut ur husvagnen för att komma in:) Den är i behandlat trä så den klarar sig, men så typiskt. Värre är nog att den placerades i snigelheaven…brr.

Igår såg jag på Trixies snapchat att hon badat…! 14 grader varmt och de hade simmat runt en lång stund, ut till den lilla flotten som ligger där ett tjugotal meter ut. Jag hade frusit ihjäl, men är glad att hon inte gjorde det:)

Jag skulle ha passet mellan 11.30 och 14.00 på klassresan, så jag åkte till Fjällnora så jag var där några minuter över halv. ( jag lite sen, jag vet, jag hatar det) Ungarna och några föräldrar höll till på ett fält precis vid parkeringen och spelade fotboll och kubb, så jag parkerade bara och hakade på. Träffade en ”ny” mamma, vars barn även ska gå med Trixie i Katarinakskolan i höst, så vi stod och snackade mest hela tiden.Älskar att träffa trevliga människor. De har bott utomlands i många år, därav att jag inte träffat henne tidigare. Hennes man var en gammal bekantskap från förr, vi är uppvuxna i samma område.:) Den här världen är bra liten ändå.

Det grillades korv, och jag stod bara och snackade:)

Jag fick en korv i handen av en av papporna och fortsatte snacka:)

Jag gick upp till femkampen, snackandes:)

Och sen snackade jag hela vägen tillbaka till bilarna:)

Massa snack och det med bara trevligt folk.:) Jag fick pilkastningsstationen tilldelad, och förutom det var det stövelkast, bollkast och spika spik i bräda.

Hur lagom och kul som helst.

Det var så välordnat av de föräldrarna som haft ansvar, att det bara rullade på.

Det är väldigt vackert i Fjällnora, och så här års är det inte överbefolkat som på sommaren.

En vacker tjej har jag också ♥ Trixie.

När det var dags att packa in i bilarna så hoppade Trixie och fem till in i min och sen skjutsade jag hem efter önskemål. Vi var hemma vid halv tre och hon gick och lade sig en stund, trött som en gnu efter att ha sovit lite få timmar. Som det ska vara:)

Vädret var kvavt och jag blev seg och trött. Hade tänkt messa syrran om att gå ut och häva obscena mängder öl ikväll;), men blev alldeles klubbad. Fattar inte varför det ska vara så bråkigt med lågtryck? Jaja, nästa vecka kanske.

I stället tvättade jag lite, flyttade runt på lite saker, pratade i telefon, lagade middag och sen samlades vi alla i soffan för att kolla på Pirates of the Caribbean:)

Jag älskar de filmerna. Kan ha att göra med att jag älskar Captain Jack Sparrow kanske? Men det är spektakulära påkostade kostymfilmer och jag gillar det. Action och lite kärlek, helt perfekt.

I veckan som kommer nu är det ju premiär på den nya Pirates filmen och jag ska se den ihop med Karin och Vlad enligt deras önskemål:) Kanske kan lura ut dem på lite öl? Måste kolla hur vi sa, och vilken dag det är premiär.

Tajming:) Onsdag 24maj sa de precis på Tv. Trailern rullar ju rätt friskt.

Nu sitter jag och har fastnat framför Braveheart, med Mel Gibson.

Det är Mirkas fel:) Hon sa att hon slökollade på den och jag bytte kanal för vi diskuterade hur snygg Mel Gibson var i den. Den är flera timmar lång öven utan reklam, men det gör inget, det var länge sen jag såg den.. Jäklar vad bra filmer det gjordes då på typ 90-talet! Robin Hood, Prince of thieves med Kevin Costner, Dödlig vapen 1+2+3+många:) och så kom jag inte på några fler….;)

Jag har ”tvingat” ungarna att se Robin Hood, och alla har varit så tveksamma, men sen har de älskat den.

Det finns få sånger som är så vackra som ledmotivet till den, Bryan Adams Everything I do.

Gosh fast det är så många år sen den kom, fast låten spelas så ofta på radio så nog fasen får jag tårar i ögonen och kan inte låta bli att sjunga med. ♥

Nu ska jag se slutet på den, och sen sova.

Natti natti

Igår var det sol och ljuvligt väder:)

Jag fick äntligen det där ”vårrycket” som brukar drabba mig mycket tidigare men det har ju varit svinkallt och aptrist att vara ute. Igår röjde jag poolrummet:) Påbörjade iaf.

Novalie fick hjälpa mig att bära ut våra två stora glasbord och alla stolar till det. Eller stolarna var nog utflyttade redan, men det var lite annat jox. Sen fanns det ju plötsligt utrymme att röja på, och jag har skurat av borden och plockat ur nåt skåp. Vi har en fancypancy gasolgrill där inne. Det var det i alla fall när de som bodde här innan oss byggde huset;) Jag HATAR gasol, får ont i själen av det, även om jag vet hur det funkar och jag kan hantera det. Men jag tycker det är läskigt. I husvagnen har jag tagit bort gasoltuberna och vi kör bara på el. Jag vägrar att använda poolrums grillen, fast nu fick jag lite lust att testa ändå:)

Ska kolla hur ledningarna ser ut  och sen kanske skaffa ny tub. Kanske. Skåpet under är husrum för diverse poolgrejor och annat löst. Jag har nu kastat bort det mesta, och ställt in saker relaterat till pool eller Äta i poolrummet där.

Det låter fränare än det är förresten – poolrum. Det är ett jäkla stort uterum, oisolerat , fuktigt och med en stor gammal pool som jag inte vågar fylla upp med vatten för den är så rostig i sargen. Och så är det nåt fel på pumpen, och så måste jag klättra upp på taket och koppla på solfångarna som säkert är trasiga;) Allt är från 1973 så det är nästan nytt;) hehe.

Poolduken och pumpen är några år bara, men det mesta behöver massa jobb och jag pallar inte. Jag trivs ändå inte där inne och det funkar fint som skräprum.

Jag råkade lyfta blicken upp mot ett hörn där inne…. och skåda!

Min brudbukett 🙂 Den skira spindelväven ramar in på ett sprött vis. Beautiful. Inredningsdetalj deluxe:)

Även brudnäbbarnas små buketter fanns kvar…Tjusigt värre.

Det är i dagarna 10 år sen vi gifte oss. Den 22 maj, då vi varit ihop i tjugo år. Med andra ord skulle vi ha varit ett par i 30 år i dagarna. Insåg jag exakt nu. Om inte….;) Det är ju även i dagarna fyra år sen som skilsmässopappren kom med posten…typ dagen innan vår bröllopsdag.

Finkänslighet är överskattat. Jag försöker glömma den känslan, det slaget i magen som på allvar fick mig att krypa ihop på golvet i hallen och kippa efter luft. För att sen för första gången på flera månader ringa honom. Bara för att bli bortklickad. Som sagt, man kan sköta saker på olika vis. Fram till dess så trodde jag på allvar att han bara fått en tillfällig flipp i huvudet, men då, med pappren från tingsrätten i handen insåg jag att det var på riktigt. Han ville skiljas, och han ville göra det utan att ens våga säga det till mig face to face. Jag tror aldrig att jag har varit mer förtvivlad än då. Eller hatat mer än då. Jag tror heller inte att min pappa som kom hem till mig då, någonsin varken förr eller senare sett mig i det skabbiga tillståndet. Sorry för det ♥

Min brudbukett var vacker när det begav sig. Typ i rosa och vitt om jag inte missminner mig. Men det var aldrig tanken att spara den såhär:) Den var dock väldigt fin i torkat tillstånd i några år, och fick hänga kvar. Nu ser den ju ut som nåt ur en skräckfilm;)

Jadå, jag ska kasta den, ska bara klättra upp och låta bli att andas samt sopa ner den i en plastpåse:)

På kvällen var jag tvungen att åka och handla mjölk så jag tog med Novalie och massa återvinning och åkte förbi sopstationen. Normalt tar jag hellre med min återvinning till den stora stationen för där har de öppna containers, bara att kasta i hela påsen, här måste man ju pilla i en burk i taget…

Hatar att slösa tid:) Men fick iväg en del. Bara resten kvar..Typ massor. Och otympligt skit, skulle behöva en sopbil direkt på tomten;) Eller en sådär sopmalare. Och sen en container.

Novalie markerar att vi varit där. Important stuff. Det gör väl alla? 😉

Idag var det ännu mer ljuvligt ute. Ungarnas skola har en gång om året en Kulturdag. De visar upp lite kulturiga saker de gjort och det säljs fika och sånt där.

Jamie och jag åkte dit till tio när det började och sen hängde vi kvar tills det slutade vid halv två. I år hade de gjort lite annorlunda, och det var kanske inte till det bättre, kändes rörigt och ostrukturerat. Men jag gillar det ändå:) Jag stod mest och snackade med andra mammor, och så kikade vi runt några vändor. Helt omöjligt att få skolbarnen att berätta vad de ville att jag skulle vara, så det är bara att glida runt:)

Trixie messade och bad att jag skulle komma till hennes klassrum och testa nåt som hette Make it equal.

Jag travade dit och hon satte mig framför en dator och tyckte att jag skulle göra nåt räknespel. Jag riktig kände hur det krullade sig i hela kroppen och irritationen var ett faktum. Jag hatar fan siffror. De säger mig inte ett skit. Bokstäver gör mig nyfiken och jag älskar dem. Men siffror….”Näe Trixie jag vill inte!” Som en obstinat skitunge bara vägrade jag att göra det och fick lov att gå och fika i stället: Tack Trixie:)

Jag kan inte räkna, det är inget jag hittar på och det är inte för att jag inte försökt. Jag har skitsvårt med de enklaste talen, och räknar på fingrarna eller inte alls. Om man bara d r a a a a r ut lite på svaret och låtsas tänka efter så kommer alltid nån annan och säger svaret:) Eller så använder man en miniräknare. Häpp.

Trixie är på en liten skolresa, de åkte direkt efter skolan. Jag tror att jag är nån klassförälder….brrr, missar alltid sånt eftersom jag tadaaaa….struntar i föräldrarmöten:)

Jag har för länge sen insett att det tas upp ungefär inget intressant på dem och låter bli att gå. Eller nä, jag går om jag kan, men det är nästan alltid så att de lägger flera klassers möten på samma dag och tid och då kan jag omöjligen klona mig. Måste välja alltså. Och hur man än väljer så missar man en del saker. Som klassförälder. Nu brukar jag få vara i de högre klasserna eftersom det oftast går efter klasslistan och vi kommer sist, men i Jordans klass var jag nog i höstas.

Jaja, i morgon ska jag åka dit och göra min plikt:) Lekledare och chaufför hem.

Trixie hade packat själv, det enda hon ville ha hjälp med var att leta reda på en ryggsäck, och sovsäck.

Nu ikväll har de badat….det kan inte ha varit varmt:)

Patricia och Simon åkte och hämtade paket till mig:)

Nyheter på godishyllan:)

Jag ägnade mig åt att skura kylskåpet som ska stå i förtältet. Det har stått i poolrummet, och förra året använde vi det inte eftersom vi inte stod säsong. Nu hittade jag min favoritvisp-skål….;)

I kylskåpet stod den, med något som kanske var grädde för ett eller två år sen…. Jag är lite osäker på när jag använde det senast, men vet att det var till ett kalas när jag bakat tårtor och ungarna blev sjuka. Sen blev det svinkallt ute och kylen slutade kyla. Säkert två år sen.

Vispskålen var grön, dammig och det yrde mögel om den. Fyyyyyy!

Jag har funderat på vart den tagit vägen, men inte haft en tanke på att titta där, jag var säker på att jag tömt allt.

Kylen är nu skurad, med klorin och mögeltvätt, och det står en burk med ättika i den. Just nu doftar det inte speciellt gott där, ättika och klorin….men det blir nog bra:)

Skålen ligger i soporna. Fast det var surt, min favorit. Får köpa en ny på Biltema, hehe.

Nu ska jag hoppa i säng, har kollar på en gammal Rockyfilm, alltid lika bra:)

Natti natti

Jag var så förbannad i natt. Jodå, man kan vara det mitt i natten jag lovar. Jag gick och lade mig sent, och var stört trött efter en intensiv och superrolig helg. Dessutom skulle jag prestera och skriva ett säljande presentationsbrev för en utbildning jag sökt, sista ansökningsdag idag:) Såklart, varför vara i god tid när det räcker med att vara I tid. Det har liksom blivit mitt mantra sista åren. Och det är något positivt i mitt fall för att släppa på kontrollen har varit svårt.

Nej, nu blev det fel ord. Jag får ibland beskyllningar för att jag skulle ha varit kontrollerande i mitt äktenskap, och att någon dansat efter min pipa och minsta vink. Att det var därför jag blev dumpad. De som känner mig vet att det är extremt lustigt eftersom jag inte alls är i närheten av något kontrollfreak, tvärtom. Men att vara ute i sista sekunden är inte min grej, jag har varit sån där som packat väskan en vecka, minst, innan en resa och allt har legat klart och väntat. Det har jag släppt på. I helgen tex, tåget gick vid 10 på fredag morgon, jag packade väskan 23 på torsdagen. Hade tåget gått på eftermiddagen hade jag packat vid lunch. Det är väldigt skönt att slippa oron. För det är nog rätt ord. ORO. Släppa oroskänslan.. Katastroftänket. Tänk om nåt händer så jag inte hinner göra det jag ska i tid….

Idag kan jag tänka. Äh skit samma, då reder det sig ändå:)

I alla fall. Jag skickade in mitt personliga brev och jag kollade klart på Code Black. Upptäckte sent en kväll att det ju är Rob Lowe som är en av läkarna i den serien och plötsligt blev den intressant;)

Haha. Jag tycker om fägring för ögat och själen, so what.

Stod och borstade tänderna när jag hörde någon ropa ”Mamma” och eftersom det i princip aldrig händer nattetid om ingen är sjuk så förväntade jag mig att nån kräkts. Så var det inte, men det var Jamie som ropat och han hade ont i magen. Han låg inne hos mig och jag stoppade om och så fick han ligga på min arm, det gillar han.. Jag är gräsligt förkyld, och hostade och hackade så jag vände mig om när han somnat och hade nästan slumrat in när han viskar: ”Mamma. Jag behöver kräkas” och så högg han tag i hinken jag så påpassligt ställt där. Sen somnade han gott och har sen dess varit pigg.

Jag är alltså förbannad på den andra föräldern. För detta är inte direkt första gången någon av ungarna spyr efter umgänge. Det händer ganska ofta och beror ju på att det äts, fikas, äts, fikas och så lite glass och godis på det. Utan större problem kan de ju käka storfrukost på Ikea, sen fika med läsk och fikabröd, sen lunch gärna hamburgare eller så, fika, glass, och så avsluta med nåt mera onyttigt och fett till middag.

De äter aldrig så normalt, vilket han ju vet. Men han behöver ju inte ligga med en jävla hink i beredskap på natten sen så det skiter väl han i. Jajamen jag är irriterad.

Nu var det en gång och sen bra, klassiskt umgängeskräk. Så här pigg var han sen:)

Jag skjutsade mina föräldrar till Arlanda, hämtade upp dem vid 12. Bytte och körde pappas bil, varför vet jag inte för jag lämnade ju tillbaka den, så det blev mest krångel;) Men det kändes som att det är så det ska vara, och jag gillar ju att köra den. Hade för en gångs skull inga problem att ta mig ut från Arlanda, brukar alltid hamna i fel fil eller så men denna gång susade det bara på.

De ska till…..öhhh, Albanien tror jag det var? Min mamma fyller jämnt och har ingen lust att vara hemma så de flyr landet:) Det är bra att de gör som de vill. Vi kommer ända fira henne sen:)♥

En singelolycka på väg hem, jag hörde det på radio och hamnade sen precis där ambulans och brandkår körde över motorvägen, och sen tog det bara några minuter innan vi fick köra långsamt förbi olycksplatsen. Bilen hade kört in i räcket, men två personer stod utanför och såg mest bara skamsna ut så det var nog ingen fara. Skönt.

Jag har beställlt fästingmedel till Doris och Smulan från apoteket och passade på att införskaffa nya öronproppar till konserter.

De här är bra, och de är så små att de liksom inte sticker ut som kvastar som mina andra gör. Orangea kvastar med illblå snöre….ser inte klokt ut;) De här är mer diskreta.

Jag hade ett par likdana som de här, men råkade tappa den ena på Bruce Springsteen i somras. Syrran sa nåt och jag skulle ploppa ut den för att lyssna, och viftade till så den for iväg. Att ligga och krypa bland folks ben och fötter längst fram vid kravallstaketet är inte optimalt så jag fick vackert lämna den där.

Nästa konsert är nog Guns´n roses ♥ sen Robbie Williams, Per Gessle, Thåström. Och förresten ljuger jag, jag ska se Takida först:) Ingen koll. Jag hoppas att Ryan Star är förband, men sån tur kanske man inte kan ha.

Älskar konserter:)

Och jag älskar även att vårt lilla husvagnsgäng sen förr är så på samma linje, har samma humor och är så roliga, fast vi inte setts på så många år. Vi håller ju på att försöka få ihop en kväll vi kan träffas och har en konversation på messenger.

Detta är tre olika personer som skriver,i plus mina blå svar. I princip samtidigt. Great minds think a like:)

Jag skrattade högt i soffan, ensam för mig själv, när det första kom.

Vi åkte ju ihop med våra föräldrar, och då var det väldigt mycket matchande träningsoveraller på campingarna. Dels såklart för att det var andra tider, man hade liksom inte det enorma utbud av olika overaller (eller butiker!) utan hittade man något på typ Coop så fanns det i barn, dam, herr och då köpte man det till hela familjen för ”det är ju så praktiskt på campingen”

Nej, vi hade inte likadana! Men många, speciellt de som var med i den fräsiga, exklusiva husvagnsklubben Caravan Club hade…och som vi hånat dem:) Och nu är jag skamsen medlem;)

Nu ska jag kolla på den där serien Swedish Dicks, med Peter Stormare och Johan Glans, har ni sett den? Namnet låter ju ehhhh….alltså som nåt slags mindre rumsrent;) men det handlar visst om privatdeckare.

Ska se om det är nåt.

Hörs snart 🙂

Idag var det dags att återigen köra tetris med bilen på polisens parkering för att kunna gå in och hämta ungarnas pass:) Det är ju synd att man inte vågar chansa på att inte betala p-avgiften just där;) för det tog nog typ fyra minuter max. Jag hade med mig Corrinda och Jamie, den första släppte jag av på skolan och den andra bad om att få åka till Ikea:)

Jo på riktigt. Mina kids älskar att få åka dit:) Jordan och Lovelia blev skitsura när de hörde att vi varit där, UTAN dem…

Jamie ville först äta. Han hade käkat hemma inte allt för långt innan vi åkte så egentligen var han inte hungrig, men petade väl i sig det mesta i alla fall. Jag drack kaffe och åt melonsallad, det var alldeles lagom mycket. Även jag hade ju käkat hemma.

Sen ville han in i leklandet, och jag som inte hade nån lust att flanera runt ensam försökte avstyra men det gick inte alls.

”Du kan titta på blommorna, mamma”

Jaja, okey då:) Jag köpte mina blommor, ett duschdraperi och några glas. Och den här.

Jag har sagt så länge att jag ska ha en, men aldrig kommit till skott. De är ju skitfula. Men jag saknar min vagn när vi är iväg på saker och ting. Jag får alltid bära allas jackor, väskor och diverse annat. Ryggsäck funkar men blir varmt och svettigt, eller tungt. Alltså en Dramaten….. Först senilbrillor sen senilväska.  Jaja…:)

Jag var tvungen att pimpa den så gott jag kunde så fort jag kom hem. Letade reda på alla dödskallar jag hade 🙂

Rätt okey ändå va?

Återstår att se om jag törs ta med den ut sen….;) Men jag kan alltid tvinga nån unge att dra den, hehe.

Sen var det dags att laga mat.

Korv och mos i ugn till ungarna, men jag var sugen på tonfisk. Åhh det är så gott:)

Så jag kokade nån frö-gryn blandning från Paulun tror jag, massa sallad, paprika, gurka, blomkål, Och tonfisk såklart:) Ärthummus till det:) Jajamen, precis som det låter. Egentligen ska man bara ha ärtor, men jag blandade med kikärtor och jäklar så gott. Bara mosa ihop, salta, vitlök, rapsolja och citron.

Corrinda åt senare än vi, hon hade träning, och trodde det var guacamole;) Jag hörde bara hur hon frågade.

Vad. Är. Detta?????? och sen spottade och fräste hon;) Såklart, det är vedervärdigt när man tror att det är något helt annat..

Men det var så gott om man visste vad man skulle stoppa in munnen:)

Sen har jag inte gjort så många knop. Jag har jämfört mobilabonnemang….bah jäkla djungel. men lade ner det för jag fick sån huvudvärk. Lite migränvarning, men tror det är vädret. För det fortsätter ju krångla.

Men lika bra att stänga ner datorn och gå och sova.

Vi hörs i morgon:)

Natti natti.