November 2015
Okategoriserade

Och shoppingen gick..

smärtfritt och var bara trevligt 🙂

Det brukar inte vara så, han hatar att shoppa, min son, nämligen. Gå själv kan funka ibland, men jag är mkt bättre på att snoka reda på bra priser 😉

Jag och Jamie möttes upp med Robban på Intersport. Jag hade glömt att stadium lagt ner där men å andra sidan hittade vi gympadojor med 50% rabatt, och långkallingar som han godkände. Han ska på Flygvapenfrivilliga i helgen, övernattningar och grejor och behövde kittas. Badbrallor gick vi bet på dock. ( ordet Dock får man inte använda som journalist.. Ingen av oss på kursen fattar varför, men tydligen ogillas det av alla redaktörer. Tror det är på väg tillbaka dock 😉 det är ju ett asbra ord)

Sen mötte vi Corrinda och gick och fotade dem för id-kort. Robban satte sig och var nöjd med bilden, men Corrinda som inte fattat ( inte lyssnat de tio gånger jag pratat om det) att det skulle fotas kände sig inte på ” fotohumör”.:)

Men hon blev nöjd ändå, så pass man nu någonsin blir det med pass / id.

Iväg till Swedbank, fyllde i alla papper, och tackar den som bestämt att det räcker med En vårdnadshavare som skriver under, den andra är ju osynlig och vill inte samarbeta fast han låtsas det. Sist tog det flera månader med papper som skickades fram och tillbaka, han fattade inte att de skulle bevittnas eller skrev fel eller så, och så när det ÄNTLIGEN var klart, så behövdes det inte, trots att det var den infon jag fick:/

Så jävla tröttsamt, och slöseri med tid, energi och humör. Men vem bryr sig om mig? Ingen. Honom däremot klemas det med.. När jag orkar ska jag ta den striden. Och då blir den offentlig för Sverige håller på att vränga ut och in på sig för att inte  förnärma papporna. Som då är fria att bete sig som arslen. Och på vems bekostnad får männen vara untouchable ? Vilka får återigen stå tillbaka? Jo just det ja;) Mammorna. Kvinnorna. Längre än så har vi inte kommit, det har helt tippat åt skogen. 

Bah, sorry en parantes, det bubblar upp mellan varven, lite som valfri arkiv vulkan som talar om att den lever genom att puffa lite då och då 😉

Sen kommer utbrottet när man minst anar det.. Hehe;)

Nåväl, sen ändrade vi lite, de gör visst om nåt vid nyår, banken, så nu är det klart. Minns inte vad det var, och så anslöt jag dem till swish. Älskar Swish! Speciellt såhär års när det samlas in 20kr här, 50 där och 35 där. Sex skolungar, en kyrkisunge, och det är många kontanter i kuvert, men swish swosh klart 🙂

Mkt bättre.

Så ville de fika, men tiden var knapp så det blev Pressbyrån 🙂

Bullar och  choklad on the go.

75kr för att stå i p-garage i ca 1,5 timmar, storknar lite men eftersom jag aldrig kunnat det med bussen utan fått parkera långt bort och gått, så känns det jäkligt lyxigt:)

Hem, och sen iväg och träna.

I natt sov jag typ tre timmar, så nu är det sovdags!

Natti natti 🙂

Kommentera

  1. Teresa

    Ja min exman får gärna träffa sina barn men han prioterar ALLTID sig och sin tjej framför barnen
    Han hör inte av sig till ungarna
    Men ett par dagar efter fars dag messade han dem om hur ledsen och besviken han blev när han inte blev uppvaktad
    Han har inte träffat dem på snart 1,1/2 år men farsdag present väntade han sig
    Ja man upphör aldrig att bli förvånad
    Jag har gjort allt för att han ska förstå att barnen behöver sin pappa , men allt bygger på om han har lust !
    Svensk lag är kass barns rätt till båda sina föräldrar gäller endast om båda föräldrarna VILL ha sina barn
    Kram

  2. Jenny

    Här har du en till som kämpar mot Sveriges lagar, så när du tänker ta striden – count me in! Jag är så less på det här systemet och daltandet med papporna.
    Kram till oss starka mammor som orkar med

  3. Malin

    Usch får ont i magen när jag läser.
    Jag har en pappa i min närhet som kämpar sig gul och blå för att få vara med sin dotter.
    Mamman har tagit med sig henne och flyttat hem till sina föräldrar 20 mil bort, utan pappans tillstånd.
    Mamman och barnets mormor gör sitt yttersta för att sabotera allt för pappan och hans umgänge med dottern. Han har kontaktat både soc och advokater som mest tycker att han ska hålla sig tillbaka och låta mamman få göra som hon vill. Vill hon flytta till Thailand (tex) med er dotter så låt hon göra det, ungefär så låter det. Tilläggas bör att de har gemensam vårdnad om barnet!
    Pappor verkar inte ha några rättigheter alls medans åtminstone denna mamma kan göra precis vad hon vill!!

    1. Profilbild
      familjenannorlunda

      Och i mitt fall är det precis tvärtom. Han har alla rättigheter, jag enbart skyldigheter och han träffar dem ju knappt. Tre timmar varannan vecka, och då bara de fyra små.. Om de är friska.. Jag ska tvinga barnen till saker de inte vill, jo exakt så har de sagt, och i nästa sekund kommer : för barnens skull.. Hur det nu är för barnens bästa att även jag sviker?
      Jag är sjukt besviken på vårt rättssamhälle . Berättelsen som du återger bevisar ju att det inte funkar, och att något som är solklart här inte ens kommer på tal där.. Sveriges lagar borde väl vara lika för alla?

    2. Lilian

      Har också en pappa i min närhet ( Min systers son) som kämpar med näbbar och klor för att mamman flyttat ( idet här fallet 80 mil bort) trots gemensam vårdnad. Rektorn på barnet skola som INTE FÅR skriva ut barn från skolan utan bägge föräldrarnas underskrift, om dom har gemensam vårdnad; bara skrattar och säger ” Vi gjorde visst ett litet fel”. Detta lilla fel har gjort att en pappa förlorat vardagskontakten med sitt barn( ialla fall så länge rättsprocess pågår). Han åker så ofta han kan alla dessa mil för att träffa dottern .Och allt verkar vara till mammans fördel. Så det är inte alltid papporna det tänks på. …

  4. Louise

    Den där vulkanen har mer än rätt att få ett stort j*vla utbrott efter allt den har fått stå ut med!
    Kram till dig och dina fina barn <3

Okategoriserade

Shopping

Ska snart åka och shoppa med Robban.

Gympadojor

Badkläder

Underställ

Nåt mer jag glömt.

Och göra Id-kort

Vi ska träffas strax efter 15.. Min gissning är att vi är osams senast en kvart efter det..;)

Nån som sätter emot ? 😜

Kommentera

  1. Pingla

    Möt honom som den sol som han förtjänar att mötas av. Låt honom känna din kärlek. Visa hur glad du är över att ha honom. Le. Delad glädje är inte bara din, den blir hans också.

  2. Caroline

    Att shoppa med min tonårsson är lätt som en plätt. Han vill alltid ha samma grejer som han haft förut. Tror det är femte paret likadana gympadojor han har nu. Har fått uppdatera storleken ibland bara. Likaså jeans, han kör på säkra kort. Allt för att det ska gå snabbt och vara enkelt.

    Tonårsdottern däremot… Vi blir osams innan vi ens kommit fram. Finns inga begränsningar, skulle kunna shoppa jämt. Behöver alltid nya kläder och är oerhört långsam och petnoga. Lite för långt här, lite för kort där, för stort, för litet, för mycket veck, för lite veck, fel färg. Alla butiker ska besökas och noga gås igenom innan hon bestämmer sig. Då är mitt tålamod slut för länge sen!

  3. Annette

    Hej.
    Jag tror dig,har tvillingpojkar som idag är 30 är men jag kommer väl ihåg hur det var,,,,Lycka till.
    Håller tummarna för att ni håller sams.Gillar din blogg.Kram Annette

Allmänt

Ont i ryggen:(

Äsch, kan man skylla på kylan att man har ont i ryggen? Det kan man väl?

Oavsett anledning så känner jag mig färdig för skrotcentralen idag. Jag har ont i ryggen, känns som det sitter en plåt instucken i korsryggen mellan två kotor, inte ett dugg skönt:( Dessutom har jag ont i knät. Jag har opererat det för många år sen, och kanske att det inte är helt som det ska efter det, men större anledning är nog att jag när vi flyttade hit, för bra precis 9,5 år sen vred till knät. Jag bar nån kartong eller så och klev konstigt, vred knät och fick svinont. Så gick det över efter några dagar, men det återkommer. När jag väntade Jordan var det nästan så att jag sökte läkare för att titta efter vad som var fel, för det var precis som att det skramlade runt något där. En liten benbit kanske, eller en avsliten sena som hamnade i kläm. Något var det och ont som satan gjorde det, knät var svullet och gick inte att stödja på. Nu söker jag inte läkare förrän jag absolut måste, och åkte i stället och köpte ett par kryckor:D Lite avlastning och det blev bättre. Till och från hela graviditeten hade jag problem, var säkert för de extra kilona som flög på..;)

Jag kunde på många år inte böja det helt, tills jag en dag var med ungarna i pulkabacken, Jordan var bebis, och lyckades halka i uppförsbacken. Knät böjdes med våld så att jag satt på det, och jag trodde jag skulle få rulla hem, det knakade till så jag hörde det…men sen blev det bättre? Min hobbydiagnos är att senor och muskler var för korta efter att haft ont, och dessutom tränade jag inte på den tiden…mer än lite gympa några gånger i veckan, men att fallet töjde ut det, lossade på bindväven eller nåt sånt.

Nu har det hållit sig i schack länge, jag får ont om jag inte tränar på längre tid, men det händer ytterst sällan, men nu har det gett sig till känna under några månader. Jag ogillar starkt att ha ont, men det hindrar inte träningen utan jag känner ju att den är bra. Framför allt att stretcha ut knät när det är uppvärmt är jäkligt najs.

Men att ha ont i knät samtidigt som ryggen suger. Nån måtta får det ju vara. Jag har haft massa problem med ryggen sen jag började inom vården som 18-åring, men även här har träningen hjälpt. Sist jag hade ett riktigt ryggskott var på Jordans ett-årsdag, innan dess hade jag det säkert nån gång per år.

Den gången, som gärna får vara det sista någonsin, trodde jag på allvar att jag brutit av hela ryggen. Vi sjöng för Jordan, och jag skulle sen av nån oklar anledning lyfta upp honom, och gjorde århundradets sämsta lyft…jag kom direkt från sängen, lyfte honom från bortsidan av en lektunnel mot mig och stod i obalans, och det bara smällde till. Jag stapplade tillbaka till sängen och tårarna sprutade, det gick inte ens att andas så ont gjorde det.

Som tur var var Janelle krasslig och hemma från skolan, så hon kunde ta hand om de små barnen, för givetvis fick jag ingen hjälp från den andra vuxne, han skulle jobba. Jag låg där i sängen och grät, fick värmedyna och ipren, och till råga på allt skit så var det dagen innan vi skulle på Kristallengalan.

Familjen Annorlunda var nominerade i nån kategori, har inte hänt förr och inte senare;)

Det innebar snygga kläder och höga klackar…rimmar illa med ryggskott kan jag meddela.

Det blev bättre under dagen, den akuta smärtan lugnade sig, och framåt lunch gled jag ur sängen, graciös som ett kylskåp och ungefär lika vit i ansiktet av smärta 😉 Det gick ju bra att vara uppe, så länge jag stod upp gjorde det bara ont när jag andades;) Mamma kom med ett Back on track bälte, och Voltarentabletter och plåster att sätta på ryggen. Jag vågade börja tro att jag skulle gå på gala ändå.

Resan till Stockholm var plågsam, att sitta i en bil var smärtsamt, för att inte tala om att försöka räta ut mig när jag skulle kliva ur. Med stödjande ”korsett” under festkläderna, och ett värmeplåster under den, plus fullproppad med ipren så gick det ju att gå på gala, även om jag fick ställa mig upp och stampa i reklampauserna. Höga klackar funkade utmärkt, de var nästan skönare för ryggen underligt nog.

beskär kristallen

Ojoj så ont jag hade, men även skitkul:)

Sen dess har jag inte haft knappt ens ont i ryggen, och har jag nån gång känt av den så har det gett sig med lite VilaVärmeVärkstillande, men nu är det inte alls bra. Misstänker att det är allt sitta vid köksbordet och plugga som gör det, och det ger mig dessutom ont i akterdelen;) Med allt fluff som den har borde det ju rimligen vara som att sitta på moln, men nix, det liksom plattar ut sig åt sidorna;)

Jag har suttit med en powerpoint idag, är halvvägs klar, och har massa annat som ska göras i morgon, men då tror jag att jag ställer mig vid köksön, borde vara skönt för både rygg och rumpa, möjligen att knät protesterar men det tror jag inte, värre att gå än stå:)

 

Och det blev bara massa gnäll dag, sorry, men jag har verkligen inte gjort ett dugg förutom att plugga.

Jo, skjutsat och hämtat på ett kalas…och hämtat paket och lagat mat, jagat Doris som smet…fan hade jag fått tag i henne så hade jag nog kokat soppa på eländet. Jäklar så förbannad jag blir när hon drar. Hon sprintade glatt omkring på alla grannars tomter och struntade högaktningsfullt i att jag ropade. Hon struntade i att jag gick in och stängde dörren med, det brukar hon annars inte tycka om utan då kommer hon rusande, men idag hade hon inga öron alls. Dessutom så fintas hon, låtsas komma nära men inte tillräckligt för att jag ska få tag i henne. Jag vägrar att springa efter henne, och står mest och svär…:/

Vad gör man åt det?

Jodå, jag ska anmäla mig till en valpkurs, bara det att jag inte har tid just nu, men efter nyår lugnar det nog ner sig. Tror jag:)

När hon väl kom in sen så var hon ju lite spak, satt i min famn och var alldeles stilla och tyst. Tittade med de där blanka fina ögonen som ser så ledsna ut när hon lägger den sidan till, men jag var mest förbannad och gick inte alls på det idag. Resten av dagen lydde hon mig. Varje gång nån skulle ut så kom hon rusande, men gick fint och lade sig på sin kudde när jag sa åt henne.

Igår hade jag henne lös en bit utanför tomten, favoritgodiset i näven och hon kom direkt när jag kallade, och vi gick okopplat några meter innan jag inte vågade utmana ödet mer. Idag – inga öron, inte minsta intresse av godiset. Byracka ♥

 

Nu ska jag sova, ha en fantastisk söndag!

Vi har minusgrader här och man fryser halvt ihjäl…konstigt det där, snart har man väl vant sig kanske.

Natti natti 🙂


 

 

Kommentera

  1. Viktoria Björk

    Hej 😀

    Vi har själva en valp som är 5 månader nu 🙂 Bus Bus Bus och visar så tydligt att han vill lära sig o vara till lags. Tyckte det var jättebra tips att ta till sig som några skrev. Hade jättegärna gått valpkurs men finns ingen förrän till våren. 🙁

    Vad har du för ras? Vi har en Shetland sheepdog 🙂

    1. Profilbild
      familjenannorlunda

      Det är ju det! Men lilla skruttet hittar kryphål 😉
      Vi har stor tomt på alla sidor om huset och hon har massa yta att rusa på.. Men föredrar gräset på andra sidan 😉

  2. mia

    Ropa Hej då! Till hunden och göm dig eller låtsas gå ifrån så hunden inte ser dig. Jag gjorde det på min hund, han var dock inte valp. Efter ett par övningar så tittade han alltid efter mig var jag var, när han var okopplad i skogen. Annars har man alltid hunden i koppel. Skälla, jaga, eller att man låter upprörd ger helt fel signaler och hunden kutar bara fortare ifrån dig

  3. Lina

    Skulle du inte operera foten/benet framöver? I så fall kan du kanske be att även knäet kollas upp. Om det är menisken som är ”lös” så kanske den bör fixas till/rensas bort så att den inte trasslar in sig i knäleden.

  4. Från gravid 17 åring till 33 år och 10 barnsmamma

    Jag har oxå väldigt ont i svanken,det går aldrig över ,det är bara bättre och sämre dagar men aldrig bra.
    Kurre har smitit några gånger här med o bara sticker med då har jag slängt mig ner på backen o det är tydligen intressant för då kom han o hur irriterad man än va så fick man vara glad haha nu går jag med koppel men har himla problem med att han drar,har ont i armen jämt då han är så stark..
    Mvh Camilla
    http://www.minstorafamilj.se

  5. annelie

    Ta er till en inhägnad fotbollsplan eller nåt liknande och träna där inkallning. Hundar är olika vår sista nu 9 åriga Golden Lipthon kom inte på inkallning förens han var närmare 3 år. Våra andra Goldenhannar har lärt sig det inom några månader så det är så olika. Som någon skrev så kanske de tycker det är kul när vi ropar och går efter dem.
    Ut på promenad många gånger per dag i koppel och träna gå fint och allt det där andra vardagspysslet som tex stanna vid övergångsställen och invänta ditt komando att börja gå över. Möta andra hundar, cyklar, käppar, barn osv
    och lära sig inte vara nr 1 i familjen utan sitta still och vänta tills du/ni pratat klart med folk ute. Hon skall bara ha en blick eller kanske lite känning i kopplet du skall inte behöva säga till henne.
    Något vår nuvarande Lipthon har gjort som en sport är att när han är lös så tar han sats och rusar nästan rakt på mig men stannar 30 cm ifrån med en bredsladd. Jättejobbigt för jag blir så rädd varje gång för en hund blir tung i den farten.
    Nåt han tydligen tycker är jättekul och svårt att träna bort har inte lyckats än i alla fall.
    Vi har haft Golden sedan 1979 och är inne på vår tredje de har blivit 15 underbara år med varje av dem
    Lycka till och njut av att ha hund
    Annelie thibia.blogg.se

  6. Jenny

    Haha skrattade gott åt att rumpan ”plattar ut sig åt sidorna” 🙂 Hög igenkänningsfaktor på det,åker mkt buss och får alltid så ont i rumpan! Det är verkligen som du säger,istället för att man sitter mjukt på skinkorna så liksom pöser dem över åt sidorna istället:-D

  7. Mia

    Hej
    Ang olydiga/busiga valpar, så ska man aldrig jaga dem.
    Utan sticker valpen så vänd dig om och börja springa åt andra hållet en bit.
    Kommer den ändå inte så fortsätt gå, låt glad, locka men vänd dig inte om.
    Hugg aldrig tag i en valp som kommer fram. Utan låt glad, ge godis och sen koppla eller vad man nu tänkt. Hela tänk på att när valpen väl kommer fram så låt glad. Det ska alltid vara positivt att komma fram till dig.

    Bra blogg ❤️

    Kram

  8. Anna

    Du frågar vad man gör med hunden – jag svarar 🙂
    Håller den i koppel förstås. Och ser till att den inte smiter. Finns risken att den drar när någon öppnar dörren så skaffar man kompostgaller eller barngrind så hunden inte KAN smita. Man har den absolut inte utan koppel varesig på gården eller på promenad. Man skaffar isåntfall en långlina (till en liten hund som doris kan det funka med en tvättlina eller liknande, men icke-plats brukar vara skönare) och kopplar i en SELE och låter den släpa på backen. Skulle hunden pinna iväg så kliver man på den bara. Linan ska vara lång alltså, typ 10 meter.
    Man blir inte arg på en valp som inte kommer, anledningen till att hon inte kommer är för att hon inte kan. En hund har inte förmågan att jävlas. Däremot kan hon tycka det är antingen kul att du jagar henne eller läskigt att du är arg. Det tåls att upprepas: bli aldrig a l d r i g arg på en hund som inte kommer, då förstör du massor. Var alltid glad när hunden kommer även om det tog 10 minuter. Fast återigen – det händer inte om du inte har hunden lös eller har en lina som du kan kliva på. Jag ställer gärna upp och hjälper dig mer fler tips.

Allmänt

Fredagkväll:)

Snart dags att krypa upp i fåtöljen och glo på nån skräckfilm:)

Jag har sjåat runt hela dagen, först hade jag en byggare här som pratade återställning, av nån anledning jag inte vet så har det dragit ut på tiden. För min del så gör det inget, jag har nämligen insett att om det är färdigt till jul så kommer det att komma en stor lastbil med skit tillbaka från arkiveringsstället. (Jo jag vet att det heter magasinera, men det är inte lika kul;) )

Alltså är det bättre att det blir klart efter nyår:)  Tror inte att de försämrade ROT-avdragen som blir då berör mig eftersom det allra mesta går på försäkringen.

Jag verkar få det som jag vill med duschhörna, eventuellt även värmeslingor i golvet där man kliver ut från den:) och materialvalen funkar nog med. Han hade en grejtans ide på hur man kan använda mina gamla kakelplattor, få se om det funkar:)

Det tog en halvtimme kanske, sen satte jag mig med pluggandet, fick iväg en uppgift och sen drog vi till Lovelia i skolan, hon skulle vaccineras. MPR-sprutan. Novalie fick en sjuhelvetes reaktion på den och blev prickig som en korv, på riktigt alltså jag överdriver inte. Hon såg inte klok ut, och hade feber dessutom. Men ingen annan har reagerat så och jag hoppas att Lovelia tillhör den skaran.

Efter den så ilade Jamie och jag vidare, till leksaksaffären som tioårsjubilerar( typ?) och hade bra priser, så en förpackning av nåt som heter plusplus har jag nu köpt till Jordan, de bygger mycket med det i förskolan tydligen. En Blixten radiostyrd bil och en traktor till Jamie. Han är ännu så pass liten att det funkar att ha honom med även när jag köper presenter till honom:D

Hämta paket på Coop, mera julklappar, ska visa er sen, ett supertips nämligen, och så handla på Citygross.

Hem, packa upp, laga lunch. Jamie har velat prova ostkaka, och eftersom syrran häromkvällen prisade det som sååå gott, så köpte jag en förpackning. Jag kommer inte ihåg att jag ätit det, och det var inget jag direkt längtar efter att äta igen kan man lugnt säga;) Det funkar, med sylt och grädde var det gott, men allt blir gott med grädde. Jamie spottade ut sitt rakt av, inga krusiduller där inte – det smakade inte gott tyckte han.

Lovelia åt en bit sen när hon kom hem men var inte heller imponerad. Nix, no more ostkaka, helt klart.

En promenad med Doris, som varit hemma ensam i två timmar utan problem ( jippie) och sen kaffe. Fy så kallt det blivit! Typ två minusgrader, hehe, men man är ju inte van..

Sen mera plugg, lämna in nästa uppgift för att sen börja med nästa…och så gav jag upp, och fortsätter i morgon.

Tacosmiddagen idag var inte alls som vanligt. varken syrran, Janelle& Simon eller Patricia var hemma:(

Vi hade förvisso trevligt ändå, Robban och Corrinda kan om de vill sitta kvar och snacka länge. Corrinda och jag körde Kejsaren av Kina, och Robban fattade ingenting:D

Kan ni den?

Man säger: Kejsaren av Kina tycker inte om T(e) han tycker om kaffe, men inte om t(e) och sen rabblar man massa ord. Tex: Kejsaren av Kina tycker inte om asfalT, men han gillar kakel:)

Innan folk hajar tar det olika lång tid, det är ju bokstaven T som kejsaren inte tycker om:)

Robban fattade knappt när vi förklarade, och vi skrattade både åt och med honom:)

Simon fattar inte heller, och det är lika roligt det, det är så kul att driva med folk, när det är på ett oskyldigt sätt.

 

Nu ska jag se om jag hittar något att dra över mig, det är ruggigt inne så här års, så vi har mängder av plädar och filtar. Golven är kalla så det påverkar hela kroppen, kylan stiger sakta uppåt;) Jag måste ha nya tofflor, mina är slut, de används flitigt och det går åt ett par per vintersäsong.

Förresten, en fråga av allvarlig karaktär, så här på slutet…

Jag är orolig över en vuxen person, som  inte alls mår bra. Det finns flera faktorer som spelar in, bland annat tuff bakgrund och ett missbruk, och det håller på att barka åt helvete rent ut sagt. Jag vet att det finns folk närmare än mig, men de gör inget, alternativt stjälper. Oavsiktligt antar jag, men ändå. Jag är tillräckligt nära för att känna att det är min förbannade plikt att agera.

Ni är flera här inne som har bra koll, finns det någonstans man kan få hjälp att hjälpa vuxna som mår dåligt, och såklart inte själva anser det….men ett missbruk är ett missbruk. Det skadar ingen annan än personen själv, men jag är på allvar riktigt orolig. Personen är högst troligt inte ett dugg intresserad av att få hjälp, men om jag visste vart man vänder sig så kanske det går att övertala.

Någon som har något klokt att säga??

 

Ja nu fryser jag så det är dags att leta filt och upp i fåtöljen.

Ha en fin kväll:)

Natti natti 🙂

 

Kommentera

  1. Monica andersson

    Jag har egna erfarenheter av missbruk i familjen. Trots att det är 18 år sen så kommer jag ihåg dem maktlösheten och förtviland. Vi föräldrar kom i kontakt med FMN föräldrar mot narkotika. De blev våra räddande änglar, utan dom hade vi inte överlevt. Vårt barn är idag drogfri för hen fick hjälp på sitt håll när hen var mogen för det. Det var ett eget beslut . Så mitt råd är FMN. Dom var tuffa och ärlig och många tårar har fällts men dom har själva erfarenheter så dom vet vad dom pratar om. Kram och lycka till!

  2. Ann

    Ang personen med problem.
    Prata först med kommunen om vilken hjälp hen kan få,vilka alternativ som finns.
    Samla sedan alla människor som finns runt hen och som vill hjälpa.
    Ni träffas och ser till att hen kommer dit,eller går tillsammans hem till hen.
    Och talar om hur mycket ni älskar hen och är rädda om hen.
    Tala sen om vilka alternativ det finns för att söka hjälp mot beroende och att ni kommer finnas där hela vägen
    Kom i håg att missbruk är också en sjukdom!
    Ingen människa VILL leva så❤️

  3. Monica

    Min bror är alkoholist och har supit bort sin familj jobb och snart måste han gå ifrån huset. Det är en hemsk situation att vara i både i och utifrån. Försöker att hjälpa men han har inte erkänt sitt missbruk än. Har ringt soc i kommunen men eftersom han är vuxen och inte själv söker hjälp finns det inget dom kan göra. Har varit inlagd på sjukhus efter att åren med missbruk har även gett honom epilepsi men inte där heller kan dom behålla honom då han ” inte har några problem”.
    Det är ett helvete och jag hoppas att det löser sig bättre för din vän.
    Kramar till dig och familjen!

  4. Nettan

    Haha, ostkaka som är så gott! Både köper och gör egen, ofta man längtar efter ostkaka. Men så bor jag ju mitt i Småland med, ostkaka i generna liksom;)
    Vad är det för missbruk? Är det alkohol? Här finns länkarna, för min kompis fungerar det, de som är med där vet vad det handlar om. Som flera andra skrivit, beroendecentrum, råd kan du ju alltid få.
    Lycka till! Kram.

  5. Svandis Ros

    Du kan göra en orosanmälan hos kommunen men det är svårt att ingripa då vuxna människor får välja hur de lever sina liv 🙁 (jag har situation med en vuxen närstående)…

    Det bästa är att försöka locka personen till att prata med någon… behandlare, socialsekreterare, personligt ombud… någon som kan vara behjälplig och uppmuntra människan till att söka hjälp.

    Lycka till!

  6. Monika

    Kontakta beroendemottagningen i Uppsala, de kan hjälpa dig med tips och råd. Kanske kan du sen få personen att komma dit på ett möte. Är hen medveten om sitt missbruk? Vill hen ta sig ur det? Om personen inte är en fara för sig själv eller andra så kan det vara väldigt svårt att få till tvångsvård, men jag hoppas att det går att lösa på annat sätt.

  7. Marie

    Plusplus är underbara! Mina barn har lekt med det i snart 2 år. Ang din vän, vänd dig till psyk alt VC och fråga, de kan hänvisa dig vidare. Tyvärr väldigt svårt att ge någon hjälp som inte anser sig ha problem, men prova att knuffa vännen åt rätt håll för att få hjälp.

  8. Carina H

    Din dag verkar gå i ett, hoppas på bild på Doris snart, antar att hon har vuxit? vad det gäller personer med ´problem´antar att man kanske inte vill gå på öppna psykmottagningen, men ett tips som jag tyckte vad bra är kyrkan, diakonissa eller präst vad som finns, inget registrering , bara någon annan att prata med,och lufta sig med, kanske ett förslag? har själv nära vänner som jag rek att söka dit och dom säger att det har varit bra. om i så fall, skriv gärna några ord hur det går? Ha en underbar helg.

Allmänt

Jag älskar Zlatan:)

Jag har sagt det förr, men säger det igen : Det finns ingen som är så cool som Zlatan:) Så genuint asball.

Jag gillar inte sport direkt, men ändå finner jag mig själv gärna kollandes på fotboll om Sverige spelar, förutsatt att Zlatan är med.  Igår såg jag delvis, inget av målen, men det är så det brukar vara. Kollar jag = inga mål, kollar jag men byter kanal= mål:)

Sverige till em zlatan

And the King did it again. Han är verkligen sjukt bra, den gode Zlatan. Och nu är vi i EM, det blir kul:)

Säger jag som har noll koll:)

Zlatan fick sin tionde guldboll häromdagen, på fotbollsgalan, och man kan ju liksom bara konstatera att han är värd dem allihopa. Jag älskar hans svar på tal till journalister, och jag älskar hans kaxighet som skulle vara löjlig om han inte var en av världens bästa fotbollsspelare. Men det är han, och han är svensk. Patrioten inom mig jublar:)

 

Jag sitter med plugg!

Journalistiken är det massor på hela tiden, så där känns det som jag ligger efter all the time, men Hälsocoach är mindre, men eftersom det är skola nästa vecka är det liksom hög tid att göra det åxå. Få ner det på papper, läsa alla sidor som ska läsas osv.

Förresten så pratade jag med Annika Leone häromdagen, hon jobbar på KIT som journalist, det är en sajt för vår tids frågor, ny för mig, men inte ny:) Det var nån forskare som  bestämt hävdar att bebisar medvetet gör allt de kan för att förhindra att det kommer syskon.. Jag är jäkligt skeptisk alltså;) Jag tror att människan är anpassad sen urminnes tider att föda barn med ett väl uträknat mellanrum, allt för att optimera vår ras överlevnad.  Jag tror även på att vi är flockdjur och behöver våra syskon och familjer. Så mitt svar på frågan om bebisar medvetet skriker på natten för att förhindra sin mamma att ens tänka tanken på syskon, är nej:)

Annika och jag har träffats förr, på nåt event och så var vi ”på samma sida” i en debatt om att visa sina barn på internet, mycket trevlig tjej:)

Apropå journalist då, men nu tappade jag tråden…..? Hm.. Jaja, jag har suttit med plugg i går och idag, lite längre pass än jag normalt gör, men det är mest kul. Jag ska göra en powerpoint snart.

Och till er fantastiska människor som hörde av sig om att bli intervjuade, tack!! Jag måste kolla igenom och så återkommer jag snarast!! ♥ Nästan alla av er skrev att ni är ju inget speciellt men….och så kom det något jätteintressant ju:)

I kväll ska jag till mamma och pappa och slå in 24*10 småpaket till julkalendrarna:)

Jo, även Simon får paket, här lämnas ingen utanför. Syrran hämtar upp mig och sen leker vi tomteverkstad. Pust, det brukar ge ryggont 😉

Nä, powerpoint var det !

Vi hörs:)

Kommentera

  1. susanne j

    Du är väl för go som ger alla ”barn” varsin kalender! Undrar om jag ska börja med att ge min man en, barnen bor ju inte i närheten längre. Fast nu kom jag på en sak! Du kan ju göra en elfte för ett av mina barn bor i Sävja. Han skulle säkert bli jätteglad. 31 år är väl inte för gammal för adventspaket, eller…?

  2. Emelie

    Så härligt med paketkalendrar 🙂 älskade de verkligen när jag var liten(24 år nu). Skall verkligen ha det till mina framtida barn 🙂 älskar julen så himla mycket

Allmänt

Däckbyte med krångel;)

Jag bytte ju till vinterdäck förra veckan, tänkte att det var klokt att göra det innan jag skulle köra till Stockholm och skolan. Förr så har jag alltid kört på dubbfria, men nu blev det dubb. Varför vet jag inte riktigt, men det var väl på nåt vis det som fanns på bilfirman när jag köpte bilen:) Nåväl, de har legat i garaget och väntat på vintern, och jag har inte ägnat dem en tanke.

Jag bokade tid på Bildemo, och bestämde mig för att vara vuxen och lägga in dem på däckhotell. Alla andra verkar ha det, och jo, det är skönt att slippa släpa däck, även om de här väger typ ingenting i jämförelse med bussens.. Jag fick tid 9.40 och masade mig dit, blev uppskickad för att ta en kaffe medan de skiftade.

bildemo

Man ser ner i lokalen där de grejar, och jag såg ju att min pärla kördes in och hissades upp och fick av alla hjul. Sen tog det tid. Efter lite för lång tid började jag fundera och kikade ner,och såg då att de kallat in en extrakille som stod och funderade. Han kom upp till mig efter några minuter och en snabb koll ner i hallen sa mig att min bil hängde hjullös i taket fortfarande, så jag fattade ju att det inte var bra nyheter han kom med. Att ha haft en gammal skitbil i massor av år gör att nerverna ligger utanpå varenda gång, det blir alltid DYRT.

– Eh, asså… däcken passar inte?

Va? Nä, det var nåt med fälgen.

Jaha, spännande;) De monterade tillbaka sommarsulorna, och jag åkte till Upplands motor och letade reda på Lasse, som sålde bilen till mig. Han är ju en toppenförsäljare med fokus på kundens bästa så han gav mig nycklarna till sin egen bil, och sa : – Den har gått 48 mil och kostar 428.000kr, men… tänk inte på det;)

Jag fixar dina däck till i eftermiddag.

Jag har aldrig kört en så ny bil. Aldrig, aldrig, aldrig.

volvo

Jag tassade dit, öppnade och gled in bakom ratten. Fipplade med ”bilnyckeln” som ju inte är en nyckel på nya bilar utan en liten fyrkant bara. Jaha, vart ska man sätta den här då? Jag letade ungefär där tändningslås normalt sitter på bilar,  och när jag inte hittade något där kollade jag mellan sätena, för där har jag haft det på nån bil. Eh, nope. Bara massa fancy knappar och grejs. Man kanske inte ens ska stoppa in den nånstans? Kanske bara klicka liksom? Ett diskret klick på låssymbolen och bilen låstes och fällde in sidospeglarna. Okey, inte det alltså. Nähä. Jag satt där och flinade för mig själv, det vore väl själva fan om jag skulle behöva gå in och erkänna att jag inte visste vart jag startade bilen!

Scannade av hela instrumentpanelen ytterligare en gång, och såg en knapp det stod ”Start/stop engine” på. Aha…okey, det låter rätt, men ska man trycka in den lilla fyrkanten i det här som ser ut som ett litet diskettfack alltså? Kändes ju rätt fel, och med en bil för nästan en halv mille så chansar man ju knappast;) Men det fanns inget annat, och jag pluttade dit den, och tryckte på knappen.

volvoMotorn spann igång som en liten kattunge, och jag manövrerade ut den ur den lilla parkeringsfickan, det pep och hade sig så rädd för att köra på nåt behöver man ju inte vara. Min bil har backsensor och det är jag impad av, men den här hade liksom pip åt alla håll och kanter. Körde hemåt, och konstaterade att det är jäkligt najs med automat ändå, jag har ju precis vant mig vid att köra manuellt igen efter år av automatkörning. Var svårt imponerad av att ratten var varm:)

Jag gillar Saab, men på andra plats ligger Volvo, så är det bara.

Körde hem, in genom mina grindstolpar, det pep, och så skulle jag stanna bilen. Jaha, drar man bara ut den här grunkan nu då eller? Och vart är parkeringsbromsen? Men det löste sig, och efter kanske 20 minuter hemma ringde Lasse, däcken var fixade, och jag fick som plåster på såren aluminiumfälgar:)

Det säger egentligen inte mig ett skit, men jag vet att det är tillval och rätt dyrt så jag bara tackade och tog emot, och kommer köpa alla bilar därifrån i all evig framtid:)

Åkte till Bildemo med sommardäcken och dumpade av dem, och nu får de bo på hotell tills jag känner att jag vill ha dem igen.

En nackdel med dubb är att man inte får köra på Kungsgatan här i Uppsala. Säkert bra av nån anledning, det sägs vara för att de river upp farliga partiklar. Men, alltså? Trafikbelastningen på den här gatan är HÖG dygnet runt, med en halv miljard rödljus, typ var tjugonde meter ( på allvar!) så de där dubben kan inte göra varken till eller från, men visst.

Igår skulle jag vara lat, eller smart;) och lämna in Trixies cykel på reparation på cykelverkstad. Den har punka på bakhjulet, och jag kan laga punkteringar, men växelcyklars bakhjul undviker jag gärna. När jag insåg att hela däcket behövde bytas för det var typ slut, så kände jag bara att fan jag pallar inte, det blir liksom alltid fel när man ska köpa däck. Och  – det är kallt ute:)

En snabb koll visade att det skulle kosta 300kr för att få nytt däck plus slang plus smörja upp kedja och växel, och så montering så klart, och då var det inte så mycket att tjafsa om. Hela vägen in till stan så hade jag fullt klart för mig vilken väg jag skulle ta, Kungsgatan rakt fram, och så ligger verkstaden på en tvärgata. Perfekt, jag parkerar utanför dörren bara.

Tills jag kom på att jag inte fick köra där… Bra att jag kom på det i tid i alla fall, misstänker att det kostar en del i böter. Det blev en omväg, och en parkering en bit ifrån. Men ändå smidigt. Jag hittar ju i min stad till skillnad från när man är ute och kör i andra städer;)

I morgon är den klar, bara att hämta och pröjsa, och sen kan hon cykla tills snön kommer. Jag känner att det är väl använda pengar, jag slipper krångla, svära och frysa:)

Funderar på att ta en sväng på stan med Jamie i morgon när vi ändå ska hämta cykeln, behöver kolla lite saker, och sen är det mysigt att bara vara på stan och känna sig som en citybo;)

Jag lufsar numera runt här hemma med gummistövlar och ficklampa, Doris promenader går på leriga stigar så det är helt rätt outfit där, och ska jag iväg så försöker jag komma ihåg att svida om till skinnjacka och gympadojor/boots.;) Jag har fan inte använt gummistövlar sen jag var scout för tusen år sen, men de är en bra uppfinning helt klart.

Den här hösten gillar jag, hyfsat varmt och hittills rätt torrt. Snö skulle göra det mindre mörkt förvisso, men hellre varmt än snö.

Patricia åker till värmen i början av december, till Kap Verde, och jo, det hade varit super. Man borde kunna samla sol och värme i en liten säck som man tar fram när det behövs.

Och som det behövs! Jag har en unge hemma och sjuk nästan hela tiden … Fy farao, jag visste det redan i somras, en så dålig sommar som vi hade ger per automatik sjuka ungar redan tidigt på hösten. En bra sommar med mkt sol och de brukar tackla av först i februari/mars.

 

Nix, nu ska jag fixa lite, hänga lite tvätt bland annat, och sen kolla på tv:)

Natti natti 🙂

Kommentera

Allmänt

Vi rullar igång så sakta:)

Jag börjar med två frågor!

Ett: Är det någon som vill adoptera en STOR blomma?

palm

Den är min syrras, och hon har haft den på sitt jobb förut, men så flyttade de och på nya stället får man minsann inte ha blommor…? Om jag fattar det hela rätt finns det alltså inga växter över huvudtaget där, osmart på många sätt, men det är DÄSAJN ni vet;)

Blomman, som väl är en palm av nåt slag är jättefin, men den tar ju som synes över hela rummet i en vanlig lägenhet. Nu undrar syrran om det finns någon som vill ta hand om den. Nån som kanske har ett stort hus, eller jobbar på nåt ställe där den kan stå, eller äger ett hotell där den kan få bo i entrén eller så?

Hon vill bli av med den så fort det bara går, men hon vill inte att den åker på tippen eftersom i vår familj så kastar vi inte saker som lever:)

Hon jobbar i Frösundavik och bor i Uppsala, så det är ju en fördel om ni känner att det är i närheten, hon kan kanske få in den i sin bil och mötas upp nånstans där i kring:)

Hojta om ni vill ha den!!!

 

Sen nummer två: Jag behöver ett intervjuoffer:)

På Journalistiken ska vi skriva ett personporträtt av en person vi inte känner, det kommer ju inte att publiceras någonstans mer än på folkhögskolans intranät, och kanske här på bloggen om ni vill förstås:)

Det vore roligt att få göra det på någon av er!

Det handlar helt enkelt om att vi träffas, helst två gånger, och jag frågar tusen intelligenta ( i bästa fall) frågor, och tar några bilder, och sen skriver ihop ett porträtt. Känns det som att det vore något? Jag bjuder på fika:) (aka muta, hehe)

Om ni är intresserade, kan ni väl  maila mig på carolawetterholm@gmail.com och berätta lite om er själva, vad ni gör, intressen och så vidare. Ni behöver INTE vara något speciellt, alla är lika intressanta oavsett om man är hjärnkirurg, spelar fotboll eller rensar avlopp:)  Men vi bör kunna träffas i Uppsala med omnejd, jag är ruggigt flexibel med tid på dagen, men det är som alltid när det gäller skolarbeten lite brådis, deadline för att bestämma oss för person är denna vecka, och sen ska intervjun ske rätt snabbt inpå.

Det är superbra om jag kan få träffa er ”in action”, alltså om ni jobbar i ett stall vore det najs att jag kommer dit, samma sak om ni sorterar papper i ett arkiv etc, allt för att få ett så bra porträtt som möjligt.

Självklart får ni godkänna allt jag skriver och alla bilder:)

Så nu hoppas jag på att ni bara öser på med mail:)

 

Jag återkommer i kväll! Maila på nu:)

Bye bye:)

Kommentera

×

Carola Wetterholm – Familjen Annorlunda

Carola Wetterholm, niobarnsmamma från Uppsala, som medverkat i Familjen Annorlunda. Numera ensam med alla barnen på heltid. Vi är en stor familj, men den funkar precis som alla andras, kanske lite mer av allt bara . Tvätt och mat...och ytterkläder i den trånga hallen... Ett är säkert och det är att det blir aldrig tråkigt med nio barn i familjen! Maila mig? Gärna :) Här : carolawetterholm@gmail.com

Samarbetspartner:
Stylewish - Influencer Hosting