Innehåller reklam i form av annonslänkar för Cellbes och Glossybox

.

Igår bloggade jag inte!?

Jag är fortfarande i chock;) Haha. Nädå. Jag träffar ju andra bloggare regelbundet. Eller förlåt – vi heter numera Influencers. För att vi influerar:)

Men väldigt många av dem känner sig tvungna att skriva X antal inlägg per dag eller vecka, och känner en oerhört stress och press och att de inte har lust. Jag ser nästan alltid fram emot att få dela min dag/upplevelser med ER:) Alltså jag HAR vänner IRL också, jag lovar;)

I alla fall, jag känner otroligt sällan att jag inte vill eller orkar skriva. Men igår hann jag liksom inte, dagen bara rann iväg mellan fingrarna. Säg att ni saknade mig lite? 😀

 

Först sov vi såklart länge, det gillar vi ju och sen kom kidsen inhoppande och ville åka pulka. Jag kände spontant att NÄÄÄÄÄÄJ! 🙂 Missförstå mig rätt nu, jag tycker det är vansinnigt kul att åka pulka och vädret var toppen, men det är sjukt jobbigt också. Man har alltid för mycket kläder så man svettas floder, för det är så tufft att springa upp för backarna, och så blir man otymplig med de tjocka kläderna så man kan knappt sätta sig ner, och när man väl kommer ner i markhöjd så ska man knö ihop sig på en hal liten grej som gärna åker iväg innan man sitter säkert:) Kul, men jobbigt som sagt.

Men i går hade jag verkligen ingen lust, jag ville vara hemma och läsa. Så jag skjutsade dit dem så fick de åka och jag läsa. Winwin. Men sen ville de hem efter en knapp timme:/ Inte så mkt winwin längre;)

De var som snöiga små monster så det var bara till att ta fram borsten och sopa av dem det värsta innan de kom in i bilen. Men sen var de lite trötta och goa i alla fall. Jag skulle till Stockholm på en middag för Influencers så jag började fixa i ordning mig.

Kommer ni ihåg ögonskuggspaletten från Glossybox? Jag är KÄR:). Jag brukar låna Patricias rum även för sminkning:)

Ja den såg ut såhär. Så fina färger! Jag funderade på vilken jag skulle testa. Det blev grönt.

Jag gillar grönt. Jag tycker att gröna ögon är det vackraste som finns. Det är ju såklart för att jag själv är blåögd;) men mina ögon har ändå den roliga egenheten att de skiftar i färg beroende på vad jag har på mig. Ibland får jag en grön färg och då är jag supernöjd. Ofta när jag har svart på mig, men inte alltid. När jag var ung så sa folk att var man blåögd skulle man ha blå ögonskugga och var man brunögd då fick man ha grön. Min mamma och syrra är brunögda, jag och pappa blåa. Nu blev jag inte speciellt grönögd, mer grå, men det är fint det med:) Och jag har skrivit grön och blå hur många gånger som helst nu:)

Det jag har i handen är min absoluta must-have och något jag inte ens vetat att det funnits förrän de sista åren, en settingspray. Jag har önskat att det fanns länge, men sen var det Patricia som berättade det. Det är en fixeringsspray man sprayar på sist av allt, när man är klar med sin make-up. Det gör så att allt sitter på plats tills man tar bort det. Innan den här så flöt alltid min ögonskugga ut, och låg som ett streck mitt på ögonlocket, skitfult. Nu ser det fint ut hela kvällen:) Jag har även nån slags primer underst på locket, men enbart den funkar inte alls lika bra.

 

Jag letade reda på en top, och den här gillar jag, och har en likadan med lång ärm. Man kan dra blixtlåset upp eller ner så får man urringningen som man vill ha den. Den finns HÄR

Janelle fick en klänning i julklapp med samma blixtlås, och den satt superfint på henne.

De är från Cellbes som fortfarande har finfina erbjudanden där man får mer rabatt ju mer man handlar för:) Man kan tex köpa fler av min favorit, den blommiga jackan:)

Som jag för övrigt hade över toppen.. Ja igen. Patricia tjoade högt när hon såg det.

”Mammaaaa! Du kan väl inte ha den IGEN??”

”Vaddårååå?”

”Den luktar säkert svett?” Jag snosade på den, och gav dem till henne som snosade på den. Nej, den luktar inte svett. ”Okey ha den då, den är snygg. Men mamma?? Beställ en till:)”

Haha, jag hade den ju i lördags med, på eventet jag inte hunnit berätta om. Älskar den!

Sen var jag klar, och tog buss ner till stan. Och sen tåg till Stockholm

Det var kallt igår, eller ja med våra mått mätt, runt 5-6 minus. Jag snodde tillbaka min långa stora stickade halsduk som nån unge lagt rabarber på. Det är konstigt hur mycket en halsduk gör. I många år vägrade jag ha en för jag tycker inte om saker som sitter åt runt halsen. Nej man måste inte dra åt dem;)

Framme i Stockholm så promenerade jag. Jag föredrar det framför att försöka klura ut vilken tunnelbana jag ska ta, och ofta tycker jag det tar ungefär lika lång tid till sist ändå. Vi skulle träffas på en restaurang som heter TAKO. Jag går alltid med gps:) och när den sa att det var 25 meter kvar, målet på vänster sida, så stängde jag av. Och efter kanske 400 meter så tänkte jag att det var rackarns långa 25 meter:) och började leta efter husnummer. Restaurangen ligger på nr 29 och jag var på 41. Tjena. Bara vända och gå tillbaka. Och sen vända igen när jag var på 25… och återigen när jag var på 31…men vafan? Rimligtvis borde nummer 29 ligga mellan 27 och 31. Men icke. Där var bara en stor trädörr, såg ut som ingången till ett garage ungefär. Inte förrän jag gått förbi den fyra gånger och det stod en kille utanför med mobilen i handen så såg jag den lilla skylten. Som jag inte fick fokus på…men det står TAKO.

Jaha? Vaddå? Här? Han gick in och jag försökte se ut som att jag visste vad jag gjorde och gled in efter honom. På insidan såg det ut som bakingången på valfritt lager, en varuhiss och en trappa ner. Killen stannade precis innanför dörren och grejade med sin mobil, så jag fick vackert fortsätta se cool ut och rassla ner för trappan som var där. Några steg till och så såg jag äntligen en disk:)

Ahhhh! Jag babblade genast om att jag minsann inte hittat och vad skönt att det var rätt och hade de möjligen ett sällskap här som jag skulle tillhöra?

Japp det hade de:)

Och vilken fantastisk restaurang! Nån asian fusion. Supergod mat, och cool miljö med vattenfall och dämpade belysning. Det började med presentation och fördrink.

Jag var först, men sen kom övriga tjejer. Jag har varit på middag med fler av dem förut, men några var nya. Alla trevliga såklart:)

Att beställa mat på en helt okänd restaurang är alltid spännande, och vi hade långa diskussioner. Tanken var att man skulle beställa flera olika rätter, och till sist valde jag en vaktel och sushi på jag TROR det var röding.

Alltså det var så gott! Jag har aldrig ätit vaktel, eller äggen. Det var en spännande smak och konsistens. Jag antar att det är svårt att hitta i vanliga butiker?

Nån slaw på nåt jag inte minns. Jag som aldrig äter coleslaw var svårt misstänksam länge, men så smakade jag…och vips hade jag ätit upp allt. Anledningen att jag inte äter det är dels att jag inte gillar någon av ingredienserna, men kanske mest för att syrran blev matförgiftad så illa i Thailand av en sån att hon hamnade på sjukhus. Ett inhemskt, där ingen pratade engelska 🙂 Men hon reder sig alltid, och det var krut i det droppet hon fick;) Givetvis tror jag att det gäller all coleslaw:)

Sushin då ♥

Jag älskar ju sushi, men det är sällan man äter annat än det vanliga man får i Dagens Sushi liksom. Mums!

Vi åt och snackade och hade hur trevligt som helst. Till sist var det kaffe

och nån peanutbutter banana nånting

Jag orkar liksom inte! Så jäkla gott:)

Vi satt här i över tre timmar, och åt och drack och hade det allmänt kanonmysigt. Till sist var det dags att dra sig hemåt.

Jag kom som vanligt, eftersom jag aldrig kollar, precis när mitt tåg gått, och fick roa mig en 45 minuter på en stängd station. Bara Pressbyrån öppet.

Så det blev en kaffe till för att … tja, för att det är lite mindre trist om man kan dricka kaffe:)

Sen kom äntligen tåget.

Kan vi prata lite om det?

Två personer ombord hade inte löst biljett. De spelade såklart korkade och försökte köpa ombord, fast det står med SÅHÄR stora bokstäver överallt att det inte går. Varför gör man så? Jag fattar ju, man vill åka gratis, men det är så jäkla pinsamt ju! Låtsas att man är korkad. Jojo.

Nu ska jag ge SJ ett finfint tips. How about att man liksom får scanna sin biljett INNAN man går ombord? Som på T-banan. Problem solved. Varsågod:)

Sen som vanligt så missar jag min buss från stan. Tåget kommer in tre minuter innan bussen går, i bästa fall och även om jag skulle springa superfort så hinner man inte. Då får man välja på att ta en annan buss och gå en kvart eller vänta tjugo minuter. Jag valde det första:)

Kallt men ganska mysigt. Klockan var strax efter midnatt och snön gnistrade så vackert i gatlyktornas sken. Lurar med Guns n´roses i öronen fyllde dubbel funktion, både underhållning och så slapp jag bli kall i öronen, för nån mössa har jag såklart inte. Har supersvårt för det. Ja, jag är konstig, jag vet:)

 

Jag hade längtat hem för att få läsa klart de sista kapitlen i Divergent serien. Men fy fan vad besviken jag blev. Den slutade inte som jag ville. Alls. Jag kan ju inte spoila om nån av er vill läsa, men jag tror att jag kan lova att jag aldrig kommer välja de vägarna när jag skriver. Usch, jag blev alldeles deppig.

Men, sen kröp jag ner och somnade som en stock. Bara för att vakna och sen inte kunna sova.

Bah. Jag har sovit uruselt.

Bara för det så segade jag på idag. Mirka är fortfarande risig så jag ville inte träffas för att köra live på instagram, känns bäst att försöka hålla sig ifrån de baciller som härjar där. Så vi valde att köra från varsitt håll. Det funkar, bättre denna gång än förra, men det är ju mycket roligare att vara på samma ställe:) Men, i krig och sjukdom får man ta till nödlösningar 🙂

Barnen tog skridskor och gick till skolans isplan. Bara för att komma hem igen då det inte var plogat utan några decimeter snö på planen och helt o-åkbart. På sportlovet?? Uselt.

De var ute och lekte i snön i alla fall, även idag var det en fin dag, med lite sol då och då. Jag slumrade på soffan mest hela tiden. Inte alls i form. Men sen kammade jag till mig och åkte för att träna. Det är ju ändå David:) Och Cirkelfys. Det gick utmärkt, och kändes mycket bättre efter att ha fått röra på sig ordentligt. Kanske var lite latmask;)

Vi hade planerat att se Mazerunner, men struntade i det till sist, Novalie ville färga håret och jag behöver skriva till skolan. Deadline på fredag och då är jag ju på resande fot eller i skolan hela dagen.

Det ska jag fortsätta med NU.

Vi hörs alldeles snart igen 🙂

Natti natti

Innehåller affiliate-länkar

Innehåller reklam genom annonslänkar för Nextory och Glossybox

 

Hej:)

Jag är helt såld på den här serien! Första heter Divergent, andra Insurgent och det här är tredje. Sjukt bra! Jaja, det är ungdomsböcker men vem bryr sig, jag är ju ändå inte så vuxen:)

Första fick jag av en kompis, Anna, och den fick ligga i hyllan länge. Väldigt länge. Men i somras så fick den åka med ut i husvagnen och jag läste vareviga sekund:) Hade med ett helt gäng böcker och eftersom jag var ensam vuxen så fanns det oceaner av tid och ingen som klagade. Divergent slutade ju inte, utan fortsatte i nästa bok…som jag inte hade.

Jag letade på alla boktjänster på nätet jag kom på utan att hitta den. Och nu, när jag köpt böckerna till Corrinda i julklapp(egentligen till mig själv men kunde inte motivera det köpet just till jul, hehe) så ser jag att de finns på Nextory. Så dags, i somras fanns inga fler av författaren… Meeeeen, bättre sent än aldrig! Jag gillar ju Nextory det vet ni och skulle kunna prata mig varm varenda dag för deras boktjänst. De har hittills haft alla böcker jag velat ha utom de här, så tex har jag hittat massor av min kurslitteratur där. Kostar från 119kr i månaden, men jag har ett familjeabonnemang som kostar 199kr. Skitbra! Man kan aldrig åka på förseningsavgifter som jag gjorde på bibblan sist då jag missat en bok:)

Nåväl, det var inte Nextory jag skulle prata om, men testa det gärna, de har ju alltid 14 dagar gratis testperiod 🙂

Det finns en fjärde bok med, som heter Four. Både i Corrindas bokhylla och hos Nextory;) och snart på mitt soffbord. Jag ska bara skriva klart inlägget och sen är det nån timmes läsning innan sovdags:)

Det är ju ändå sportlov.

 

Idag frågade jag småknotten om vi skulle gå på bio. Vi hade redan bestämt oss för Monky, och den gick två föreställningar på dagen, varav vi valde den senare, klockan 15. Jag köpte biljetter på nätet och blev skitsur när jag inte kunde slå in mina presentkortsnummer. Jag har sex, sju presentkort som alla är giltiga, men ingen funkade. Så jag fick vackert hala fram kontokortet. Bah.

Bara för det hämnades jag på ett subtilt sätt, genom att poppa tre micropopcornpåsar hemma och ta med saftflaskor:D Haha. Jag gillar inte riktigt den här bions popcorn, sista gångerna har jag fått mest bara smulor, för svindyra pengar.

Vi körde in på stan, och parkerade vid ån. Lovelia, Jordan och Jamie.

Jag älskar att Lovelia har lösa adidasbrallor medan killarna hade tajts:)

Syns ju dåligt, men Jordans( höger) är från Ossoami, superfina och värsta bästa kvaliten, och Jamies var guldiga en gång i tiden, numera bara lätt skimrande:)

Jajamen vi är PK och könsneutrala i vår familj. Här får man ha vad man vill på sig:)

Jag tycker själv det är mycket varmare med riktigt tajta byxor än med löst sittande, så jag fattar att de gillar tajts.

Filmstaden. Sunkig och gammal, men om jag fattar saken rätt ska den rustas. På tiden.

Vi kom tjugo minuter innan filmen började och hann gå på toa, som är sunkigare än sunkigast, och sen in och ta våra platser. Längst bak, alltid om man kan. Så skönt att slippa ha nån bakom sig. Allra helst som föräldrar av idag inte säger till sina kids om de sparkar på sätet framför.

Och ungdomar av idag gör inte så konstigt nog samma sak. Nä, längst bak är bäst.

Filmen var…bra, antar jag. Lite söt. Sorglig, men charmig. Jag visste inte att det handlade om sorgliga saker, då hade jag aldrig sett den, för jag har nog med sorg och elände IRL, jag vägrar se det på bio.

Jag antar att det är en bra film, och den var kul och gullig mer än sorglig men jag köpte den inte riktigt. Nja. Jag blev liksom inte fångad.

Jamie hade svårt att sitta still, men de andra två gillade den. De gav den tumme upp. Bara morsan som är svårflörtad kanske. Det var vi och kanske tio till i salongen:)

När den var klar så traskade vi tillbaka till bilen, och så hem och byta om till träningskläder. Familjefys!

Jag älskar att Professor Jordan tycker det är så kul:) Och det är så himla kul att få träna ihop med kidsen. Jag har ju kört med Janelle och Corrinda länge och regelbundet och med Patricia nån gång, men man måste vara 13 tror jag för att få följa med in på pass och gym. Därför är just de här Familjefyspassen så roliga. Sen gör man det tuffare för egen del, så blir det faktiskt ett hyfsat pass även för oss. Men som jag sagt flera gånger, det är skitjobbigt att krypa runt på golvet, åla ska vi inte tala om:) Men man blir bättre för varje gång..typ.

Hemma lagade Trixie och Novalie middag, korvstroganoff. Den blev supergod. När jag flyttade hemifrån kunde jag inte koka ägg. Allvarligt alltså, jag kunde absolut ingenting när det gällde att laga mat. Jag har läst mig till allt, oftast i min husbibel – Vår kokbok. Jag fick mitt ex av mormor och nu börjar den se sådär sliten och använd ut som hennes var:)

Därför uppmuntrar jag ungarna att laga mat. Jag har skickat iväg en unge till eget boende och hon var väl förberedd:) Nummer två är en fena på att koka ihop egna recept och resten av barnen ända ner till killarna som ännu är aningens små, klarar av flera maträtter.

Ja, det är en winwin eftersom jag inte är road av matlagning:)

 

Doris har en alldeles egen metod att tala om att hennes vatten är slut. Hon välter omkull skålen med tassen:)

När vi ätit så röjde jag köket, den som inte lagar middag får den höga äran:) och sen duschade jag och passade sen på att vika lite tvätt.

Ungarna spred ut sig i huset och vid nio slog jag mig ner i soffan för att titta på en serie som heter Stockholmspolisen.

Jag har alltid imponerats stort av poliser och brandmän. Det blir inte mindre av att se dem jobba. Jäklar vilket jobb de gör, med skruttiga resurser och usla löner. Alltså USLA löner. Alla som riskerar sina egna liv för att hjälpa andra ska ha ordentligt betalt. Alla som potentiellt RÄDDAR liv varje dag med, som sjukvårdspersonal. Nu kommer nån att gapa om polisvåld och skit, men jag tror att det finns idioter inom alla yrken. Men jag tror att de allra flesta sköter sig alldeles utmärkt. Jag har respekt  för polisen, något som verkar vara på utdöende i vårt samhälle. Respekt överhuvudtaget alltså.

Det är dags att vi skärper oss.

 

Och just ja:)

Jag fick ett sms om att posten inte kunde dela ut min Glossybox idag. Det där är lite märkligt, för nästan alltid delar de ut den i min brevlåda. Den är liksom ALLTID lika stor, men det måste vara olika brevbärare kanske?

I alla fall så svängde jag in på ICA och hämtade den, såklart, nyfiken som jag är:)

Ni som har den, kanske vill scrolla förbi om ni inte vill se vad ni får i era:) Eller det skiljer lite men på ett ungefär. Ni som funderar på att skaffa en egen Glossybox – gör det bara:)Jag älskar den verkligen, på allvar.

Okey,först  LÅDAN!! ♥ Bara den skulle ibland vara tillräckligt:) Jag har ju massor nu, vissa förvarar jag saker i, men de flesta står bara på en hylla och är snygga:) Först tänkte jag att jag kastar dem, men det går ju inte när de är så fina. Så tänkte jag att jag kan slå in paket i dem, men…då måste man ju ge bort dem…så det går inte heller;) Tjejerna har ett par olika som de förvarar saker i, och det är jäklars så snyggt.

Och innehållet denna gång… alltså det var bara guldgrejor:) Jag älskar hur det är nerpackat. Alltid så spännande att plocka upp och kika. Lite som när man fyller år.

Mina favoriter som alla kom på första plats i den här lådan.  Jag har kollat efter EXAKT den här färgskalan på ögonskuggepalett, utan att hitta den, och så ramlade den bara ner i brevlådan:) Ja eller just det ja, den gjorde ju inte det:) Men ni fattar. Paletten, lipglossen och eyeliner som är silvrig:) Vad mer behöver man liksom? Jag ska på middag i morgon och ska absolut använda de här. Jag har inte haft färgad ögonskugga på evigheter så det ska bli kul:) Patricia är hemma och kan guida mig.

Ja den stora hudkrämsburken och håroljan är ju inte fy skam såklart, men detta var guld.

Jag gillar Glossybox för de kommer alltid med bra saker. Jag som inte har så bra koll får testa lite av allt möjligt, och det jag inte vill ha tar ju tjejerna. Dessutom, och det här är inte dumt alls – jag får saker som är ”inne”, som är det som man ”ska” ha:) Skitbra för en som har noll koll. Kostar 139kr i månaden, och jag kallar den Vardagslyx eller Guldkant:)

 

I morgon är det tisdag. Eller om man ska vara nogräknad så är det redan tisdag:)

Barnen har frågat hundraelva gånger vad vi ska göra då? Och på onsdag, torsdag och fredag:)

Jag vet inte. Vi får väl se vad vi hittar på helt enkelt. Jag tar tåg till hufvudstaden på sena eftermiddagen men vi ska väl hinna något innan dess.

Nu ska jag sluta svamla, och i stället blåsa ut mina ljus här på bordet och sen borsta tänder och sen äntligen dejta mina hjältar igen. Visst är det fantastiskt med böcker ändå! Och för den delen så är jag superhappy för en av mina kursare hade så fina ord att säga om min story, sådär så jag liksom blev alldeles tårögd. Det är så lätt att tappa tron på sig själv när man skriver, och annars med för den delen, men att få höra att andra gillar det, ger tillbaka självförtroendet.

Men nu ska jag inte skriva själv, nu ska jag läsa – Allegiant here I come:)

Natti natti

Jag fick för det första totalt hjärnsläpp när jag skulle skjutsa Lovelia till kalaset idag:)

Vi hade fått en vägbeskrivning av kalasföräldrarna och plötsligt fattade jag inte alls vart jag skulle. Lagga. Lagga ridklubb. Öhhhhhhhh???? Slå in på GPS funkade inte alls, jag fick upp ungefär tio Lagga.

Vad gör man? Jo man messar syrran:) och med gemensamma tankekrafter lyckade vi komma på vilken väg det var, och väl på rätt spår så visste jag ju. Fasen! Men de här små vägarna ute på landet kör jag så otroligt sällan. När vi kom dit blev jag kär:)

I omgivningen och i hästarna. Jag har sagt det förr, men jag skulle verkligen vilja kunna rida, och att bo sådär skulle jag inte må dåligt av. På en liten gård med ladugård, stall och uthus, småstugor och hagar. Men så vida jag inte träffar en hästbonde lär det aldrig bli av:)

Känns inte som att man bara bestämmer sig för att skaffa en hästgård sådär. Men vem vet?

Jag tror att jag kanske kört hit nån unge förut, men det var ute det här stället jag tänkte på. Det gick snabbt att köra, så jag kunde åka hem medan de red och kalasade. Passade på att tanka, och för en gångs skull kom jag först i kön, sen samlades alla bilar med samma idé:)

Hemma så blev Doris alldeles knasig av att jag luktade häst. Jag hade såklart klappat lite, för jag kan liksom inte låta bli. Hästar som kommer fram till staketet och sträcker sig efter en sådär gosigt går inte att motstå:) Hon är ju en äcklig hund och älskar hästbajs. Jag har förstått att många hundar rullar sig i bajs, från alla möjliga varelser, och det gör hon inte. Tack och lov!! Men hon äter hästbajs. Blä.

Dock verkar hon inte ha kopplat att de där stora fyrbenta rackarna vi möter på promenad ibland är själva godisproducenterna:)

Jag hann inte så mycket mer än dricka kaffe och läsa lite innan det var dags att hämta igen. Ombytt till träningskläder så jag sen kunde släppa av Loppan hemma, och åka och träna. Fatta hur happy Doris blev av en hästdoftande tjej som dessutom klappat tre hundar:)

Syrran mötte upp mig på gymmet och vi körde lite. Så hittade vi de romerska ringarna.

Och vet ni vad jag gjorde?

Gahhh! Jag är liksom imponerad av mig själv 🙂 men jag gjorde volter i dem. Ni vet, när man håller i ringarna och snurrar runt. Både framåt och bakåt. Skitläskigt första varvet men sen gick det ju finfint. Det var med all säkerhet inte supervackert men jag kunde i alla fall. Syrran vågade inte:D

Jag gillar inte att jag tappat massa skills sen man var liten. Då klättrade jag högst upp i radiomasten, älgtorn, träd och berg. Jag gjorde ridsvängar på räcket i gympasalen och vågade liksom massa saker jag idag bara TROR att jag kan:) Så när jag ställs inför att testa, så måste jag testa. Som på Familjefysen när man ska combatcrawla på golvet. Ingen match för ungarna, men en annan känner sig smidig som ett kylskåp. Och med övning kommer färdighet. Som med den stora gymbollen. Jag kunde inte alls släppa taget först utan stod på alla fyra och vinglade, men nu kan jag balansera på knä hur länge som helst:)

Jag vet dock inte om jag skulle ge mig på att klättra högst upp i radiotornet vid ica..mest för att jag antar att det kanske inte skulle uppskattas så mycket 🙂

 

När jag kom hem igen så var det middag och under tiden försökte vi bestämma oss för en bio. Jag, Novalie och Trixie ska se Mazerunner, det är bestämt. Men Lovelia, Jordan och Jamie…gahh de kan liksom inte bestämma sig:) Jamie kan inte läsa så det måste vara en svensk film, eller svenskt tal. Eftersom jag lär se den jag med, och jag vill inte se Coco eller vad den heter, så försökte jag med nån annan, men de får ju se den de vill. Jag tror att vi ska gå på dagen faktiskt, det var massa föreställningar hela veckan:) Kanon.

På tisdagkväll ska jag på en middag i Stockholm och på fredag åker ju jag till Växjö! På sportlovet. Hade jag missat:) Men den här gången ska jag flyga ner och åka tåg hem så det blir bara över dagen. Jaja, jag vet att det finns de som tycker det är svinigt att flyga men planet går oavsett om jag är på det eller ej, och det passade bäst den här gången. Annars har jag ju åkt dagen innan, men det tar ju två dagar i stället för en. Jag hoppas det klaffar med tiderna bara!

Jag har meddelat läraren att jag flyger och eventuellt kan bli sen, och han sa nåt om att fastna i tullen..Hm, de kanske är extra nitiska i Växjö? Annars brukar ju jag fastna stenhårt i säkerheten:)

Jag kommer åka i mjukiskläder så det int finns en nit någonstans som kan ge utslag. Nä förresten.

Jag är lite nervös, har aldrig fluga solokvist förr. Brrr.

Nåväl det går nog bra!

 

Resten av kvällen tillbringade vi tillsammans men väldigt ensamma:) Det var paddor och mobiler och datorer med hörlurar och jag läste. Mysigt att sitta ihop ändå:)

Har ni sportlov nu? Några kul planer?

 

Nä, men sova lite nu kanske:)

Natti natti