Jag har visat dem för er förut, men de tål att visas igen.

När Janelle och Patricia var små, tror det kan ha varit 1996, så frågade mamma om det inte var så att jag tyckte att tjejerna skulle ha en paketkalender. Hon hade sett en så fin på Panduro som hon ville göra. Det var inte jättevanligt då, men det var klart att de ville. Jag hade bara ett litet motbud – att det skulle ingå påfyllning av paket varje år. Mamma sa Okey, och trodde nog inte i sin vildaste fantasi att hon skulle få göra nio stycken, plus fylla på alla:) Plus till Simon, men han får en annan variant som vi haft innan mamma hunnit fixa en egenhändigt gjord. Ja, självklart ska alla barn ha, och precis lika självklart tycker Janelle och Patricia att vi inte behöver, men det struntar vi i:)

Första åren så var det småprylar i dem, men nu på senare tid har jag ledsnat på allt rassel som ligger och bara skräpar så det är till 80% godis i paketet. Det kan man tycka vad man vill om, men jag har inte någon sockerfobi. Mina barn har aldrig varit känsliga för socker på något vis. De blir inte uppspeedade av lördagsgodiset eller läsk till maten. De blir inte gnälliga och trötta av lågt blodsocker. Jag tror det är lite överhypat det där. JA ungar på kalas, ungar i flock som äter sötsaker ballar ut totalt och går bananas, men jag kan svära på att exakt samma sak händer om man bjuder på morötter. Det är mer själva grejen att vara ihop som gör det stiliga beteendet. Ja ungar ÄR trötta på eftermiddagarna efter dagis, förskola, skola vad det nu är, men allt behöver inte vara sockrets fel.

Och med det sagt, jag låter mina barn äta en chokladbit från chokladkalendern, plus en godisbit ( choklad, nonstop, plopp edyl modell mindre) VARJE dag fram till julafton. I 24 dagar i sträck. Och skäms inte en sekund:) Före frukost dessutom, skjut mig;)

Så, tips på grejor i paketkalendern – små chokladkottar, chokladtomtar, chokladbollar, polkagrisstång, plopp, smarties i småpaket, de som ser ut som tändsticksaskar typ, tuggummi, osv..:)

Take it or leave it.

Nu för tiden får jag vackert komma hem till mamma och pappa tillsammans med syrran för att slå in alla 240 paket. Vi använder vanlig matfolie till en del, bara att rulla in och så göra en liten hank av folien att hänga det i. Det är fint och enkelt. Sen blir det en del småpåsar, och så vanligt inslagna paket.

Och kalendrarna ser ut som så här, det här är Jamies, den har mormor gjort på frihand efter ett ihopplock från övriga kalendrar under åren. Panduro har inte obegränsat med modeller, och det har tagit några år att få ihop nio olika.

 

 

Detta är Robbans, och jag tror att det är mormors egen favorit.

 

 

 

Det här är nog Jordans om jag inte har helt fel….med chipspåse på minsann;)

 

 

Patricias

 

 

 

 

Novalies

 

 

Corrindas

 

 

Lovelias, mönstret till den här fick jag låna av en bloggläsare:) Tack igen!

 

Trixies

 

 

Och så Janelles, den det började med:)

 

Mamma har gjort allihopa, och de är monterade på olika vis, vissa på tavelramar, andra på en skiva av nåt lätt trä som jag inte vet vad det heter. Jag älskar de här, och när alla barn flyttat hemifrån kommer jag sakna dem, för de är så fina juldekorationer. Kanske kan jag få ha kvar den här hemma och så kommer de hit och öppnar paket:)

Jo, jag kommer sakna barnen med, jag hörde hur det lät;)

 

Idag har jag under över alla under fått upp utebelysningen! De sista åren har jag varit tidig med det för att slippa stå och trassla med sladdarna när det är kallt, jag tycker de blir så obehagliga att greja med då, känns som de ska gå av. I år har jag inte haft en tanke på det, det har varit varmt och soligt och inte alls känts så angeläget. Men nu är de uppe, det blev en omfördelning, en del av stjärnorna har gått sönder, och nåt ljusnät var trasigt, så det blev lite annat. Jag hittade ”moderkontakten” inne i poolrummet, och det innebar att jag bara behövde sätta två timers för att styra de elva olika slingorna:) Skarvsladd, skarvdosa, skarvsladd, skarvdosa, förlängningssladd, skarvsladd och så timers:) Häpp.

Jag har en fd granne och kompis, från när jag bodde hemma som är elektriker, han avböjde vänligt men bestämt att komma och fixa min el när jag började babbla, men han skulle mest troligt bara skaka på huvudet och sucka, förhoppningsvis med ett leende:) Det är åtminstone jordat och elsäkrat, men ett virrvarr för utomstående. Det går ju inte att fota så det blir bra med mobilen, men så här blev det.

De där stjärnorna är jättefina, men blåser det så skaver sladdarna mot spikarna de är upphängda på, och den ena slingan jag hade på garaget förra året har tappat två stjärnor av fem, så de resterade tre satte jag i blomlådan nedanför köksfönstret. Det är olika ljus i dem, ser ni det? De uppe är varmvita, och de under kalla vita. Jag gillar inte den kalla, så jag var skitsur när jag packade upp dem då jag köpte dem, båda kartongerna var märkta varmvit nämligen. Men det blev bra ändå:) och nu har jag vant mig. Givetvis började en av stjärnorna där uppe blinka, vilket den inte ska, lite glapp alltså, så jag fick dra fram stegen och klättra upp och eltejpa lite. Syrran uppfann bästa pinnen för att få upp slingorna utan stege för något år sen, och den är skitbra.

Ett träskaft med en marshall-hållare fastsatt med buntband, detta suveräna hjälpmedel i livet:) Med den når man att lyfta upp stjärnorna och trä dem på spikarna, samt få upp sladdarna och greja. Vi ska nog ta patent:) Sno gärna iden men patenta den inte, ok.;)

Jag skulle inte banga för att klä in hela huset i olika dekorationer, men det är ju svindyrt och ett jäkla meck, så jag kör den lite softare varianten.

 

När det var avklarat åkte Jamie och jag och handlade, först kattmat och sen mat till oss tvåbenta. Hemma sen hade lampan över köksön gått sönder… Jag bad Robban torka av ”kristallkronan” som hänger där, igår och uppenbart ska man inte röra saker för då går de sönder. Givetvis hade jag inga lampor som gick att dimmra…dimma? Dimmbara? Ja ni fattar. Till sist tog Robban sin från sitt rum och bytte mot en icke dimbar.

( Hur stavar man? Hur jag än gör ser det skitskumt ut! Tror det är dimmer, då borde det bli dimmra, fast det är ju ett helskumt ord och precis alla blir rödmarkerade som fel i mitt ordbehandlingsprogram…gahhh.)

Nåväl, lampan hade dessutom gått av så jag fick skruva ur den sista biten med en tång…hej min elektrikerkompis du hade inte gillat det du såg;) eller mest troligt gör ni samma sak förresten.

Jag vill meddela min pappa att jag idag köpte den rätta sortens gurka:

Vi har en evig dispyt huruvida det går att äta saltgurka VS ättiksgurka. Pappa ensam håller på ättika, medan jag, mamma och syrran säger saltgurka. Viktiga saker det där:)

Så småningom var det dags att sätta sig i bilen för att köra till Friskis, ett cirkelfyspass. Det kändes väldigt klokt igår när vi bokade det, men efter Killer-Dave får man garanterad träningsvärk deluxe så det kändes aningen mindre klokt idag. Men bara man blir varm i musklerna så är det ju supergött. Idag gick det bra att träna. Cirkelfys är och förbli nummer ett:)

Att jag har sån träningsvärk nu att det kommer vara olidligt att ta sig upp från fåtöljen är bara bra, om än plågsamt, och i morgon kommer det inte att vara nådigt…då kör vi yoga:)

Nu är det sovdags…andas in, spänn magen och försök komma upp från fåtöljen…åh hej!
Natti natti 🙂

 

Ja det var dagen i ett nötskal. Jag är trött som sjutton, det är alldeles för mörkt ute för att jag ska piggna till, och inte ens snön som kom i natt hjälpte till. Jag blev så jäkla förvånad att det var snö!

När jag gick ut med Doris sent igår vid 23-tiden, så var det skönt ute, jag hade jackan uppknäppt och inga vantar, och lagom till jag kom in började det regna. Nej fel. Hällregna. Flera plusgrader. Och så vaknar man till snö? Förvisso blöt och tråkigt men ändå, det var otippat. Doris har aldrig sett snö ju, och det var spännande:) Hon fastnade mer än vanligt på sina ställen för att undersöka snön, och smaka på den, och vår morgonpromenad tog längre tid än vanligt, men klart hon måste få kolla. När vi kom hem efter lunchprommisen så släppte jag lös henne i trädgården, fullt medveten om att det eventuellt finns hål under staketet där hon kan klämma sig i mellan, men jag hoppas att jag fått stopp på alla flyktvägar;)

Hon rusade runt som en tok, och sladdade och sprätte snö runt sig, körde ner nosen och tog en smakbit och så sprang hon in. Hon är så söt att det är inte klokt.

Igår låg hon under bordet och tuggade på något, jag hade inte linserna i och tyckte det såg ut som den bit av en pinne som hon har, eller mer som en bit smal stam:) Det var det nu inte, utan ett slags prydnadstroll som är gammalt som gatan, från mina föräldrar. Är och är…VAR:)

– Asså vad? Jag har INTE tuggat sönder just precis någonting alls. Hur kan du ens komma på tanken att anklaga MIG? Jag är helt oskyldig. Helt.

Jodu, helt oskyldig my ass;)

 

Trixie hade tid hos tandläkaren idag och vi åkte när hon kom från skolan. Jag trodde vi var jättesena, en klocka i hallen går visst rejält före, och stressade ut ungarna i bilen, men när jag startade så såg jag på den klockan att vi hade gott om tid. Eller iaf 20 minuter, det räcker om man hittar parkering. Jag kom på att man inte får köra på Kungsgatan med dubbdäck, ja nu igen, men jag har kört dubbfritt i så många år och aldrig behövt fundera. Fasen, men de har öppnat upp en annan väg så jag kunde snirkla mig fram, och under över alla under så fanns det lediga platsER precis vid tandläkaren. En minut innan hennes tid reggade jag oss:)

Man behöver inte vara i god tid, men I tid ska man vara:)

Vi blev inropade nästan direkt, och det tog väl tre minuter eller så. De håller koll på hennes bett, hon har ett ”kant i kant” bett, alltså att över och underkäke är kant i kant, och så ska det inte vara. Tendens till underbett som tydligen alltid korrigeras, och några tänder som sitter på fel platser. Det kommer att bli tandställning, frågan är bara när. Rätt snart, men det måste bytas ut mjölktänder först. Corrinda däremot, hon blir av med sin om två veckor, och ingen är lyckligare än hon.

Hon messade: Nu blir jag fin till jul!!!

Och mitt självklara svar på det är: Du är alltid fin 🙂 Men jag fattar hur hon menar.

Hem, släppa av Trixie på kyrkis, och så iväg till Ikea för att köpa lampor, man blir ju fan ruinerad varenda gång man måste köpa nya:( Inte kan jag tycka att det håller direkt mkt längre än en vanlig gammal hederlig glödlampa heller, och inte lyser de lika fint heller. … Vet ni att det finns en glödlampa på en brandstation i USA som har lyst dygnet runt i över 100 år?? Grejen är att man KAN göra saker som håller, över 100 år är ju en evighet, en mansålder, en livstid, men det blev ju inte så bra…för då kunde  man bara sälja en glödlampa och så återkom aldrig kunden eftersom den aldrig gick sönder.. Alltså gjorde man om dem så de gick sönder efter ett tag. Det är ett sånt jäkla slöseri i vår värld att det är inte klokt.

Det är samma visa med allt…datakomponenter tex.. man gör om de lite grand för varje år, så man inte kan bara byta del utan måste byta dator. Sjukt. Och jag är precis lika som alla andra och slösar. Fruktansvärt.

Nåväl..

Träningen sen då, ett killerpass med Killer-Dave som idag hade lite tips från coachen att dela med sig av. Han var lite orolig över mina utfall, men det behöver han inte vara, jag har ju en skadad ischiasnerv som sabbat min ena fot, och jag anpassar övningarna efter det. Jag vet att jag inte skadar mig, men är tacksam över att de har sån koll:) Och när  jag vinglar och vrider foten konstigt är det klart att det syns, men förklara den grejen på en minut om du kan;)  Jaja, jag lovade att göra som han sa, och kommer fortsätta göra som jag vill 😉 Eller kan, för det är ju som det är. Killer-Daves pass får som alltid med beröm godkänt, man går inte direkt därifrån och är lite småsvettig bara utan vi pratar genomsvett:)

Hem, äta, städa, duscha, och sen Sherlock på sjuan. Nu sova:)

Natti natti 🙂

 

Julen närmar sig!

Jag får massor av förfrågningar från alla håll och kanter om jag vill lotta ut grejor, och det är klart att jag ska:)

Inte varje dag, men det jag själv tycker är kul och vettigt.

Idag är det i samarbete med LEGO som jag lottar ut detta från LEGO Friends:

En turnébuss, kan inte bli roligare ju:)

Vad ska ni göra för att vinna detta? Hm… äsch… berätta vem ni vill ge det till i en kommentar här under bara!

Senast på torsdag 3/12 kl 24.00

 

Lycka till:)

 

Alright, snart midnatt, ingen som är förvånad kanske, allra minst jag:)

Förts advent idag ju, och jag har jobbat hårt på att få fram advent här hemma. Skola onsdag till fredag, mässa hela lördag och så adventsfika idag gjorde att jag låg aningens i ofas mot vad jag brukar. Jag är inte den bästa med framförhållning normalt heller, men nog brukar jag ha i ordning på kvällen. Det har jag inte idag. Inte på långa vägar:) Hela köksbordet är fullt av ljus och grejor, men det kommer ordna sig i morgon.

Av någon outgrundlig anledning så tjorvade flera av advenstljusstakarna med mig idag. Jag fick leta efter vilken av alla lampor det var som var trasig, och måste komma ihåg att köpa fler i morgon. Sen ska jag se om jag får fram resterande som ska fram och sen bort med alla kartonger igen:) Låter som jag har massor av stuffs som ska fram, och det har jag:) Haha. Färr plockade jag fram ljusstakar till advent och inget annat, resten kom fram kvällen innan julafton, men nu har jag insett att det är bättre att ta fram grejorna så jag hinns ledsna på dem. Risken är annars att de är kvar framme in i mars;)

 

Nåväl igår åkte jag och syrran till Älvsjö på Fit for life weekend, med Allt för hälsa, skönhets och fitnessfestivalen.

Vi började på Fitness, där jag ju hade en liten dejt med Sabina Dufberg, PT och bland annat tränare i Biggest loser. Jag hade lovat att ställa upp på en liten introduktion i Power plate, med övningar som passar utmärkt som postnatal träning. Det vill säga efter att man fått barn, övningar speciellt framtagna för att vara skonsamma mot bäckenbotten och stärka corepartiet. Jag har fött nio barn, och jag kanske är unik, men mest troligt så får jag tacka mina gener, för jag har aldrig haft några problem med bäckenbotten. Ta i trä!

Jag har aldrig varit något för det där med knipövningar heller, men det är väl kanske för att jag aldrig känt något behov av det. Jag hör hela tiden om folk som inte kan göra det eller det utan att de läcker lite, kissar på sig helt enkelt. Och tackar min lyckliga stjärna för att jag inte haft eller har några problem med det utan tvärtom kan hoppa studsmatta,träna, nysa och hosta som om jag inte fött några barn.

Jag har dessutom varit rätt försiktig efter alla mina förlossningar. De fem första tränade jag ju inte så där var det bara promenader, men efter Novalie började jag träna. Men har alltid väntat ett bra tag efter förlossningen, och låtit kroppen läka ordentligt. Efter en graviditet har man fortfarande massor av hormoner som far omkring i kroppen, allra helst om man ammar. Därför ska man ovillkorligen ta det lugnt och låta kroppen läka. Det innebär inte att ligga på soffan och äta praliner, tyvärr;) men att inte hoppa, studsa och lyfta tungt. Jag tror att vi alla vill ha våra livmödrar på plats resten av livet och då måste vi ta det lugnt i början för att inte riskera framfall. Börja försiktigt, med att hitta reda på de små coremusklerna, djupt där inne i buken. Det är inifrån och ut som gäller. Man kan vara hur smal och fit som helst på utsidan men lik förbannat ha problem med underredet, så är det bara. Jag har börjat med andningsövningar hur muppigt det än låter, men det är alldeles tillräckligt jobbigt i början, och sen börjat med plankor på knä. Massor av plankor, och jag har hatat varenda sekund av det, men idag har jag en helt okey styrka i corepartiet. Jag slog de flesta av tjejerna på Hälsocoachkursen i Hola i planka, en stod längre än mig och hon är 23 och tävlar i fitness:)

(För sakens skull måste jag tillägga att vi tävlade i två grupper. Jag var i första gruppen och när alla andra gett upp så såg jag ingen anledning att stå kvar, men hade lugnt kunnat planka på en bra stund till. I grupp nummer två vann då fitnesstjejen, och hon hade min tid att gå på, och slog den och sen var hon nöjd. Vi hade båda kunnat stå i planka bra länge till. Just saying;) )

Många ger sig ut och joggar utan att ha stärkt upp mattan av muskler i bäckenbotten och det är som att be om ett framfall. Jodå det går bra i många fall, men varför riskera det? Ammar man så har man fullt av ett hormon som gör så att leder och fogar är uppmjukade, och det finns kvar även efter avslutad amning. Jag har haft och har fortfarande svaga handleder och det ”skyller” jag på det hormonet. Knän, höfter,fotleder…alla påverkas och fatta hur mycket stryk de får ta när man springer.

 

Nåväl – Sabina har jobbat massor med nyblivna mammor, och massor av andra människor med:)

Powerplate är en vibrationsmaskin, de har ni säkert sett nånstans. Genom att stå på den så gör vibrationerna så att musklerna tvingas jobba för att hålla balansen och det gör alla övningar extra effektiva. Bara genom att stå i tex planka mot maskinen så får musklerna jobba extra mycket, och det i sin tur innebär ju att man kan köra kortare program:)

Jag hade ju jeans på, det var inget tufft pass vi skulle köra, men det hade ju inte gjort nåt om jag kunnat röra mig liite bättre;) och svettigt blev det ändå. Sabina är helt galet trevlig, och jäklar så peppande. En sån härlig person ♥ Jag vill ha Sabina som min personliga tränare. men det ingick inte i paketet;)

Ni kan få se en bild, syrran och Sabina är snygga och jag …tja….;)

Som syrran så fint lindade in det : – Det är kanske inte det bästa bilden på dig….;)

No shit;)

Jaja, skit samma, det var kul, och trevligt. Vill man testa sånt här så finns det lite varstans, i Uppsala bland annat på Womens Wellness.  Googla:)

 

Efter att ha blivit svettiga, så lufsade vi runt på fitnessfestivalen. Drack provsmak på proteindrinkar och åt proteinbars:) Och…. andades in allt testosteron som fullkomligen flödade. Det var otroligt länge sen som jag såg så mycket snygga människor. Och så långa killar. Och så välbyggda:) Jodå korta välbyggda fanns det gott om åxå, men just de här långa männen med muskler är ju ändå nåt lite extra, så är det bara. Skyller på generna här med, det är säkert nedärvt på nåt vis – man behöver en stark  ståtlig hanne som beskyddar en;)

Tjejerna då…nja. Hello Barbie. Sorry, jag drar alla över en kam här, och vissa utmärkte sig, men de flesta såg ut att vara stöpta i samma form. Smala, extensions, fransförlängning, rumplyftande brallor från nåt märke jag inte minns vad det heter, och så stora bröst, med djupa urringningar. Lite så att man började fundera på om de gjorde bröstimplantat i någon av montrarna;) (Jo, det fanns ju, fast på skönhetsmässan…)

Och sen alla spraytannade människor, men det fick sin förklaring i att det var nån tävling. Mina associationer när jag ser en så mörkt spraytannad vit person är att det ser ut som de målat sig med skokräm. Det ser ju fan inte klokt ut. Jag hoppas innerligt att de inte tycker det själva utan att det är för att framhäva sina muskler på nåt vis…men sjukt är det. Är du vit så är du, är du mörk så är du….Är det en fördel att vara mörk så synd då för de vita, men det jämnar säkert ut sig på nåt vis.

Jaja, de får göra som de vill:) och jag påpekar och har fördomar;)

Hälsomässan är spännande den med, massa jox och hälsokost och alger och krämer och massage, yoga, och så vidare. Skönhetsmässan handlade mest om att fixa bröst, naglar, eller fillers. Jag är inte alls främmande för att fixa både det ena och det andra, men jag är samtidigt lite beklämd över att man så tydligt inte duger som man är. Man ska vara evigt ung med rosenhy och fast bröst, och allt går att köpa. Dubbelt det där.

Jag köpte inte så mycket, lite nya smaker på dropparna jag smaksätter kvargen och kaffet med bara, och så proteinbars, för de är så jäkla goda:)

 

Vi avslutade med ett varv på fitness för det gjorde ju inte direkt ont i ögonen att gå där inne, om man nu säger så 🙂

Och så missade vi tåget hem precis, och fick vänta en halvtimme…bah. Men så småningom var vi hemma, och det kändes bra i fötterna…aouch.

Nu är klockan massor, och barnen ska väckas snart, så det är väl dags att hoppa i säng.

Natti natti 🙂

 

 

Japp, hemma igen från skolan:)

Skönt såklart, men jag gillar ju den lilla bubblan man lever i där. Vet ni, att jag tror att ni allihopa är sugna på att bli hälsococher va? 😉 Tydligen så ringer det och mailar det väldigt mkt folk som vill gå kursen, och jag tar åt mig äran:) Haha, nä det gör jag verkligen inte, men jag tycker det är väldigt kul att jag faktiskt går en kurs som är eftertraktad. Samma med journalistiken, det är många som inte kommer in, och eftersom man där lämnade in textprover så känns det extra bra att ha blivit ”utvald” Fattar ni hur jag menar? Att det någonstans finns ett avgörande, en anledning till att just JAG ( och de andra) kom in på kurserna. Alla gör det inte, utan ett urval bland sökande har gjorts och man vann liksom på nåt vis:)

Äh flummigt jag vet. Fattar ni så gör ni, annars glöm det!

Idag har vi haft föreläsning om FETT, och det är spännande och intressant. Jag tror att jag måste gå nån kostkurs sen, för det är kul och rätt svårt. Jag har ju som bekant rätt svårt för allt som har med siffror att göra, och kemi hör dit. Det är väldigt svårt att begripa alla dessa fettkedjors uppbyggnad, men hon lyckas göra det hyfsat enkelt. Kanske ska jag bli dietist när jag blir stor? Nä, det kändes inte så kul när jag skrev det…;)

Jag ska öva på motiverande samtal nu till nästa gång, nån som behöver motiveras? 🙂

Haffade pappa och mamma och så fick de lov att bestämma sig för vad de ville bli motiverade i, och så börjar jag med dem. Det är svårt att prata med folk man känner, det har vi konstaterat på kursen, man vet för mkt för att kunna vara riktigt objektiv. För att inte tala om hur enkelt man börjar babbla om annat eller blir irriterad och kommer med stora pekpinnen…men GÖR SÅ HÄR DÅ PUCKO så blir det bra, liksom;)

 

Men nu tänker jag inte ägna plugget en enda tanke förrän på söndagkväll tidigast. Jag är trött och urblåst i huvudet, men lämnade ändå in uppgiften i journalistik. Jag vill tacka er som anmälde er som frivilliga intervjuoffer!! Jag ska svara er var och en personligen åxå, några av er vill jag gärna spara lite på, för oj så bra storys det kan bli! Nu har jag valt ut mitt ”offer”, och hon är lite lätt orolig över vad som komma skall;) Eller hur;)?

 

Jag kom hem strax efter tre, hade sällskap i bilen på både dit och  hemvägen, det är trevligt. Släppte av henne på stationen och sen hem, där mina småkillar kom och kramades, de var de enda som var hemma. Jordan var så gullig, han var på väg till en kompis, men när han såg att jag kom. vände han cykeln och kom i full fart och ropade : -Mamma!! och så svängde han in på tomten, parkerade cykeln och kom och kramades länge ♥

När mormor frågade sen om inte kompisen var hemma så svarade han : -Jo, men när jag såg mamma så ville jag bara komma och träffa henne.

Min lilla älskling ♥

Doris har varit utlånad till syrran, som jobbade hemma, men var lite vissen idag:( (syrran alltså, inte Doris) Men det hade gått utmärkt bra förutom att hon ville sitta i famnen på syrran hela tiden, som skulle jobba vid datorn…Doris är lite för stor för att ha obehindrat i famnen, man behöver stötta henne med en hand/arm så då blir man enarmad vid datorn;)

Jag skjutsade Robban till flygvapenfrivilliga-grejen, förr hette stället F16 nu vet jag inte alls…LSS kanske? Luftstridsskolan? Strunt samma, det ligger på samma ställe iaf. Han skulle ha ett hänglås med till skåpen där, och tydligen har vi något som äter hänglås hemma, för alla var puts väck borta… En snabb sväng in på Coop läste det problemet, och sen vidare. Två kvinnliga militärer tog emot, och jag ska hämta hem honom på söndag. Blir bra det här:)

Sen hem via Coop igen för att hämta ett paket och köpa chips….fredag you know;)

Bara för att efter tacosmiddagen behöva åka dit ännu en gång för att köpa mjölk. Lite annat med, men det är hemligt;)

Nu ska jag hoppa i säng!

I morgon har jag och syrran en dejt med Biggest Losertränaren Sabina, för att testa power plate- vibrationsträning. Det är på Fitnessfestivalen, som vi planerat att åka på sen förra året:) Tror det är flera mässor – Allt för hälsan, nån skönhets och så fitness, blir nog bra.

Vi åker tåg, tidigt som sjutton, jag hade velat lega och sova istället för att kliva upp tidigt, men jag vill hellre gå på mässor än sova så…:)

Bussen hemifrån går 7.58 så sååååå tidigt är det inte…bara om man är morgontrött som jag, och har några dagars kurs i ryggen… Men. Det blir bra!

 

Sov så gott nu, så återkommer jag i morgon, med ont i fötter och ben, men förhoppningsvis glad och inspirerad:)

Natti natti:)

 

 

 

I samarbete med Finn Crisp så fick jag en utmaning. Att göra en smaskig variant av frukost eller mellanmålssmörgås med Finn Crisp, och givetvis måste jag anta utmaningen!

Jag har en livslång relation med den här avlånga lilla hårdbrödbiten, ända sen jag var liten har det funnits med på min mormors och mina föräldrars julbord. Jag trodde länge, pinsamt länge faktiskt, att det var något som bara såldes till jul… 🙂 Så är det ju inte, utan det finns ju hela året. Tack och lov:)

Sen började jag ju tänka på kost och träning, och insåg plötsligt att massor av PT´s och kostmänniskor fullkomligen lovordar Finn Crisp. Det är inte bara gott utan bra kost också. Det är ett suveränt mellanmål, och jag har med tiden testat massor av pålägg, en stor favorit är tomat, keso och örtsalt…så gott!

En annan favorit är detta, som blir mitt svar på utmaningen:

Det är så gott!

Finn Crisp

Ugnsbakad lax med färskost och dilltäcke

Spenat, paprika, gurka

Toppa med några varv av chilimix och njut!

 

Jag äter ofta Finn Crisp med olika pålägg som sagt, det enda ”negativa” med det här brödet är att barnen snor det så fort jag köper hem det;) och det är ju mest bara bra betyg.

Ytterligare ett stor plus i kanten är att det nu finns i en ECO-variant:)

Har ni några bra varianter på gott, gärna nyttigt pålägg, så hit me!

Idag var det upp och hoppa, väcka de kids som inte fått för sig att de ville prova att kliva upp kl. 6.00…(??) och sen snabbdusch innan Doris fick gå ut. Raska på för att hinna hem och säga Hejdå till barnen innan de gick till skolan, och sen packa i ordning det sista.  Mamma och pappa kom, och så småningom for jag iväg.

Hämtade upp ena kursaren i Luthagen och andra i Fålhagen, och sen susade vi hit till Väddö.

Om man kör (nästan) lagligt så tar det lite drygt en timme hit, det är gammal landsväg hela vägen så det är rätt majsigt att köra, och vi var här 20 minuter innan vi började. Perfekt.

Vi hann gå till våra stugor med väskorna och sen hämta en kopp kaffe innan dagen drog igång. Och sen rullar den på, det har varit avslappningsövningar, Motiverande samtalsövningar, KASAM-promenad och lite annat. Det är som alltid jättekul att träffa alla igen, och det är en härlig bubbla.

Man går bara och hämtar kaffe, och ställer tillbaka muggen. Hämtar mat och ställer tallriken i disken. Det är som jag sagt förr – All inclusive inc kunskap:)

 

Loppi har bytt server idag, det kan innebära att det är lite meckigt att komma in, men det är för er skull, det är så många som vill hänga här, och för att bloggarna ska funka optimalt så är det nödvändigt.

Hav tålamod om det strular!

 

Nu ska jag sooooova:)

Natti natti 🙂