Okategoriserade
AllvarOkategoriserade

Fyra år sen mitt liv rasade

Jag har inte tänkt på det på länge. Samtidigt finns det i mina tankar alltid. Det går inte en sekund utan att det finns där i bakgrunden. Men jag har inte funderat över hur det blev som det blev, varför och vad jag kunde gjort annorlunda på länge.

Folk säger att tiden läker alla sår, och ja det är sant, Till en viss del. Men det blir ärr.

Folk säger också att man ska förlåta. Bullshit. Vad kan bli bättre för att jag förlåter honom? Jag kan ärligt inte se vad som skulle förändras, mer än att HAN skulle få må bättre, och det bryr ju inte jag mig i:)

För min del finns det inget som skulle bli annorlunda. Och för den delen, svårt att förlåta någon som inte bett om ursäkt, som inte tycker att han gjort något som är fel. Mest troligt tycker han att det är JAG som ska be om ursäkt.

 

Ni är många som frågat om skilsmässan. Vad fan hände egentligen? Ni är också många som tycker att jag hänger ut honom när jag skriver om det. Men, jag tycker att man inte ska tiga och lida i det tysta. Det han gjorde, det är sånt som man ska skämmas för. Det borde inte accepteras. Det jag skriver här är såklart min version av det hela. Men, det finns nog ingen version från hans sida. Helt ärligt så tror jag inte att han vet hur det blev så här. Jag TROR att han trasslade in sig med ett stycke …tja vad ska vi kalla henne? Jag vet vad jag kallar henne i mitt huvud, men det lämpar sig inte direkt i skrift;) Det är liksom ord jag inte säger högt, inte ens när jag är full som en kastrull. Vi kallar henne för Det, Det är bra.

Jag tror alltså att han efter en lång tid av alldeles för mycket jobb, hetsad av sin mamma som inte direkt har något annat än jobbet att bry sig om, gick in i den berömda väggen. Där stod Det och lindade in honom i sitt nät. Uppfostrad att behaga mannen var hon ganska precis tvärtemot vad jag är:D Och han valde att trassla in sig med henne. Och i förlängningen bryta med sina barn.

 

Ska vi ta en ”snabbvariant” kanske? Så snabbt det går;) det blir långt ändå. Men ni har önskat detta:)

Okey. Jamie föddes juli 2011 och allt var så jäkla bra här hemma. Vi var lediga ihop för första sommaren ever, annars jobbade han alltid, men nu fick han lov att vara ledig i hela fem veckor i sträck, Det hade aldrig hänt på 20 år, sen han började i företaget.

Vi snackade massor, vi åkte iväg med ungarna, vi fikade, tog promenader och åkte och badade. Jag höggravid, men det har sällan hindrat mig.Vi hade det toppen. Han var glad och lycklig. Jag med:)

Jamie föddes och det krisade på hans jobb. Han slets mellan att vara hemma med familjen och styra upp på jobbet. Han var fruktansvärt arg och irriterad på sin mamma. De jobbar ihop och hon hade under flera år stökat till det, på sätt som drabbade honom. Han fick städa efter henne. Jag kallar det för curla:) För om man tillåter vuxna människor att bete sig på ett sätt som gör att man själv får mer att göra, då är det curling.

Återigen ställde hon till det, och det tog ett halvår för dem att komma ikapp. Han hade ännu mer att göra än normalt och var sällan hemma. Men kom fortfarande hem kl 18 som alltid. Dock aldrig ledig. DET jobbade tillsammans med honom och hon hade i sin tur massa problem som hon anförtrodde honom, men han fick inte berätta det för mig. Han höll det hemligt. Han gled undan när jag frågade saker. Det är ju klart att jag märkte att något förändrades, men alla som varit med om det vet att det sker subtilt. Det smyger på. Det är svårt att sätta fingret på det.

 

2012 kom och han försvann mer och mer. Han var aldrig hemma. Han ignorerade mig. Han kom hem vid 22, sa inte hej till mig där jag satt i vardagsrummet med en bebis i famnen, utan åt nån macka i köket intill och gick sen och lade sig. På vägen sa han godnatt. Sen låg han och fibblade med mobilen där inne i sovrummet, men om jag kom in så låtsades han sova. Han kunde låtsas att han skulle följa med mig och barnen på saker, men så i sista stund var han tvungen att jobba. Frågade jag varför han gjorde så, så var det för att ”slippa gnäll”

Jag blev gång på gång besviken för att han gjorde så. Till sist så ledsnade jag, jag vill göra saker och om inte han ville följa med så fick jag väl åka med nån annan då. Syrran klev in. Men hon visste inget, för jag sa inget till någon under den här tiden. Jag var ledsen, besviken och fruktansvärt orolig. Och ensam.

Hela året var så här. Han var inte hemma, och om han var det nån gång så var han elak. Han sa saker som jag inte kan berätta. Saker som sårade in i själen. Saker som fick mig att krypa för att han inte skulle bli arg. Barnen gick på tå, de vågade inte säga nåt, Välte Jordan ut ett glas vatten över bordet, så fick han en utskällning deluxe. Jordan var alltså tre år. Fast mest var han bara inte hemma.

Han var ju tvungen att jobba eftersom jag tvingat honom till så många barn.

För så sa han, Att det var JAG som tvingat honom till våra nio ungar. Att han inte alls velat ha så många, knappt något om man skulle tro det han sa. Vad gör det mig till??  Våldtäktskvinna? Från detta härstammar att  alla skämtar rått om att jag haft honom inspärrad i en fängelsehåla i källaren och bara tagit upp honom när jag velat ha barn. Att jag måste försöka hålla The dungeon hemlig för hantverkarna, alternativt passa på att stänga in nån ny;) Att de snygga hantverkarna måste passa sig så de inte blir mina sexslavar. För jag är lite som en Svart änka;)

Jag säger inte att jag INTE har har en hemlig ljudisolerad cell med handfängsel och kedjor fastbultade i väggen;) Men jag säger att jag faktist inte var ensam om att vilja ha de här nio ungarna.

Att han drunknade i den där förbannade firman, det hade inget med saken att göra påstod han. Nä, för tänk tanken själv. Att lägga ner sin själ i något under tjugo års tid och sen inse att det är orsaken till att ens familj mår dåligt….. Klart han förnekade det.

Jag VET att han var otrogen. Hur jag kan veta det? Jomen kanske att jag ”råkade” se saker i hans mobil;) I klartext – jag snokade. Ja, jag skäms lite för det, men samtidigt, man blir fan knäpp i huvudet av att inte veta.

Rätt var det var, på min födelsedag(december)….så sa han att han skulle åka till Thailand. I januari. Ensam, men han skulle träffa ”Bosse” där. Eller huuuuuuur? Han måste på allvar trott att jag var helt blåst. Eller brydde sig inte tillräckligt för att ens hitta på en trovärdig lögn.

Jag tänkte att det kanske var bra? Han kanske skulle vila upp sig, tänka lite och inse vad han höll på att förlora. DET skulle inte med. Det svor han på. Men han skulle till hennes hemby….en fattig by i bergen. Inget turistställe alls.. Jojo, som sagt, blåsta frun går nog på allt.

Eller inte.

Han fortsatte ju förneka att hon var med, och att ”Bosse” plötsligt fick förhinder och han inte kunde bo hos honom, det var ju såklart en fet lögn. Plötsligt var han inte ens där han sagt att han skulle. Han skulle till ett ställe, men när jag frågade om det var härligt och fint i Phuket eller var fan han nu skulle vara, så sa han att Nääää, det blev inte Phuket utan i stället Huahin. Eller vart  det nu var. ”Vad hade jag med det att göra?”Anklagandet kom som en smäll, Ja inte vet jag? Kanske att man vill veta vart ens barns pappa och ens make är? Om det händer något liksom. Knappast för att åka dit och smyga runt med slokhatt och svarta solbrillor och spionera. Eller rikta in min spionsatellit dit han var.

Och ni vet… när man hittar vigselringen gömd här hemma….den som suttit på hans finger i 25 år…det gör ganska så jävla ont då.

Att förklara för hela släkten varför han inte var hemma på Janelles födelsedag det gjorde ont det med. För han hade ju inte sagt att han skulle resa iväg. Jag fick försöka förklara något jag inte ens fattade själv. Och dessutom ta släktens oro och frågor. När jag själv höll på att gå sönder.

 

Och sen kom den här dagen för fyra år sen.

Jag hittade hans boardingkort. Och hennes. Samma flight. Fast de alltså inte åkt tillsammans…Märklisch.

Och när jag konfronterade honom, frågade varför han inte kunde säga att han åkte med henne, frågade om han var otrogen osv. Då reste han på sig och gick. Eller ska jag vara helt ärlig så sa jag: Men om du vill gå, så gör det då.

Men oavsett så gick han. Och kom aldrig tillbaka. Han svarade inte på sms, eller när jag ringde. Han träffade inte barnen på sex veckor fast jag ”tjatade ” Sen hämtade han dem för att åka på middag hos sin morsa.

Sen gick det några veckor, han träffade inte barnen. Han svarade inte. Han kunde lika gärna dött. Jag fick inte ett enda svar på något. Skulle han komma tillbaka? Var det slut nu? På 26 år? Bara sådär. Vad ville han att vi skulle göra? Hur skulle det bli med allt?

Jag bokade tid på nån slags parterapi – han kom dit, och blev arg för att jag var ledsen och grät. Han reste sig och väste: ”Vi ses i familjerätten! ” Så gick han. Kvar satt jag och snorade, hulkade och fulgrät framför en vilt främmande karl, som tyckte så synd om mig att han inte kunde dölja det.

Jag mådde så in i helvete dåligt! Jag sov inte, jag hade svårt att äta, jag grät framför folk och det gör jag ALDRIG, jag kunde definitivt inte koncentrera mig. Absolut enda friden jag fick i huvudet var när jag tränade. Att lyfta tunga vikter i tufft tempo i en timme, så tungt att jag inte kunde tänka på annat än hur jag skulle få upp dem, det gav en tillfällig frist från de snurrande katastroftankarna. Det hade lika gärna kunnat vara alkohol som gett mig frid, eller nån slags piller, men nu är jag inte sån. Tack och lov för då hade jag med all säkerhet suttit fast i nåt missbruk idag. Att träna är ofarligt, till och med välgörande. Ja eller man kan såklart bli träningsmissbrukare, men det kan vara svårt när man är ensam ansvarig för nio ungar. Jag har tränat mycket, men det har aldrig varit på en osund nivå. Det har hjälpt mig att hålla mig vid mina sinnes fulla bruk.

Den stress som jag utsattes för lindrades av att jag fick utlopp för den genom tuff träning. Ni vet, stress framkallar en fight or flight reaktion. Slåss eller fly. Ursprungligen innebar båda en fysisk reaktion, spring för livet eller slåss för livet. Idag springer man inte ifrån sina hot utan man sväljer dem. Stresshormoner lagras i kroppen i år. Genom att jobba hårt fysiskt så får man ut de här hormonerna ur kroppen. Om inte, så brakar man ihop en vacker dag. Och jag har varit sjukt orolig över att göra det!

Så för mig har träningen på allvar varit en livräddare. Är fortfarande.

 

 

Det kom papper om att han begärt skilsmässa i brevlådan. Fram tills dess trodde jag någonstans att det bara var ett breakdown. Han hade alltså inte ens stake nog att ”göra slut” öga mot öga efter 26 år, utan gick bakvägen. De kom några dagar innan vår sjätte bröllopsdag i maj.. Och det sved ju ännu mer än om de kommit i mars.

Han drog in en advokat, som kontaktade mig. Eller snarare så här: Han skickade en av mina  räkningar som kommit till honom, på baksidan hade han skrivit nåt i stil med: Det kommer ett viktigt brev till dig snart…. Punkt punkt punkt??

Men jag spyr på honom när jag kommer ihåg sånt här. Jävla dumheter! I stället för att bara PRATA med mig. Ångesten av att få det där meddelandet var inte nådig.

Advokat från hans håll krävde ju advokat från mitt håll. Att hamna i den svängen, var vidrigt. Mannen jag älskat, mannen som är far till mina barn, plötsligt ska vi slåss via advokater.Om vad? Några datum när han ville träffa barnen…? Ja? Och ? Hade jag ens försökt hindra honom??? Nä. Behövs liksom inte advokater för att bestämma det.

Av nån anledning så väntade han sen på att familjerätt, advokater och tingsrätt skulle bestämma åt honom när han skulle träffa barnen.. På ett och ett halvt år så träffade han barnen exakt 23 timmar. TIMMAR alltså.

Inte gånger eller dagar, utan TIMMAR. På ett och ett halv år. 18 månader. 23 timmar.

Barnen åkte dit på jul. De kom hem gråtandes, för farmor hade delat ut julklappar och pappa och DET fick sina paket ihop.” Varför då mamma? ”

Ja det undrade ju jag med:) Jag visste att de var ihop, jag är ju inte dum, men han erkände det inte för någon. Hans pappa visste inget tex. När jag bad honom berätta om det var så, så svarade han genom att knuffa mig, hårt ute på garageuppfarten. ”Vad hade jag med det att göra?” Han tornade upp sig framför mig, sträckte på sig, blåste upp sig, ville att jag skulle bli rädd, hotfullt. Hotade mig. Och så knuffade han. Satan så arg jag blev. Där började jag förakta honom.

Det kallas visst Avslut. Att få veta. Men nä, jag fick en hård knuff, blåmärken och borde såklart ha polisanmält det hela. Men det satt för långt in, trots att både barnen och syrran såg det.

Han lämnade in ett önskemål om umgänge, det är lika år från år. For life.

Det är varannan söndag mellan januari och juli. En vecka på sommarlovet.. Så varannan onsdag (tre timmar) från aug – december. En extradag på höstlovet. Och annandagjul.

Thats it.  Och delad vårdnad.

Detta har vi tingsrättsbeslut på, bara så ni vet så är det helt okey för en förälder att göra så här. De får ändå ha fortsatt vårdnad.

Skulle jag få bestämma så skulle vi använda procent. Tar man hand om sina barn mindre än typ 35% så ryker vårdnaden. Det vore rättvist. Inte som nu att en förälder i princip kan bete sig hur som helst och ändå ha kvar delad vårdnad. Speciellt en pappa. För så är det.

 

Umgänget kickade igång framåt sommaren 2014. Han kommer, tar med ungarna på bowling, bio eller bad. De fyra minsta alltså. Janelle har han inte pratat med sen han stack. Han har dem aldrig mer än några timmar, aldrig över natten för det vill de inte. Det är bra att han respekterar deras önskan.

Men om nån är sjuk umgängsedagen så måste jag ta hand om honom/henne. Jag har allt ansvar. Alla föräldramöten, alla utvecklingssamtal, alla skjutsningar, alla vaknätter (sjuka barn, tonåringar som är ute och ränner), alla konflikter, allt. Jag har aldrig helt ”ledigt”. Jag kan aldrig någonsin bara göra som jag vill. Jag måste alltid fixa barnvakt. Jag har alltid jour.

Han? Jomen han drar till Thailand på sju veckors semester. Minns ni att jag sa att han aldrig var ledig med oss? Nu passar det. Det svider riktigt riktigt mycket. Alla år som jag bad om mer tid. Omöjligt. Men nu….inga problem.

Han har ett nytt namn, en ny fru och ett nytt barn. Kanske fler vad vet jag.

Han som hånade mig, sa att jag var dum i huvudet, sjuk i huvudet och borde spärras in för att jag ville ha fler barn. Man kan ju undra många saker runt det. Väldigt många saker….;)

Jag ska här tillägga att jag älskar att få ha mina barn heltid. ♥ Rent egoistiskt så är det här bra för jag vill inte missa hälften av mina barns liv.. Jag tror dessutom att barn mår bäst av att bo på ett ställe. Med en trygghet. Inte flytta fram och tillbaka mellan föräldrarna. Jag vet att de flesta föräldrar vill ha sina barn så mycket det går och trots allt skit så är jag tacksam att jag inte behöver sakna dem. Jag dömer alltså ingen för att de har sina barn halvtid. Men jag är glad över att inte behöva ha det så.

 

Okey. Den där dagen, fjärde februari 2013 drogs mattan undan för mig. Det var så det kändes. Mitt liv slogs i spillror. Han har inte än idag gett mig nån förklaring på varför.

Jag är rätt envis. Jag blev förutom förtvivlad, rädd, ledsen, förstörd och desperat, även nåt så in i helvete förbannad. Hur fan kunde han göra såhär? Mot MIG? Vi som delat allt sen vi var sjutton år. Vi som var ett team,. Hur kunde han göra så mot barnen? Mot BARNEN???

Alltså lade jag mig inte ner och dog. Det hade nog förväntats. I stället slogs jag med näbbar och klor för att mina barn skulle ha det bra. Jag tror att han fattade, och idag är det ”lugnt”. Men det kan närsomhelst förbytas i katastrof, det ligger i hans händer. Egentligen så tycker vi precis lika. Det är ju det som är det jävliga. Och vi skulle ha kunnat lösa det här. Det enda han egentligen behövt säga var: ”Jag är kär i nån annan.”

Inte fan vill jag leva med nån som inte älskar mig!

Men det kunde han inte, utan valde i stället att göra det på det fulaste viset av alla

 

Första året var det bara överleva som gällde. En timme, en minut i taget. Paniken på lur, släppte jag det minsta så föll jag. Ensam med nio barn. Jag vill aldrig ha det så igen.

En Bobby Ewing känsla. Fattar ni? Ni som sett Dallas vet att Bobby dog, var borta ur serien i några säsonger för att sen en vacker dag bara kliva ur duschen och säga till sin fru: ”Godmorgon, vackert väder idag”.

Inskriven i serien igen. Den känslan hade jag länge. Jag begrep med förnuftet att han var borta, men nånstans hade jag en känsla av att snart är allt som vanlig igen.

Andra året var det fortfarande bara att överleva. Det lugnade ner sig lite, jag började hitta fotfäste. Jag tappade dock fotfästet hela tiden, det sparkades undan ben på mig, men det gick längre och längre mellan gångerna. Jag började tuffa till mig. Om jag hade ett hårt skal innan så är det ta mig sjutton som en diamant nu:)

Tredje året och allt började rulla på, jag har gjort så mycket saker jag aldrig vågat tidigare, saker jag inte ens vågat tänka på:)

Fjärde året (2016) mådde jag BRA. Jag är stark igen. Jag har repat mig, ställt mig upp, rest mig.

Det kan ändras som sagt, men jag är stolt över mig själv. Bobby Ewing känslan är borta. Det vanliga idag är att vara ensam med barnen. De och jag är vår familj. Han är som en skugga. Nån jag brukade känna.

 

Och jag kan skadeglatt konstatera att jag idag lever det liv som han suktat efter. Delvis i alla fall.

Under åren har diskussioner kommit upp om vad vi skulle göra om vi var singel. Om vi inte var ihop längre. Han sa alltid att då skulle han leva ensam, bestämma över sig själv, göra det han vill utan att ha en kärring att ta hänsyn till. Åhh vad det skulle vara skönt.

Så lever jag idag:) Om man byter kärring mot gubbe.

Han? Han har exakt samma liv som innan, fast med ett dåligt samvete i form av nio bortvalda barn, främlingar som tittar snett på honom och en kärring att ta hänsyn till. .

 

Så kan det gå.

 

Jag vill inte, och jag tycker inte att jag snackar skit om honom. Jag försöker förklara. Jag har försökt hitta en förklaring i fyra år nu.

Ungefär det jag berättat för er här finns att få tag i för vem som helst i och med att vi har offentlighetsprincip i det här landet. Det är bara att ringa eller maila tingsrätten så får ni kopior av alla papper som lämnats in och allt vad som sagts. Helt galet förvisso att man kan snoka reda på saker man egentligen inte har med att göra, men så är det. Det är något BRA den här offentlighetsprincipen, för det innebär att demokratin värnas.

Jag menar inte att ni ska begära ut kopior på min skilsmässa, såklart:) Men det jag skrivit här går att ta reda på för vem som helst så jag kan inte tycka att det klassas som att snacka skit. Jag menar det inte så. Givetvis är det inte så kul att läsa, men man måste ta ansvar för vad man gör.

Så här var det.

My story.

Martina Haag skrev en bok om ”fiktiva” människor – Det är något som inte stämmer. Alla fattar ju att det är hennes eget äktenskap det handlar om. När jag lyssnade på den, så hörde jag exakt samma smärta i hennes röst som jag kände i mitt hjärta. Sakerna hon beskrev, hade jag upplevt. Sakerna som hennes exman sa och gjorde var samma som min exman sagt och gjort. Sättet, nonchalansen. Jag hade kunnat skriva den där jäkla boken.

Hon använde sig av andra namn, om ni tycker att det är skitsnack jag skriver så sätt in valfria namn och ta det som en uppdiktad berättelse. Så känns det kanske bättre:)

 

 

 

Jag tänker inte gå så långt som att jag säger att det var bäst som skedde, för det tycker jag inte. Jag älskade honom. Jag litade på honom. Vi var världens bästa team. Utan honom hade jag inte haft mina fantastiska barn.

Men, den man han blev, den mannen är jag lugnt glad att jag är av med. Jag saknar honom inte idag. Jag vill inte ha med honom att göra. Jag vill honom inget ont, jag vill bara inte se honom. Jag vet inte längre vem han är. Men jag vet att jag är en bättre person utan honom.

Tiden läker alla sår. Ja. Men ärren finns där för alltid.. De bleknar, men de finns där.

Jag vill ändå inte se mig själv som nån sårad, trasig människa, tvärtom så är jag nog mer hel än jag någonsin varit:)

 

Och idag skålade jag för mig själv i bubbel:) 🙂

Illröd efter träning och het dusch:)

För att jag råddat min stora familj, mina nio ljuvliga ungar helt själv i FYRA år. För att jag är rätt bra ändå. För att jag är värd något bättre än att dumpas som nån soppåse. För att jag lyckats plugga heltid i tre av de här åren. Fast jag inte kunde tänka. För att jag vuxit som människa. För att jag överlevde. För att jag är jag och rätt så jäkla enastående:)

Och för att det är gott med bubbel.

Kanske mest för att det är gott med bubbel förresten;)

Kommentera

  1. Cathrine

    Wow, vilken story. Du är fantastisk som tagit dig igenom det här! Jag blir rörd, ledsen och så jävla förbannad på din åsnepung till ex-man. Dina barn har en mamma att vara stolt över! Kram på er

  2. Camilla

    Först och främst måste jag säga att du förtjänar en stjärna på himmeln!🙏🏼 Och sen får du ursäkta mig, men vilken GRIS till karl!!! Du är fantastisk som ror det hela i land själv❤️ Jag själv kämpar med 2st på heltid och 1 på halvtid🥰 Som sagt, en stjärna på himmelen till dig Carola! 🙏🏼❤️

  3. Tissel

    Men wow. Läste detta först nu efter att ha läst om dig i hänt extra. Inte följt dig (er) sen familjen annorlunda. Vilket jäkla svek. Och vad jäkla stark du är. All credd till dig, KRAM

  4. Ewa

    ”Bästa hämnden är att leva väl”

    Alla har vi våra historier.

    Jag fick sådan kraft, sådan styrka efter 17 år med, och två krascher från barnens pappa.
    Han ”ställde till det för sej”
    andra gången.
    Man måste ner till botten
    innan man kan simma uppåt.
    Vilken känsla det var att
    få styrkan att nå ytan.

    Jag är den som än i dag kan
    göra vad jag vill medan han är
    låst med två tonårsbarn och fru.
    Jag är än i dag den som är starkast och jag visar tydligt att jag inte
    tycker om honom som person.
    Han var min stora kärlek,
    yngsta dotterns far.

    Möter honom några gånger
    i månaden efter vägen,
    sitter vid samma bord när vi firar dotter och barnbarn.
    Jag har absolut inget att säja
    den mannen.
    Det är ”det” som ger styrka.

    Kvinnor är starka.

  5. Vickan

    Usch, blir så arg när jag läser detta!
    Påminner exakt så som min pappa lämnade mamma efter 17 år och 3 barn ihop .
    Jag var bara 6 år då men kommer så mycket väl ihåg hur han bara försvann med en ny kvinna , dök upp någon gång ibland för att hämta kläder och då utbrast han till mamma ”är du kvar här än?”
    Usch , jag har så mycket hat gentemot honom och jag har alltid sagt till min mamma under alla år att karma kommer lösa allting.
    Idag sitter han ensam i en lägenhet, ingen av oss barn vill umgås med honom trotts att han försökt 7 år efter skilsmässan…

  6. Maria

    Fy fan vilket svin till exman du har, du är SÅ stark som tagit dig igenom detta . Jo för sina barn gör man allt, förresten jag måpste bara få fråga hur det gått med huset? Är det ditt nu eller hur löser ni det? kram

  7. Jenny

    Jag ryser så när jag läser detta om och om igen. Känner så igen mig i detta och alla dessa känslor och att jag helst skulle ha lagt mig i fosterställning, men ändå krigar på och gör det än idag efter 5,5 år som ensamstående. Men vi är starka kvinnor och vi får kämpa på, Carola och alla andra enastående ensamstående mammor. Och vi måste visa för barnen att vi står på deras sida i vått och torrt. Stor kram!

  8. Louise

    Åh det gör så ont i mig när jag läser vad du skriver. Jag kan känna igen så mycket av de känslor du beskriver. Jag blev själv ensamstående mamma som 18 åring, dock bara med ett barn men med en galen pappa till mitt barn. Usch och fy för den tiden!
    Men man är starkare än vad man tror och man blir definitiv starkare av att gå igenom sån här skit.
    Kram till dig och alla dina fina barn ❤

  9. Kina

    Hur många av barnen har kontakt med honom? Vad säger de äldre barnen om allt idag när de har lite distans och själva är mer eller mindre vuxna? Pratar de om honom, om vad han gjorde?

  10. Babsan

    Starkt av dig, förstår att det måste ha varit oerhört tufft. Alltså, man skulle ju verkligen vilja veta hur han tänkte då, när han bara övergav er utan förklaring. Och hur tänker han nu – saknar han inte kontakten med alla barnen? Helt otroligt beteende. Du är väl värd ett glas bubbel, eller två.

    1. Profilbild
      familjenannorlunda

      Ja varit överjävligt bitvis. Sådär att lägga sig ner och dö faktiskt lockar, men nä.. men skitjobbigt!
      Jag undrar också hur han tänker, speciellt med tanke på all meditation och botgöring som tydligen ingår i hans liv nu. Hur kan han inte komma till insikt om hur han handlat ? Antar att jag haft rätt hela tiden, att om man skulle trycka print och få ut ett papper på hans tankar skulle det vara tomt;)
      Kram ❤️

    1. Veronika

      Aha, nu såg jag det andra inlägget om att det gått 5 år! ?

      Carola: Ja, förlåt för krångel:) Men ville ha det inlägget även här:)

  11. Morakullan i Bålsta

    Åh,fina Carola ,du är fantastisk ,tänk att du orkat o kommit dit du är idag!
    Förstår dig så väl !
    Önskar dig all lycka i framtiden o med dina barn ,det finns en mening i allt ,det har mitt långa liv
    lärt mig,även om det gör så ont så ont!!
    Läser din logg varje dag o du har blivit en kär vän till en gammal dam !

    Carola Åh vad gullig du är, stor kram 🙂

Visa alla 24 kommentarer
Okategoriserade

Lite sjuk:/

Jag ligger här i soffan och surar.

Jag varken vill, har lust eller tid att bli sjuk men ändå så försöker basilluskerna däcka mig. Vad är det för jäkla stil, va?

Insåg redan i morse att jag var lite snuvig och att det nog var klokt att avboka träningen ikväll. Haha, ja, mitt liv styrs av träning 🙂

Jag har ett HIT pass i morgon och crazy as hell så har Corrinda och jag bokat oss på TMI med David på fredag. Tydligen var det inte tillräckligt med mangling med en gång, eller så var det så tufft att vi glömt bort det?

Lite som med att föda barn;)

Men just nu är jag inte så kaxig. Efter middagen så började jag frysa och nysa. Dubblerade genast ColdZymedoseringen, drack hett te med honung och svalde lite Panodil:) Just nu känns det rätt okey och jag hoppas innerligt att det vänder innan det bryter ut. Jag vet att ColdZyme funkar, och nu var det länge sen jag använde det så det finns alla chanser till bättring. Hoppashoppashoppas!

Innan jag blev lite sjuk så körde vi vår live:)

Mirka hade med sig David och Lilja och vi snackade vår timme. Flera av er har påpekat att vi inte tittar in i kameran. Förklaringen är superenkel – vi ser oss själva. Att sitta och glo på sig själv en timme är som att sitta framför en spegel:)

Man pallar liksom inte hur mkt som helst 😉

När vi var klara så stack Mirka iväg, och jag hämtade Jamie. Sen hem och snacka med Patricia.

Hon klarade sitt teoriprov till körkortet här om dagen ?❤️ Det svåraste är klart, nu har hon ”bara” uppkörningen kvar.

Fasen då måste jag kanske låna ut min bil till henne?? Gosh 🙂 känns helt galet. Men kan helt klart underlätta logistiken hemma.

Jag har fått bilder och filmer skickade till mig. Vem det gäller kan jag inte säga men det är inte svårt att gissa;)

De finns på Facebook och Youtube så egentligen skulle jag kunna lägga upp dem, de är ju redan offentliga, men nä?

Vi kan nöja oss med att säga att ateisten konverterat till en religion som börjar på B och slutar på uddism. Man kanske inte kan konvertera förresten om man inte varit troende innan? Men erkänt sig till då. Och jag kan inte sluta häpna. Helt jävla uppenbart så känner man inte ens sina närmaste. Och helt jävla uppenbart så ligger prioriteringarna nu hos Buddah, på alla möjliga sätt och vis?

Och, jag vet inte om jag ska skratta eller gråta. Lite av båda tror jag, och så tycker jag synd om. So fucked.

Men, whatever makes you happy.

Det här gör Mig happy! Jag älskar spenat!!

Det här är bara mitt alltså 🙂 Efter middagen som bestod av stekt potatis och kycklingbiffar. Skivade ner i stekpanna och stekte på, nästan ännu godare än igår:)

Jag har städat mitt sovrum, bytt sängkläder och dammsugit. Eftersom barnens datorer står där så blir det som en sopstation. De dumpar kläder, papper, godis, tuggummi!! och bryr sig föga om att ta reda på det. ”Det är inte mitt” ”Det var inte jag!” ”Det är Nån Annans”

Nu har JAG tagit reda på det;) I sanningens namn var det väl en del av mitt dumpade skit också men det gills inte;)

Jag släpade tillbaka hörnskåpet till vardagsrummet. Jag flyttar in det i sovrummet för att julgranen står på dess plats. Bästa sättet att flytta möbler är att peta in ett badlakan under fötterna på det, då kan man enkelt skjuta runt det utan att repa golvet. Dagens tips:)

Plockade reda på mina biblioteksböcker som jag ska lämna tillbaka i morgon. Jag ska fixa mina fransar och det är extremt välbehövligt nu, det är bara några strån kvar och ser för bedrövligt ut ? Passar på att ta bibblan på vägen.

Sen vek jag massa tvätt. Och tvättade ännu mer:) Jamies ytterkläder åkte raka vägen i tvättmaskinen idag, jisses den gossen kan konsten att skita ner sig! Jag köpte ju en kombimaskin i somras och just till sånt här är den underbar. Bara kasta in smutsiga ytterkläder och sen plocka ut dem rena och torra:)

Love it!

Allt går ju inte att tumla men jag kör mkt handdukar och underkläder, superperfekt.

Jag har ingenstans att hänga kläder på tork här uppe så därför vill jag tumla:)

På fredag kommer David att säga att om vi jobbar ordentligt på träningen så bjuder han på att vi får ta en extra öl eller påse chips eller så på kvällen 🙂 Jag antar att jag kan känna mig värd en helkväll då. Så djävulskt jobbigt som TMI med honom är.

Jag ska på Flustret på 80-talsfest:) Helen ville gå och jag var inte sen att haka på. Helst ska man väl ha klädsel som då men alltså.. been there done that – never again 🙂

Spontant går tankarna till blå mascara, blå kajal, näthandskar, nitbälten(det kan jag gå med på) neonfärger, tajts, benvärmare axelvaddar och minst en flaska hårspray 😉

Det är bara hemskt. Ska fundera på om man kan hitta på nåt enkelt där man inte känner sig helt galet utspökad;) Nåt man kan loosa under kvällen typ.

Tone Norum, Tommy Ekman och annat 80-talsaktigt ska spela, det kan bli kul:)

Nu ska jag sova snart! Försöka kurera mig och hoppas på att vakna pigg och kry i morgon 🙂

Natti natti ?

Kommentera

  1. E

    Nu är buddhismen en ovanligt klok religion. Buddha må vara tjock, men han imponerar! Så din f.d lär få känna på en sumobrottning omgång med Buddha och bli både manglad och pressad och studsad jämfota på, av Buddha själv! För Buddha gillar inte typer som gör som din f.d. mot sina barn och mot deras mamma. Så jag tycker att du kan skratta gott åt om det är det han anser sig ha blivit.

  2. Lena

    Carola, du är otroligt duktig, stark mm
    Ha hand om en så stor familj, hus och djur. Då är man stark.
    Kram till dig från Växjö

  3. Johanna

    Det var väl att stiga över lite gränser va? Att håna en människa för dens religion? Jäklar vad bitter du är fortfarande. Efter vad är det 5-6 år så börjar det nog bli dags att släppa det. JA du är bitter. Det läser man VÄLDIGT enkelt mellan raderna. När du hånar honom. Och även på grund av att du tar upp annat än han som pappa att du t ex tar upp något helt orelevant nu som hans religion. Det tyder på att du är extremt bitter. Och även det att du har varit så besatt så länge nu. Att du hade varit bitter på hur han är som pappa är en sak men att du drar upp alla möjliga orelevanta saker att håna honom för tyder på att du är bitter på den andra biten också. Jag förstår att man är förbannad/bitter på ett ex som förälder men jag förstår inte hur man kan vara bitter på att nån lämnar eller väljer en annan partner. Alla människor har rättigheten att sluta älska en människa och välja att älska en annan människa istället. Ingen ska behöva vara tvingad att stanna kvar hos en partner man inte älskar och inte vill leva med. Nu slutar åtminstone jag läsa här. Ingen som bryr sig om det men jag skriver ändå. Och jag är inte längre så säker på att han bär ansvaret till att samarbetet er emellan inte har fungerat. Bittra kvinnor har nämligen en förmåga att bete sig på ett visst sätt mot sina ex-män. Det hade varit väldigt intressant att höra hans version nån gång också.

    1. Profilbild
      familjenannorlunda

      Vet du… jag skulle åxå vilja höra hans version! Och jag hånar inte, jag bara raljerar;)
      Inte ett dugg bitter, men forfarande jävligt irriterad över att han skiter i sina barn. Det trodde jag alla hade rätt att vara? Att alla normala föräldrar vill att ens barn inte ska bli drabbade.För min del är livet bättre nu!! Det trodde jag alla fattat:)
      Och för den delen.. är du alldeles säker på att jag pratar om honom?? Alldeles alldeles säker?? ? Var inte det. Jag har fler närstående faktiskt, alla nämns inte här dock.

      1. Anonym

        Ja vem skulle det annars vara då? Ditt ex är ju gift med en thailändska. Han ville inte vara gift med dig acceptera det. Dessutom vill du ju inte att ungarna ska vara med honom på Annadagen och på sommaren. Kom igen samarbeta lite. Det är barnens rätt till en pappa det gäller inte din sårade självkänsla.

        1. Profilbild
          familjenannorlunda

          Haha men du har så fel! JAG säger inget om hur de ska umgås, jag må ha åsikter om det men jag säger inget till barnen, eller honom. Det är enbart hans egna önskningar som gäller. Han får styra helt! Vad det gäller Annadagen så har det helt uppenbart blivit ändringar som jag inte informerats om, det var ingen av barnen som blev inbjudna till något då, och sommaren?? Hallå? Vad snackar du om? De gör ju saker med honom en hel vecka i sträck och är sen blasé på det mesta eftersom det blir så intensivt. Det är helt och hållet enligt vad HAN bestämt! Jag vill helst aldrig se honom igen det är korrekt men jag skulle aldrig kunna göra så mot barnen. Jag har anpassat mig efter det löjligt lilla umgänget, jag gillar läget och motsätter mig inte när det plötsligt byts dagar utan fortsätter anpassa mig.
          Vad gör jag som är så fel?
          Han vill inte ha någon kontakt med mig. Han kommer inte ens upp till huset när han hämtar /lämnar barnen. Han svarar inte om jag messar. Han meddelar mig inget, tex när Jamie klämde tummen i bildörren .. det fick barnen berätta.
          Så lägg inte deras lilla umgänge på mig är du snäll. Det är som sagt hans önskemål. Jag dansar efter hans pipa.

          Och vad det gäller att jag ska acceptera att han inte vill vara gift med mig? Är du på riktigt allvarlig nu? TROR du det själv? Att jag skulle vilja vara gift med honom? Du måste skämta?
          Jag har sörjt det vi hade, vår familj. Det får man göra enligt alla psykologer. Därifrån är det extremt långt till att jag saknar den han är idag! Jag vet inte ens vem han är längre. Jag skulle aldrig vilja ha honom tillbaka, och för min del kan han var gift med både en två och tre nya kvinnor. Eller män;) Jag bryr mig inte.
          Hur du kan tro det är obegripligt.

          Jag vet så väl att det är otroligt svårt att fatta det här. Helvete jag har själv inte alla bitar, så mkt som jag aldrig får svar på. Men jag är helt ärlig i detta. Jag har berättat MIN historia. Det är mitt liv och min verklighet. Han lämnade inte bara mig utan även nio barn. Det är väl ändå rätt uppenbart att jag talar sanning där, för hade han velat ha barnen mer hade jag fått acceptera det.
          Det finns ingen i hela välden som skulle vilja veta hans version mer än jag, det kan jag lova dig.?
          Jag fick total tystnad.

          1. Mar .

            Tycker inte ens man är värd att få kallas pappa när man lämnar familjen på det sätt som Perra gjorde. FINE, om man nu vill skiljas. Men man går fan bara inte hemifrån och lämnar allt och låter en sviken partner ta hand om förklaring och dyligt 1. Gör slut schysst 2. Fixa det praktiska och därefter bildar man ny familj. Så NEJ sådana sk. Pappor som beter sig som Perra gjorde och fortfarande gör har INGA rättigheter. Man kan inte leka pappa när man känner för det bara. Att hans morsa och nya fru inte skäms ihjäl är en stor fråga. Att han inte har kämpat för att få en bra relation till alla 9 barn och kunna bete sig vettigt mot barnens Mamma borde iallafall de 2 kvinnorna kunnat lära honom om han nu blev skvätt galen….. 40årskris?. Men allt credd tiĺ dig Carola som har funnits för DINA fina 9 barn 24/7. Tur barnen fick dig som mamma nu när tyvärr Perra glömt hur en pappa är. Kram

          2. Profilbild
            familjenannorlunda

            A n o ny m.. så lätt det är att gömma sig bakom skärmen. Speciellt när man vill säga nåt lite mindre trevligt.
            Sluta läs om det stör dig=problem solved ?
            Kritik tar jag inte från anonyma fegisar.
            Sorry ?

        2. Karin

          Fan vad elak du är mot Carola! Carola har all rätt i världen att vara bitter! Sluta trakassera en oskyldig människa du inte känner!

      2. E

        Johanna? Hur tycker du att Carola BORDE ha känt då? Typ ”Ja, min man lämnade mig med nio barn. Han bara gick ut genom dörren en dag. Men jag FÖRSTÅR! Jag är SÅ FÖRSTÅENDE! ”. Hade det verkat normalt? Med tillägg ”Han vill inte träffa sina barn… Min yngsta känner honom inte. Men jag FÖRSTÅR att det nya var viktigare och mina nio barn fick långnästa stå och titta på….”. Hade Carola verkat normal då? Nej. Samt att det är väl mest att hon är bekymrad nu. När han liksom fått ihop det med Buddha. För Buddha gillar inte typer som Perra. Eller snarare så kommer Perra få smaka på Buddhas tyngd. Buddha kommer att rulla, studsa och hoppa på rumpan på Perra. För det motsvarar i Buddhas ögon vad Perra gjort min sin fru. Som enligt dig bara borde tacksamt tagit emot skitbeteendet!

    2. Sahara

      Imponerande Johanna att du hittar någon bitterhet mellan de radera! Det kanske är du som är bitter, som häver ur dig här? Kändes det bättre ? Jag läser det inte hånfullt utan tvärtom blir jag full i skratt. Det är ju kul!! Och tragiskt. Svensk medelålders gubbe, less på sitt liv, hittar en thaitjej som kan behaga honom, hämta tofflor, passa upp, vara underlägsen, tvärtemot den i Sverige uppvuxna hustrun som kräver jämnställdhet. Han lämnar hela sitt gamla liv, lämnar sina barn och skaffar nytt. Som lök på laxen luras han in i en religion han tydligen aldrig varit intresserad av. Det finns ord för det – pinsamt.
      Jag ser heller inte att Carola är bitter utan tvärtom har hon ju på egen hand tagit hand om den stora familjen där alla verkar må bra idag. Jag tycker hon är beundransvärd! Exet lämnar landet långa perioder och hon bara kör på. Stark kvinna! Långt ifrån vad jag kallar bitter.
      Kram till dig Carola !

      1. E

        ”Studsa på rumpan” betyder inget oanständigt. Utan att Buddha kommer skrattandes dra upp sina knän och studsa på sin rumpa över eller Perra.

      2. Anonym

        Carola får väl känna vad hon vill. Grejen är att hon går ut offentligt och skriver om sina barns far år efter år efter år.

          1. Profilbild
            familjenannorlunda

            Ja. VISSA. Och som mest 16 timmar i månaden. Halva året sex timmar i månaden. De fyra minsta. Övriga får en middag med bio per år. Notera gärna att den femte minsta var nio år när han stack men hon fick inte följa med.
            Jag vet inte vem du är, och varför du så gärna vill trycka till mig? Det är inte jag som felar i detta. Oavsett om jag skulle ägna alla dagar året om till att berätta hur han gör, så är det ändå inte jag som felar. Det är han. Det hade nämligen inte funnits något att säga om han skött sig fint. Har du tänkt på det? Mest troligt inte, du skiter antagligen i det eftersom allt du vill är att säga att jag är dum i huvudet.
            Det finns sådana människor:) Om du vill så kan vi träffas lite, fika kanske? Så kan du få höra även det jag inte kan skriva här, det ocensurerade. Det som många klarar av att läsa mellan raderna, men inte du;) Så kan du sen få säga att jag är dum i huvudet, då grundat på ren fakta och ansikte mot ansikte. Det vore väl fint?
            Inte bara sitta här och kräkas anonymt??

          2. Anonym

            Visst fikar gärna med dig. Det är tråkigt att du så ståndaktigt och ihärdigt håller fast vid ”jag gör inga fel” ”du vill trycka ner mig” och ”du tycker jag är dum i huvudet”. Alla människor har väl alltid någonting att jobba med och hade kunnat göra något bättre av de flesta situationer. Inser man inte det har man en hel del kvar att lära sv livet. Men jag slår dig en signal så kan vi träffas för ett givande samtal när det passar.

          3. Profilbild
            familjenannorlunda

            Att jag ståndaktigt håller fast är för att, och nu är jag övertydlig så kanske jag slipper säga det igen – JAG HAR RÄTT. Enbart därför. Jag har absolut inga problem med att lyssna på andra, och ta till mig befogad kritik. Dock aldrig från anonyma stackare. Tycker du på allvar att jag ska säga att det är mitt fel, det var jag som drev honom att vara otrogen, jag som tvingade honom gå bakom ryggen på mig i minst ett år, jag som drev honom till att resa sig och gå mitt i natten och att det solklart var min sak att försöka förklara för barnen var pappa var? Att försöka hålla mig mentalt frisk när det haglade frågor från barnen som jag inte kunde svara på. När de grät och undrade om det var deras fel.När han drog mig igenom ett helvete under flera års tid. Ska jag, tycker du, skydda honom och låtsas att det är mitt fel?
            Mitt svar på det är Aldrig i helvete. Jag tar ansvar för mina handlingar och han borde ta ansvar för sina. Det gör han inte. Det är inte mitt fel.
            Sen finns det folk, som du, som tycker jag borde vara tyst. Ja, så kan man tycka det är helt okey. Men jag tycker inte att sånt här ska döljas, gömmas, mörkas. Den ENDA som vinner på det är han. Och övriga som gjort likadant. Jag har berättat min story, från mitt håll, med mina känslor och mina upplevelser. Jag mår bättre av att inte behöva låtsas som allt är fint. Om du har problem med det, så råder jag dig att inte läsa.
            Och jag tror inte för en sekund att Du vågar träffas, men det lät bra;)
            ”När det passar” var keywordet här?

          4. Anonym

            Jag hör av mig. Önskar dig lycka till med livet. Ursäkta men jag tror att du behöver lyckönskningar tyvärr med din inställning. Du har en tendens till att svara på något annat än vad saken gällde. Tråkigt nog vill du inte ta till dig råd.

            Carola: Mailade dig precis, tänkte att vi kunde bestämma en tid för fika. Tråkigt nog så finns inte adressen. Nähäää? No shit Sherlock;) Att hitta på Toy@yahoo.se… var det kul? Jag skickar tillbaka dina lyckönskningar för jag tror att du behöver ha dem mer än mig 🙂

    3. Karin

      Sluta tänk hur en 9-barns mor som har blivit lämnad ska känna. Hon har rätt att hata honom livet ut!

      ”Det är en rättighet att skilja sig”, ja det vet väl bloggens innehavare om. Det handlar om att han bara gick ut utan att säga ett ord och lämnade 9 barn. Han är inte man nog.

      Carola är inte bitter, hon snackar inte skit om sin ex-man eller säger något elakt.

  4. Jenny

    Om du vill vara lite 80-tal utan att ”spöka” ut dig helt kan du våffla håret (om du har en våffeltång) eller fläta massa små flätor i vått hår 🙂

      1. Jenny

        Jaaa, sån där färg man sprayar i slingor skulle vara perfekt! 🙂
        Kanske lite rosa ögonskugga till det så är du färdig.
        Hoppas du kryar på dig snabbt.

      1. Sofia

        Men varför har han bytt namn nu också?
        Försöker han utplåna hela sig själv eller?!
        Tycker inte alls du känns bitter Carola men saknaden av ert liv som det skulle ha varit förstår jag att du kan sakna.
        Hoppas du får chansen att träffa någon att dela ditt liv med förutom dina fina barn ❤

        1. Profilbild
          familjenannorlunda

          Tack❤️ Anledningen till namnbytet kan jag bara spekulera om, men TROR att det är för att han skulle gifta om sig och att Wetterholm är mitt namn. Jävla tur för honom att han bytte alltså, så inte hans nya fru och unge heter samma som mig ?
          Att han sen inte talat om för mig( inte så konstigt eftersom han inte säger något till mig) eller barnen är en annan sak. De tror han heter Wetterholm, och jag får berätta om och om igen att han bytt. ”Varför mamma? Vill han inte heta som oss ?”
          Tja, vad svarar man på det?

Visa alla 44 kommentarer
OkategoriseradePluggVardag

Godkänd, Ikea, Doris:)

God eftermiddag:)

Jag är superhappyhappy!!

Jag kämpade ju på mellan jul och skolstart med två stora uppgifter på universitetet.

(Ja, jag måste skriva  u n i v e r s i t e t e t så ofta jag kan;) Det är very important att tala om att man har eller har haft universitetsstudier i sitt liv nämligen det har jag fått skrivet på snoken både en och trettitusen gånger. Att jag är en lite sämre människa för att jag inte har universitetspoäng. Spelar ingen roll inom vad, bara man kan skryta med dem;) Därför raljerar jag stenhårt, för att jag måste vara tvärtemot.)

I alla fall:)

Det var viktiga stora uppgifter, där man i den ena skulle läsa minst sju böcker av olika författare inom alla genrer. Analysera och motivera dem, vad man tyckte om dem och varför, hur man kunde dra lärdom av dem i sitt eget skrivande och vad det fanns för risker för ens egna skrivande. Tunga (tråkiga)böcker som Marcel Proust, Hamlet, Don Quijote. Emily Dickinson. Och Selma Lagerlöf♥och så en som jag mådde rent  illa av att läsa, Drömfakulteten. Usch. Dikter och prosa och dramatik. Läsa var inte svårt, men resten. Nu för tiden lär man sig ju sånt här i skolan, men på min tid, strax efter stenåldern så lärde man sig saker rakt av. Man behövde inte analysera och argumentera sönder allt. Jag hade svårt att fatta om jag gjorde rätt, och var inte alls bekväm med uppgiften.

Jag fick tillbaka den nu. En av två.

Och den är GODKÄND:) Med fina berömmande ord. Så skönt! Jag kan släppa den, och vad som är ännu bättre, jag gjorde rätt fast jag fick jobba stenhårt för att få till det. Mycket huvudbry. I min grupp är vi fyra stycken och en skulle komplettera, dvs är inte godkänd innan dess. Den ångesten innan jag fått upp min och såg att det inte var jag:)

Så superhappyhappy är dagens mood:)

En kvar, jag håller tummarna för den med.

 

I går gick ju Jamie tillbaka till skolan, och det kändes bra för både honom och mig. Barnen hade saknat honom och alla hade varit glada att han var tillbaka. Det är härligt att få höra av läraren när man hämtar:)

I dag åkte de skridskor. Jag tycker det är toppen att de tar vara på vintern medan det är riktig vinter, redan på onsdag skulle visst plusgraderna återinträda. Jäkla skit.

Däremot blir jag alltid lika förvånad att det förutsätts att alla kan åka skridskor:) Eftersom vintern inte är min favorittid på året så är jag heller inte superflitig med att göra uteaktiviteter med ungarna, och det kan hända att jag hellre storstädar än står och försöker hålla en treåring under armarna på isbanan;)

Jamie kan, men det är definitivt inte min förtjänst, snarare Lovelias:) Läraren sa när jag hämtade idag att han var väldigt duktig. Så Loppan är en bra lärare ♥

I går somnade han på soffan framåt sena eftermiddagen. Så trött och sliten gosse. Jag märkte det inte för jag höll på att skruva ihop en rullvagn jag köpt på Ikea, och sen med att fylla den med konserver, men Jordan kom smygande ut i köket, stängde dörren och viskade att Jamie sov:)

Han fick sova en liten stund innan jag väckte honom och det tar emot att väcka sovande barn, det är bara så. Jag har sällan gjort det, utan har de somnat har de fått sova. Det har funkat bra i min familj:) Jag skulle tex aldrig väcka en bebis som somnat ”på fel tid” bara för att det rubbar cirklarna.

Rutiner är bara bra när man kan frångå dem:)

Jag hade nästan kunnat låta honom sova, men eftersom vi hade planerat att åka på Familjefys på Friskis så väckte jag honom. Han klev upp men lade sig på golvet istället en stund:)

Vi har aldrig varit på Familjefys förr, men oj vad Lovelia och Jamie som följde med gillade det:) Som cirkelfys fast utan vikter eller väldigt lätta, och barnanpassade övningar. Och mental träning icke att förglömma:) Jag är sällan i så stora sällskap av kids som rusar runt överallt utan större koll;) Jag kan inte säga att det var ett fullgott träningspass för oss vuxna, men det var roligt som sjutton. Vi tänkte att nästa gång kan vi köra en sväng inne på gymmet efteråt så kan ungarna varva ner i lekrummet eller nåt.

-Ställ er där nu får jag ta en bild!

-Jag tänker inte dabba!! sa en av barnen;)

Jamie har ytterst sällan likadana strumpor på sig. Och jag har fan gett upp om det nu efter att ha sorterat strumpor till förbannelse i 24 år…jag skiter i om de har lika eller olika. Eller jag mår egentligen dåligt av att se det, men försöker ignorera:)

Corrinda var med och körde på gymmet, vi visste inte riktigt om man var tvungen att ha en unge per vuxen, men det hade man inte nödvändigtvis behövt. Hon tyckte att det kändes som att gymmet lockade mer:)

 

Tidigare på dagen igår så var jag ju på Ikea . Jag var tidig och fick vänta lite på Jenny.

En sådär vit rullvagn som står därborta köpte jag. Jag har velat ha en så länge:) men inte haft nån plats för den, men så tänkte jag till lite. Vid sidan av ett köksskåp så har det stått ex antal konserver travade på golvet, och kassar med diverse sånt som inte riktigt haft nån plats i köket. Nu står de i vagnen:)  Allt är bättre än att det står utspritt på golvet.

Vi började med brunch.

Ingår inte direkt i min kostplan för beach-2018:) Men som sagt, rutiner är bara bra när man kan frångå dem:)

Vi satt länge och käkade och snackade, ända tills ungen vid bordet intill kräktes. Det var en liten tjej, 1,5-2 år kanske så hon kan absolut ha satt i halsen, men både Jenny och jag har kräkfobi och rappade genast på därifrån. Bättre ta det säkra före det osäkra. Folk är dumma i huvudet och delar med sig av sina smittor, så man vet aldrig.

I stället gick vi ett långsamt varv på varuhuset medan vi snackade och snackade:) Det blev förutom rullvagnen lite blommor, och toaborstar. Nödvändigheter:D

Efter att ha stått en lång stund i garaget och snackat så kom vi på att vi kunde köra Rusta innan vi skiljdes åt, så det gjorde vi. Schampoo och balsam, och sådana där stora glödlampor med synlig glödtråd som dekoration, vad de nu kan heta. Och sen åkte vi till varsitt håll.

Jag hämtade Jamie och sen hem.

 

Doris. Doris Doris Doris:)

Varje gång jag drar upp rullgardinen i mitt sovrum så kastar hon sig upp i sängen och skäller på grannens hönor;)

Ibland ser hon dem inte, de är precis där bakom stegen som nog inte är en stege utan nåt staket kanske? Mellan våra tomter är det ett sånt här gammalt kan det heta Gunnebostängsel? Som dagisstaket men inte grönt. De har alltid haft hund, och ett tag innan vi flyttat hit så rymde den jycken stadigt in hit, så det är kanske något hinder. Våra barn klättrade över till varandra och lekte förr, så staketet är lite nerhasat. På sommaren så är det massor av buskar här så man ser inte ens in till dem, men nu vintertid så ser man både deras och våra försök till att stänga in våra husdjur på respektive tomt:)

Ser hon inte hönorna så spejar hon efter dem, och även efter grannens hund. Den är av en mycket större variant än Doris men som den lilla bjäbbmoster hon är så skiter väl hon i det. Storleken har ingen betydelse,  Doris är alltid störst 😉

Det här är baksidan av vårt hus, och vi är nästan aldrig på den sidan av tomten. Det är skugga, och finns liksom ingen anledning:) På sin höjd så åker jag runt med gräsklipparen nån gång per sommar, men det växer mest mossa så det är inte helt nödvändigt.

 

Japp, det var det. Nu ska jag laga mat.

Lovelia och Trixie ska på gympa, och jag ska….suprise surprise – träna:)

Kollade nu, och det är pass nummer tjugoett i år. Plus slalom i söndags så blir det tjugotvå, av tjugotre dagar, det är rätt så bra. Vi har ju nåt löst mål att hinna 100 pass innan midsommar, och just nu ligger vi strålande till. Lika bra att bunkra pass till de mindre friska perioderna:)

Jamen mat var det…. måste väl resa på mig då:)

Vi hörs snart!

Kommentera

  1. ¨Magdalena

    Jag har också en gul labrador , han tycker nog Doris är jätte kul! Min hund har ingen som helst insikt i hur stor han är!

    1. Profilbild
      familjenannorlunda

      Doris tror hon är störst bäst och vackrast, och att hon bestämmer 🙂
      Vissa hundar har hon enorm respekt för dock 🙂

Visa alla 9 kommentarer
Okategoriserade

För första gången sen innan jul…

…har jag skickat iväg Jamie till skolan. Han hade helst stannat hemma för evigt med mig, och jag hade mer än gärna haft honom hemma❤️

Men nu känns det som att han måste tillbaka. Magen är bra, kommer lite magknip ibland men i stort så funkar den. Vi får väl se om det får fortsätta vara bra eller om det kommer tillbaka nu när han är i skolan. Anledningen till det hela är ju att han inte vill gå på toa i skolan. Men han dricker sin medicin och så har jag berättat att man inte blir kvarglömd så länge inne på toa, förr eller senare hittar nån en, oftast efter helgen 😉

(Hehe, nä jag skojar)

Hans blåa nagel ser för hemsk ut, men sitter än så länge kvar. Han har inte så ont och använder tummen som man ska så det är mest bara visuellt. Men är det nån som vet, om/när nageln ramlar av- gör det ont då? Tänker om huden under liksom är läkt redan eller om det är sådär oskyddat och ömt. När man råkar klippa nageln för långt ner, eller om man bryter den så gör det ju så ont att man helst vill ha hela handen i gips;)

Han är lusfri, och inte förkyld.

Ska bli intressant att se hur länge alla är i skolan den här gången:)

Vad jag hört så är allt möjligt spännande i högform just nu. Vanlig influensa tror jag aldrig vi haft, jag är övertygad om att vi har nån immunitet. Jag tänker fortsätta tro det eftersom själva tron kan försätta berg:)

Men allt annat skräp som cirkulerar och med alla olika ställen vi är och suger upp virus på gör att vi har en bra räckvidd. Tyvärr. Helst hade jag isolerat oss så här års. En riktig isolering alltså:)

Jag gick och lade mig strax efter nio igår kväll, då vaknade såklart Jamie. Han låg på min arm och gosade och Doris på min mage, medan jag kollade onödiga saker på mobilen till typ tio. Då släckte jag, och tvärsomnade. Novalie satt vid datorn inne hos mig men det störde inte det minsta. Jag vaknade i och för sig till massor av gånger, när Jamie sa nåt, när Doris kröp ner under täcket, när Novalie sen gick ut och släckte, när Jamie drog av mig täcket, när Doris muffade åt grannens höns, när nåt annat lät och så vidare.

Men varje gång jag tittade på klockan och konstaterade att den inte ens var midnatt än, eller bara två, eller tre så blev jag sådär lycklig i själen över att det var så lång tid kvar att sova 🙂

Jag var varm och go, Doris ligger ofta vid mina fötter eller i knävecken men nu kröp hon ner under täcket och låg ihopkurad med sin rygg mot min mage, och sen låg Jamie tätt bakom ryggen på mig. Det bar svalt om nästippen men varmt om resten och efter att ha frusit i backen var det supernajs.

Sen sov jag till 7.10 när Lovelia messade ett Godmorgon 🙂

Min klocka stod på 7.15 men det var lika gott att kliva upp. Inte pigg men inte trött heller. Tror jag det, efter typ nio timmars snarkande:) Underbart! Vissa gånger sover man så jäkla gott, och efter en hel dag ute på vintern är det som bäst.

Nu har jag ätit en första frukost och ska hoppa in i duschen, sen möta upp Jenny på Ikea för en andra frukost:)

Det ska bli härligt, jag har saknat henne.

Ute är det minus 7, och jag tycker det är riktigt lagom. Snön knarrar lite, den är lätt och fin och vit. Man tar på varm jacka och halsduk och varmt på fötterna och sen är det bra. Man blir inte blöt och skitig.

Såhär ska vintern vara om vi nu måste dras med den. Men det lär ju inte vara.

Förresten var det massor av snö i kungsberget. Otroligt vackert!

Nä, nu duschen!

Vi hörs senare ?

Kommentera

  1. Josefin

    Vågade heller inte gå på toa när jag var som Jamie 🙂 Slutade med att jag tillomed kissade på mig för att jag verkligen inte vågade (jag bjuder på den storyn, :))) lösningen för mig blev tillslut att jag fick gå hem på lunchen och kissa, men då var skolan på samma gata som jag bodde …. men jag minns verkligen ångesten! tänk att låsa och inte komma ut, eller att det är olåst och någon kommer in… var ju desssutom typ ”töntigt” att gå på toa i skolan. så knäppt.

    1. Profilbild
      familjenannorlunda

      Jag gick i skolan på stenåldern .. och även jag minns skoltoaletterna. Våra var rätt fräscha men ungar jävlas… brrr

  2. Anette

    Hej, jo det brukar vara en ny nagel under den gamla så det brukar inte göra ett dugg ont när den gamla sen lossnar. Men som sagt kan det ta flera månader. För en tånagel tar det ju faktiskt 3-4 mån.

  3. Amanda

    Jag har tappat nageln, dock på stortån, gjorde inte ont första gången. Men andra gången gjorde det lite. Då huden satt på, försökte dra. Tillslut fick jag klippa , löste sig bra, gjorde ej ont. Tycker jag. Annars får du se till han gör något annat under tiden. Man kanske är mer känslig på tumme 🙂 ingen aning

  4. m

    Så många timmar är man ju inte i skolan. Min grabb använde inte toaletterna alls, på alla år (inte så städade som du gör, mamma)…han är vuxen nu och mår prima och kan städa toaletter 🙂

  5. Monica

    Tänker på det här med att Jamie inte vill gå på toaletten i skolan. Detta måste han ju komma över innan han börjar 1:a klass då han ju måste gå till skolan. Om han är rädd att bli kvarglömd är det ju bra om någon lärare eller klasskamrat kan stå utanför och vänta. Oftast vill ju barn inte gå på toa i skolan för att det inte är fräscht på skolans toaletter eller att man inte får sitta ifred.

      1. Profilbild
        familjenannorlunda

        Tråkigt 🙂 jag har inte fått nån info och därmed skiter jag i det:)
        Men gäller det inte de som börjar i höst ?
        Jamie kommer fortsätta vara ledig fredagar om han vill. Jag lär inte hamna i finkan för det misstänker jag ?
        Skolplikt för förskoleklass tycker jag är rätt fånigt. Antingen börjar man skolan eller inte. Då kan man alltså döpa om fsk klass till ettan, och förskjuta det hela. Som typ England.
        Inte kalla det förskola. Bah?

        1. Profilbild
          familjenannorlunda

          Tur!! Jag älskar att man kan få mjukstarta. Men det kanske mest är vi som tycker så som valt att vara hemma med ungarna..? Har man dagis så har man kanske redan mjukstartat när det började:)

          1. Anna-Stina

            Ja så är det, är barnet van att vara på dagis så blir ju inte omställningen så stor. Men även om man har valt att vara hemma så får man väl sen respektera skolplikten. Det är ju.du som föräldern som valt hans förutsättningar. Man hamnar inte i finkan som du säger men ska man då förmedla det synsättet på andra saker i samhället/ vardagen också? Det som
            Inte är så kul kan man skita i så länge det inte är straffbart. Prata med skolan så kan han kanske få en lärare med sig som står utanför? Så gör de vid vår skola. Samtidigt så tränar de på att låsa också till de känner sig trygg med det.
            Jag skulle ha kollat upp magen. Skoldagen är ju bara några timmar lång så borde inte bli förstoppad av att inte gå på toa de timmarna.

          2. Profilbild
            familjenannorlunda

            Jag skulle respektera skolplikten om det gällde honom. På samma vis som jag gör det med övriga ungar.
            Magen är kollad och förstoppning är läkares diagnos. Och med tanke på att han haft noll problem med kistan under sex år innan han började skolan men sen fick förstoppning efter en termin så tror jag det är korrekt att säga att det beror på det. Alla är olika 🙂

          3. Anna-Stina

            Du sa att du skulle skita i den eftersom du inte fått någon info :-). Jag menade inte att det inte var förstoppning.. utan att det kanske inte bara beror på att han inte går på toan de timmarna hantera på skolan.

          4. Profilbild
            familjenannorlunda

            Ja:) men om det VERKLIGEN var så att det blivit skolplikt för min unge så hade jag 1- fått info, och 2- inte skitit i det:)
            Jag raljerar, eftersom att jag vet att jag kan?
            Jodå jag fattar hur du menar, men jag menar att eftersom problemet aldrig existerat innan han började skolan så är jag övertygad om att det är den stora boven. Alla är olika och för vissa är det inga problem om man låter bli att gå på toa under skoltid medan andra liksom behöver sköta magen som en klocka. Jamie är klockan 🙂

    1. Profilbild
      familjenannorlunda

      Han vågar inte låsa:) och självklart måste han lära sig det. De har varandra som toavakter men han vill vara säker på att få vara j fred och vill låsa. Men vågar inte för de snackar skit och skrämmer upp varandra;)

      1. M

        Det där låter som det är en sak för lärarna. Mina två har dragits med förstoppning i perioder beroende på vilken skola de gått i.
        Stävjas inte bekymret nu kommer det bara att bli värre ju längre dagar han kommer göra i skolan.
        Har de ingen skolvärd eller annan personal som inte måste vara med i klassrummen? I så fall kan de ”vakta” dörren och skolan SKA se till att ungarna inte bara trivs på skolan utan även törs gå på toa. De är så ”duktiga” annars att framhålla både det ena och det andra så då kan de ta och tala om vikten att få gå på toa också oavsett om man vill /behöver bajsa på lektionstid eller rast

  6. Marie

    Väldigt olika hur lång tid det tar innan en nagel lossnar och nej lossnar den av sig själv kommer det inte kännas ett dugg, en ny nagel under är redan på,väg. För mig tog det 4 månader för min tånagel att lossna tånagel nr 2 verkar inte vilja lossna alls så nu har jag 2 naglar på den. Antar jag måste rycka den gamla nageln

    1. Profilbild
      familjenannorlunda

      Aha. Så länge alltså! Jag har i princip aldrig haft nån klämd nagel att ta hand om, dåligt med erfarenhet, så tack för svar:)

Visa alla 24 kommentarer
Okategoriserade

Kungsberget!

Jag är så trött!!!!

Sådär att det inte går att hålla ögonen öppna utan de trillar igen och man kämpar för att få upp dem igen 😉

Frisk luft är livsfarligt, thats for sure ?

Men jag kan inte sova riktigt än, så vaknar jag om nån timme och kan inte somna om

Så då passar jag på att berätta om dagen:)

Stavfel, syftningsfel och andra fel kommer säkert förekomma, ber om ursäkt på förhand.

Vi klev upp early birdy, 7.15?Jag hade såklart sovit katastrofdåligt som alltid när jag vet att jag ska iväg tidigt. Men upp och hoppa, in i badrummet för att blaska av mig och sen klä på några av lagren kläder. Frukost, kvarg med nötter och frön som alltid.

Corrinda och Marcus kom upp och jag packade i ordning vår lilla matsäck. Mackor, mjukost på tub, saft och bullar. Syrran fixade kaffe och godis:)

Hon dök upp strax efter åtta och vi klädde på oss resten av kläderna. Mina bästaste tunna ullstrumpor är trasiga ?så igår tänkte jag ” äh jag stoppar dem!”

Jag kollade på film samtidigt och efter att jag gjort en svinsnygg stoppning på ena hälen och skulle gå vidare till tån som också hade ett hål så fanns det inget?? Öhh?

Menvafan! Jag hade lagt ifrån mig strumpan för att byta tråd och i samma veva hjälpt Jordan med något och när jag återvände till soffan tog jag FEL strumpa! Alltså stoppade jag den hela… idiot ?

Jaha bara att göra om, göra rätt:)

Men måste köpa mig nya, de måste vara tunna och i 100% ull. Tips på var? Jag har haft mina i typ 7-8 år och använt dem massor. Alltså mina favoritstrumpor alla kategorier.

När vi körde från Uppsala var det ärtsoppsdimma, tvärtjockt, men det lättade lite efter vägen, och framme i kungsberget var det fint. Ingen sol, typ 7-8 minus och lite blåst på ena sidan berget.

När syrran tog av jeansen hon åkt i för att ta på skidbyxorna höll jag seriöst på att skratta ihjäl mig. Hej Robin Hood!

Jag hade tjocka stickade tight med pingviner på så jag var typ lika snygg 🙂

Jag hade laddat mitt liftkort på vägen, syrran köpte sitt där och Corrinda och Marcus hämtade ut utrustningarna de hyrt . Sen åkte vi upp i åttastolsliften.

Corrinda har åkt med mig en gång tidigare, och nån gång med skolan men är i stort sett nybörjare. Och superduktig!

Marcus åker bräda och har världens tålamod, han förklarade och förklarade för henne. Bräda ser kul ut men jag suger på skateboard så jag tänker inte ens testa 😉

Corrinda åkte helst i de lättare backarna men hamnar hon i en svårare så tar hon sig ner. Så stolt över hennes kämpaglöd ❤️

Vi åkte upp och ner. Upp och ner.

Jag var jäkligt mör i benen och bålen och fick inte åkningen att riktigt stämma. Inget flyt. Det var fina backar med mycket riktig snö vilket är ljuvligt och för mig rätt ovanligt 😉

Knäna fladdrade och jag vågade inte stå på utan fulåkte;) Nästa gång blir det bättre.

Dessutom frös jag lite, hade behövt en till tjockare tröja, men det var mest i sittliftarna som det blåste lite kallt. Och när man åkte snabbt neråt, ännu en anledning att hålla farten nere:)

Men trots de små gnällen så hade vi en superhärlig dag!!

Vi klämde en macka och drack lite på stående fot, för att inte missa tid i backen, de stängde redan 15.30.

Det kändes surt på morgonen att ha så kort dag, men vid tre så var det helt okey 🙂

Vi borde åka en lördag då det är öppet till sju men det är ju enklast att åka på umgänge och det är söndagar.

Vi stannade på donken i Sandviken och käkade middag, snackade och skrattade och så åkte vi vidare hemåt. Det tar typ två timmar att köra inklusive ett kort stopp för kaffe. Längre för middag.

Syrran släppte av oss hemma där hela tomten är fylld av pulkor, snowracer, brädor och andra åkdon. Ungarna har varit i backen med sin pappa och det var ett gäng tröttisar som mötte mig . Jamie hade somnat i fåtöljen så honom lyfte jag bara in i sängen:)

Nu är klockan nio och man får officiellt gå och sova. Jag lär ju vara vaken tills barnen lagt sig 🙂

Jag kommer säkert att kvickna till när jag börjar röra på mig, men snart så är det sovdags!

En sån härlig dag! Jag önskar att det inte var så satans dyrt med slalom för det hade varit grymt att åka med alla ungar en vecka. Men de priserna funkar inte, och alla vill inte heller. Jag tänker att jag får lära upp dem eftersom 🙂

Novalie är sugen på att testa, så vi får se när hon kan tänkas vilja följa med. De har ju tusen andra saker de ska göra också på sin lediga tid.

Men, idag var det en bra dag??

Nu ska jag smörja in det rödfrusna nyllet med härliga krämer och sen krypa ner bredvid Jamie och Doris.

Natti natti ❤️

Kommentera

  1. Ulla

    Tips på bra tunna ullstrumpor från en som fryser lätt om fötterna. Pierre Robert finns på vissa varuhus eller på deras hemsida, Ulvang och Helle Hansen köpta på stadion outlet eller köp från företaget Ullmax.

  2. Johanna

    Vad roligt att du varit i ”mitt” kära Kungsberg! Eller KB, berget, KungeB som vi kallade det. Växte upp i Järbo, som ligger 7 km därifrån och vintrarna i ända hängde vi i backen. Vill minnas att vi även hade friluftsdagar med skolan där. Det var dock innan de byggde ut då det ”bara” fanns en 8 nedfarter eller så.

    1. Profilbild
      familjenannorlunda

      Järbo:) vi åker igenom det, och tycker det ser ovanligt levande ut för en liten by:) Ser jättemysigt ut! Förstår att ni hängde i kungsberget då, även Uppsalas skolor åkte dit på friluftsdagar förr, och jag vill minnas att det fanns en, möjligen två liftar då 🙂

    1. Profilbild
      familjenannorlunda

      De har jag, men jag har haft ännu tunnare, som vanliga strumpor:)
      Som man tvättar som vanligt dessutom så de har bara åkt runt med alla andra och inte krävt nåt extra:)

Visa alla 11 kommentarer
Okategoriserade

Jag trodde jag var safe ..;)

Men icke.

Jag var reserv sju på Davids Träna med instruktör i morgon. I morse var jag nummer sex och tänkte att det är ingen risk att jag blir bokad. Så många avbokar inte ett TMI pass.

Corrinda kom hem och frågade om jag fått plats? Nope svarade jag, och hon lät så jäkla tvärsäker när hon sa att det trodde hon med all säkerhet att jag fått. Jag höll på och grejade i pannrummet och hade inte hört telefonen. Man får både ett sms och ett mail när man blir bokad från reserv, om man har ställt in så vilket jag tydligen har.

Kollade och se på fan! Jag är bokad och det var fem lediga platser! Men vafan är detta?

Jag är högst osäker på det här det erkänner jag villigt. Att träna med Corrinda gör att jag alltid anstränger mig extra mycket, så fan att jag viker ner mig för min unge ?

Att den ungen är topptränad och svinstark är ju lite jobbigt 😉 och så David med sina spyhinkar på det. Men skjut mig, varför gick jag med på det här?

För att få äta lite sushi ? Ska se till att det blir en extra stor portion.

Hörs jag inte av i morgon så vet ni varför, då är jag bara en blöt fläck nånstans?

Idag har jag gjort Något:) Inga stordåd men i alla fall skruvat ihop hyllan till pannrummet och sen möblerat om där inne, plockat ihop, rensat och så där. När jag insåg att jag var bokad bestämde jag mig på en grisblink för att det fick bli en vilodag idag. Tränar både fredag och lördag plus slalom på söndag och med mina trötta axlar är det lika bra. Vad ska jag köra på gymmet idag liksom ? Ben? David lär ju mörda allt i morgon så lika bra att vila lite. Och då hann jag klart i pannrummet och sen fick jag för mig att röja i klädkammaren. Och det pysslade jag med i timmar.

Nej det är inte klart, få se när jag får lite ork nästa gång 😉

När kidsen tjatade lite väl mycket om middag gav jag upp och gick och lagade mat. Idag kassler med ris.

Fräste spenat och vitlök och sen måste man äta färsk med, lite sparris och tomater. Sås på Milda mat och jösses som ungarna åt. Fasen ibland alltså 🙂

Efter middagen röjde jag, drack kaffe och återgick till klädkammaren. Det finns massor där som inte är textil, jag har diverse förvaring där. Som vanligt – om jag och bara jag, hade haft exklusivt tillträde dit så hade det varit fint och städat. Men ungarna som bor på den våningen tror att saker bara vaporiseras om man ställer in dem där.. ?Det gör de inte, de ligger kvar i samma påse tills nån (läs Jag) går igenom och tar hand om det. Bah.

Jaja man har alltid ett rum att gå till om hela resten av huset skulle vara tipptopp .. hahahaaaaa som om det skulle hända;)

Jag hittar alltid roliga saker där inne i alla fall, mina gamla konsertbiljetter, bärselar och mammakläder, och massor av amningströjor:)

Janelle kan känna sig välkittad.

Jag får hela tiden frågan vilken vecka hon är i, och jag tycker det går flera veckor på en dag så jag är långt i förväg;)

Igår laddade jag ner en gravidapp?

Så nu har jag koll:)

Jag har aldrig använt en sån här, det kanske inte ens fanns sist jag väntade barn? Men nu kan jag minsann ta igen det.

Och nejdå. Jag lovar att jag inte kommer bli en pain in the ass mormor. Jag är alldeles för cool för det, och är begåvad med att kunna känna av läget, jag kommer backa om så behövs 🙂

Tror jag ?

Nämen man FÅR ge goda råd bara man kan acceptera att den man ger dem till är fullt fri att göra exakt som de vill med dem.

Take it or leave it.

Jag har alltid lyssnat på alla goda råd och sen sållat som tusan, tagit till mig det jag trott på och skitit i resten.:)

Och nu är det sovdags:)

?️‍♀️??

Natti natti

Kommentera

  1. M

    Hej Carola! Så flitig du varit, blir imponerad att du sköter om barn o hushåll helt ensam vuxen☺, förstår att du o Mirka är kompisar, 2 glada starka och självständiga tjejer. Konstigt bara att båda era ex kan koppla bort pappaansvaret när de flyttat. Menar inte ekonomiskt då i ifall någon av de 2 känner sig kränkta på den punkten, som enligt mig är den lättaste, typ köpa sig fri från ansvar på något vis. För även om man är sur på exet så är det likt fan mamman man valt till sina barn. Så att vara närvarande i vardagen för sina barn och avlasta föräldern dé bor hos mest, typ alltid i era fall är fan i mig bara vanligt folkvett punkt slut. Tur du har dina större barn som kan hjälpa till o även din syrra o föräldrar som passar de mindre så du kan få vara CAROLA en stund och inte bara mamma är ju suveränt men det är pappan som smiter från sitt jävla ansvarsområde….Men du o Mirka blir i slutänden vinnare o Perra o Peter har förstört för sig själva genom att konstigt nog straffa barnen när de tror de straffar er och är bittra gubbar. Förlåt nu blev det tjurigt, men vill bara säga att ni ensamföräldrar som fixar allt när den andra föräldern tröttnat på att vara föräldrar, När fantastiska?.
    (maten såg SÅ god ut, hur gör du såsen om man får undra här till sist☺) Kram, du är en Supermorsa

  2. Sandra

    Tips för dig och eller egentligen kanske för janelle, gå med i gruppen bärsjalar på Facebook. De kan allt om ergonomiska bärselar och sjalar. Bästa snällaste gruppen på facebook. (BB dvs babybjörn räknas inte som ergonomisk ur barnets synpunkt, inget direkt skadligt att använda men finns mycket skönare att bära & använda.)

    1. Profilbild
      familjenannorlunda

      Tack 🙂 Jag har burit i sjal väldigt mkt och även en del av de bättre selarna , ergobaby tex. Har nog fyra olika sjalar hon kan få testa och tror de kommer gilla det. Behöver säkert friska upp knytningarna dock så bra tios ?

  3. Camilla

    Den appen hade jag oxå när jag skulle bli mormor? jättebra tyckte jag, finns lite av varje att läsa. Mitt älskade barnbarn är snart 11 månader❤️

    1. Profilbild
      familjenannorlunda

      Jag har hört massor av mormödrar säga samma sak:) Så kul 🙂
      Jag bryr mig mest om vecka, allt annat känns som jag inte behöver ha koll på, alternativt så vet jag redan 🙂

  4. Karin

    Att du laddat ned appen ger dig redan painintheassmormorvibbar. Tror inte jag själv berättade för någon innan v 12 typ. Efter första ul.

    1. Profilbild
      familjenannorlunda

      Jag berättade inte för nån innan vecka 19-20 efter stora ul. Men nu är det inte jag som bestämmer och Janelle ville berätta för alla. Hon bloggar själv och många här läser där så det skulle komma fram hur som helst.
      Varför är det pain in the ass att hålla reda på hur långt gången hon är? När jag får frågan varje dag så kändes det här som enklaste sättet. Jag vill ju kunna ge ett korrekt svar.
      Men du får tycka som du vill 🙂

Visa alla 11 kommentarer
OkategoriseradeShoppingSkönhet

Glossybox:)

Innehåller affiliatelänkar

Jaja, jag sa att jag skulle sluta med mina Glossybox, men jag saknade dem alldeles för mycket:)

Det var en av månadens höjdpunkter när lådan ramlade ner i brevlådan, och jag kände att det var helt klart värt de där 139kr i månaden:)

Så jag började prenumerera IGEN ♥

Ni kanske vill det ni med, och då kan jag bidra med att länka till Glossybox.  Varsågoda 🙂

Corrinda blev glad, Patricia blev glad och Novalie blev glad. Och Trixie som fyller tretton i höst har minsann börjat sniffa lite efter produkterna hon med.

 

Min  premiärlåda ser ut såhär:

Bara bra saker som vanligt:) Den här gången var mina absoluta favoriter Zlatans parfym…jäklar vad gott den doftade! Settingspray, det är en suverän mist som man sprayar nyllet med när man är färdigsminkad och sen sitter sminket på plats tills man tar bort det. Om jag inte använder den så är min ögonskugga borta, utsmetad efter någon timme. Med, ser flawless ut hela kvällen:)

Och sen den här lilla hårtofsgrejen.

Man puffar in den i sin hästsvans och så får man lite schysst volym:)

Det blir jättefint. Jag har långt hår men det är inte ett under av tjocklek och detta blev verkligen ett lyft. Haha, sorry, för försök till kass ordvits;)

Och proteinbaren var en extragåva denna gång, tack för den:)

Läppstift i en mycket snygg färg, men jag gav det till tjejerna som använder sånt oftare än vad jag gör. Och duschkrämen, ja, älskar att få sådana i små förpackningar de är förutom att de alltid luktar ljuvligt perfekta att stoppa i necessären.

Så, jag hoppar på Glossybox igen:)

Har ni testat? I så fall, gillar ni det lika mycket som jag?

Kommentera

    1. Profilbild
      familjenannorlunda

      Jag tror inte det varit ett enda nagellack i mina lådor. Möjligen ett men är osäker.
      Men ville bara säga att man kan anpassa lådan, skräddarsy den lite efter vad man har för färger osv 🙂
      Kolla det:)

×

Carola Wetterholm – Familjen Annorlunda

Carola Wetterholm, niobarnsmamma från Uppsala, som medverkat i Familjen Annorlunda. Numera ensam med alla barnen på heltid. Vi är en stor familj, men den funkar precis som alla andras, kanske lite mer av allt bara . Tvätt och mat...och ytterkläder i den trånga hallen... Ett är säkert och det är att det blir aldrig tråkigt med nio barn i familjen! Maila mig? Gärna :) Här : carolawetterholm@gmail.com

Samarbetspartner:
Stylewish - Influencer Hosting