Sådärja!

Sportlovet har inletts:)

Jag gissar på att det kommer börja toktöa nu, för det brukar bli så..men vi har ändå inte planer på några direkta uteaktiviteter. Blir det kalasväder så ändrar vi oss. Det jag hoppas vi kommer göra, är att gå på bio:D

Jag vill se den tredje filmen i Mazerunner, och det verkar som att i alla fall Novalie vill se den. Sen tänkte jag att vi kanske kan dela upp oss lite. De fyra minsta går ofta på bio med sin farsa, så de är inte lika förväntansfulla längre, de vet att de kommer få se allt de vill. Hm, det låter ju inte direkt bra, mer som bortskämda bratzungar, men så är det;)

De har kanske sett allt som de vill se, men då är det så, de stora vill i alla fall. Eller så går jag väl ensam, jag är inte speciellt ofta på bio, typ mest sällan av alla i familjen;) Så kan det också vara.

Jag och syrran hade planerat att åka slalom på söndag eftersom det är umgänge. Meeeeen, om jag får skriva det här nu då utan att bli kallad för bitter;) så har herr pappa tydligen åkt till Thailand. Återigen utan att jag får veta ett jäkla dugg. Är jag förvånad? Nej. Blir jag irriterad? Ja. Är jag bitter? Nej. Är jag arg? Ja. Eller egentligen hade jag ju förväntat mig det, men ändå nånstans hoppats att den här gången så kanske han kan göra som jag bett om tusen gånger – meddela mig att hans umgänge inte blir av på….? Tja, framåt, jag vet inte när han kommer hem. Inte när han åkte heller för den delen.

Jag måste väl förtydliga för de som vill gå på Bitter-spåret: Han får åka var han vill, med vem han vill , hur länge han vill. Det gör mig inget alls, kul för honom, whihoo osv. Men jag måste få veta om han inte kommer som bestämt, eftersom jag faktiskt gör planer på de få timmar jag har att bara tänka på mig själv. Nu är det fem år, och han har åkt säkert sju, åtta gånger, och inte en enda gång har han kommunicerat sina planer med mig så jag vet. Bah.

Ni som fattar, fattar. Ni som tänker – jävla bitterfi**a – varsågoda.

Alltså fick jag ställa in mina planer, Lovelia blev ju också bjuden på ett kalas då, som jag måste skjutsa till. Annars har jag lite funderingar på att ta med några av ungarna till Kungsberget framöver så de får lära sig åka de med. Några av dem ser ut som jag hotar med jordens undergång;), medan andra jättegärna vill testa. Jag är såklart glad om de skulle gilla det, men samtidigt så vet jag ju att om jag tar med barn som inte kan åka så kommer jag själv inte kunna köra speciellt mycket. Haha, egot i mig vill ju inte ploga runt i de gröna backarna;) Vi har en fjollbacke här i Uppsala som vi i och för sig skulle kunna testa i först. Jag vet att mina kids, när de vill något, lär sig rackarns så kvickt. Jag måste lura lite på det först bara. Men nu insåg jag ju att hemmabacken är vettigare såklart, men då måste det vara nån  slags vinter också:)

Doris ligger här intill mig på fotpallen och spejar ut. Hon är så gullig när hon placerar nosen och hakan på något stöd så hon slipper hålla upp huvudet;)

På tal om fotpallar förresten!

Det kliar ju i mina fingrar på att få göra något, och mitt vardagsrum är, efter  Robbans rum, det ställe som bör stå näst på tur. Eller mitt sovrum, men så länge jag måste ha de där jäkla datorerna där inne så kan jag inte göra om som jag vill.

Jag skulle vilja ha nån form av sittpuffar/pallar som man kan både sitta på, ha fötterna på och ställa ifrån sig saker på. Vart hittar jag sådana? Mer än Ikea då? Jag har ju sett dem liksom överallt, men eftersom jag är sist på bollen så har jag inte lagt märke till VAR man hittar dem:)

Sen måste jag ha en ny förvaring för mina filtar, nu har jag en sån fyrkantig korg med lock, från IKEA men den är trasig i locket. Antingen gör jag något med själva locket, men vad? Eller köper något nytt. Men jag hittar inget jag gillar, och gör jag det så ser det ut att kosta 99kr, men prislappen säger 899;) och jag är snål. Eller fattig;)

En fotpall med förvaring kanske är grejen förresten? Smart…:)

När jag hämtade Jamie idag så var halva skolgården avspärrad med gulsvarta band. Första tanken var : ”Vad fan har hänt här nu då??” Men sen insåg jag att det bara var för att det är så in i bänken halt. Ungarnas skolgård är rätt mysig med mycket träd och kuperad mark, det är berghällar och stubbar och små backar som man kan åka isbana på:) Men, med det här vädret som varit, med ömsom tö och kyla så har det blivit svinhalt. Det var band här, och där, och lite kors och tvärs:) Såg ut som värsta brottsplatsen.

Jamie och jag drog till Citygross och handlade. Same same as usual. Fasen, jag är ambivalent. På ett sätt är jag urless på att handla, men samtidigt så vill jag inte överlåta det till nån annan:) På nåt vis så är det så hjärndött att gå där och plocka det man ska ha att det är ren avkoppling, men ändå stressande för jag funderar alltid, varenda gång, på vad jag har gömt:) Oftast inget, men känslan av det är alltid där.

Jag funderade på om jag skulle börja beställa hem i alla fall mjölk, smör, yoghurt och sånt där som är tungt och som jag alltid handlar, men sen bestämde jag mig för att inte göra det. Är det nån av er som gör det? Jag är ju rätt enkelspårig och vill ha ”mina” gamla vanliga varor, så när det inte fanns den mjölken jag ville ha, i den storlek jag gillar så blev jag sur;) Och så släpar jag väl vidare då.

Och!! Vafan! De har börjat med nån ny förpackning på Citygross! Nån slags vakuum så köttfärsen såg helt platt och trist ut och tråget den låg i var liksom platt och svajigt, inte stabilt. Det är i och för sig bra kanske för då tar den väl mindre plats i sopsorteringen sen?

Men, man vänjer sig väl:D

Nåväl, jag ska väl gå och steka den där köttfärsen kanske, så man kan få lite käk sen. Antar att det fortfarande är Talang och det är tydligen ett absolut måste för kidsen. Jag tycker det är urtråkigt, och passar på att gå ut med Doris under tiden:)

Dagens fråga – vart hittar jag fina sittpuffar?

Och, vad har ni för planer för helgen?

Vi hörs snart igen:)

Alltså? Vart tog den här veckan vägen? Jamie frågade precis vilken dag det är i morgon. Han gör det varje dag, flera gånger om dagen;) Han vet ju själv men på samma vis som han måste fråga femton gånger vad vi ska äta eller vad vi ska göra i morgon så frågar han. Och jag får tänka efter varenda gång:D
Nu svarade jag ”Fredag” för det är ju det, men oj vad veckan gick snabbt!

Vi satt förra helgen och längtade efter sportlovet och nu är det en dag kvar, whihooo!

Mitt plugg har ju inga lov, men eftersom det är på distans och jag skriver bäst på nätterna så är lov ändå till mina fördel – inga tidiga morgnar.

Tid är märkligt. Antingen sniglar den sig fram, eller så rusar den i 200 knyck. Jag vet inte vad jag föredrar, men det är väl olika, förstås.

Jamie hade ju med sig en kompis hem idag, och jag hämtade båda killarna på skolan, och sen har de lekt, ätit mellis, varit ute, kollat på Tv, lekt med bilbana, ätit frukt, lekt och lekt:)

Hans pappa kom för en stund och hämtade och jag snackade en stund med honom i hallen. Det jag glömde säga var att vi precis kokat ägg. Jag hoppas att han inte trodde att det luktar så här hos oss normalt, för fy farao vad det luktar äckligt av ägg! Jag sitter i soffan nu och liksom storknar av lukten, nån skalade ett precis. Jag älskar ägg i alla former, men skulle gärna vara utan lukten. Eller stanken..

Hörrni! Jag visade er förut en bild på min orkidé , som jag för övrigt köpte på Ica för hela tio kronor, och frågade vad den höll på med. Ni sa att den fått en bebis:) Nu har den fått tvillingar;)

Jag har haft orkidéer i massor av år, och de blommar och blommar, sen vilar de i ett halvår eller år, står där och ser ut som skräp, men så kommer de igen. Jag gör absolut inte ett dugg med dem mer än ger dem en skvätt vatten nån gång i bland när jag komma ihåg det. Kan vara en gång i veckan, eller en gång i månaden;) Nån gång i mellan åt så tar jag förvisso ut dem i köket och sköljer av dem dammet…då blir det ju genomdränkta så de får rinna av en stund innan jag ställer tillbaka dem.

Men jag har aldrig sett att de fått blad sådär.

Eftersom jag inte har en jäkla aning om egentligen något när det gäller blommor, så fattade jag inte riktigt. Ni sa att jag skulle plantera om den där lilla grejen. Hur då?

Jag tycker ju i och för sig att det är gulligt att den sitter där uppe med, kan den inte sitta kvar, eller är det dumt på nåt vis? Och OM jag ska plantera om, i vad? Jag lär inte komma mig för att köpa nån specialjord om jag känner mig själv rätt:D

Exakt hur ofta jag planterar om mina blommor syns kanske på jorden till min palm…

Men trots den taskiga behandlingen så har det kommit ett litet skott på den:)

Jag har definitivt inte förtjänat det. Kanske ska jag belöna min livskraftiga blomma med ett lager jord, jag kan ha en påse i garaget. Men mest troligt lär jag glömma bort det i nån månad eller så;)

Jag har en gång i tiden haft shitloads av blommor, som jag både vattnade och ansade. Men sen kom det barn:D Jag har gett upp för tillfället, förutom orkidéer och en och annan grön växt som jag noga läser så den inte behöver vattnas var och varannan dag. Ungefär hundra procent av mina blommor jag köper själv kommer från IKEA:)

Jaha, vad har ni för helgplaner? Jag ska på ett bloggevent på lördag, och sen ska Lovelia på ett ridkalas på söndag. Det ligger en bit från stan så jag antar att jag kanske hänger kvar där…hm det har jag inte funderat på. Sen är det inget planerat.

Nu står Corrinda och hojtar i hallen, vi ska åka och gymma. Hon upplyste mig precis om att hon var högst otaggad, och jag kan inte direkt säga att jag längtar jag heller, men det får bli Fake it til´you make it då;)

Jag återkommer nog lite senare i kväll:)

Hörs då!

Allra först ska jag säga att det grejas lite på sidan, det testas saker, och det kan eventuellt bli lite störningar. Det ska vara högst tillfälligt, och räcker med att uppdatera webbläsaren, alltså trycka sig hit en gång till:)

Det hängde sig för mig, men efter att ha uppdaterat en gång så funkar allt klockrent.

Så, vidare. I morse var jag stört trött. Som vanligt, fast lite värre. Jag väckte Jamie och så skulle jag kliva upp, men medan jag vände mig om från ena sidan, som jag låg på för att väcka honom, till den andra, som jag måste ligga på för att kunna kliva ur sängen, så somnade jag:D

Och ingen saknade mig heller.. så jag vaknade till av att Jamie ropade Hej då mamma!

Öhhh, va?? Jag vet att jag egentligen är helt överflödig på morgnarna, de här ungarna behöver ingen curling och alla reder sig själva i sin egen takt. Men att somna när man vänder sig det är bra jobbat. även för att vara mig:)

Jag har sovit dåligt några nätter, först förkyld och täppt och sen efter det har det varit uselt, så det finns såklart anledningar:) Jaja, det är allt annat än PK men så jobbar vi i den här familjen.

Jag klev upp, kollade så allt var i ordning och så skickade jag iväg dem.

När kidsen gått till skolan och jag gjort mig i ordning och ätit frukost satte jag mig med kaffet i soffan och slog upp datorn. Inlämning av text på Alla hjärtans dag,  och den ska skrivas först;) Jag har det mesta klart, men inspiration kommer inte på beställning, så det måste värkas fram ibland. Haha, det är ingen fara, det rullar på.

Idag hade jag en korrekturläsare vid min sida:

Smulan, som likt de flesta katter alltid ska vara med när man gör saker som de inte kan vara med på:) Hon älskar att skrubba sig mot hörnet på den uppfällda skärmen, eller helt sonika trampa runt på tangenterna. I bästa fall hårar hon bara ner, men i sämsta fall gör hon om inställningarna på datorn så jag sen får ett elände.

Men, som de flesta som har katt så älskar man när de kommer och gosar ♥

Vi satt här i några timmar, jag skrev och hon spann, och sen hämtade jag Jamie:)

Vid ett tillfälle tittade jag ut genom fönstret och det regnade stora gigantiska snöflingor med en rasande fart, för att sen upphöra lika snabbt. På skolan sa Jamie att det hade ösregnat. Skolan ligger 500 meter bort, så nog är vädret lokalt allt.

Vi käkade mellis, han gjorde en god rostad smörgås med ost på men jag ville ha med mosad avocado på min ”skosula”. Alltså ett riktigt grovt bröd, det går under det namnet här hemma.

Men alltså?

Det vore ju kul om man fick lite avokad också och inte bara en stor kärna;)

Den var god i alla fall, alltid något. Jag skulle ha kokat ägg, men då dök mamma och pappa upp så jag glömde det, och käkade mina snålt tilltagna avocadomackor och drack den hemgjorda ingefärsbrygden. Jag låter den rivna ingefäran ligga kvar så det ser ut som nån inkubator för aliens, med långa trådar som rör sig i glaset;) Ungarna förfasar sig, men jag är helt hooked.

Allt eftersom så drällde ungarna in, stampade av sig blöta skor och hängde upp ännu mer blöta jackor. Härligt väder vi fått. Not.

Jamie var så otroligt söt igår. Han frågade syrran vad hon skulle göra när hon kom hem från Aladdin. Hon svarade att hon skulle packa sin träningsväska och sen sova.

”Ja, just det, det måste ju jag också göra.” sa han då och syftade såklart på vår nya måndagstradition – Familjefys på Friskis. Han tar ”sin träning” på blodigt allvar, och ser fram emot det i flera dagar. Att han sen glömde sin packade väska när vi åkte iväg är ju en annan sak;)

Familjefys är för barn och vuxna, och man får göra saker man inte direkt gör i vanliga fall, kravla på golvet, jag säger combatcrawl för det låter roligare:), hoppa på bollar och rulla på golvet. Sjukt jobbigt att göra som ungarna!

Jag hann laga middag så ungarna fick äta innan vi åkte, och idag ville även Jordan följa med. Han är en liten professor som helst sitter med näsan i en bok eller en skärm. Oftast när han spelar dataspel, Minecraft för det mesta, så har han en surfplatta uppställd bredvid sig, med lurar. På den lyssnar han på nån pod, eller nåt liknande på Youtube. Samtidigt som han spelar i hög fart på datorn alltså…jag klarar inte ens av en av de sakerna i taget;)

Jag blev väldigt förvånad, för han är inte direkt den som frivilligt rör på sig. Jo, han går gärna ut och leker med kompisar, röjer runt i skogen och hoppar studsmatta eller så, men organiserade aktiviteter tackar han nej till. Han vill verkligen inte spela basket som Jamie och Lovelia till exempel, för det är jobbigt. När vi kom fram till Friskis så gick vi direkt ner i salen, vi var lite sena. Ledaren går alltid igenom alla övningar och Jordan följde med, lyssnade noggrant och memorerade. Sen skulle vi värma upp innan vi började. Jag vet att man inte får skratta åt sina barn, men det gör jag ändå, fast med otroligt mycket kärlek. Och mera MED än ÅT. Han har en god kroppskontroll, men är inte alls van vid de rörelserna direkt, så det såg väldigt roligt ut. Allt gör han med 100% inlevelse och ger verkligen allt. Jamie tramsar mer, men Jordan jobbade stenhårt. Efter passet var han enligt egen utsago ” Helt slut, så här utpumpad har jag aldrig varit förr.” 🙂

Då skulle vi ju varva ner, och även här studerar han noga hur man ska göra och sen gör han det. Han var helt såld och det här skulle han minsann göra oftare.

Det ska bli så spännande att se vad det blir av den där ungen! Antingen så blir han professor i kärnfysik, eller så blir han sopgubbe. Och sopgubbe säger jag inte för att det på nåt vis är fel, utan för att han häromdagen när Patricia bad någon gå ut med soporna glatt tog på sig den uppgiften.

”Jag gör det, jag är som född till att kasta sopor!”

För mig får han göra vad som helst bara han är lycklig. Det gäller såklart allihopa. Jag kräver inga långa universitetsstudier med efterföljande höga karriärer om de inte känner för det. Det är ju SÅ lågklass att säga så, men för mig är deras lycka det enda viktiga och är de happyhappy med livet utan att vara högpresterande och oumbärliga på nåt arbete, så är det toppen. Vill de göra höga karriärer så go for it! Only the sky is the limit.

Lycka har inget med pengar att göra, även om det såklart är enklare att ha dem än vara utan. Man gråter hellre i en Royce rolls än en sketen gammal volvo 745;)

Jag hade ju en plan för mina barn;) men de har liksom sabbat den redan. Och den var givetvis på skämt. Men tänkte att Janelle kunde bli skådis, Patricia sångerska, Robban tennisproffs, Corrinda basketproffs, Novalie och neråt var ännu lite för små när jag gjorde upp min plan;)

Sen kom jag på att det var bättre med en Läkare, en Tandläkare, en Snickare, en Rörmokare, en Elektriker, en Bilmekaniker, en Kock, en Datanörd och till sist insåg jag att även Advokat var bra.

Jaja, vi får väl se hur det går med det. Hittills av de här yrkena så ligger elektriker bäst till, Robban går ju el, men är inte ett dugg intresserad egentligen:)

De får bli vad de vill då:D

Nu ska jag hoppa i säng, det blev sent idag med fast jag tänkte sova tidigare, men jag är ju inte trött! När kvällen kryper på, så kvicknar jag till.  Har alltid varit så, och jag vill heller inte vara utan det, men jag skulle gärna vilja ha lite mer piggelin-takter på morgonen.

Men man kan väl inte få allt kanske:)

Natti natti ♥