Januari 2015
Allmänt

Kickstart my heart;)

Fredag:)

Det låter så bra tycker jag, – fredag. Förr när jag jobbade helger var det inte alltid en fredag var lika med starten på helgledighet, utan lika ofta var det ju jobb istället, men ändå, så är fredagar något lite speciellt. Även på jobbet var det liksom en annan takt. Ett sjukhus sover ju aldrig, men det är bara akuta undersökningar  som görs, så det var mestadels att stanna hemma på avdelningen, inget spring. Lite helgfeeling ändå:)

Jag var tvungen att gå ut och se hur det verkligen såg ut på min uppfart, igår regnade det och var tråkigt blåsväder så jag var bara ut och hämtade posten snabbt, samtidigt som jag kollade vad jag hade för dimension på däcken, enligt instruktion från däckkillen som var i luren, och då var det isgata.

Det var inte ett dugg bättre idag. Tvärtom.

Vår uppfart är rätt lång, man får rum med en sisådär fyra bilar på rad, kanske fem, och hela var täckt av en halvdecimeter is, och all is var täckt av en halv decimeter vatten. Fan vad mysigt va? För att inte snacka livsfarligt.

Vi har en gatbrunn snett utanför utfarten men den blir ju igensatt av snö, plus att man inte riktigt vet VAR den är,  och när vattnet inte kan rinna undan så samlas det på min uppfart. Blä.

Jamie hängde på, hans vattkoppor bekymrar honom inte ett dugg, och med spett och spade gick vi loss på isen.

Först hackade jag med spettet men det är så tungt och var inte speciellt effektivt så jag tog spaden/skyffeln och hackade med den – mkt bättre, men lät illa. Fick loss en del uppe, och gick ut på gatan för att lokalisera brunnen, nu har jag gjort det i några år och behövde inte hacka upp halva gatan innan den uppdagades. Spettade en ränna, och det började rinna undan vatten 🙂

Bara att fortsätta i samma stil, hacka, hacka, spetta, spetta , hacka, skyffla, sopa och en sisådär två timmar senare var uppfarten isfri, fan vad bra jag är:) Jamie skyfflade upp isflak i sin lilla skottkärra och körde undan ♥ Fasen vad bra HAN är:)

Det var tungt som sjutton, men jag tog det som ett träningspass så kändes det genast bättre;)

Uppfarten lutar inte neråt hela vägen, mitt på är en liten backe (alltså ett litet, litet lut) så vattnet samlas ändå längs med ena sidan, just där man ska kliva i och ur bilen. Inte mkt att göra åt. Kanske kan man gräva en liten avrinningsränna? Bara det att det är asfalt;)

Jag måste säga att det var en extremt skum känsla att hacka is i mitten av januari! Det har jag aldrig varit med om tidigare, och nu känns det som att våren borde komma…men det lär ju inte vara så misstänker jag.

Nu har jag ändå gjort vad jag kan för att slippa halka som en snorloska med både bil och ben. Har ingen lust att hänga upp bilen på grindstolpen igen direkt. Eller kanske… Jag blev fan sur på den, när jag sen efter att ha hackat och grejat gick in för att byta kläder och åka och handla, och den inte startade….?

Jäkla skit. Det kändes som att det var närmare än vanligt att skrota den.

Letade reda på batteriladdaren och satte dit den, och gick sen in och surade.

Janelle, Simon, syrran och alla vi skulle ju äta middag och skåpen ekade tomma. Fan. Messade Janelle och frågade om de antingen skulle kunna handla på vägen eller om jag fick låna deras bil när de kom, och fick svaret att deras bil var trasig. Men allvarligt? 😉 Syrran kommer sent så då hade maten blivit väldigt sen, men Janelle messade igen att de kunde handla på dyr-Ica på stan. Det fick helt enkelt bli så, och med vetskapen att köttfärsen just nu kostar 49.90kr/kg på min Ica, så sved det att den på stan kostade 89,90kr/kg… Ocker.

Jag gillar inte att veta att något är betydligt billigare någon annanstans:) Kalla mig snål eller ekonomisk, det finns nog olika åsikter:)

Men ibland har nöden ingen lag, och skulle vi äta i hyfsad tid fick det bli så här:)

 

De kom, vi lagade mat, och efter en stund såg Lovelia mer än lovligt hängig ut. Vi hade kikat efter vattkoppor en knapp timme tidigare, utan att se några, men nu hade hon en bakom örat, och en på axeln, en på sidan av magen, osv. Hon har feber nu och mår rätt dåligt, stackars liten.

När syrran skjutsade hem Janelle och Simon passade jag på att gå ut och kolla om bilen startade. Den lät lite konstigt, men efter att ha kopplat loss kablarna lät den bättre 😉 Jag vet ju inte, men gubbar har sagt att man kan starta med kablarna kvar, och jag litar på sådana:)

Eftersom den då tydligen laddat ur, jag har ju inte kört den på ett tag, minns inte riktigt NÄR, men kanske inte ens i år…? så då kan det väl hända kanske? Batteriet är iofs rätt nytt, men vad vet jag. Jag pratade med däckkillen idag igen, vi fick skjuta på tiden för däcken hade inte kommit, och jag passade på att fråga varför den laddat ur, haha, som att det finns EN anledning;) och han skulle visst kunna kasta ett öga på det.

Jag ville ha kvar kablarna, så med hjälp av lyset från Simons mobil kopplade jag dit dem. All vet ju hur man sätter dit startkablar, rött på rött ( positivt) och svart på svart(negativt) Samma med en batteriladdare.

Därför var det ju väldigt korkat av mig att sätta svart på rött och rött på svart…..;) Det gnistrade bra kan jag meddela, och de blev lite oroliga att jag dött på sekunden där jag stod blickstilla med kabelklämman i handen, funderandes på varför det gjorde så? Jag hade ju satt rätt? Eller inte. Till mitt försvar var det mörkt, och det jag trodde var ett plustecken var nåt annat, typ skruvhål:) Jaja, kickstart my heart:)

Nej, jag fick ingen stöt, men kände mig väldigt pigg, hehe. Ja det var skitkorkat och inte alls bra, men så blev det.

Jag ska gå ut och ta ur den innan jag lägger mig, det är en gammal laddare för jag hittade inte den som är bra och kan sitta i hur länge som helst, det kan vara så att jag glömde den i husvagnen. Den här rackarn kan säkert överladda batteriet och det slipper jag gärna, orkar fan inte byta igen, det var så meckigt att komma åt.

 

Så över till något annat!

I går fick jag ju ett bud, och det var från Danone, som bland annat gör Activia. Det är en yoghurt med massor av bra bakterier som är bra för magen. Det ska fixa de flesta magproblem som beror på att bakteriefloran är knasig.

activia

Nu har de en kampanj där man kan testa i 14 dagar, och är man inte nöjd så får man pengarna tillbaka, läs om det på deras facebooksida Activiautmaningen

Sen jag var sjuk så är inte magen bra, jag känner mig lite uppblåst, lite däst, lite illamående, lite magknip. Jag har väldigt sällan problem med magen, tack och lov, så det är ovant.

Men därför var jag väldigt snabb att anta den här utmaningen när jag fick frågan:) Vad har man att förlora liksom? Inte något. Jag tackar Danone för att jag får testa, och i morse åt jag en sån här till frukost och känner mig genast som en ny människa;) Haha, nä så fort går det kanske inte, men vi får väl se.

 

Sen fick jag roligt besked på mailen idag åxå:

 

folkhögskola

Whihooo, vad roligt! Jag läser ju Hälsocoach även denna termin, det är på 50%, och nu denna på 25% och så förhoppningsvis en fortsättning i Skapande skrivande på 25%. Den sista är enbart för att det är så kul, och såklart för att lära mig skriva. Hm, eller skriva på lite olika vis:) Förra terminen var det både dikter, haiku, och berättelser ur olika vinklar, inte bara mänskliga utan kanske ur ett kylskåps ögon:) bland annat.  Den här anatomi/fysiologi känns som ett suveränt komplement till Hälsocoachutbildningen.

Jag har såklart en långsiktig plan, men eftersom jag tycker det är skitjobbigt att berätta saker, och så blir det ändringar av en eller annan anledning och då måste man liksom erkänna att det inte blev som man tänkt, så tänker jag inte säga nåt:)

Men en plan med mitt pluggande har jag. Sen får vi se vart det landar;)

Barnen tycker jag är helknäpp som jublar över att komma in på kurser, för dem är skolan ett nödvändigt ont, och så har jag tyckt åxå. Plugga har under många år varit det jag minst av allt kunnat tänka mig, jag var väldigt trött på skolan när jag var klar. Jag gick först två år på gymnasiet, en skitlinje för mig – social service, helt inriktad på att jobba med äldre. Jag har ALDRIG velat jobba med äldre, utan med barn. Men den syo ( syv nu kanske) som vi hade på skolan var ju typ dum i huvudet… Jag ville gå Barn och ungdom hette det då, och den låg under vårdlinjen påstod han, och för att komma dit var man tvungen att söka vårdlinjen först, för att sen när man kommit in söka inriktning. Helt fel. Med mina inte så excellenta  skräpbetyg kom jag ju inte in, fanns inte en chans, så då sa han att jag skulle söka Social service, det var JÄTTE mycket praktik med barn där nämligen. Eh? Jaha…eller inte.Typ inget alls.  Back in the days hade man inte lika bra koll, utan litade liksom på vad syo-Anders sa…. och så hamnade jag på en utbildning där jag blev vårdbiträde i äldreomsorgen. Finns inte på kartan att jag jobbar med äldre, jag tycker de är läskiga, sorry, så jag sökte en Barnskötarutbildning på ett år och kom in, och så gick jag direkt efter det en påbyggnadskurs för att jobba på sjukhuset, Vård av nyfödda och sjuka barn.

Det var där jag skulle vara, Barnsköterska:) Jag ville jobba på BB, men hamnade av nån oklar anledning i onåd hos avdelningsföreståndaren på den avdelning jag praktiserade på.

I stället fick jag ett 10 veckors vikariat på Barn neurolog/ortopeden, där jag åxå praktiserat, och där trivdes jag och blev  kvar i flera år, tills de skulle omorganisera i landstinget och massor av folk fick gå. Då var jag gravid med Janelle så jag kunde inte bry mig mindre:)

Jag gillade att jobba där, och träffade flera tjejer jag fortfarande ser som väldigt goda vänner. Sen var jag hemma några år med Janelle och Patricia, för att sen komma tillbaka på timmar, till neonatalens lättvård, och därifrån blev det sen avdelningssekreterar”assistent” på min gamla avdelning. Meningen var att jag skulle läras upp till att kunna hoppa in när sekreteraren var sjuk, och sen gå som barnsköterska, men hon blev långtidssjukskriven efter två veckor, så då var det bara jag, som skulle ha hand om en hel avdelning. Massa saker jag inte hade en susning om:)

Journalhantering, datorer, remisser, kallelser, skriva protokoll osv. Holy smoke vad jag kände mig inkompetent ibland, men vad roligt det var:) Och idag kan jag tycka att jäklar vad duktig jag var som fixade det:)

Sen var jag föräldraledig varvat med att jobba timmar på natten på neonatalen, för att så småningom bli hemmamamma på heltid.

Lusten att plugga har pyrt under ett antal år. Mest för att jag inte velat tillbaka till vården, med de tider som är där. När jag inte var ensam så jobbade ju han alla helger, och att jag åxå skulle göra det hade inte funkat så bra. Eller, haha, det hade ju såklart blivit jag som fått försöka ändra mina tider, hans var ju skrivna i sten. När han sen bestämde sig för att lämna så kände jag ju ännu mer att det blir svårt med vårdens tider, både helger, kvällar och tidiga morgnar. Det måste ju funka praktiskt åxå!

Jag har med åren åxå fått upp ögonen för Friskvård, och känner att det är nog det jag vill jobba med. Att inte försöka bota något som redan är sjukt, utan hjälpa folk att förebygga, så de aldrig kommer i det läget att de måste botas.

Jobba med det friska i stället för den sjuka:)

Oj så långt det blev, jag skulle bara vara lite kortfattad;) men så är det. Jag tror på att jag är på väg till rätt plats, bara jag får lov att plugga färdigt.

 

mindfullness

Mindfullness och avslappning tex….shit vilka kraftfulla verktyg!

Jag älskar den här bilden:)

 

Nu ska jag ta med ficklampan ut och plocka bort laddaren, och sen sova.

Natti natti 🙂

Kommentera

  1. Anki

    Jag är precis lika dan som du, Carola 🙂 Har alltid arbetat med barn o är barnskötare och att arbeta med äldre har aldrig tilltalat mig det minsta. Där i mot har jag döttrar som har det som arbete och jag beundrar dem. Visst är det väl att vi människor är olika och tycker olika?
    Lycka till med ditt fortsatta pluggande!
    Kramar från Skåneland

  2. Kicki

    Hej!

    Jag jobbar som undersköterska på en demensavdelning, och trivs jättebra med mina gamlingar:)
    Fast när jag fick sommarjobb när jag va typ 15 och satte min fot på ett äldreboende för första gången svor jag efter första dagen på att aldrig gå tillbaka, för jag tyckte oxå dom va läskiga 😉

    Men nu när man ”växt till sig” och har utbildning och erfarenhet så uppskatattar man saker på ett annat sätt… Klart det inte är kul alla gånger när tio gamlingar ligger i vinterkräksjukan, sätter tröjan som kjol eller blöjan på huvudet, men när man kommer till jobbet och man möts av ett leende för att dom är glada och känner sig trygga med att se just DIG, då är det värt det.

    Men vetduva Carola, det är väl skitbra att vi tycker olika allihop? 🙂
    Du tar hand om barnen och jag tar hand om dom äldre, det är ju kanon 🙂

    Kram på dig

    Carola: Japp, vi jobbar i olika ändar av livet, same same but different;)

  3. Mettemy

    Hej ! Kul att du har ändrat inställning till plugg, hoppas det smittar av sig på dina barn åxå:) Skolan är ju extremt viktig så den lägger grunden till resten av livet sen. Det är ju roligare att leva om man har ett jobb som man trivs med det försöker jag inpränta i mina barn.

  4. Mallan

    Måste beundra dig för att du alltid ser något bra i allt, det är så härligt att läsa! Satsa på din dröm, du kommer göra det grymt bra! 🙂

  5. Agnethe

    Glömde säja att jag (som bor i Norge) har ätit Activia yoghurt länge. Helt rätt på smak och helt rätt för min mage. Hoppas dom glömmer att du redan har fått ett paket, Carola, och sänder ett bud med ett nytt paket! Vanilj eller blåbär är bäst, by the way.

  6. Agnethe

    Bra, Carola! Du säjer vad du tycker och snyggar inte till det. Gillar! Man har rätt att tycka vad man vill, och den nu så berömda yttrandefriheten finns väl her också? Je suis Carola! Hur många av er skulle orka med att byta blöjor på vuxna människor?

  7. Hanna

    Kul med anatomi/fysiologi!! Läste det i våras,mycket latin att traggla,men som sagt kul att lära sig hur kroppen fungerar och är uppbyggd!!

  8. Viktoria

    Jag har jobbat med äldre både inom hemtjänsten och vård i slutskedet och jag förstår vad du menar, men oj vad du kommer att få höra om ordvalet 😉
    Alla passar inte på alla arbetsplatser och att jobba med något man inte trivs med (eller tom känner motstånd inför) gagnar ingen.
    Roligt att du hittat något som passar dig!

  9. Ida

    Jag har själv aldrig velat jobba med äldre. Har absolut inget emot äldre personer utan det är helt andra saker som gör att jag känner att det inte passar mig. Trivs jättebra att jobba med barn, det känns så enkelt på något vis och ger så mycket tillbaka.

  10. Birgitta

    Bra blogg som jag läser varje dag, men hallå nog hade det räckt att du skrivit att du inte vill jobba med äldre utan tillägget att de är läskiga.

    1. Ida

      Jag gillar att Carola vågar säga vad hon tycker. Man måste inte vilja jobba med äldre och alla passar inte att jobba inom vården. Det är ju ändå väldigt krävande och det gäller att man kan hålla en viss distans och inte bli för personligt berörd.

    2. familjenannorlunda
      familjenannorlunda

      Jag tycker ju det:). Givetvis inte ALLA äldre, men ålderdom skrämmer mig. Där jag hade praktik i många veckor var de gamla och väldigt dåliga, det dog folk, nån tog livet av sig, några satt och ropade, några var så borta att de klädde på sig fyra lager kläder, nån stomi som läckte, det ramlades i duschar och bråkades på personalen, gärna mig som var en ” flicksnärta”, jag var 16 år. Dessutom tafsades det en hel del. Jag ville jobba med barn och jag blev ditlurad av syo, så jag tyckte de var mest bara läskiga. Jag har flera vänner som jobbar inom äldrevården och jag beundrar dem stort! Jag är rädd för det. Det finns inget som går framåt där, allt går bara mot slutet och jag hittar inget annat ord än Läskiga. Inte i nån nedvärderande mening, men jag är rädd för äldre människor som är i behov av vård och jag skulle inte klara av att göra ett bra jobb. Det är inte min grej. Även solen har fläckar:)

Allmänt

me&i kickoff, garderober, vattkoppor och syskonkärlek

Jajamen, en brokig blanding i rubriken, men försök själva hitta på slagkraftiga rubriker varje dag;)

Vi börjar med me&i !

28 januari så släpps nya kollektionen, och jag är så nyfiken, både på barn och dam. Eftersom jag är VIP-bloggare för dem så får jag vissa favörer, som tex se nyheter lite innan de släpps, och det är coolt. Dessutom, är det en kick-off i samband med det, och nästa helg lämnar jag förhoppningsvis ungarna i någons, vet inte riktigt vem än det är bara att anmäla sig som barnvakt:) händer, och drar iväg på kick-off!

Ballt va?  Jo, det innebär att ni kommer få se kollektionen delvis innan släppet, och redan nu ska ni få skåda en tröja som båda killarna paxat:

meandi me&iEn piraya kan ju aldrig vara fel:)

Förra kick-offen kunde jag inte vara med, och det var surt, så jag har laddat som sjutton för denna, och hoppas innerligt att inga käppar kommer i hjulen. Ta i trä!

Det är i Stockholm denna gång, så i värsta fall kan jag åka över dagen, men eftersom what happens on a me&i kick-off, stays on a me&i kick-off så vore det roligare att vara kvar över natten 😉

Så, nu ska jag inte jinxa.

Vad gillar ni tröjan?

 

Över till annat!

Idag har jag äntligen fått arslet ur vagnen och ringt till Librobäck däck, för att beställa tid för att dra på nya vinterdäck. Bara en och en halv månad senare liksom, men det har ju varit barmark, och vem orkar då bry sig, de däck som sitter på nu är lagliga, men pissdåliga. Dessutom har det varit rätt fullt i december. Även för honom, men nu så, lördag kl 15, om han hittade däcken;) annars har vi iaf kontakt nu.

Eftersom jag fick det gjort så smittade det av sig på annat jag gått och dragit på, så nu har jag flyttat in killarnas kläder i deras garderober på rummet.

Ni kanske undrar var de haft dem hittills? Och svaret är på varsin toalett:)

Låter kanske skumt, men jag har alltid haft ett skötrum. Jag vill kunna byta blöjor på en bebis, och ha precis allt jag kan tänkas behöva inom räckhåll, inklusive vatten. Därför har jag ockuperat en toalett, i alla våra boenden utom det år vi bodde i Månkarbo, då hade vi skötbordet i tvättstugan, det var bäst. (Jo jag har bott i den lilla hålan, och ja, jag fick lappsjuka och ja vi flyttade tillbaka så fort vi kunde för det gällde oss båda. På allvar så har jag aldrig känt mig så ensam, folk vägrade ju fan att hälsa, hur man än försökte hälsa på samma människa som man mötte dagligen, så var de väldigt upptagna med att titta rakt in i skogen på andra sidan vägen…Märkligt. Men en bra sak var att jag tog körkort, stod liksom inte ut, utan körde till stan och mina gamla vänner två gånger i veckan )

Tillbaka till skötrummet.

Här har vi en liten toa, som fick bli bebisrum, och det är samma toa som nu är trasig. Där har jag satt upp stänger att hänga kläder på, och en trådbacksställning med lådor till sånt man viker, och så blöjor och allt annat man behöver. En hel del man inte behöver åxå för den delen;) Eftersom det oftast varit så att vi haft två blöjbarn samtidigt så har den lite äldre fått ha sitt skötbord i det stora badrummet, och sina kläder i den garderob som finns där, plus en, eller två faktiskt, trådbackar. Jag har tyckt att det varit hur praktiskt som helst, inte minst för att det tar mindre plats än att ha stora byråer inne på deras rum.

Nu har ju inte direkt Jordan blöjor längre, och det var flera år sen, men hans kläder har bott kvar där inne. Jamie vägrar ju fatta att det är skönt att slippa blöjan så honom behöver man byta på än, men han är ju lång som en stång och får knappt rum på skötbordet. När nu toan gick sönder, så måste man ju komma åt den för att byta och alltså behöver trådbacken flyttas.

Så idag har jag alltså flyttat in pojkarnas kläder i normala garderober:)

Sorterade bort en del, och bytte storlekar, men det som är väldigt, väldigt skönt med killarna är att de inte har ett överflöd av kläder. Tjejerna har så in i bänken mkt kläder att jag seriöst skulle kunna låta bli att tvätta minst ett halvår utan att de blev utan. Och ändå har jag rensat massor, men det tar ju sån tid.

Miljoners klänningar, och många som är väldigt fina och oanvända, så det är trist att slänga iväg till insamling, men jobbigt att sälja, så då blir det liggande. Asbra, jag vet;)

Killarna har nu varsin garderob med varsin trådbackssystem, där ligger tröjor, byxor, pyamasar, huvtröjor underkläder och så hänger deras (ostrukna, nästa sak på to-do listan) skjortor. En del av Jamies skjortor hänger kvar på toan men de ska flyttas de med.

I badrummet ska jag lägga handdukar i den ena trådbacksgrejen och den andra är tom och där står nu tvättkorgen.

Garderoben i badrummet är tom på Jordans kläder, men i ärlighetens namn var det mest mina grejor. Det har varit så enkelt att hänga in plagg där som jag använt nån gång och så har jag haft min tunna med underkläder som ska tvättas där. Jag klär alltid av och på mig i badrummet, så jag borde verkligen ha mina garderober där:)

De som bodde här innan oss, mannen där var lite Pettson/McGyver/Uppfinnar-Jocke, och det finns mängder av finurliga lösningar:)

Tex så var en bandspelare kopplad till ringklockan på dörren, så när någon plingade på gick bandet igång med hundskall:) På lite håll, som kom närmare.. Ingen tjuv gick vidare efter det, hehe. Den gick tyvärr sönder, för jag tyckte den var rätt kul, och det är så många som frågat efter hunden när de stått i hallen, bandspelaren höll på en stund, precis som en tossig hund.

Sen är det framdraget fjärrvärme till poolrummet, tanken var att koppla på nåt gigantiskt elementliknande grej för att värma upp det, men han kom aldrig så långt, det var nån anledning jag inte kommer ihåg, men det kan säkert vara bra nån gång:)

I badrumsgarderoben har han gjort en slinga i botten, kopplad på fjärrvärmen och det blir alltså varmt där inne, och de hade det som torkrum för sina badrockar. Det tänkte jag nu se om det funkar, och har hängt in allas duschhanddukar där:)

Funkar det inte så hänger jag nog tillbaka mina kläder där;)

 

Mitt upp i ville ungarna ha mellis, så det åt dem, och jag mixade en ny grön drink, bara det att den var lila:)

aptiless

Innehåller blåbär, spenat, persilja, kokosmjölk, kvarg,citron och ett rör aptiless kosttillskott. God!

Tack för tipsen på kokosmjölk förresten, jag ska se till att ha det hemma det verkar ju funka i de flesta grytor och det gör jag ofta.

Jamie tyckte om den här, men ingen annan. Mer åt mig:)

 

Strax innan mellis så bytte jag en blöja på Jamie, och vad skådade mitt ljusblå öga? Jo en vattkoppa på låret. Drog upp tröjan och det fanns fler på både bröst och rygg. Jamie blev lycklig, han var glad över att det nu var HAN som hade fått ”nattkåppåå” , sötnos. Få se om han får det lika lindrigt som brorsan, men så enkelt ska det väl inte vara kanske. Lovelia hade huvudvärk idag igen, få se vad som blir av det, men inga koppor på henne vad jag ser.

Eftersom de två ligger så här på nätterna, så förutsätter jag att hon får det hon med ♥:

syskonkärlek

Påslakanet är så gammalt, jag fick det när jag var liten, minns inte hur liten, men jag tycker att det funnits med i alla år. Det är en symbol för trygghet på nåt vis. Trygghet och värme, barndom.  Tror det var  mormor som köpte det och det är så jäkla mjukt. Inte så där tunnslitet som det kan bli med åren, fast det är och har varit en solklar favorit. Nu har jag ju ett dubbeltäcke i min( och Jamies) säng, så det är inte ofta jag sover med det, men det blev tvunget med två täcken när sängen renbäddades  efter att Jamie pjukat ner det stora, och det har fortsatt så. Jag saknar mitt stora duntäcke dock så det ska snart bäddas med det igen:) Å andra sidan älskar jag det här, så jag lider inte.

 

Förutom att greja med garderober så har jag limmat en låda, plockat reda på en korg med diverse saker som hamnat i tvättstugan där de absolut inte bor, och tvättat några maskiner.

Jag har fått ett bud åxå, mer om det i morgon:) Hålla-er-på-halster, hehe.

 

Robban åkte på att laga mat, det straffar sig att vara obstinat;) men egentligen handlar det om att både han och Corrinda är stora nog att fixa mat. Både Janelle och Patricia fick ansvar för en middag i veckan från att de var ungefär 13-14 år och båda är riktigt duktiga på att laga mat. Jag kunde ju inte ens koka ägg utan att använda en kokbok när jag flyttade hemifrån, och det vill jag undvika med ungarna;)

Sen gick han, kors i taket, och lade sig den tid jag sagt. Plötsligt händer det:)

 

I morgon fick jag nu lite logistikproblem, inga avancerade men de stökar till det. Jag behöver åka och handla, och med en vattkoppa i familjen som jag inte vill ta med, så blir det svårt. Patricia ska iväg några timmar, men jag vet inte när, så jag tror att jag får lov att vänta in 14-åringarna efter skolan. Det borde funka ändå, vi ska ju ha familjemiddag, som varje fredag, så Janelle och Simon kommer, och jag behöver ha handlat innan dess. Men det är några timmar att vinka på där.

Det regnar ute nu, så jag hoppas att det inte fryser på, då tror jag att min bil fryser fast i uppfarten 😉 Kan bli spännande. Jag måste på nåt vis komma ihåg att köpa tösalt åxå. Största säcken!

 

15 med Paolo då? Jodå, det rullar på:) Kul att några av er hakat på, vill ni så heter jag Carola W så det är bara att utmana mig:) Dock verkar det överlag vara större konkurrens den här omgången, förra låg jag i topp direkt, men nu ligger jag långt bak:) Spelar ju ingen roll, bara jag vinner över syrran, hehe. Hon tycker ju lika, så det blir tuff kamp.

Patricia har hängt med på mina pass, och det är kul med sällskap. Idag var det ett jäkla flåsigt pulspass som var gruvligt jobbigt, jag var helt slut efteråt. Men ändå så ville jag göra veckans utmaning, syrran hade messat att hon gjort den och man kan ju inte vara sämre;) så 60 st crossfit situps avslutade det hela. Fy fan. Fast ändå på ett härligt sätt liksom 🙂

I morgon är det egen träning, få se om jag hinner nåt eller om jag helt enkelt tar en vilodag. Lördag är det veckotest, och söndag tänker jag tillbringa delvis på gymmet. Janelle fick träningskläder i present av syran och mig, och de ska handlas då, bäst att få följa och prova själv, och så ska vi fika:) Ev hänger Patricia med och Novalie ville inte vara hemma så vi får se hur hon känner då.

Någon kommer för umgänge så jag har hela dagen fri…fast kanske förresten att Jamie blir lämnad hemma nu när han är sjuk….tänkte inte på det.. Jaja, i så fall skiter sig söndagen. Jag har varit med om det förr kan man säga.

Struntsamma. I så fall kör jag Paolopass hemma:) så får syrran och tjejerna roa sig själva kanske.

 

Nämen om man skulle gå och knoppa kanske? Ja, så får det bli!

 

Natti natti 🙂

 

Kommentera

  1. Goblin

    Hade hoppats att du skulle vara med i Familjen Annorlunda i år. Och Älvdalen-pappan. Och jag vet att många fler hade det också. Skulle du kunna tänka dig att vara med igen? Hehe tänk om du skulle träffa en man med typ tio barn….då skulle det bli trångt runt matbordet! 😀

    Carola: Tack vad snällt:) Grejen är väl lite att eftersom någon har grava problem och vägrar skriva under saker, så kommer det inte vara aktuellt..Men du får tjata på tv4 hihi. Haha, jo, jag har tänkt samma tanke, it takes one to know one, liksom, och vem skulle fatta galoppen med många barn om inte en man med många barn:)

  2. Helena

    Du bestämmer hur umgänget ser ut när barnen är sjuka av det skäl att du vet vad som är bäst för barnen, det har ngn ingen koll på..biggest loserPerra får anpassa sig efter det helt enkelt 🙂

    Carola: Just anpassa sig efter någon annan är väl det som är problemet här;) Men jag håller helt med dig.

  3. nettan

    Hoppas du kommer iväg på Kick off i Stockholm! Jättetuff tröja, kommer garanterat gå hem hos min son 🙂

    Jag har hakat på 15 med Paolo nu, mycket tack vare inspiration från dig 🙂 La till dig, eller vad man nu gör, jag heter Nettan. Dock ligger jag lite efter dig med poängen, har inte tränat på ett par månader…. Men efter att jag anmält mig (eller min man anmält mig 😉 ) så fick jag med mig ett gäng vänner och bekanta också. Så vi har en sluten grupp på Facebook där vi peppar varandra 🙂 Jättekul!

    Angående umgänget, det är väl klart han måste ha det med alla barnen, oavsett om de är friska eller sjuka. Kan inte se någon anledning att det inte skulle vara så…

    Carola: Jasså det är du, jag har antagit din utmaning:)Jättekul att höra att du blev inspirerad!! Kul med en fb grupp för era vänner:) Umgänget har tidigare varit så att han lämnade den unge som var sjuk( Jamie) hemma, och tog med övriga till lekland och så fick Jamie en tröja därifrån..en annan gång åkte jag ju till akuten med Lovelia, då hade han bara två ungar hemma, (jag hade med mig Jamie och Novalie), som han lämnade två timmar tidigt av nån oklar anledning, jag satt kvar på sjukhuset och trodde ju att han var hemma med ungarna….men inte ens ett meddelande om att han drog…Alla vet ju hur lång tid det kan ta på akuten, och det var dessutom tal om ev inläggning, vilket han visste. JAG kan konsten att meddela mig nämligen 😉 Så man vet liksom inte hur han tänker.

  4. Anette

    När mina barn hade vattkoppor kommer jag ihåg att nån av dem även hade huvudvärk i flera dar, så därför kan det ju hända att Lovelia känner av huvudvärk om hon har kopporna i kroppen eller på kommande? Själv hade jag endast tre fjuttiga koppor som barn, knappt synliga.

  5. Annika

    Yes meandi har fantastiska kläder och superkvalite, jag har köpt deras kläder nästan varje säsong under 8 års tid nu. Och piraya kommer att flytta in hit oxå och så hoppas jag på röda shorts, helst canvas.

  6. Melanie

    60 Crossfit-situps? Fan va grym du är!! Jag lyckades kämpa mig till 23 i min veckoutmaning.
    Och hade det inte varit för dig hade jag fortfarande legat i mitt soffhörn… 🙂 Men nu är både jag och mannen med i 15 med Paolo, och det är ju skitbra!
    Tack för en fantastisk livsnära blogg och tack för att du vågar vara dig själv, hejja dig!

    Carola: Whihoo vad du är bra!! Och din man:) Kul med sällskap ju, jag har det ofta av Patricia även om hon inte ville vara med på riktigt:) Tack!

  7. Mie

    Hej Carola!
    Tack för en fantastisk blogg, är smått beroende för du skriver så jävla bra och förfinar inte som många andra. Den känns så äkta om ert liv. Du verkar vara en fantastisk mamma, gillade er mest i familjen annorlunda också. Mirkas familj tex känns mer som att allt ska vara så perfekt utåt, medan det kändes som man var hos er och att de inte filmade er. Stort tack för att vi fick följa er då och dig och barnen nu. Kommer ihåg så tydligt en sak i programmet, det var när ni satt och åt (om jag kommer ihåg rätt, så var det er Taco’fredag)då ni satt kvar och snackade med de stora tjejerna om rökning, fester, killar mm. Och då sa Perra när ”kameran” pratade själv med honom mellan middagssnacket, att de visste att de kunde lita på att om det var något som hände när de var ute, så kunde de ringa när som, så kom ni och hämtade dem. De kunde alltid lita på att ni fanns för de. Känns som han blivit en helt annan person bara efter några år, när han bara gick utan någon förklaring till nån av dem. När var det han gjorde det fegaste en människa men framförallt en förälder kan göra, alltså bara gick utan att ta sitt vuxenansvar. Fy fan vilken liten människa han är och jag som gillade er båda skarpt i programmet så blev han bortlurad av nån som vill få stanna i Sverige till vilket pris som helst, även om det betyder att man tar 9 st. barns pappa från dem och samtidigt beter sig som en skit mot barnens mamma. Men tur att du var och är vuxen för 2, men fattar samtidigt att du har det tufft som måste styra upp allt. Hade hoppats att jag bodde närmre dig, för jag har själv 4 barn och jobbar på förskola(så är van med många barn tycker de är fantastiska), så jag o min man hade gärna varit din frivilliga barnvakt så ofta som möjligt. Vet själv att många säger de kan hjälpa till, sen ser man inget av nån hjälp. Sen är det ofta du gör grejerna med syrran, så då försvinner den hjälpen och dina föräldrar börjar väl komma till åren. Så de verkar hjälpa till så gott de kan. Tycker faktiskt att Loppi kunde ge dig en barnflicka(finns ju att man får samma personer genom olika nanny-tjänster, ungefär som läx-, städhjälp)som tack för du drar in så mycket till dem. Förlåt, nu blev det ett långt inlägg. Men lycka till med allt och hoppas att barnens Pappa och din fd livskamrat i decennium tar sitt förnuft till fånga och räddar sin värdighet och blir pappa igen och tar ansvar. Stor kram till dig Carola och vi är många många som velat hjälpa er på alla sätt.

    Carola: Vad gullig du är <3 Det är snart två år sen han bestämde sig för att bara lämna. Jag håller helt med dig i det du skriver, han är totalt förändrad. Jag kände honom utan och innan, visste vad han skulle säga innan han sa det, och så hände något och tja…plötsligt var jag en jävla gnällröv som lurat på honom massa ungar han inte ville ha… Märkligt är vad det är.
    Men tack för dina fina ord:)

    1. Nina

      Förlåt att jag lägger mig i 🙂 men alltså är det så han sagt? att du skulle lurat på honom en massa ungar som han inte vill ha?? Hmm jag trodde man (vanligtvis) var två om att göra barn.

      1. familjenannorlunda
        familjenannorlunda

        Ja.. De två, kanske tre minsta borde aldrig fötts… Du kan ju tro att jag höll på att dö av förvåning! Mig veterligen sa han aldrig Nej och hur ska någon då kunna begripa? Det lät som om jag höll honom fånge i källaren och hämtade upp honom och tvingade honom till sex… Och riktigt så var det ju inte;) . Jag ville säkert ha barn mer än honom men han var med på noterna. Dessutom stolt! Men något hände.

        1. Nina

          Så fruktansvärt..att säga så..att man oönskar sina barns existens..blir så jäkla illa berörd av ditt och dina barns öde. Att något hände..det kanske inte alls gjorde det, han kanske dolde sitt rätta jag hela tiden? Går ju bara att spekulera i det tills den dag (om den kommer?) han själv kommer med en förklaring? En sak gjorde han rätt..och det var att skaffa alla dom fina nio barnen med just dig..för du är verkligen en av de bästa mammor man kan ha!

  8. Nina

    Håller med Neta, umgänget får bli placerat i hemmet såklart, och du får helt sonika sticka iväg på något annat skoj..och hoppsansa så ”fick du inte igång varken mobil eller bil” när du skulle hem igen så NÅGON får stanna över natten med barnen utan en susning var du är (finns säkert någonstans du kan kinesa)..dagen efter kommer du hemlunkande och låtsas som det regnar och ger absolut inga förklaringar.

    Carola: Bilen startar ju när den vill så just den förklaringen skulle kunna vara sann;) Dock vet jag att barnen skulle bli så oroliga, och det vill jag inte utsätta dem för.

    1. Nina

      Nej fy självklart så straffar det ju mest barnen..tänkte inte på det :/ Men berätta för barnen och ha det som värsta hemlisen som belöning för sin tystnad så bjuder du dom på fika på Ikea 🙂

  9. Karin

    Hej =)
    Kan inte ”den” som ska ha umgänge på söndag, ha det i huset hos dig, så åker du iväg och gör det du hade tänkt ändå. Antar att han har umgänge med Jamie också, och då får han väl ta det att plutten är sjuk och umgås utifrån det =P

    Himla nyfiken blev jag på vad du har fått för bud =)
    Jag får snällt vänta då tills imorgon =)

    Ska nog försöka sova lite nu, nattinatti och kram från mig

  10. Neta

    Köpte tösalt på Maxi idag, 10 kg 39.90 när dom samtidigt hade erbjudande på 2 x 5 kg för 50, det är att luras tycker jag.
    Han som kommer för umgänge får väl ta det som det är eller? Är dom sjuka blir ju umgänget hemma, så är det bara.

Allmänt

Hehe;)

Vad kul att de flesta av er faktiskt läste och fattade mitt inlägg om hushållssysslor:)

Några läste ju som alltid in massa konstigheter i det, men återigen:

IMG_3538

 

Så, över till annat.

Jag har just haft en dust med tonårssonen, om läggtider, och faktiskt så har jag ingen större erfarenhet av trotsiga tonåringar, allra minst killar. Det är sjukt jobbigt att förklara enkla basgrejor som varför man bör gå och lägga sig för att orka upp i morgon, när mottagaren vänder det hela till att det är mitt fel. Allt är mitt fel. Undras om det är nåt manligt ;)?

Nån som har nåt bra att dela med sig av gällande tonårskillar i allmänhet…shooooot!

 

Redan igår kände jag ju av redig träningsvärk, och idag var det inte nådigt, inte alls. Ungefär inget ställe på kroppen var smärtfritt. Möjligen fötter och huvud, men det var knappt. Fattar inte riktigt, men både syrran och Janelle hade lika så det är ju Björns pass helt klart:)

Ändå gick vi iväg på ett cirkelfyspass till i kväll, för det bästa botemedlet mot träningsvärk är träning, och det kändes bättre när man kört ett varv, första varvet var bara plågsamt;) och nu är det stelt och ont igen, hehe.

Jag tycker om att ha träningsvärk, så det är ok:)

Väldigt tacksam att det är vilodag enligt Paolo så det inte är något 15 minuters pass åxå.

 

Idag var det dags att sätta igång med pluggandet igen. Jag har tagit mig ett långt jullov, och nu är det hög tid att komma igång igen, så en av uppgifterna är klar, en annan på god väg.

Lite kul att idag när jag skulle köpa nytt årskort på Friskis ( julklapp, oroa er inte;) ) så kom jag på att jag ju är student, så fram med studentkortet och vips blev det 400kr billigare. Tackar:) Jag är jättedålig på att utnyttja rabatterna man får som student, det är ju inte direkt som att kassörskor frågar om jag pluggar och då glömmer jag det. Inte ens på tåget har jag fattat att man får rabatt…skärpning.

 

Killarna har varit jättemysiga idag, bara massa kramar och gos. Jamie tog in gitarren till vardagsrummet och så satt han och spelade till Pippi Långstrump, sötnosen. Ett tag sjöng han högt åxå, men det var jag glad när han slutade med, det lät inte så där jättebra;)

Jamie

Jordan är nästan prickfri, några skorpor som sitter kvar och inget kliande. Det blev aldrig så värst besvärligt, inte alls faktiskt, och det är skönt. Nu är det 13 dagar sen han insjuknade, och vattkoppor har en inkubationstid på 10-21 dagar, så det är spännande nu, ska nån mer få de eller inte? 🙂

Han är lite tröttare än vanligt fortfarande, och sitter gärna vid datorn eller framför tv:n, för att sen göra röjarryck med Jamie mellan varven.

 

På väg hem efter träningen körde vi in på Gränby, och hämtade ett nytt simkort till Corrindas nya mobil som hon fick i julklapp, jag har ringt och beställt ett men det har visst försvunnit i deras ledigheter;) så när jag ringde igen fick jag svaret att det var snabbast att åka in på butiken, så nu är det klart. Hon är nu lycklig över att äntligen kunna använda den nya, den gamla var trasig på flera olika sätt, så hon är en nöjd tjej nu.

Vi passade även på att hämta ut ett paket, och väl hemma så öppnade jag och fann detta:

aptiless

Ett härligt kosttillskott, som heter Aptiless.

Aptiless är ett spenatextrakt med 100 % naturliga ämnen från spenatbladet som hjälper till att minska sötsuget.

Det låter ju finfint, så kanske man kan sluta äta choklad nu;)

Aptiless én är ett pulver i dosförpackningar som man blandar med valfri kall dryck, jag antar att man kan blanda med vatten, men eftersom det var medskickat massa godsaker och recept så plockade jag fram mixern och mixade ihop babyspenat, apelsin,citron,ingefära, persilja, kokosmjölk, honung och kardemumma och så i med ett sånt där rör, och jäklar vad gott det blev:)

Jag är helt säker på att jag får ha det för mig själv dessutom, för det ser ju inte jättesmaskigt ut:

aptilessJag blev positivt överraskad faktiskt. På ett av apoteken i närheten hade de smakprov på just det här, fast de kan inte ha blandat i alla goda grejor, för det såg bara äckligt ut, gröna slajmiga grejor som simmade i en tillbringare;)

Jag behöver säkert lite extra kostillskott, som inte äter potatis, hehe;)

Själva smoothien innehåller grejor jag nästan alltid har hemma, minus kokosmjölk som jag inte tycker om, jag gillar inte kokos det är jag på det bestämdaste med….fast? Det var ju fasen väldigt gott…!

Vad gör ni med kokosmjölk? Tipsa gärna:)

Aptiless, tack för smakprovet:)

 

Lovelia har fått en kallelse till tandläkaren nästa vecka, och det är hon nervös över, och det där hur det ska funka…ska jag hämta henne i skolan? Och hur ska hon veta när i så fall? Många funderingar är det:)

Nu var tiden rätt tidigt så hon får stanna hemma på morgonen och gå till skolan efteråt.

Samma dag ska jag på möte på Novalies nya skola, tillsammans med henne, och det är HON nervös över:)

Själv har jag ett mindre roligt möte på måndag, ett sånt där som gör tandläkarbesök till något roligt och härligt;)..brrr. Det är Jag nervös för. Men som sagt, jag spelar bara efter de regler som sätts upp, även om det hela skulle kunna lösa sig så förbannat enkelt men det verkar inte gå att begripa. Nåväl. Inget att göra åt.

 

NU är det ledigt på toa, det är ett jäkla köande dit hela tiden;) Nu i kväll har det varit duschmaraton, men jag var först,haha, och sen har det varit tandborstning och hårborstning och lite sen mitt-i-natten dusch av tonåring, men nu verkar det ledigt…ta i trä.

Som det ser ut nu ska alla upp och i väg till skolan i morgon, första gången på hela terminen i så fall, men man vågar ju inte ropa hej ännu.

Jag och killarna behöver inte iväg, ska möjligen vara för att handla något, men tror det kan vänta till fredag, så vi ska faktiskt försöka skrapa bort lite is på uppfarten, som det är nu är det en knölig isbana och det är enklare att gå i djup snö över gräsmattan, fast jag skottat så noga, men det understa lagret har töat och frusit på ett antal gånger nu, det rinner ju inte direkt undan. Mitt tösalt är slut:( Det hade underlättat. Vädret har varit fint och en promenad har lockat, men vid närmare eftertanke har vi avstått eftersom det är så förbenat halt på gångvägar och gator.

Jag ska även försöka ringa om däcken, gjorde det idag men då var det telefonsvarare hela tiden.

Annars är det här sista veckan innan allt drar igång på riktigt, så vi tar det lugnt hemma, killarna njuter lika mkt som jag tror jag över att få sova länge och sen traska runt i pyjamas till lunch.

 

Nu ska jag krypa ner där bredvid Jamie, jag får lov att lyfta över Lovelia till den lilla sängen, för vi ryms inte alla, eller det gör vi ju, men de där två snurrar som små helikoptrar så för att få nån sömn delar jag på dem.

Ha en bra torsdag nu:)

 

Natti natti:)

Kommentera

  1. Carina H

    Jag använder kokosmjölk i kycklinggrytor med vitlök jordnötssmör lök och kryddor, bryner kycklingfiler i mindre bitar, blandar i vitlök(färsk) sambal oelek, salt och peppar och jordnötssmör och 1 till 2 burkar kokosmjölk, detta beroende på hur många jag lagar till, serveras med ris eller pasta. ( inte POTATIS) sallad, smaklig måltid.

  2. camilla

    Jag har en bekant vars tonårsson har det jobbigt känslomässigt nu antagligen pga att föräldrarna skiljdes för ett tag sedan så han har faktiskt varit hos en psykolog och pratat om sina känslor.

  3. Karin i Malmö

    Tonårskillar ja… Mina är 19 och 21 nu och har kommit igenom det värsta. Dock berättade 21-åringen idag när jag kom hem att han vaknade 15.30. Gahh ! Hur kan man sova så länge ?? Han har precis avslutat tentaperioden för denna gången. Vad gäller din son tror jag att han tar ut en hel del på dig som han egentligen skulle vilja rikta mot sin pappa ( men det går ju inte.. ). Du finns tillgänglig och får allt. Han lever ju också en en ganska kvinnlig värld, kanske skulle han må gott av att ha en man att prata med ( morfar, farfar, någon annan ? ). Vissa tonåringar går ju runt med mycket inom sig utan att säga något och sen svämmar det plötsligt över av någon ( ibland ) helt obegriplig orsak. Du kommer hitta vägar till honom, du är en superbra mamma !

  4. Anette

    Läser din blogg men brukar inte kommentera. Har en son på snart 16 och det är lika jobbigt här och då är vi ändå båda föräldrar på samma plats. Här ryker telefonen först och sedan internet. Senaste draget är att mobilen ligger på laddning i annat rum och som väckarklocka funger just en vanlig hederlig väckarklocka 🙂 skumt jag vet! Jag tror också stenhårt på ”konsekvensbeskrivning” men vi har upptäckt att vi vill barnen så väl att själva konsekvensen ofta uteblivit…inte bra och det har blivit ändring på det. För övrigt är jag imponerad av ditt jävlarenamma och din energi. Grymt!

  5. Annelie

    Tonåringar är ett gissel…
    Läser din blogg varje dag och imponeras ofta av dig, men inte nu.
    Snälla jämför inte sonens brister med fadern då situationen är som den är.
    Det är tungt för ett ”barn” att bli jämförd med någon som är en sådan negativ förebild.
    Det kan sänka även den starkaste.

  6. Neta

    Men skit i han ett tag och låt han ta konsekvenserna själv. Inget är ditt fel! Se till att en eller flera ”riktiga” väckarklockor ringer när han ska upp, och beordra datorförbud och absolut tystnad vid ett visst klockslag för honom, mer kan du inte göra. Ta mobilen om så behövs och låt den bo på köksbordet till morgonen. Om det sen blir problem med skolan så ta ett snack då. Hota gärna det mår dom bara bra av. Bråkar han så bråkar du!
    Jag ersätter all grädde i maten med kokosmjölk och det smakar ju inte det minsta kokos.

  7. Viktoria

    Som många andra sagt; kokosmjölk i kycklinggrytan! Jag brukar ha det ihop med kanel och ingefära och sen servera couscous eller ris till.

  8. Karin

    Det är den delen av uppfostran som är danande för ens egna karaktär- få sönerna att förstå. Den ena fick utlopp för sina tonårsfasoner i skolan (han hade en kvinnlig lärare som han bara avgudade) och den andra pratade med sin farfar Jag såg som min uppgift att ta en första dust och informera de som de hade lättare att prata med om att nu var det dags. Och sedan se till att det inte gick over styr för dem = jag övervakade och tog några duster,inte alla.

  9. Annelie

    Hej! Jag har en tonårstjej som inte heller förstår att man måste lägga sig i tid för att orka upp på morgonen. Vi ska ha ett snack i kväll om saken. Tonåringar lever i sin lilla värld 🙂
    Cocosmjölk använder jag till en kyckling gryta som är supergod med jordnötssmör. Googla på jordnötssås.

  10. mettemy

    Hej! Det är inte ett enbart ett manligt syndrom, min flicka är likadan och lyckas vända allt till att vara mitt fel…Nu har jag mitt trumfkort ponnyn som jag kan hota bort när det blir som värst ( lågt, jag vet men ibland blir jag desperat)

    1. familjenannorlunda
      familjenannorlunda

      Hotar du?? Och erkänner det, förbered dig på att bli hängd, hehe.
      Jag förespråkar Hot och Mutor som en del i barnuppfostran, hehe så jag förstår dig:)

  11. sandra

    Hej!

    Som någon ovanför skrev så passar kokosmjöl fin-fint i exempelvis kycklinggrytor. Där kan man ju improvisera loss och nästan alltid få ett gott resultat.

    Jag brukar också använda kokosmjölk i en linscurry som vi gillar att äta med ris. Om du vill testa så googla ”linscurry i röd kokos” så hittar du ett gott recept på exempevis coops hemsida.

    Kram!

  12. Newa

    Sträck på ryggen och var fortsatt stolt över vad du gör för dina barn! Du är helt otrolig! Vill också tacka för att du fått mig att hitta 15 med Paolo 🙂

  13. Lena

    Tänkte på din tonårsgrabb ( har 2 som kommit igenom detta). Tror att grabbar har det tufft på ett annat sätt en flickor. Försök få din son att prata med någon vuxen antingen någon på skolan eller någon annan han har förtroende för. För att ha en pappa som stuckit och övergivit honom (+syskonen) är tufft och han behöver nog få prata ut om det. Mamma är inte alltid så lätt att prata med. ( jag vet

    1. familjenannorlunda
      familjenannorlunda

      Jo.. Han pratade med skolsköterskan förut och jag måste nog se om det finns nån nu.. Men han vill inte, fast å andra sidan… Får bli så ändå tror jag för det är mkt i hans ryggsäck nu

  14. Karin

    Hej =)
    Jag använder kokosmjölk till grytor, både till fläsk-kött och kyckling-grytor, det blir jättegott.
    Kokosmjölk, koriander (burk-krydda) och pressad lime, så tar jag i något för att få lite hetta också. Men det kanske inte barnen gillar? Men kanske lite grovmalen svartpeppar istället. Reder av med maizena-redning ( hur stavas maizena?)
    Jobbigt med möten som man ska behöva vara nervös för… =
    Kram från mig

Allmänt

Disneyjul

Det gick ju utmärkt att starta om nätet, nu verkar det stabilt igen.

Så vi kör väl, jag hade mer att säga:)

Idag är det TjugondagKnut, men jag låtsas att jag glömt det, och låter julen vara kvar ett tag till.

Julgranen är fortfarande fantastisk.

disneyjul

Man kan göra så här kul med min nya kamera, Olympuspen heter den, nån frågade:)

Granen barrar lite, men inte så farligt, och nu när det är snö, om än jäkligt skabbig, så är ju ljusstakarna i fönstren så fina. Jag väntar lite till….:)

 

Idag var jag och tränade, cirkelfys, med Björn. Och det är bara att tacka för ett killer-pass:)

Syrran hämtade upp mig och sen Janelle, och så körde vi, det var ju första passet på Friskis på länge, och jag var nog inte ensam om att vara alldeles skakig i benen efteråt..

När jag kom hem så kom Jamie rusande, och kastade sig i min famn: – Jag älskar dig mamma! ♥ och så fortsatte han: – Jag älskar dig mamma, och Pippi och Älla 🙂

Älla är såklart Mirkas Älva, och det är så himla gulligt att jag smälter:)

Sen pratade han en lång stund om Älva och Mirka, och Jordan kom och pratade om Nellie, så vi får lov att ses snart helt enkelt. Gullungar.

Jamie:

Jamie

 

Jordan

Jordan

 

Eftersom 15 med Paolo startade igår, så väntade ju ett sånt pass åxå, men jag orkade ju inte direkt köra det på en gång, utan åt lunch först, sen röjde jag köket, dammsög, tvättade, skurade handfatet inne på toan, städade hallen och sen lagade jag middag. Medan pajarna stod i ugnen körde jag så passet, och var inte bara slut efteråt, utan helslut. Skakade i både armar och ben, och det tog lång tid innan det slutade:) Jäkligt najs.

Efter middag, och dusch, så kraschade jag i soffan med en kopp kaffe och fem ungar och så kikade vi på Bygglov.

Här sitter jag än:) och vet inte om jag kommer upp..

 

Ute är det riktigt tråkväder, all snö som kommit, alla gånger tre decimeter som minst, jag har skottat undan en dryg dm tre gånger, fick ju såklart inte stanna kvar, utan det har töat. Och frusit på. Vägarna är skit, uppfarten är en isbana.

Det här är en av anledningarna till att jag tycker vintern är trölig, det är sånt hattande. Jag föredrar antingen fem plus och gröna gräsmattor, eller fem minus med ett fint täcke snö. Inte en blandning av de två, med varannandagsväder;)

Inte hjälper det ju upp att mina däck är skräp, jag får ju inte tummen ur och ringer till verkstan för att byta. Vissa saker har ett större motstånd än andra och att ringa och fixa saker här dit. Varför vet jag inte. Kanske är jag lite folkskygg mellan varven helt enkelt;)

 

Novalie behöver nya vinterstövlar, och det måste vi fixa, hennes gummistövlar är för små och vinterstövlarna läcker..inte så kul, så det hör till veckans uppdrag. Nu har hon så stor storlek att det mest troligt är mer snygga än praktiska stövlar som finns, och det är inget vidare. De vill ju gärna vara fina, men jag vill ju inte att de fryser om tassarna, ska bli spännande att se om vi kan enas:)

 

Nä, nu ska jag hoppa i säng, eller stappla dit;)

Natti natti 🙂

Kommentera

  1. Jessica

    Så här säger jag:

    -Du är GRYYYYYYYYYYYYM!!
    Kan inte ens förstå vilket arbete du gör!!

    Som en liten januari-present (det är ju årets tråkigaste månad, så jajamensan, den behöver allt ”livas upp”!! Nedan lilla text läses även vertikalt (bildar då ditt namn med de första bokstäverna):

    C razy!! You do more than ANY mom! Helt fantastiskt!! <3
    A lltid en kämpe (följer din blogg, så jag vet och förstår 😉
    R ätt inställning!! Kämpa vidare!!
    O h la la; SNYGG är du också!!
    L ätt att tycka om <3
    A lltså, SHIT, vilken förebild.

    W OW!! En bra, ärlig, hjärtlig och klok blogg!!
    E n kvinna att alltid minnas.
    T änk, du är unik, hoppas du vet om det.
    T änk så om dig själv. <3
    E n dag kommer du nog skriva en bok (vill inte vara en i raden som tjatar om det, men… 😉
    R osiga kinder och friskt humör, Friskis och Svettis susen gör!! (Duktiga dig!!)
    H eja heja!!!
    O m alla var som dig hade nog världen sett lite bättre ut. 😉
    L OVE till dig!
    M mm, SÅ HÄR ÄR DET!! 😉

  2. Karin

    Det gör lite ont i hjärtat att läsa att du inte leker med dina barn, att din roll bara är att uppfostra. Mina barn uppskattar så enormt när man tar sig tid och leker ihop. Vi leker allt från tjuv och polis till kurragömma. Är det något jag prioriterar är det lekstunderna. Du kan givetvis inte ha den tiden till varje barn, men ibland kanske!

    Carola: Fast jag leker med dem….det skrev jag ju? Men inte sånt jag tycker är tråkigt,utan mer av utflykter, hoppa studsmatta, bada osv. Shit man måste ju inte sitta och leka med bilar för att de ska uppsakatta det. Och var snäll och insinuera inte att jag inte har tid för vart och ett av barnen, för det har jag. Jag kan nästan slå vad om att jag tillbringar mer kvalitativ tid med mina ungar är du, och både leker och uppfostrar, det ena behöver ju inte vara negativt och innebära att det är tråkigt. Att få vara med och greja i köket är väldigt uppskattat här, och det är lek för dem och plikt för mig:) Lek behöver inte vara kurragömma, det vet ju alla. Eller?

      1. familjenannorlunda
        familjenannorlunda

        Varsågod och lek vad du vill, whatever makes you happy liksom 🙂
        Mina ungar kanske blir mästerkockar och dina.. Eh.. Tjuvar ;). Sorry kunde inte låta bli :). Men orka bry sig om vad andra leker eller inte leker med sina ungar liksom.

  3. Caroline

    Jag vill tipsa om ”världens bästa stövlar” från Sulman. Gjorda i Neopren, håller tätt ochhåller värmen även fast det är många minusgrader och kan tvättas i maskin. Perfekta från höst, över vintern och under våren.

    Ha det gott!

Allmänt

Hushållssysslor..;)

Fick lite kommentarer jag tänkte prata lite om:)

Jag menar inget illa med att ta upp dem, men de gör mig lite full i skratt, och det har frågats liknande förr.

 

Jag har en undran. Vad är din favoritsyssla i hemmet? Du verkar inte gilla matlagning, bakning, tvättning, städning eller ordning o reda. Jag förstår ju att det inte alltid kan vara tiptop i en storfamilj men finns det nåt mer än träning, mobil, surfplatta o dator som du tycker är kul att göra hemma? Blir lite förvånad att du väljer bort potatis för det är tråkigt att skala den, synd eftersom barnen gillar potatis och det är en nyttig basföda.

 

Och:

Blev bedrövad över att barnen inte får potatis som de älskar och behöver.

Kan också tycka likt Mia att det är mycket i hemmet du inte gillar. Bra att göra det man tycker om, såsom din träning, men har du tid/tar dig tid till att VARA med barnen? Spela spel, bygga lego, läsa böcker, prata, åka pulka, ta en prommis, leka i sandlådan, leka bollen på sin plats.. nu skrev du om snölykta, härligt! Känner själv att sånt prioriteras bort när man har mycket, men ack så roligt det är när man faktiskt ÄR med barnen, och känns skönt efteråt.

 

För det första, potatisen….absolut en bra basföda, men inte det nyttigaste man kan stoppa i sig, och man klarar sig alldeles utmärkt utan att äta en enda potatis:) Googlade och fann detta på Svensk potatis sida:

Näringsvärde 100g potatis:

cirka 80 g vatten
17,6 g kolhydrater
2,1 g protein
0,1 g fett
7 mg kalcium
0,6 mg järn
53 mg fosfor
76 kcal energi

 

Inga wow-grejor man inte får i sig på annat sätt direkt:) Så ät potatis om ni vill och tycker om det, så fortsätter jag att tycka att det är en rätt trist sak, som tar tid och ger mig ont i händerna:) och barnen uppskattar det mer än oxfile´, hehe.

 

Men sen det som är så kul, och det är att många blir väldigt förvånade över att jag inte tycker att hushållssysslorna är roliga. Jag erkänner villigt : Det är aptråkigt med det mesta som måste göras hemma. Allt från att laga mat, till att sortera strumpor. Det suger. Big time.

Det är som att man automatiskt borde tycka det är jättekul att städa, pyssla med blommor och stryka kläder, för att inte tala om matlagning, om man har många barn. Jag fattar inte? De flesta inser när de får barn att det är en liten pajas som sabbar:) De fina ljusstakarna åker i golvet, blommorna ska smakas på med jord överallt som följd, det är handavtryck på fönstren och matrester under köksbordet, för att inte glömma mackan i videon som var en klassiker när det var VHS som gällde;) Laga mat blir nåt som går fort för ungen är hungrig NU, och så ska det passa små gommar som inte direkt har samma smak som en själv.

”Att städa när man har små barn är som att skotta snö i full storm” Jajamensan, så sant som det är sagt:)

Sen finns de de som är betydligt mer strukturerade och pedantiska än mig, och som lär sina ungar att ge fan i kristallvaserna fast de står i perfekt läge på det låga soffbordet, men jag har alltid tyckt att det är enklare att ta undan det jag absolut inte velat ha förstört, och det är inte så mycket. Jag är ju ingen inredningsperson, med genomgående vita ljusa träslag och bara fina saker, nä tvärtom här finns massor kvar som man fick när man flyttade hemifrån, sånt föräldrarna ville bli av med 😉 Massa omatchande grejor, som i bästa falla fyller en funktion men det är inte säkert, de kan stå kvar bara för att jag inte vill kasta det.

Jag blir inte lyckligare av att mitt vardagsrum matchar mattan som matchar hallmöblemanget som matchar paraplyerna. Jag är mer en funktionsmänniska. Funkar det? Ja. Då ställer vi det där. Punkt.

 

Jodå, jag skulle gärna ha allt tjusigt som i en inredningskatalog, mer än gärna.  Jag vill gärna ha det rent och snyggt, men jag har fan inte förmågan att hålla ordning. Ungarna underlättar inte 😉

Ändå ägnar jag hela dagarna åt att städa, röja och fixa. Fast jag tycker det är skittråkigt…Fatta vilken grej:)

 

Om jag hade löjligt mycket pengar så skulle jag skaffa mig en gammaldags husa. Ni vet som Alva i Madicken. En person som gör allt det där som är tråkigt och som tar tid från det som är viktigt.

Någon som lagar mat, röjer kök, tvättar kläder, dammsuger.

Då kunde jag ägna mig åt det som är viktigt dvs : Barnen, träningen och plugget.

Hushållssysslorna tar bara tid från det.

Ändå gör jag dem, varje dag. Jag lagar mat, oftast från grunden, dock helst inte potatis då;) Jag plockar i och ur diskmaskinen, jag tvättar och viker tvätt, håller ordning i skåp och lådor, dammsuger minst en gång om dagen, plockar ordning i hallen bland skor och kläder, byter blöjor, åker och handlar osv. Plus att jag läser läxor, flätar hår, diskuterar, medlar i bråk, pussas, läser sagor osv. Precis som de flesta föräldrar gör.

Det är ju saker man bara gör, utan att fundera så värst mycket, men det är inte roligt. Jo, vara med ungarna är kul, såklart:)

Såhär utförs matlagning bäst:

laga mat

Jag på kökssoffan, Patricia lagar;)

 

Ska jag säga nåt som är kul här hemma, så blir det ju mer av utesysslor. Skotta snö, klippa gräs, bygga saker, rensa hängrännor, meka med saker. Det där traditionellt manliga;)

Nu är det ju så att det är saker som oftast kan vänta, till i morgon eller nästa vecka eller så, och då blir det lätt att man skjuter upp det för man hinner inte med både de vanliga hushållssysslorna plus att bygga en låda till alla leksaker ute, eller får lov att panikklippa gräset medan en paj står i ugnen. Det är inte lätt att hinna med både ute och inne. Dessutom är det skittråkigt att behöva avbryta det man pysslar med för att gå och laga mat eftersom alla är hungriga.

De där eviga sakerna som upprepar sig varje dag, året om;) och inte kan vänta. Aptrist.

Det är förbannat synd att jag inte är tvärtom, gillar det man gör inne och ogillar det ute:) Alternativt gillade allt.

 

Jag har tid att vara med barnen, men jag är deras mamma inte deras kompis. Vi kan visst sitta och bygga lego, men jag leker inte med dem, har aldrig gjort. De får hänga med mig på det jag gör, och sen gör jag saker För dem, som att åka till kyrkan när det är aktiviteter eller gå på bio osv. Leka får de göra med varandra och sina kompisar.

Här hemma får de dammsuga, laga mat, damma, städa, plocka kläder osv. Det gör vi tillsammans, och de smiter oftast undan och hittar på egna lekar i stället;) Vi läser sagor, pysslar ibland och det händer visst att vi bakar.

Jag skaffade inte barn för att få leka, eller laga gourmetmat.

För mig är att vara förälder att fostra de här små människorna till fina, självständiga individer, att få följa dem på deras resa i livet, inte för att få en liten kompis att leka i sandlådan med. Givetvis tycker jag om att hänga med ungarna, och gör det hundra gånger hellre än dammsuger:) men jag gör inte saker med dem som jag tycker är trista, som leker med dockor eller bilar, däremot hoppa studsmatta och bada är jag helt med på. Eller kika på film, bara sitta och prata, sånt gör vi ofta.

Att vara förälder till många barn gjorde mig inte heller till matlagningsintresserad eller pedant, inte heller inredare eller bagare, jag är som jag alltid har varit, rätt ointresserad av hushållssysslor, men gör dem eftersom de måste göras:)

Och som jag önskar att jag gillade det!!! Tänk vad härligt att få känna att det är roligt att torka av diskbänken eller skura toan, och att det är rogivande att sortera strumpor och spännande att prova nya recept:)

Jag misstänker att jag aldrig kommer att tycka det är speciellt kul, jag gjorde det inte innan jag fick barn, jag gjorde det inte med ett barn, inte heller med nio, jag tycker det är tråkigt med hushållssysslor:)

 

Idag har jag lagat god mat, två gånger dessutom, inte illa:) Jag KAN, jag är rätt bra på det, men jag finner inget nöje i det.

Till lunch en enkel men god omelett med lax, och till middag två sorters köttfärspaj.

Lunch:

omelett lax

 

Middag:

köttfärspaj

Barnens var utan oliver och tomater. Jag trodde att Patricia skulle kunna tänka sig att äta vuxenvarianten av paj, men hon föredrog den andra, vilket innebär att jag har lunch, middag, lunch kvar 😉

I går lagade jag så god mat att jag fick hindra Jamie från att äta upp allt, Trixie och Lovelia var på gympa och höll på att bli utan.

 

kycklinggrytaEn kycklinggryta som smakade unge herrn utmärkt. Han är iofs sällan kinkig på att äta, och provar oftast allt möjligt, lika som Jordan.Det är stor skillnad på de här två killarna mot övriga ungar som är misstänksamma mot allt nytt, även om de provar om de måste, men helst inte;)

 

Äsch, jag har problem med min uppkoppling, men jag är inte klar..tror jag skickar iväg detta, och sen startar om mitt nät, och ser om det blir bättre:)

Vi kanske hörs snart, eller i morgon….spännande 😉

 

 

Kommentera

  1. Hanna

    Men hur skriver jag. Har för små knappar på mobilen hehehe. Så här skall det stå: inte gör ett skit i hemmet. Skäll på de vet jag.

  2. Hanna

    Hej! Man blir full i skratt. Jag vet flera personer med 1 och 2 barn son inte för ett akut i hemmet. Skall på de vet jag. Och sen alla dessa unga föräldrar som sätter ungarna i en sandlådan gungar och tar fram mobilen och blippar, har noll koll på ungarna och hur mycket sand det var käkar. Men då har de varit duktiga och gått till lekparken iaf

  3. Karin

    Det jag tycker är synd när det inte finns engagemang för barnens intressen och aktiviteter. Jag tycker man missar något när man inte delar upplevelsen av det första skuttet över ett hinder med ponnyn, den första vinsten i basketmatchen och allt annat som är en så stor del av barnens värld. Visst måste barnen vara en del av den vanliga vardagen men att gå på bio är inte riktigt att dela barnens passioner och intressen. Mina barn har iaf uppskattat att jag varit delaktig i deras intressen. Tycker även att signalen till barnen är märklig att bara göra det man själv vill och tycker är roligt. Begränsande.

    Carola: Du läser in saker jag inte skrivit…när skrev jag att jag INTE hänger med dem på deras aktiviteter? Det gör jag, så mkt jag bara kan och hinner.
    Och att jag bara skulle göra det jag tycker är roligt….? Eh nä. Fast varför låtsas att man tycker nåt är kul?? Vad för signaler sänder det tro?? 😉 Orkar faktiskt inte lägga mer tid på att förklara, du kommer aldrig fatta;)

    1. Karin

      Här tror jag att du övertolkar. Ser inte att jag skrivit ut ditt namn utan jag svarar generellt. Att du sedan tar åt dig är väl ditt val : )) sedan har jag kanske inte direkt fått intryck av att du är så delaktig eller intresserad utifrån hur du själv uttryckt dig om t ex basket tidigare. Sedan är inte allt kritik mot andra bara för att man ser saker på olika sätt och det är inte heller så att de som har en annan uppfattning inte förstår. Jag tycker att det är att förenkla att ofta säga att de som har annan uppfattning inte förstår. För mig blir det för övrigt inte fake eftersom jag är genuint i intresserad av det mina barn brinner för.

      1. J

        Men hallå…om nu barnen väljer ngt som verkligen absolut inte intresserar mig , tex sport…är det inte då rätt genomskinligt att helt plötsligt bli en sportfåne?! som carola skriver..fake.. men för den sakens skull kan jag ju vara stolt o glad & uppmuntra mitt barn till ngt denna tycker om..!! jag vet med mig att carola har skrivit ett flertal ggr hur stolt hon är över corrinda tex !! & hade ngr av mina barn velat hålla på med hästar hade jag dumpat dom vid ridskolans grind o sen dragit fort som 17…är livrädd för hästar..!! El ska jag stå o darra av skräck på ridskolan bara för att?!?! Blir jag än bättre förälder då?!?!?! El tvärtom om jag har ett jätte intresse som barnet är totalt ointresserad av …hur gör man då? Ska jag tvinga med barnet el?! Nää barn som vuxen , vi är alla olika..min roll som förälder är att stödja o uppmuntra mina barns ev intressen…..jag behöver för den sakens skull inte dela intresset….
        Och för övrigt..hur gott är potatis egentligen ?!?! 🙂
        Kokt potatis m fisk i äggsås …urrrrk….
        & Jag måste då vara en ännu sämre mamma än Carola…jag totalvägrar fisk!!!!! Stackars mina barn…….

      2. familjenannorlunda
        familjenannorlunda

        Fast en kommentar på min blogg om något jag skrivit känns som den är adresserad till mig 😉
        Jag har svårare än de som är två att engagera mig djupt i ett barns sysselsättning, det säger ju sig själv. Jag har ju ett gäng hemma att ta hänsyn till vare sig jag vill eller ej. Om jag tagit med alla små på alla matcher så hade jag garanterat fått höra att det var synd om dem som var tvungna att hänga med varje gång… Det går alltid att hitta fel;) Gällande basketen är det hennes pappa som tidigare var mkt engagerad för att han tyckte det var roligt och jag kan svära på att så funkar det i många familjer, den ena föräldern är mest engagerad, och man delar upp barnen mellan sig. Pappa har ansvar för all idrott, mamma för musiken. Eller pappa ansvarar för basket, mamma för tennis, som vi hade. Sen ökade antalet matcher i basket och han försvann, plus att de spelar i stockholmserien så det är ofta två timmars resväg och skjut mig om du vill, men jag kan inte vara med på alla matcher även om jag vill. Det smärtar nog mig mer än dig misstänker jag.
        Det här var nu allmänt skrivet så tar du åt dig är det ditt val 😉

        1. Å

          Hejsan..
          Du får nog läsa om min kommentar….
          Det var absolut ingen som helst kritik mot dig……
          Snarare tvärtom…
          Ska nog sluta kommentera är en urusel skrivare.. Blir bara fel…..& sport i all form är astråkigt tycker jag.. Har nog aldrig sett en fotbollsmatch m sonen..tex…Men för den sakens skull kan jag ju uppmuntra o stödja intresset….men dela det kommer jag aldrig göra! Även om vi är 1,5 förälder hemma..vad jag ville ha fram är att man inte är dålig/oengagerad förälder som inte bryr sig , bara för att man inte delar ett intresse.. springer på massa matcher/träningar osv.. Men det är ju vad jag tycker!! Och jag tycker inte att du ska ha dåligt samvete el behöva försvara dig …. Sköt om ! Jag gillar dig!!!! 😀

  4. Cissi

    You Go girl!!
    Skrattar så tårarna rinner.
    Håller med om tryggheten , kärleken och glädjen som finns i er familj.
    Önskar jag hade ett uns av den energi som du har.
    ❤️

  5. Helena

    Och jag var hemmamamma i åtta år, men vi var mest ute i naturen och i olika lekplatser. Barnen lekte och jag hängde på. När jag då nån gång fick besök och huset var i oordning, maten var Findus fiskgratäng ibland, var jag ingen ” riktig” hemmamamma. Vi är olika och det är fantastiskt!
    Heja dig Carola!!

  6. Helahea

    Jag är också förälder inte kompis.
    Mina ”ungar” (20 o 21) har haft oss i närheten och lekt utmärkt själva eller tillsammans med andra.
    Vi har däremot varit fotbollsledare och haft den rollen i deras liv men varit noga med att de är en i gruppen.
    Jag anser att många föräldrars liv kretsar runt barnen för fasen vänd på det…
    Föräldrar behöver inte sitta vid sidan o titta på ungarna som tränar!
    Barn skall inte ta beslut om vad som skall handlas o ätas o vad som skall göras på helgen o vilka människor som skall umgås med!!! Våga vara förälder…. Med kärlek som får barn att växa till vuxna självständiga människor. Det är mina barn nu som pratar med mig om allt o litar på mig och vill ha vårt stöd.

  7. Hanna

    Hmmm, min kommentarer försvinner, låser sig?? Nåväl, fortsätter:
    …Till er vill jag säga; Nej det är inte ok att ifrågasätta någon på det viset, och antyda att man hellre ”latar” sig än är med sina barn. Om man inte beter sig så mot sina vänner beter man sig inte så mot en annan människa överhuvudtaget. Bloggare eller ej är oväsentligt! Fråga är ok, och ifrågasätta med. Till och med en nödvändig del av mellanmänsklig interaktion. Men att i denna förevändning av en fråga lägga in moraliska tyckanden som subtila knivar i ryggen till den man ställer frågan till är INTE ok. Gör man så i verkliga livet, irl, har man inga vänner kvar. Det kan jag nästan garantera. En klok person sa till mig en gång; Man kan inte döma en annan människa innan man vandrat 100 mil i deras mockasiner.

    Och nej, jag håller inte med Carola om allt hon står för. Jag föredrar dagis framför hemmaföräldraskap, jag anser att det är en kvinnofälla att mammor är hemma med sina barn medans männen arbetar och gör karriär. Jag skulle för mitt liv aldrig skaffa 9 barn, är fullt upptagen med de 2 jag har. Men skillnaden är att jag respekterar Carolas val, hennes tankar och värderingar men utan att dela dem. Vi måste inte alltid komma fram till koncensus, eller hur? Alla måste inte tycka likadant hela tiden, och det ÄR ingen tävling om vem som tycker ”rätt” och vem som tycker ”fel”.

    Jag är såååå glad över din blogg Carola, din kloka syn på det mesta och framförallt din jävlaranamma. Du ger den kvinnliga urkraften ett ansikte! Fortsätt blogga och glädja oss, you rock! Kram från Hanna i Göteborg.

  8. Hanna

    ”IF PEOPLE ARE TRYING TO BRING YOU DOWN
    IT ONLY MEANS THAT YOU ARE ABOVE THEM”

    Finns utöver ovanstående citat en mängd klokskaper såsom exempelvis: ”Har man inget gott att säga kan man lika gärna hålla tyst”, ”Tala är silver, tiga är guld” etc etc. De flesta av er kommer förstå hur jag menar, och instämma ;).

    Sedan vet jag att min kommentar kommer sticka i vissas ögon, och meningar likt denna kommer komma: ”Men herregud, detta är en blogg och då måste man få fråga? Jag är inte avundsjuk på Carola, jag har ett toppenliv!”

    Till er vill jag säga: nej, det är inte

  9. Ulrika

    Men Gud, att folk orkar bry sig om hur andra lever sitt liv. Du verkar har nio friska, glada barn. Är inte det huvudsaken? Fortsätt du bara, det verkar ju bli alldeles utmärkt.

    Ps, jag gillar inte heller potatis…

  10. Linda

    Carola, du är knappast ensam. Vem 17 tycker att det är kul att slava i hushållet. Det är ett nödvändigt ont, som man bara måste genomlida. Och varför prata om det i bloggen? Bättre att fokusera på det du gillar, så blir det roligare inlägg 😉
    Och angående potatis- jag ÄLSKAR att skala och skiva. Så när det är dags för gratäng, mejla mig, så kommer jag och hjälper. Jag har bara 4 barn, så skulle älska att komma hem till dig och skala för alla 9 😀

  11. Svandis Ros

    Ha ha ha… Carola… du kasta olja på eld genom att visa bilden av dig liggandes på kökssoffan… MOHAHAHA

    Nej, fan heller att det är roligt att städa… shit vad trist liv de måste ha som verkligen tycker att det är ROLIGT o STÄDA. Att ha städat gillar jag … men inte själva städandet :/

  12. Silverpiraten

    Men vem sjutton tycker på allvar att hushållssysslor är roligt??
    Det är roligt när man är klar med dem men jag har nog aldrig träffat någon som kvittrar glatt i glädje över att få skynda hem och storstäda sitt hem i flera timmar 😉
    Sen vill jag gärna passa på att säga att en sak som jag reagerat på när jag läser din blogg är att känslan av hemtrevlighet och trygghet är så stor. Det är så jäkla befriande och det känns verkligen som att dina barn får möjlighet att ”bara vara” hemma hos er, att det inte finns någon hets eller stress över onödig perfektion och att ni verkar ha saker som är fina och gör er glada istället för trendiga prylar som bara finns där för att det är modernt.
    Det och ditt härliga skrivsätt gör att du är en av de få bloggar jag läser dagligen 🙂

  13. lindasfamiljeliv

    jag skrattade massor när jag läste vad du skrivit.för precis så är det har man en stor familj så blir det rörigt fortare än om man bara är en liten och sen tyckte jag det var så bra skrivit att dig när du skrev
    ”Att städa när man har små barn är som att skotta snö i full storm” Jajamensan, så sant som det är sagt:)
    och jag håller med dig .

  14. Camilla

    Bästa inlägget! Jag tycker du är en helt FANTASTISK mamma som har helt OTROLIGT sunda värderingar. Jag har själv tre barn och jag hinner absolut inte leka med dem, eftersom exakt all tid går åt till deras aktiviteter, läsa läxor, hålla dem hela och rena etc. Du är ensam förälder åt nio barn!!! Hur i hela friden skulle du hinna eller orka leka med dem. Dessutom är ju fördelen med många barn att de leker med varandra. Sjukaste jag hört att du ska bygga lego och skala potatis. Jag är helt övertygad om att världen skulle bli en betydligt bättre plats om alla barn fick växa upp med en mamma som du. Stor kram!

  15. Sandra

    Undrar om vissa som gör sådana där konstiga kommentarer tänker på att du är ensamstående och måste göra alla sysslor själv, som många delar på!?!?! Att ta hand om hus och trädgård tar en jäkla tid, särkilt på vintern kan det ju vara extra tungt med skottning (bra träning iofs).
    Skulle vara roligt att se kommentatorernas hemsituation, lovar att dom inte behöver sköta allt själv, så då är det lätt att sitta och kommentera.

  16. Viktoria

    Jag blev faktiskt full i skratt när jag såg frågan om hushållssysslor. Jag var ju tvungen att fråga min man vilken syssla han tycker är roligast och han förstod knappt frågan 😉
    Jag tycker det är urtrist att laga mat men ägnar det ändå mycket tid eftersom jag vill ge barnen bra mat med högt näringsinnehåll, helst hade jag sluppit. Jag tycker egentligen inte om att städa men jag vill ha det rent omkring mig så jag städar massor (tills jag har råd att betala någon annan för samma grundliga jobb). Tvätta gillar jag men inte att vika och sortera – man får ju liksom göra det tråkiga också.

    Jag reagerade lite över att du inte serverar potatis så ofta. Men så tänkte jag så här: Min morfar ansåg inte att man ätit middag om det inte ingick potatis (minns när han blev bjuden till en itaöiensk restaurang där han åt sig mätt men ändå skalade potatis när han kom hem), när jag växte upp hade vi potatis kanske fem dagar i veckan och jag serverar det här hemma två ggr/vecka trots att vi har flera barn som avskyr det. Potatis är bara EN sorts”basföda” och dessutom inte en jättenyttig sådan. Man kan ha pasta, ris, couscous, quinoa och femtielva andra saker i stället, eller bara hoppa över det. Gillar barnen potatis så serveras det ju till förbannelse i skolan (mina får potatis fyra dagar av fem denna vecka).

    Leka med barnen gör jag gärna; vi slår upp tält i vardagsrummet och campar, går i skogen, hoppar studsmatta eller åker pulka, spelar MÄNGDER med spel, bakar, har disco och dansar ihop osv. Jag vill inte sitta i sandlådan eller vara en docka och prata med låtsasröst eller bygga med Duplo.

  17. Ella

    Haha alltså jag tror att majoriteten av barnen får i sig mer än nog med potatis i skolan? Och tja, det innehåller väl lite c-vitamin men annars är det inte sådär vansinnigt imponerande.
    Hushållssysslor ÄR tråkiga, det är lite grejen med dem.

  18. Birgitta

    Carola!
    Så himla bra svarat på dumma kommentarer.
    Tycker inte heller om alla hushållssysslor. Men som du säger,de måste göras ändå.
    När jag växte upp på 50-talet fick vi barn leka med varandra.Det var ALDRIG några föräldrar
    med varken ute eller inne. De var föräldrar och skulle uppfostra oss inte vara några lekkamrater.
    Det gjorde oss till självständiga individer som klarade oss väldigt bra.

  19. Malin

    Haha men allvarligt? Hur många tycker det är roligt att städa och tvätta och sånt?
    Jag avskyr det, men man kan ju inte direkt köpa nya kläder till barnen varje vecka så det är väl bara tvätta på det, tråkigt eller ej!
    Tror nog du gör väldigt många mer hemmasysslor än de som kommenterat detta, vare sig du vill eller ej 😉
    Korkade kommentarer helt enkelt!

  20. Sofia

    Bra svarat!
    Ärligt talat: Hur många tycker det är ROLIGT att laga mat, tvätt och stryka kläder, städa, damma mm?? Inte jag! Jag gör det ändå, för att det behövs, men kan inte påstå att det är speciellt roligt. Det finns betydligt roligare saker att göra i ett hem än ovanstående 🙂

  21. Maria

    Nu har jag suttit och tänkt svinlänge på hur ni kan lösa frågan med potatis till barnen, och jag tror att jag har kommit på värsta smarta lösningen.

    Ungarna kan skala potatisen!

Janelle

♥ Janelle 21 år ♥

Det är andra födelsedagen som Janelle inte bor hemma, och jag alltså inte får smyga upp och väcka de andra syskonen, för att sen tåga in och sjunga för henne, och överlämna paket på sängkanten. Jag gillar det INTE. Men accepterar det såklart, för så är det ju meningen att det ska vara.

Men jag kommer alltid att sakna det.

Janelle och Simon

I stället är det Simon som får lov att  vara den som väcker henne med skönsång;) och ta med henne på middag ute på stan, och det är precis vad han gjort idag. Jag vet inte om sången, men middagen ♥

 

Janelle är mitt första barn, och jag vet att jag inte tyckte de var riktigt kloka på BB, tänkte de låta oss ta hem det där lilla pyret? Hur skulle vi kunna ta hand om en bebis? Jag jobbade ju på barnsjukhuset, förvisso, och hade förvisso tagit hand om många bebisar tidigare. Väldigt väldigt sjuka, sköra bebisar dessutom. Men då på just sjukhus, med full medicinsk backup. Nu skulle jag ta hand om en helt på egen hand, dygnet runt.

I flera månader hade jag en liten känsla av att någon snart skulle komma och hämta tillbaka henne:) Ringa på dörren och säga att jag fått låna klart nu, så kunde jag vara vänlig att lämna tillbaka bebisen.

Men ingen kom, och jag måste säga att det var ju inga större problem att ta hand om en helt egen unge, 24/7. Hon var en väldigt behändig liten skrutt, åt och sov som hon skulle, hängde med mig på stan, dit jag promenerade var och varannan dag det var lämpligt avstånd, tog väl en 45 minuter. Jag tyckte, på fullaste allvar, att folk borde titta på mig och barnvagnen och liksom tycka ” Wow, där går hon, hon har fött ett barn” och att solen sken extra mycket på mig där jag gick. Att jag på nåt vis var unik:) Haha, fast jag med intellektet visste att det föds barn varje sekund så kände jag ändå att mitt barn var ju speciellt. Och det är hon ♥ det är de allihopa, både mina och andras.

Jag älskade att vara mamma,även om det var lite ensamt, jag hade ingen koll på Öppna förskolor osv då, och vågade inte gå ner till vår kvarterslokal där det samlades lite mammor en gång i veckan, jag kände ju ingen. Fegt, jag vet, och insåg när jag sen hittade på kyrkans verksamhet att det var ju inget farligt, bara kul. Att jag där träffade Matildas mamma, Anna, som sen dess varit en kär vän, är bara en guldbonus. Vi fick sen var sitt barn till, med fem veckors mellanrum, Patricia och Joel ♥

Janelle blev storasyster för första gången när hon var 21 månader gammal, och jag var fundersam på hur man skulle kunna älska någon lika mycket som jag älskade henne, men det var inga problem, man delar ju inte kärleken till barnen, man multiplicerar den:)

Att bli mamma är det bästa som hänt mig, och att jag fått förmånen att få vara mamma åt nio fina ungar, det är inget annat än fantastiskt. Folk med fancy karriärer och feta bankkonton tycker jag är knäpp, men jag skulle inte byta ut mitt liv mot något. Jag skulle vilja ändra vissa saker, eller vissa personers beteende, som gör mitt liv svårare idag, men jag ångrar inget, och jag skulle inte göra något annorlunda.

Mina barn är den bästa karriär man kan ha:) Taskigt betald karriär iofs om man snackar pengar, men talar vi kärlek är den svårslagen ♥

 

Janelle, jag hoppas att du haft en superfin födelsedag idag!

Jag älskar dig ♥

 

Och nu blev jag lite tårögd, så jag kom av mig, bäst att avsluta:)

Natti natti 🙂

Kommentera

  1. Evabritt i Göteborg

    Hej Carola!
    Måste bara få berätta om den där känslan att känna sig ”unik” när man fått barn. För ganska exat 25 år sedan (hualigen vad tiden går) så föddes min son ,halv11 på kvällen, jag gick med honom i famnen på Östra sjukhuset, tittade ut det snöade rejält , bilar körde på den stora vägen MEN hallå fattar ni inte där ute i världen , jag har blivit mamma! allt skall ju stanna då ,bilar , snöandet o.s.v. .Härlig känsla! Exat samma känsla hade jag när min fina mamma avled, min bror, pappa och jag hade tagit farväl av henne på boendet hon vistades på (detta var feb.2010 alla hjärtans dag dessutom…….) När vi åkte hem så mötte vi bilar, det snöade o.s.v Men hallå stanna tiden fattar ni inte där ute i världen min älskade finaste mamma är död!! Kom då på mig själv att jag hade precis samma känsla som vid min sons födelse. Varför stannade inte världen därutanför? Jo, livet går vidare oavsett vad som händer. Kramar till Dig Carola,Din blogg är fantastisk!!

    1. familjenannorlunda
      familjenannorlunda

      Ja!! Precis så! Varför rullar världen vidare?? Jag tyckte det var väldigt märkligt att behöva sätta mig och betala räkningar… Hallå? Jag har ju fött barn?? 🙂 Håller även med om att det var lika när min mormor dog.
      En märklig känsla. Kram ❤️

  2. Lena

    Vackert kort på Janelle o hennes Simon.Verkar vara en jätte gullig kille.
    Du skriver så fint om dina barn,lyckliga de som har dig till mamma!!!
    Kram Lena

  3. Hanne

    Jättefint skrivet om din dotter! Kärleken till barnen slår allt annat man kan vara med om! Min dotter fyllde 5 år i söndags och min son fyllde 3 år igår. Det är så mysigt att få fira dem med släkt och vänner. Jag tillhör dem som behöver en karriär också för att trivas fullt ut med livet, men det betyder inte att jag inte kan förstå att andra känner och prioriterar annorlunda. Tur att vi alla är olika och alla är vi de bästa mammorna för just våra barn.

  4. Ida

    Vad fint du skriver. Jag tycker att Familjen Annorlunda visar att det inte är någon större skillnad att ha många barn. Att det inte behöver bli kaos just för att man är många.

  5. Linda

    Jag blev också tårögd, när du beskriver din kärlek för barnen. Mycket pga att jag har 4 egna, så jag vet hur det känns. Dom är fantastiska och man älskar dom så det gör ont! Dom är det bästa man har <3

    1. familjenannorlunda
      familjenannorlunda

      Det skulle jag väldigt gärna göra, men vet inte hur de ställer sig till att jag är ensam, dessutom med många egna ungar 😉 folk förväntar sig ju kaos och fattar inte att det funkar exakt lika hos oss som hos alla andra 🙂

      1. jj

        Jag är också själv, tyvärr hsr jag inte några egna bsrn. Men här är jag mer än ok.att ha familjehemsbarn. Din kärlek o kälrken från dina barn är så värdefullt för de barn som har föräldrar som inte mäktar ansvaret själva. Om du känner att du vill så hör med socialtjänsten i din kommun. Familjer som vill öppna sitt hem för andras barn växer inte på träd.

        Carola: Hm, kanske ska kolla ändå då…när det lugnat ner sig och stabiliserat sig:) Tack, och härligt att höra att du engagerar dig i barn som behöver det 🙂 <3

  6. anna-karin

    Så fint du skriver <3 Jag håller fullständigt med dig om att vara hemma med sina barn är den bästa karriär man kan ha! Jag har sedan mina barn vuxit upp och flyttat hemifrån fortsatt med att ta hand om o vara bonusmamma till andras behövande barn, att vara utan barn i huset är jag inte klar med ännu 😉 Att vara familjehem är ett beslut jag aldrig ångrar att jag tog!
    kramar till dig <3

Allmänt

Haha, sorry, men tävla om Familjepaket till Paddington då:)

Jag hade förinställt inlägget om Londontävlingen, och missat lite i NÄR, och så glömde jag såklart bort det.

Trist att ni missade, det var inte min mening, förlåt ♥

Men 😉 Håll koll på Loppi så missar ni inget även om jag är lite förvirrad;)

 

Nu ska jag genast gottgöra er genom att tala om att nu kan ni tävla om ett Familjepaket till själva filmen Paddington:)

 

Paddington_poster3_hr-724x1024

Så här:

 

Nu kommer nya filmen om allas vår Paddington ut och du har nu chansen att vinna ett familjepaket! I samarbete med SF tävlar Loppi nu ut 5 st olika paket!

1:a pris (värde ca. 1700 kr) : 4 biobiljetter till Paddington, silversmycke från Kalas, Paddington plyschbjörn, klocka, bok.

2:a pris (värde ca. 500 kr): 2 biobiljetter till Paddington, Paddington lunchväska (värde 60 kr), vattenflaska (värde 60kr), regnrock

3-5:e pris (värde ca. 300 kr): 2 biobiljetter till Paddington

 

Skärmavbild-2015-01-09-kl.-15.42.18

Fint som snus 🙂

Filmen handlar alltså om den lilla söta goa björnen Paddington, som en dag hittas av en familj på Paddington station i London.

Runt halsen har han en lapp där det står ”Snälla ta hand om den här björnen” och familjen har lite delade meningar om huruvida de verkligen ska göra det.

Givetvis tar de med honom hem, och det medför både glädje och en hel del trubbel;) Det är inte helt lätt att ta hand om en björn och det är inte heller helt lätt att vara en björn som tas om hand i ett hem:)

Se trailern här Paddington 🙂

 

Tävlar gör ni inte här på min sida, utan ni går till Loppi, 🙂

 

Kommentera

×

Carola Wetterholm – Familjen Annorlunda

Carola Wetterholm, niobarnsmamma från Uppsala, som medverkat i Familjen Annorlunda. Numera ensam med alla barnen på heltid. Vi är en stor familj, men den funkar precis som alla andras, kanske lite mer av allt bara . Tvätt och mat...och ytterkläder i den trånga hallen... Ett är säkert och det är att det blir aldrig tråkigt med nio barn i familjen! Maila mig? Gärna :) Här : carolawetterholm@gmail.com

Samarbetspartner:
Cure Media - Influencer Marketing