I samarbete med Destination Uppsala

.

Jag försöker samla ihop alla barnen ibland för att hitta på något kul. Det är inte så enkelt längre, som det var när alla var små och bodde hemma och inte hade så mycket egen vilja:)

Nu är det ett jäkla meck, men det är så värt det när vi får ihop det. Jag älskar ju att ha alla barnen med respektive och barnbarn runt omkring mig. Jag tror också att det är viktigt för familjesammanhållningen att göra saker ihop, syskonrelationen som var så naturlig när alla bodde hemma är ju inte alls på samma vis när de börjar flyga iväg. Därför uppskattar jag våra tacofredagar så mycket:) Även de som inte flyttat hemifrån ännu är svåra att få tag i, det är jobb och kompisar och andra relationer som drar.

När vi får ihop det har vi superkul. Det märks att de yngre barnen ser upp till de större och att de uppskattar att få den uppmärksamheten de får sådana här gånger.

.

Nåväl:) Vi har varit på en staycation i vår egen hemstad, i mitt fina älskade Uppsala ♥

Vi började med att gå upp ”tidigt” för vi skulle samlas utanför Fyrishov kvart i tio. Det var inga problem alls att få upp barnen, eller mig själv. Jag hade packat min lilla övernattningsväska halv två eller så på natten, för jag hade ju varit och städat hos syrran, men det var ju bara ett ombyte, en kofta och ett par skor, plus necessär:)

Syrran kom och hämtade upp några barn, och sen åkte resten med mig. Robban valde att stanna hemma, han är inte så mycket för att umgås med oss bara för att, och då kunde Doris vara hemma. Annars hade hon fått vara hos mina föräldrar. Vid Fyrishov parkerade Janelle bredvid oss och vi packade ur Jacks vagn.

Vi skulle se Titanic The Exhibition.

Alla barnen, förutom Jamie:) har sett filmen. Alla älskar den, så det här var något magiskt för dem. Jag älskar ju historia, och även jag är fascinerad av Titanic, både filmen och skeppet. Hon hittades ju 1985(? nästan säker) och det kommer jag ju ihåg. Det var ju stort ståhej, det hade ju legat på havets botten utan att någon vetat riktigt vart, i massor av år. Sjönk  år 1912.

Det här är en världsutställning som berör så djupt att det var med tårar i ögonen och gåshud på armarna som man lyssnade på berättarrösten i lurarna. Alla får varsitt par med en audioguide som man kan pausa som man vill, men takten var perfekt.

Man får inte fota eller filma där inne, och jag försökte i stället spara bilderna i hjärnan. Det var en del uppbyggda miljöer, och många montrar, med föremål från dels skeppet, dels från passagerare. Många livsöden berättades, och många slutade ju där, den där natten. Det är ju helt galet att alla hade kunnat klara sig, om det bara funnits tillräckligt med livbåtar, men Titanic skulle vara osänkbar.

Ni som sett filmen, ni vet ju storyn om Jack och Rose,  den har en sann historia bakom sig. Med en gift man som tog med sin älskarinna ombord, och han dog men hon överlevde. Han gav henne ett smycke under dagarna de hade tillsammans och det gav James Cameron idéen till sitt kärlekspar.

Ohh, nu ryser jag igen, håret på armarna står rakt upp. Det här var verkligen en sevärd utställning!

Se den om ni har minsta intresse av Titanic, av historia och om ni har möjlighet.

Den har förlängts till 1 september nu,( i Uppsala) och för vuxna kostar inträdet 185kr.

Senior 165kr

Ungdom (8-17) och student 155kr

Den är tänkt från ungefär tio år, och jag är väldigt imponerad av mina småkillar som faktiskt lyssnade och var stilla. Det tar ungefär en och en halv timme att gå runt, och sista halvtimmen var de lite gnälliga, men bara sådär så att de satte sig på varsin bänk och väntade på att vi var klara. De pratar om den nu efteråt, om hur hytterna såg ut, hur kallt vattnet måste varit, det fanns ett isblock som man kunde sätta handen på för att få en uppfattning om hur kallt vattnet var… brrr. Man fattar. Mycket väl.

På slutet finns alla namn på de som omkom, och där kändes det otroligt högtidligt att stå. På samma vis vet jag att jag kände när jag stod i Pearl Harbour, och vid World Trade Center. Det blir synbart hur många liv som gick till spillo.Eftersom det var många svenskar ombord på Titanic, både passagerare och besättning så är det många svenska namn. Där stod vi en lång stund, alla väldigt berörda.

När vi sen gick ut så var det med en känsla av sorg och alla var lite dämpade.

Men vi kikade en stund i butiken med saker, och köpte ett kort, så kändes det kul igen:)

Man kan inte deppa ihop över historien, det som skett har skett. Men man måste minnas den, för att hedra den och för att förhindra att det sker igen.

 

Vi gick tillbaka till bilarna för att hämta våra badkläder och sen gick vi in på Fyrishov.

Det är några år sen jag var här, de mindre barnen är här mellan varven, dels med skolan och dels med sin pappa. Jag har missat den renovering de gjorde för några år sen, och den nya vattenrutschbanan:)

Fyrishov är Uppsalas vattenstolthet, ett äventyrsbad med både fors och vattenrutschbanor, ( man kan tävla i vattenrutschbana, typ VM… helt galet ju, men kul!! ) man kan på sommaren bada både ute och inne. Det finns motionsbanor, en hinderbana där man kan slå på arslet som en inte så graciös valross;) eller som Jordan, hoppa från 7,5 meter i hopptornet…

Man kan även köpa badkläder och simglasögon och sånt i en butik utanför, något som var en rackarns tur då Lovelia och Novalie som lagt sina badkläder i en gemensam kasse lyckades glömma den hemma… Jag kände inte för att åka hem och hämta dem, det tar ändå rätt lång tid, så det fick helt enkelt bli nya. 149kr för Novalies baddräkt och samma för Lovelias bikini kändes ändå helt i sin ordning:)

Jack älskar att bada, och var så klart ombytt han med. Men vi skulle börja med att äta lunch så han har blöja på sig än så länge.

De flesta av oss valde pannkaka, medan några tog pasta och köttfärssås.

Jag kan lugnt rekommendera pannkisarna, de var så goda:) Pastan smakade enligt de andra mycket bra den med, och det var rejäla portioner.

Det var länge sen jag åt pannkaka, så det kändes som värsta lyxmåltiden. Och ja, är det fest får man cola till maten;)

Vi satt ute och åt, det var en strålade varm dag, så det var tur att det fanns skugga under markiserna.

Just på bilden är det mest moln i bakgrunden ser jag:) haha, men det var bara tillfälligt.

Piggelin eller kaffe som efterrätt:)

Sen placerade vi ut oss på en filt, eller två, en i skuggan för Jack och en i solen för soldyrkare.

Ungarna badade mestadels ute, men vi var in och testade lite av allt möjligt. Jamie älskar svikten, och jag stod med hjärtat i halsgropen intill. Han kan simma, men det är ju jättedjupt där.. och vatten är läskigt. Ännu mer hjärtsnörp fick jag ju när Jordan skulle upp på sju och en halv meter i hopptornet.

”Jag brukar hoppa därifrån när vi är med pappa.”

Okey… ihhh, skitläskigt ju! Han klev upp, gick med raska steg fram mot kanten, kikade ut så det var fritt i vattnet och …hoppade. Landade snyggt och prydligt och försvann långt ner för att sen dyka upp igen, gnugga vattnet ur ögonen och simma in till kanten.

Jag vill bara tillägga att jag har hoppat från sjuan, OCH tian. Men idag skulle jag inte klara av att ens gå fram till kanten. Jag har blivit höjdrädd med åren och knäna skakar och hela kroppen skriker NEEEJ:) Rättare sagt, jag bli höjdrädd och får skakiga knän av att barnen går upp och hoppar. Men det är ju bara att bita ihop och låtsas att det är i sin ordning för de ska såklart inte påverkas av mina nojor:)

De här två var i vattnet hela tiden, medan tjejerna låg och softade mest i solen.

Det är bra med Fyrishov att man kan vara både ute och inne, jag föredrar att vara ute om solen skiner såklart, men det är ju bra att kunna gå undan solen också.

Janelle babysimmade här som liten, så lokalerna känns alltid lite mysiga bara för den sakens skull:) Nostalgisk jag? Bara lite, pyttepyttelite:)

Vi var här i några timmar, badade och hade det allmänt trevligt. Framåt fyratiden så började molnen dra ihop sig och det blåste lite kyligt så då packade vi ihop oss.

Vi drog oss mot bilarna, och sen for vi vidare till hotellet vi skulle bo på.

Men nu börjar min dators batteri ta slut, så jag får be att återkomma med resten av vår staycation asap:)

Vi hörs snart! ?

 

Idag bestämde vi oss:)

Vi hänger med ut i helgen och kollar på fotboll med killarna ⚽️

Det är alldeles för kul för att låta bli, och jag ser redan fram emot att hinka Staropramen på det nyrenoverade Olearys:) Vi börjar med fredagen, så får vi se hur lördagen blir. Det känns välförtjänt 🙂

I morgon ska kidsen på speedway på kvällen och jag tror att alla har bokat med kompisar på dagen. Det blir knöligare ju äldre de blir att få ihop dem, och kunna göra något alla tillsammans. Tanken är att vi ska iväg på onsdag eller torsdag, lite oklart än på vad vi har inte bestämt oss:)

Idag har jag som de senaste dagarna ägnat mig åt flyttkaos.

Ni fattar inte hur bökigt det är att flytta ut mamma och pappa som bott i huset i 43 år och är hamstrar, till en mindre lägenhet, samtidigt som syrrans saker står överallt för att de inte går att placera ut eftersom mamma och pappas saker är i vägen ?

Det känns som att vada i kvicksand, ett steg fram och två bak. Eller kvicksand förresten? Det sjunker man ju i. Äh ni fattar:)

Men idag hade vi ett litet avbrott för vi hade bokat Cirkelfys?

Anders is back! David med, så det börjar bli ordning på torpet. Jamie ville absolut med, han är väldigt mammig och närhetskrävande just nu. Det har han iofs alltid varit, han är minstingen i familjen med allt vad det innebär:) Han och jag har ju varit, och är väldigt tajta. Han älskar att få vara med mig vad jag än gör.

Nu har jag varit borta mycket och då märker man på honom att han saknar mig. Det är lite mysigt ändå:) Men givetvis får han då haka på, tanka trygghet och närhet tills det känns bra.

Han sitter i ett hörn av salen och kikar eller så kör han bottleflip med våra vattenflaskor:)

Det gick bra att träna. Jag har tränat två pass på en månad, men sen sprungit intervaller och sådär så flåset fanns kvar. Det är annars jobbigt som fan när man har ett längre uppehåll för man tappar så snabbt. Nu känns det i främst baksida lår och rumpa, så det blir spännande att se träningsvärken sen. På onsdag kör vi David, det blir kul:)

.

Jag älskar att träna. För nån dag sen så insåg jag att det är bra precis sexton år sen jag började:)

Novalie var bebis och min granne drog med mig på gympa. Sen började jag på Friskis när Jordan var några månader och han fyller tio år i september så i tio år har jag kört styrketräning, Cirkelfys och andra pass:) Kan lugnt säga att jag aldrig mått så bra i kroppen som nu. Den är stark och kanske inte smidig som en gasell ?men i alla fall rörlig. Jag hade problem med ett knä innan jag började, det svullnade upp mellan varven och gjorde så ont att jag knappt kunde gå. Det är helt borta nu. Det är i samma knä som jag opererat flera gånger så det är svagare och känsligare, jag känner av det ibland, men då tränar jag bara lite hårdare och är noga med att stretcha så försvinner det. Det är de små stabiliserande musklerna runt knät som gör det. Samma med ryggen, jag har haft mycket problem med den, men känner otroligt sällan av den nu. Då är jag ändå sned och belastar snett men det är tillräckligt starkt i corepartiet för att orka med.

Mitt råd till alla är att börja träna. Inte för att försöka behålla nån slags evig ungdom men för att orka med att bli äldre:)

Jag vill inte bli stel och orörlig, och ha ont överallt om jag kan undvika det. Därför försöker jag hålla kroppen i trim, och utmana den att bli starkare och rörligare:)

Dessutom är det kul 🙂

Idag var det fullt under armgångsstegen så jag ville inte tränga mig in och gå mina vändor, så statusen där är oklart. Man kan alltid hoppas att man vilat sig i form:)

.

Nu ska jag sova lite. Ska bara uppdatera mig på sociala medier lite:)

Vi hörs snart, natti natti ?

Dag tio.. eller så? Jag har tappat räkningen ?

Idag släpade vi upp en stor lagerhylla på mamma och pappas nya vind, och tog ned ett badkar och en trådbacksställning från densamma. Sen körde vi förbi hemma hos mig och kastade på trädgårdsavfall och gamla trädgårdsmöbler på kärran.

Tog med Jamie och sen till tippen. Av med allt och sen käkade vi lyxshake på Max:)

Sen hängde han med oss hela kvällen, vi har skurat syrrans nya kök, mamma och pappas gamla, med tandborste ner på molekylnivå:) Jamie var superduktig. Han älskar att vara bara han med mig eller oss, och är till stor hjälp. Till sist somnade han i den soffa vi skulle åka iväg med men ändrade oss om, nu blir den nog hämtad.

Klockan var över midnatt ?

Igår när vi bar och släpade som värst så kom nån ny granne ut och snackade med mamma om vad duktiga vi är. Kanske kunde man städsla oss?

Vi har nu spunnit loss på det och jag vill stolt presentera :

PeCa’s flyttservice – vi flyttar allt, om det inte är för tungt:)

Vi gör allt, packar ihop bohag, bär det dit det ska, packar upp, skurar, städar och kan även flyttstajla lägenheter/hus.

I ärlighetens namn så ska jag helt osvenskt berätta att vi är sjukt duktiga faktiskt.? Väldigt mångkunniga. Vi har som sagt burit, men även monterat ihop säng och garderob, vi har borrat med borrhammare i stenväggar, skruvat isär ett databord och plockat ner datorer, bredband, skrivare hårddiskar och you name it, för att sen montera ihop det igen och få all teknik att fungera, bara sådär:)

Vi har sågat hål i bakstyckena på bokhyllorn för eluttag och ska förankra samma bokhyllor i väggen i morgon, med stora muskedunderborren. Sen sätter vi upp gardiner, piffar lite här och där, går ut och byter proppar, byter kontakter, lagar en trasig lampa, lyfter omkring tunga bokkartonger, rensar ett avlopp, lagar lite mat, vattnar nån blomma som ser ledsen ut, kör kärran kors och tvärs( men kan inte backa med släp, nån av oss?) letar reda på saker som försvunnit, funderar på om vi ska spackla och måla eller tapetsera, kopplar in internet, skruvar ner en takfläkt och kristallkronor, skruvar här och skruvar där. Städar. Sorterar och organiserar.

Skrattar, mycket och ofta. Nästan hela tiden faktiskt:)

Man har inte roligare än man gör sig, det är så sant som det är sagt. Men oj vad skönt det ska bli när det är klart:)

Framåt jul?

Någon undrar varför inte jag flyttar in där?

Och frågan är inte alls dum:) Men svaret är att det är alldeles för litet, och med för få rum. Eller att jag har för många barn 😉 men det tycker jag inte:)

En annan fråga är varför jag inte ligger och sover? Det är inte heller en dum fråga ?. Jag borde sova, för det är såklart samma visa i morgon. Bära, släpa, städa, organisera. Jamie följer med:)

Övriga ungar skulle göra annat på olika håll så han får dra på sina jobbarbrallor och greja lite.

Nån frågade varför jag inte svarar på frågor och tja.. svaret finns i texten ovan 🙂

Jag hinner inte. Jag har mitt fokus på flyttarna, och på att försöka få barnen att känna att de har ett bra sommarlov. Jag hinner inte tvätta håret heller 😉 Ledsen för det men det är bara tillfälligt. Jag försöker och jag läser givetvis alla kommentarer och blir glad över dem, men hinner inte alltid svara asap.

Men snart så:)

Nu ska jag slå ihop de ljusblå och sova några timmar!

Vi hörs snart ??

I natt när jag kom hem så började det regna. Sen verkar det ha kommit massor under natten för det är rejält blött ute, hundarna tar en evighet att torka :/

Vädergudarna ser ut att vilja bjussa på regn ett tag framöver och vad jag tycker om det orkar jag inte ens säga?

.

Just nu känner jag att barnen blir lite åsidosatta. Det är fan svårt att klona sig, och de här två flyttarna tar tid. Jag vill såklart hjälpa till, givetvis, samtidigt som barnen vill hitta på saker. Jag försöker jobba så snabbt som möjligt för att sen kunna ägna mig åt kidsen:)

Idag ska vi bära saker upp och ner på vinden. Ner med ett badkar upp med en fet lagerhylla. Sen ska stora tunga saker köras till tippen, sängar, soffor och säkert nåt mer. Jag ska försöka komma ihåg att vi ska ta med en del saker som står här också.

Vi måste prata lite om det här med sunt förnuft också:)

Jag blir förskräckt när jag går in i valfri barnbutik. Det finns SÅ MYCKET saker som säljs på föräldrar. Det kallas ”säkerhets-blablabla”

En del saker är suveräna, säkerhetsbygeln på barnstolar till exempel. Men en del är ju bara trams. Ett vadderat skydd man kan sätta över kranarna i badkaret till exempel, så inte barnet slår huvudet i dem. Nja… eller … så lägger man dit en handduk? Helt gratis och exakt samma funktion:) Om det nu känns som ett problem. Man gör så stora ståhej runt att madrassera in barnen idag. Hjälmar när de kryper runt/börjar gå. Förr hade vi det på sjukhuset till barnen som krampade massor så de inte skulle slå sönder sig. Alla gör såklart som de vill, men jag vänder mig dels emot att man säljer på osäkra föräldrar helt onödiga saker till svindyra priser, dels att tänka själv verkar bli mer och mer sällsynt?

Som med resesängen:)

Den klarade alla säkerhetstest de ansåg tillräckliga på 60-talet, vilket antagligen var noll?. Men därifrån till att den är farlig är ett superstort steg. Jag har mätt, det är samma avstånd mellan spjälorna som i dagens spjälsängar. Den är låg, ja. Men den står en decimeter över golvet så OM barnet klättrar ur så når de i princip ner till golvet. De faller inte lika långt som från en högre.

OM barnet skulle klättra ur, skulle det vara livsfarligt då? Nej knappast. För i alla fall jag har inte ställt den i en kemisk fabrik eller ens där det finns några farliga saker. Den står i de rum där jag utan att blinka släpper lös en bebis.

Om barnet klättrar ur så blir jag möjligen irriterad över att det inte ligger i sin säng, men farligare än så blir det inte:)

Jag har inget spjälskydd. Är det farligt?

Nej. Det är en bekvämlighetsgrej. Ingen säkerhetspryl. Om det var nödvändigt skulle det inte gå att ta bort.

Idag vill folk säkra upp sig till tänderna, och nånstans på vägen tappar man bort det sunda förnuftet. Det utnyttjar sen företagen för att sälja på folk dyra säkerhetslösningar som ofta är helt onödiga.

Jag har säkert också sådana 🙂 men just nu kommer jag inte på nån ?

Ni vet de där listorna som florerar, om hur I hela friden barn av 60-70-tal kunde överleva trots att vi inte hade säkerhetsbälten i bilen utan låg och sov i baksätet, eller att föräldrarna kedjerökte i samma bil, eller att vi inte hade annat sätt att nå folk när vi var iväg än telefonautomater, och då måste man ha en krona eller så.

Självklart är säkerhet viktigt. I trafiken vore det ju bara stenkorkat att inte använda bälte exempelvis. Att röka är ju bara så dumt på alla vis.

Man kan inte chansa med liv. Men det jag menar är att vi förlitar oss för mycket på att ”Någon” godkänt allt, och satt en Säkerhetsstämpel på det.

Och då slutar vi tänka själva.

Jag skulle såklart aldrig använda något jag bedömer som farligt, eller ens tveksamt. Speciellt inte till någon annans barn. Jag har ett stort säkerhetstänk, men även en skala, från skitfarligt till ingen fara;)

Jag tittar, klämmer, vrider och vänder och om min slutsats är att det är ofarligt så kör jag på det. Än så länge har det funkat fint:)

Olyckor kan alltid ske, med eller utan allt säkerhetstänk i världen. Man kan halka på en liten vattenpöl som runnit ner från nåns regnblöta jacka ner på golvet, och slå ihjäl sig. Man kan skålla sig på kaffet. Man kan råka ramla under en buss. Vara på fel ställe vid fel tidpunkt.

Använder man sitt sunda förnuft och tänker själv så har man ändå alltid en egen liten säkerhetsgeneral sittandes på axeln som vägledare och guide 🙂

Och nu ska jag bära badkar. Det kommer inte vara varken kul eller bekvämt?

Misstänker att det skulle kunna vara lite farligt också men tja… fram med musklerna bara 🙂

Vi hörs snart!

Det är något väldigt avkopplande och avstressande att ha hand om en bebis. Snart ettåring:)

Det går inte att bestämma utan man får följa efter hans rytm. Han är tydlig med när han är trött eller hungrig så det är inga problem att fatta, och resten av tiden är han glad ?

De där små händerna som klappar lite på armen när man bär honom, eller som pillar lite på halsbandet, tröjan eller håret. Leendet man så enkelt kan locka vidare till ett skratt. Förnöjsamheten.

Bäst är när han är trött och lutar huvudet mot min axel och kurar ihop sig i famnen. Då känner man att han litar på en?Att man duger gott och väl:)

Han kom igår vid halv tre, och fick melonmellis ganska direkt.

Sen var han trött, han hade somnat i bilen på väg hit, men bara några minuter. Jag lade honom i vagnen och han somnade direkt.

Han sov nästan en timme och efter det satt han på marken och lekte. Han har full underhållning av de barn som är hemma. Alla älskar honom och vill leka:)

Jamie är i perfekt längd för att gå runt med honom, så det gör han. Jag får ju ont i ryggen på en minut av att gå dubbelvikt så det är kalas att delegera. Alla gör det de är bra på och kan:)

Medan ungarna lagade mat så matade jag honom, han fick nån hemlagad pastarätt som var svingod. Ja jag smakade, det måste man göra. Jag har alltid smakat på allt som jag ger ungarna. Det är ju taskigt att trycka i dem nåt som smakar dåligt, eller är dåligt. Det kan man ju inte veta innan man själv tagit en tugga:)

Jag har även smakat på mediciner, de få gånger de ätit penicillin. ?. Kan säga att Kåvepenin Bör krävs rejält med mutor, det är vedervärdigt.

Efter vår middag var klockan läggdags för små Jackisar, jag hade redan bäddat för länge sen, så det var bara att byta till pyjamas och ge välling.

Han har sovit i resesäng a la 60-tal:)

Fälls upp och ner på fem sekunder och ger mig noll huvudbry. Den här har jag använt till mina ungar de gånger det behövs. Den är kall om spjälorna för de är ju i nån metall men nu var det så varmt att inget spjälskydd behövdes. Man kan dra ut benen så den blir hög, men risken är att botten åker ur sitt läge och ungen ramlar i backen, så det har jag aldrig gjort.

Den ser ut som en sjukhussäng och jag tycker den är superfin. Säkerheten var det nån på insta som hojtade om, och jag skulle tro att det är samma mått mellan spjälorna som på vanlig spjälsäng. Det viktigaste är sunda förnuftet, använder man det blir det sällan fel:)

Han somnade så gott.

Det tog en stund men han var bara inte trött utan ville sällskapa lite till. Men sen hade jag sängen i vardagsrummet, eftersom det spelas dator i mitt, och han är van vid att ligga ensam, det är klart att det blir annorlunda.

Han sov sen gott.

Jag kollade ikapp på en serie och klockan blev två innan jag lade mig. Mina barn har vaknat vid 01-02 allihopa så jag väntar ju på det. Jack gör inte det:)

I stället vaknade han fyra.

Jamie sov ute på soffan, han ville så gärna vara nära Jack ❤️, medan jag låg i min säng, med öppen dörr.

När han vaknade så stod jag i givakt vid sängen på en sekund, och strax därefter vaknade jag på riktigt ?.

Det där sjätte sinnet finns kvar:)

Han fick välling och somnade om men vaknade igen vid fem. Jag gick för att göra mer välling, det var inte en full flaska han fått, men när jag kom tillbaka så sov han så gott, ihopkurad på sidan:)

Sen vaknade han sju. Jag hörde att han var glad, och var själv glad att han sovit så oss länge, det var helt ljust i vardagsrummet.

Jag väntade på att han skulle säga till att han ville upp, han ligger alltid och snackar och mornar sig i nån halvtimme. Men somnade om. Jag alltså 🙂

Jamie tog upp Jack och stängde till dörren till mig och sen klev Patricia upp som skulle jobba. Hon fick byta bajsblöja ?och ge välling och sen kvicknade jag till efter nio nån gång. Slut som person, det har varit mycket nu.:)

Vi käkade en andra frukost, han fick yoghurt och macka, och sen var det bajsblöja och sova middag som gällde.

Nu har han sovit nästan en timme i vagnen. Solen kommer och går, och jag sitter i den och vagnen står i skuggan.

Det börjar bli dags för påtår och sen vaknar han:)

Efter lunch nångång skjutsar jag hem honom, jag har kvar deras bil, och sen hämtar vi en släpkärra. Och sen… tja, sen ska det bäras saker igen?

Är man less på det? Ja, ganska.

Måste jag köpa nya arbetshandskar för mina stinker? Ja, absolut!

Men det bästa… ska även kolla på små valpar 🙂 Några veckor gamla bara?

De här flyttarna kommer bli bra, bara de blir klara nångång! Både mamma och pappa och syrran är mycket för ”sen”.

”Vi tar det sen”.

Om jag fått en krona för varje gång jag hört det nu sista veckorna så hade jag varit… nja kanske inte rik?men ni fattar.

Man kan inte skjuta upp saker när man flyttar. Då gäller det att få alla saker på plats så fort man kan.

Och ja, det är skitenkelt att stå på sidan och säga så:)

Jaja, mera kaffe!!

Vi hörs snart:)

Här har jag gått och dragit mig för att påbörja en renovering av vardagsrummet Mest för att det är så förbannat trist att skruva ihop möbler. Jag ska köpa nya alltså. Men även för att jag inte har lust eller ens tid.

I stället kan man ju roa sig med att skruva ihop en säng och ett klädskåp hemma hos mamma och pappa. Och bära runt på bokhyllor så de kan se vart de passar bäst. Och sätta upp gardinstång och gardiner, bära upp saker på vinden, och lite sånt.

Och! Konstatera att syrran, Janelle och jag städade ungefär hundra gånger bättre än den städfirma som städat lägenheten?.

Mest troligt var vi kanske lite för petnoga men vafan.

Jag hade trott att vi skulle hinna klart det där på några timmar men det tog hela dagen och kvällen. I morgon ska vi göra nåt jag glömt, kanske såga ett hål i en bokhylla för ett eluttag förresten, och åka med emballaget från det vi skruvade ihop idag till återvinningen.

Sen kommer Jack ? Jag längtar efter den lilla gofisen och han stannar över natten. Janelle och Simon är bjudna på fest:)

Undrar om jag ska behålla deras bil här så vi kan åka och bada lite om det blir varmt? Det är ju mysigt. Jag har ju ingen bilstol i min?. Ska kolla vädret först, det kanske blir katastrofdåligt.

På lördag åker vi och hämtar en släpkärra, precis intill där Jack bor, så isf skulle vi ju kunna lämna tillbaka honom då. Helst vill jag inte alls lämna tillbaka honom, tycker han borde bo här men det läggs in massa veto från hans föräldrar när jag säger det?

Kärrans ägare har hundvalpar som vi ska passa på att gosa med, det är ju ljuvligt gulligt?. Jag har aldrig känt något sug efter att låta mina djur få ungar, det är alldeles för mycket ansvar på nåt vis. Och jobb!! Gosh. Katterna är kastrerade men inte Doris. Som hon rymmer så kanske hon borde kastreras iofs.. men kan man ens det med en fyra år gammal hund?

Jaja, sen kör vi upp resten av mamma och pappas grejor så vi kan få nån ordning på syrrans sen.

Hemma i mamma och pappas hus, som numera är syrrans, så bor en katt. Illya. Det är egentligen syrrans katt, men han och hans syster fick bo hos mamma och pappa.

Okey, vi tar det från början?

Våren för sexton år sen så dumpade någon två små kattungar under en buske på grannen mitt emot mina föräldrars hus. De var pyttesmå, alldeles för små för att vara utan sin mamma. Lappar på Ica gav inget resultat och inte heller polisen. Mamma och pappa hade en katt redan och ville inte ha fler, och jag bodde då granne med folk som hatade katter och kunde inte ta dem. Mamma började snacka om avlivning ( hade hon ALDRIG genomfört!) och syrran tog hem dem till sig. Mamma tyckte efter ett tag att det var synd om dem som bodde i lägenhet ?och de fick flytta tillbaka. Högt älskade. Idag finns bara en kvar, och först skulle han flytta med dem tyckte de. Vi tyckte annorlunda, klart han ska få bo kvar och inte bli nån innekatt.

Så blev det. Men han behöver ju lite passning, så det är lite pyssel för att få ihop det. När syrran åker med till husvagnen kommer mamma och pappa att bo i huset.

Vad skulle jag komma med det? Öhhhh ingen aning:)

Hm…?

Jaja. Nåt var det:) jag kommer väl på det så småningom:)

Det här är mina älsklingar ?

Jag älskar Doris också, men hon får sin mat på golvet;)

Ja, har man inte att göra så kan man alltså alltid få det, en dubbelflytt ger dubbelt så mycket jobb, även om det nu inte är jag som flyttar.

Hemma hos syrran ska vi måla, först tak, och sen väggar. Tror det ska tapetseras nånstans med kanske. Det kliar i fingrarna att få göra det i lägenheten med men det är inte aktuellt just nu tycker de. Vi tycker man kan göra det först, men de får ju bestämma:)

Det ska hämtas ett sprillans nytt, oanvänt badkar från vinden där som sen ska bytas ut mot det som står i mitt badrum nu.

Det där med att inte släpa och bära på ett tag gick ju åt skogen direkt?

.

Ja.

Augusti. Vad tycker vi om det?

I morgon (2/8) skulle mormor fyllt 98 år, eller kanske till och med 99? Nä 98 tror jag.

Novalie har namnsdag, hon heter Karin i andranamn, efter mormor.

Jag ogillar ju hösten och vintern och tycker inte om när det börjar ta slut på den varma årstiden. Men augusti brukar kunna vara fin, så vi hoppas på det.

Nu ska jag dricka kaffe! Ja klockan är nästan midnatt men det struntar jag i, jag sommar ändå:)

Vi hörs i morgon igen!

??

Jag kunde inte riktigt sätta fingret på vad det var igår, men det var segt.

Framåt kvällen insåg jag att jag ju hade ont i halsen på riktigt, och inte bara sådär lite som jag haft i några dagar. Det har varit lite raspigt sådär. Lite för mycket damm, lite för mycket släpa och bära. Jag kände mig ruggig och lite eländig i går kväll. Vaknade och låter illa;) och har ont när jag sväljer men inget annat. Det bör ge med sig under dagen tycker jag. Jag har inte tid med något annat för jag ska passa Jack i morgon ?

Känner att jag nog faktiskt blev helt frisk nu:) Jag har ingen coldzyme hemma, annars hade jag inte ens hamnat här, utan sprayat bort det.

Det är ingen fara:) Jag ska snart åka till mamma och pappa och skruva ihop möbler, och sen ska jag nog hjälpa syrran få lite ordning.

Igår så skruvade jag loss duschstången som höll på att ramla ner. Den är i vinkel över badkaret och det blir mkt tyngd på den bara av sig själv. Nu bytte jag plugg och skruv och så här bra har den aldrig suttit:)

Ta i trä.

Sen plockade jag ur frysen som stått avstängd i typ fem,sex dygn. Exakt hur jag tänkte när jag inte tömde den helt när jag stängde av…? Det vet jag inte?. Jag tänkte väl att sakerna skulle hålla sig eller nåt. Det gjorde de ju såklart inte. Jag hör Bagheeras ord i huvudet som alltid när jag gör sådär korkade grejor :”Åh du din dumma gamla Djungelbjörn!” Med tillhörande suck och hand för ansiktet:)

Det var inget annat än kryddor, men färsk frusen vitlök luktar massor när den tinar;) och sugerpaste och några paket ärtor och ett med kantareller. Det sista svider mest även om sockerpasta nog är dyrast;)

Sen slog jag igång den och den tickade stadigt upp eller ner i temp, jag blir inte klok på vad som är korrekt. Det är väl NED, men känns fel. Den stannade på -23 grader.Jag har lagt in en såndär termometer med snöre och givare som man kan ha för att mäta både ute och inne. Displayen på frysen säger -18.

Nu vet jag ju inte om man törs lita på den? Hur ska man kunna det? Var det en ispropp? Eller nåt annat. Och vad säger att det inte händer igen, och då givetvis när frysen är proppfull.. Nä det känns sådär. Den får stå med extern termometer i nu och möjligen lägger jag i bröd. Så kommer jag glömma det så småningom. ?

.

Vidare till nästa maskin, som jag dragit mig för. Jag vet nämligen hur förbannat mycket vatten en tvättmaskin rymmer. Och att antalet liter skiljer sig enormt åt beroende på om de befinner sig i maskinen eller på golvet. Jag tömde den via nålfällan häromdagen och trodde att den var ok och skulle tvätta om det som låg i. Men den tog bara in vatten och sen orkade den inte snurra, utan stannade och alla lampor blinkar.

Så, vad gör man? Vattnet rinner in under maskinen.. skitsvårt att torka. Jomen man är ju inte MacGyver utan anledning?.

Silvertejp och en böjlig skärbräda plus en handduk och man har ett förlängt utlopp:)

Det kom tre droppar på fel ställe resten rann snällt ner i avloppet på andra sidan rummet:)

Nu är den tom och kommer inte fyllas igen förrän nån lagat den.

Och om Whirlpool inte fixar så jäklars jäklar alltså.

.

Sen skruvade jag lite här,satte upp en hylla där, röjde tvättstugan, och pannrummet och alla andra utrymmen där omkring. Jag tömde poolen, grejade i garaget, lagade vegetariska biffar till middag, som serverades med sötpotatispommes. Som ingen gillade sa de, men ändå klämde de i sig 1,6 kilo:)

Plockade och donade innan jag kröp ner i fåtöljen med en kaffe.

Hade tänkt kolla på nån action men då kom småkillarna, så det blev Dumma mej3:)

Sen Escape plan 2. Usch vilken skräpfilm?Jag hade så stora förhoppningar för jag älskade den första. Det är med Stallone och jag gillar honom. Men den här var inte bra.

Nu ska jag klä på mig, sitter i pyjamas fortfarande, men det är ju ändå Batman 🙂

Planen är att åka till husvagnen på måndag. Men vädret bråkar och ska vara uselt. Antagligen skiter jag i det och åker ändå, men vi får se. Paniken över att lovet snart är slut börjar nafsa en i hasorna nu, hatar den känslan. För min del kunde lovet vara hela augusti och september med:)

Man hinner inte med, oavsett?

Nu blir jag nog snart upphämtad så måste byta om!

Vi hörs snart 🙂