Okategoriserade
Okategoriserade

Läs lite :)

Reklam för Readly

Att jag gillar att läsa är ju ingen större hemlighet:) Jag älskar det, och har alltid gjort. Att få koppla av med en tidning och en kopp kaffe är något jag kan se fram emot hela dagen. Readly har gjort det otroligt enkelt:)

Även för er, för ni kan nu testa helt gratis i sex veckor, genom att klicka HÄR🤗

Här finns allt. Eller åtminstone väldigt, väldigt mycket:)

Det finns titlar på många olika språk, och det finns tusentals att välja mellan. Det finns tecknade serier, som jag ju läst en hel del nu, magasin om skönhet, mode, fiske, träning, barn, husdjur:) osv .

Man ”bara” väljer och hämtar hem det man vill läsa. Jag har hittat massor av för mig nya tidningar, som Kattliv ovan, genom att scrolla runt och kolla utbudet. En sak är säker, och det är att man knappast kommer kunna läsa ut alla som finns:)

Eftersom jag tycker det är jobbigt att läsa på engelska, så försöker jag göra det, och då är ett magasin utmärkt, det gör inget om jag inte riktigt fattar för det ger sig ändå:)

Jag brukar läsa på surfplattan nu för tiden, men förr så använde jag alltid mobilen, det funkar utmärkt. Speciellt om man som jag, ofta läste när jag satt fast nånstans, väntade på något barn som skulle hämtas från träning och tog god tid på sig 🙂

Men allra bäst är såklart att krypa upp i soffhörnet och läsa. Om man vill så kan man ha blädderljud, det brukar jag ha:)

Man kan läsa offline, vilket är suveränt när man är nånstans där det är svårt med täckning, sommarstugan, husvagnen eller på resa. Man kan bokmärka och få rekommendationer. Man kan lägga till olika profiler, barnen har en egen där de brukar spara sina favoriter.

Jag älskar Readly, och har använt det sen det kom:) Faktiskt efter ett tips av någon av er 🙂

En favorit just nu är den här, Retro, så kul att kika i, och konstatera att man kastat massa rariteter med åren 😂

Om ni skulle vilja testa Readly, helt fritt i sex veckor, och vem vill inte det liksom, så klickar ni HÄR.

Tänk på att delad glädje är dubbel glädje, så tipsa era familjer och vänner 🙂

Kommentera

Okategoriserade

Minnesstunden ❤️

Mamma sa till mig igår att jag skulle kunna ta anställning som gråterska, och så var det. Som en kran man vred på. Nu med, tårarna droppar. Jag är så långt ifrån att gråta vackert som det går att komma:) Ni vet på film så fylls ögonen med tårar som sen rinner över, makeupen sitter kvar och personen duttar med en servett. Efter avslutad gråt ser de svala och oberörda ut.

Jag, jodå ögonen fylls upp, och samtidigt så förvrids hela fejset, en illröd rodnad som gör så man liknar en julgris smäller till och alla inom en mils avstånd ser att man är ledsen. När jag duttar med en servett blir jag röd och svullen och även om sminket håller sig hyfsat på plats så lämnar tårarna spår. Ögonen blir röda och små, och svullnaden sitter i minst en dag. När jag vaknar morgonen efter, som idag till exempel så ser ögonen ut som uppsvällda ballonger. 😂

Det fanns en tid när jag absolut inte kunde gråta framför folk, vad det än gällde. Det försvann när min exman reste på sig och gick, jag bölade framför allt och alla. Jag har gråtit floder framför alla möjliga, men jag kan ju inte säga att jag tycker det är kul. Fast vem tycker det? Gråta för att man är ledsen innebär ju att något är fel.

Nåväl. Ni fattar:) Jag driver ju lite, för just i ögonblicket när tårarna rinner och strupen snörs ihop så kanske jag egentligen inte bryr mig om hur jag ser ut. Men nog vore det roligare att vara vacker som en dag när man grät 🙂

Anyway, jag var väldigt lättrörd igår.

Syrran och jag har grejat i flera dagar, eller egentligen månader, för eftersom vi skulle vara hos henne, behövde huset bli klart:) Sista dagarna har vi flyttat möbler osv, och igår var det inte så mycket som behövde göras. Vi hämtade maten, catering från Citygross:)

Vi kollade runt överallt och bestämde oss sen för den, de hade en exotisk buffé som vi tyckte såg fin ut. Till den var det potatissallad. Vi hade beställt mat till 32 personer som vi skulle bli, och maten hade med all säkerhet räckt till ett helt kompani. (Googlade nu och ett kompani är en militär enhet med 80-200 man. Okey till 200 hade maten inte räckt men fasen alltså, jag tror att åttio personer av den sort som var där hade kunnat mättas)

Sjukt gott!

Mamma och pappa har alltid haft ett stort umgänge, och nu var det de närmaste. Min faster och två av mina kusiner, och sen vänner. Till en början var både jag och syrran rätt upptagna i köket, vi sprang och hälsade och sen tillbaka för att fixa. Vi är ju uppvuxna med de här människorna, och jag tycker så mycket om varenda en av dem.

Det gick så bra, tills mamma kom och sa att Bengt ville säga några ord. Då kom tårarna, redan innan han börjat, det räckte liksom:)

Han höll ett så fint tal, och jag torkade tårar. De har levt ett helt liv tillsammans, mamma och Agneta, hans fru, jobbade ihop innan hon träffat pappa och sen kom han in i bilden och han och Bengt blev bästaste vänner. Och nu är det slut. Det är så sorgligt! Jag har en otrolig medkänsla, och kan gråta ihjäl mig för andra människors skull. Jag kan känna deras sorg och sörjer den.

De här två, är mina extraföräldrar:) Jag föddes först, och de delade liksom på mig:) Sen kom deras första son, sen syrran och så deras andra son, och vi växte upp tillsammans, de första åren. Sen flyttade de till samma område, och de vuxna har hela tiden varit nära vänner. I 54 år. Svårslaget, och än är det ju inte över, för de är tre stycken kvar. Länge till förhoppningsvis.

Den relationen de har är något jag eftersträvat i livet, och delvis har jag den. Helen och jag har vuxit upp och umgåtts hela livet, från 1976 till idag, och hon är den som vet det mesta om mig och mitt liv.

Men det jag inte har, och heller inte kommer ha, av naturliga skäl, är den här livslånga parrelationen tillsammans med ett annat par, och min partner. Jag har ju för det första inte kvar min man;) men har inte heller något par som jag levt parallellt liv med.

Idag skiljer sig och separerar folk hejsan svejsan och det innebär ju också att det inte blir en sån relation. Det känns tråkigt. Men är vad det är.

Nåväl, det blev en väldigt fin minnesdag. Vi hade satt tiden till 14-17 och de flesta kom tidigt, och var kvar till framåt fem. Sen blev två par kvar, och jag och syrran då. Hon bor ju där;)

Agneta och Bengt och Ove och Isa. Nu startade stora vindrickandet. Vi hinkade i oss shitloads av vin, pratade och skrattade, och jadå, jag grät mellan varven:) Det blev en kvällsvickning också:)

De här har haft kul i sina liv:) Massor av fester, med oss barn med såklart, resor, och när vi barn blev vuxna så reste och festade de ännu mer. Jag talade om för dem att om jag fick skruva tillbaka tiden så skulle jag vilja hänga med dem, för de verkar ha haft så förbannat roligt, och hela tiden med galet goda vänner. Sen grät jag en skvätt för det med:) Haha.

Långt efter midnatt, tror klockan var över ett, så tog de en taxi, och vi röjde upp hemma. Vi hade ju plockat under hela dagen såklart. Det regande till och från, vi klarade oss med några skurar på dagen, men när vi skulle gå hem med mamma, så ösregnade det. Vi satt en stund till i soffan och drabbades av den där tröttheten som man inte känner av innan man håller mun en stund:)

Det slutade regna och vi promenerade hem med henne, och sen sällskapade vi så vi skiljdes åt halvvägs mellan mig och syrran. Jag klev innanför dörren strax efter tre:)

Pappa hade älskat det, det var precis i hans smak, och vi känner oss helt supernöjda med hur det blev.

Så pappa, fasen vilket rikt liv du hade! Vilka vänner❤️ Du får preppa där uppe med rödvin (behövs massor!) och kul aktiviteter, och sen kommer himlen att sjuda av partajande:)

Och nu gråter jag igen, så nu slutar jag!

Sorry för ett svamligt inlägg men det blev så, svårt när tårarna rinner.

Kommentera

  1. Sjubarnsmor

    Vilken fin minnesstund och så fint att både kunna vara ledsen och glädjas åt minnen. Efter begravningen av min mormor träffades alla i släkten för en gemensam middag där vi lagade maten och fixade fikat tillsammans som vi alltid gjorde när vi träffades och där vi mindes, grät och skrattade, när vi sen på kvällen åkte hem sa min lille son – det var ett roligt kalas. Sen skulle jag vilja veta om någon åt av syltlöken, jag tycker nämligen det är gott men det gör ingen annan i familjen.

    1. Profilbild
      familjenannorlunda

      Jag ska försöka att inte fuska. Har nog gjort det lite hittills och det känns. Men nu är det här klart, och det blev fint. Tack ❤️

  2. Sofia

    Vilken fin minnesstund ni verkar ha haft. En så bra idé tycker jag att ha den en stund efter bortgång, då man fått liiiite distans och kan minnas de fina stunderna, inte bara vara sorgsen.

  3. Lola/Carola

    Älskade Carola, vilken fin minneshögtid det blev!

    Underbart vilket rikt o härligt liv dom haft med alla sina vänner.

    Styrkekramar till Dig, pappa var säkert med från sin himmel 🙂

  4. Svahnholmen

    Började nästan gråta jag med när jag läste ditt fina inlägg. En älskad pappa och vän! Förlorade min mamma för två år sedan. Ser tillbaka på minnesstunden med värme och glädje. Hon var också älskad av många!

  5. Malin

    Jag känner med dig. ♥️ Svårt att inte bli berörd av ditt inlägg. Mina föräldrar är dryga 70 och träffades när de var 16 resp. 19. Är så glad över att ha dem i livet och vill inte tänka på den dagen de inte finns. De har också nära vänner som de umgåtts med i princip hela livet. Vad fint att du delar med dig av er dag. Stor kram ♥️

  6. Helen Karlsson

    Det var en fin och trevlig minnesstund. Jag tror både Christer och pappa velat va på plats, men de finns ju alltid med ändå ❤

      1. G C Hemdal

        Stor kram till er alla. Hoppas din mamma får vara änka också i 23 år så ni inte behöver uppleva det här igen på länge. Kram 🤗

Visa alla 15 kommentarer
Okategoriserade

Klart

Fredagen har blivit lördag och hemma hos syrran är det mesta klart inför morgondagens minnesstund.

Vi ska hämta maten klockan tolv och sen kommer gästerna 14, och där i mellan tänker vi hinna hälla upp snacks, oliver, syltlök(?vem äter sånt? Men både mamma och syrran ba: ja syltlök ska vi ha 😂) och lite sånt. Koka kaffe, ställa fram dryck.

Kanske syrran kan få äta sen igen, när kylen töms på dricka av olika slag. Just nu får inget plats;)

Det blir bra. Tufft och jobbigt och bra. Det är ju bara folk vi känner sen vi föddes typ, eller strax därefter så det är inga främlingar direkt. Vilket ju då också innebär att det kommer tårar. Så får det bli.

Vi har öppet hus mellan 14-17-ish och sen ska jag hjälpa till att städa, så det blir väl sent då med såklart 🙂

Nu sova- men vi hörs snart!

Natti natti ❤️❤️

Kommentera

Visa alla 8 kommentarer
Okategoriserade

Körde ett snabbdopp:)

Idag var det varmt, så pass att det kändes som att man nog faktiskt ville bada:)

Då gäller det att passa på, och fast vi hade en aning tidsbrist så snabbade vi oss på att packa en väska, och sen drog vi. Jag fick med mig syrran, och de barn som är hemma, plus ännu ett.

I somras så testade vi ett för oss nytt bad, Särstabadet, i Knivsta. Jag har under alla år fått det rekommenderat och alltid struntat i det. Så dumt! Så in i bänken urkorkat, för det är ett så himla perfekt bad för oss.

Mina kids är som vattendjur hela bunten, och älskar att hoppa och dyka, och här är det djupt. Lite läskigt för som jag sagt tusen gånger tidigare, jag har grym respekt för vatten.

Jag tror att de rustat det här badet ganska nyligen, kanske till denna sommar till och med? Bryggorna är nya och fina, rejält breda och hela badet är fräscht och fint. Och inte en bråkdel av alla människor som trängs på Fjällnora, dit vi envisats med att åka i alla år. Det är underbart där med, men alltid bra med alternativ.

Idag var det en handfull människor på stranden, eller det var nog fler men det kändes nästan tomt:)

Vi slängde ner våra saker på marken, slet av kläderna och stormade ut på bryggan. Sisten i är en mes!

Tror det blev jag:) Men det var för att alla var så snabba! När jag dök i kändes det svinkallt. Inte lika kallt som de sjutton graderna i havet, men typ alltså. Kanske 20 då. Ganska vanlig sommartemperatur;) Upp och i en gång till så blev det varmare, konstigt hur det funkar.

Vi hoppade och dök en stund innan vi gick upp till filten.

Det tornade upp sig moln och åskan rullade runt, men höll sig på avstånd. Efter en stund var det dags för bad igen, för sen måste vi åka hemåt, inget att vänta på här inte. När vi stod på bryggan så ljungade en stor dubbelblixt rakt ner inte så långt bort, men dundret kom senare.

Ingen minns en fegis så vi dök raskt i 😀 Den här gången kändes det helt okey i vattnet, så det är galet ändå hur snabbt det blir uppvärmt;)

Solen försvann och vi fick på oss kläderna, de av oss som hade ombyte då, kanske att jag råkade knuffa i en unge med kläderna på. Säger inte att det var så, men det kan ha varit så:D

Ungarna var tvungna att vara hemma senast halv fyra, för upphämtning av Y-kromosomen och vidare för att titta på speedway. Förena nytta med nöje får en ny dimension:)  Vi landade hemma precis enligt planen, kvart över tre, fy fasen vad himla gott det är när saker bara klaffar.

Det kunde inte bli per perfekt, för vädret blev sämre när vi åkte hemåt, vi körde genom regn och fick en del på oss hemma med, även om det gick över snabbt.

När kidsen lämnade hemmet så drog jag på träningskläderna och så drog jag och syrran och tränade. Idag lätta ben, många repetitioner. Efter det hem till syrran för att käka innan vi hjälptes åt att ta ner stolar från vinden, flytta bord och möbler och fixa och förbereda inför minnesstunden på lördag.

Vi ska hämta mamma i morgon efter att vi tränat och handlat, och se så vi får ordning på det sista, maten är catering och den hämtar vi på lördag. Det känns som vi har koll, och det känns som att det kommer blir fint och bra.Eller så här, det kommer bli fint och bra, men det kommer också att bli jobbigt.

Till er som så gulligt påpekat att det kanske inte är så konstigt att jag är trött, efter det här året som inneburit en djup sorg, plus allt med pandemin … TACK ♥

Ibland är det svårt att se skogen för alla träd. Jag älskar att ni hjälper mig med det. Det har varit en tuff tid för nästan oss alla, med något helt nytt att förhålla sig till, med en inskränkning vi aldrig trodde var möjlig. Jag är inte ensam om att ha förlorat en nära anhörig, men för den sakens skull gör det inte min sorg mindre eller enklare. Det är ju självklart att den påverkar. Jag ska inte vara så hård mot mig själv, för jag har tyckt att jag är mer än lovligt obeslutsam och prokrastinerar.

Det behövdes att ni sa det, satte ord på det, för att jag skulle kunna snirkla ihop det. Jag mår bra, och jag är glad, men jag är trött. Tack ♥

Och jag ska inte ha dåligt samvete om vi drar iväg, utan tvärtom se det som ren rekreation.

Nu har jag precis lämnat in min hemtentamen i min sommarkurs – Tecknade serier. Jag anar att det inte blir godkänt för jag fattade inte vad jag skulle göra. Eller jo, men inte hur jag skulle få ihop det. Jag är så van att skriva skönlitterärt och att få fin konstruktiv kritik, som verkligen tillför mig något, men här var det inte så mycket av vare sig det ena eller det andra 🙂

Akademiskt skrivande – kan det finnas något mer tråkigt än det? Herregud alltså, det är ju en omöjlighet att inte somna när man läser nåt sånt. Och jag har plöjt shitloads av det. Kursare som skriver så fancy med ord jag måste slå upp;) och så är de typ vad? Femton eller nåt. Okey då, de är väl 23 eller nåt, men palla. Sjukt akademiska. Sjukt tråkigt att läsa deras texter:D

Kurslitteraturen har varit blandad, akademiskt jox där med, men även serier. Fast på ett analyserande sätt. Jag inser inte det roliga i att analysera sönder saker, har aldrig gjort och kommer nog aldrig göra vad det verkar som. Rent så, när jag skriver en scen så menar jag exakt det som jag skriver. Har han blå byxor på sig så betyder det att brallorna är blåa inte att han kanske är homosexuell i smyg. Skriver jag att de äter, så äter de för att de är hungriga. Inte för att det är nåt slags förspel till sex. Skriver jag att den ena skjuter den andra i huvudet, så är det för att den ena är hjälte och den andre en skurk, inte att skytten tar ut sina barndomstrauman på offret. Jag kan inte vara den enda i hela världen som menar det exakt så som jag skriver? Men ändå ska alla verk analyseras kors och tvärs. Vem bestämmer vad som är rätt, undrar jag? 😀

Om författaren själv inte ens vet.

Jaja, ni fattar eller så fattar ni inte. Jag har lämnat in den iaf, och det ett helt dygn innan deadline. Jag satt med den i över tio timmar igår, och det har varit många timmar innan dess. Snark. Men, det har ändå varit en jäklarns kul kurs:) Fram tills nu, hehe.

Nåväl, nu är den lagd på is så får jag säkert göra om den, men det är sen. Prokrastinera ni vet.

Nu, ska jag gå och lägga mig!

Vi hörs snart, natti natti på er ♥

Kommentera

  1. Sara

    Beundrar dig Carola, tänk om man hade haft en förälder som dig 😭 Jag får inte ens bo hos mina föräldrar fast jag blir misshandlad av min sambo för det är mitt problem. Nästa steg är ut på gatan, ja om jag inte stannar hos honom…

    1. Profilbild
      familjenannorlunda

      Det låter ju helt förfärligt, jag blir så ledsen för din skull😳Men lämna din sambo om han misshandlar dig, och gör det så snabbt du kan innan han tagit ifrån dig din glöd❤️Han ska inte förstöra dig och ditt liv. Lätt att säga, svårt att göra men jag hejar på dig!
      Dina föräldrar skulle jag vilja säga ett och annat, för man hjälper alltid sitt barn. På det sätt man kan.
      Stor kram och kämpa 🤗

    2. samps

      på tal om analys (varför just det här fortfarande sitter i bakhuvudet på mig ca 10 år senare har jag INGEN aning om), minns en dikt (eller ja, en enda treordsmening på sin höjd), ingen aning idag vem som skrev den men det var typ en ”barnskor i storlek x säljes ” -varför då? jo för innehavaren av skorna dog på nåt vis… mjahaaa? men hur vet man det, vem har sagt det? osv. antar att det var författarens poäng med hela lilla textraden, men kom bara att tänka på den på tal om analys haha. samma när man på den tiden skulle analysera konstverk i bild-undervisningen men ”du får inte tycka eller tänka nånting själv, bara analysera” asså… tja, roligare lektioner kan man ju ha? 😀

      1. samps

        …och efter att ha googlat fram nämnda dikt tar jag tillbaka allt jag skrev om ”hur vet man” x) fick ju lite annat perspektiv när det var ”baby shoes, never worn” det handlade om…

  2. Maria

    Fattar heller inte hur man ska analysera allt möjligt i text, det blir ju freudianska tolkningar av det hur man än beter sig. Enligt den läran har allt en djupare mening och jag kan till viss del hålla med, men det blir lite farligt när jag bestämmer vad du hade för mening med det. Den ende som väl egentligen har tolkningsföreträde är ju du som skrev det och jag sitter ju bara och tror en massa utifrån min egen person som är färgad av min verklighet. Det känns totalt förmätet. Jag tror dig också fullt och fast när du skriver att byxan var blå för att den var blå, men med ett par års terapi kanske du kommer fram till att byxan var blå för att alla män i din barndom hade blå byxor och därför har hjälten blå byxor. Men om JAG kommer och säger det, så gissar jag ju utifrån mig själv och hur i herrens namn ska det bli rätt. Alltså, jag analyserar noll i texter. Orka hålla på.

  3. Rille

    Haha, jag kom att tänka på kvinnan som skulle skriva en avhandling om Astrid Lindgrens böcker och skrev till Astrid att ”jag förstår att ni har menat detta och detta och si och så”. Astrid svarade ”Jag är ledsen, men jag har inte menat någonting av allt det där” och fick till svar ”Jag skrev i alla fall att ni menade det där, annars hade det inte blivit någon avhandling”. 😄
    Blir det inte lite spänd stämning på mötena med kursarna, när du sågar deras ”sjukt tråkiga” sätt att skriva i bloggen? Det är ju uppenbarligen kursare som läser den…

    1. Profilbild
      familjenannorlunda

      Haha det kan jag absolut tro att Astrid Lindgren sa:) Vi har läst om henne i barnlitteraturen, och då skrev jag i nån text att jag inte trodde att hon suttit på sin kammare och haft genusfunderingar och valt tjejer för att det var pk, utan helt enkelt ville skriva om en tjej. Många tjejer:)
      Jaja. 😂
      Nä det tror jag inte, för de som är duktiga och gillar det där akademiska tycker säkert att mina texter suger fett😂och att de är riktigt riktigt usla🤷🏼‍♀️
      Grejen är ju att det är jag som ”gör fel” inte nån annan🙈

  4. Karin

    Vad tråkigt att du känner som du gör inför analys och akademiskt skrivande, men det är ju det alla kurser inom litt.vet. bygger på. Du har väl läst ganska många poäng kreativt skrivande och liknande kurser, har ni inte analyserat någonting? Vet inte om du missat det men en av deltagarna skapade en FB-grupp där vi är ett par stycken som bollat tankar gällande tentan, det har varit till bra hjälp. Tror säkert att du blir godkänd dock, det brukar inte vara så jättehög nivå på sommarkurserna och om du tagit till dig av den kritiken du fått är det nog inga problem alls!

    1. Profilbild
      familjenannorlunda

      Ja, fast var är kritiken egentligen? Att en medstudenter tycker något är ju inte säkert att läraren håller med om.
      Jag har inte sett nån fb-grupp heller, även om jag kanske inte direkt letat🤗
      Jodå jag har analyserat förr, men när vi gjort det i kreativt skrivande har det akademiska inte varit i fokus utan vi har haft en stor personlig frihet att tycka och tänka lite mer:) Mycket roligare och så mycket mer givande på alla sätt och vis:)
      Jag har tråk-analyserat också men det är enklare med saker man känner till lite mer, tecknade serier är nytt för mig, på det här viset😅
      Men in the end of the day, jag har i hela mitt liv skrivit för att underhålla-
      mig själv, och den som läser. Skrivit med glimten i ögat och det rimmar jäkligt illa med akademiskt skrivande😁Jag KAN men jag är uttråkad efter en kvart och undrar vem fan som tycker det är ett bra sätt att skriva på, när man ist kan lätta upp det hela med en aning humor eller ironi. Kanske en svordom eller en smiley😂
      Antar att det är lika svårt för mig att vara akademiskt proper som det är för en akademiker att uppskatta det 🙈Men det är svårt att ändra det som sitter så djupt. Om man nu skulle vilja det 😉
      Jag hoppas att det duger men förbereder mig på tvärtom, helt i Jack Reacher anda 😇
      Och jag önskar att jag haft lite mer tid att snicksnacka med kursare, som dig, ( typ enbart dig eftersom jag visste att vi läste samma 🤗)för det hade jag sett fram emot, men min sommar var ju fem timmar lång. Hann ingenting, mer än det absolut nödvändiga. 🤦‍♀️

      1. Karin

        Det är ju som du säger ganska stor skillnad på att skriva skönlitterärt och akademiskt, och är man van vid det ena så är det säkert jättesvårt att tänka om så jag förstår dig. Kan till viss del hålla med om din kritik för jag tycker själv att det är lite märkligt att vi inte har fått någonslags respons från läraren på det vi lämnat in innan hemtentans inlämning. Det var där det var fint att bolla med de andra lite så väldigt synd att du missade det, men jag fattar ju att du haft fullt upp hela sommaren med barn och allt som hänt tidigare under året. Som sagt så tror jag inte att du behöver oroa dig faktiskt, men jag förstår känslan av att lämna in och undra om man egentligen gjort rätt. Det blir bra i slutändan. Ha en fin dag!

        1. Profilbild
          familjenannorlunda

          Vad skönt att du sa det, när jag skickade min kommentar blev jag osäker – kanske hade alla fått respons och jag missat!🙈 Puh att det inte var så:) Men så sant, på övningsanalysen fick vi ju använda bedömningsmall, som jag tyckte var rätt knepig att applicera på folks texter. Jag har ju varit van att kommentera fritt och fokusera på det positiva och bra, här blev det väldigt rumphugget. Jag hade behövt veta om jag var på rätt väg från läraren och vad som var rätt/fel, inte några ihopräknade siffror och två meningar. Inte helt enkelt att stödja sig på.
          Hoppas verkligen du har rätt för jag är inte pepp på att göra om, jag ska lämna tillbaka mina högar med böcker nu snart 😁och känner mig helt klar med dem:) Tror aldrig jag läst kurslitteraturen så noga som nu😂
          Ha det gott 🤗

          1. G C Hemdal

            Har någon av er någon diagnos ASP ADD Adhd mm för där har man ju bla konkret tänkande, självklart blå 💙👖 är just 💙 tex.

Visa alla 12 kommentarer
Okategoriserade

Lite ångest

Sommaren försvann.

Jag som mentalt är ett par månader efter, värre än vanligt nu sen pandemin startade för så många saker man normalt kan. ”hänga upp” tiden på fattas, är kvar nånstans i maj.

Det var ju nyss som vi firade midsommar! Eller? Men alltså var tog sommaren vägen? Är den hos nån av er? För här känns det som höst, det blir kyligare på kvällarna och dagarna är inte så vackra.

Att åka och bada är inte aktuellt för nån, barnen vill inte frysa😬

Jag gillar inte när tiden rinner ut, och jag gillar inte vinterhalvåret. Jag får panik. Nästan på allvar men det är en stor klump av vemod som slagit klorna i hjärtat. Vi är på väg in i dimman, och ska genomlida sex, sju, kanske åtta månader i nån slags limbo. Vad en sån egentligen är? Men typ att tiden står still. Det gör den ju såklart inte, den rusar på även vintertid men kan vi inte enas om att sommaren är max tre månader. Juni juli och Augusti, precis som Gyllene tider sjunger.

Allt känns mycket bättre då.

Fan, jag önskar att jag älskade kyla, blåst, snö, regn och sånt. Men jag hatar det ju av hela mitt hjärta.

Jag har inte hunnit med alls den här sommaren. A. L. L. S.

Och de förbannade gässen samlar ihop sig och flyger kraxande över hela tiden, som för att retas : ”Vi drar till solen nu, vi. Tjarrråå!”

Inte kul.

Skolorna börjar om en vecka. Det är redan massor av tider att logistik-hantera och få ihop. Jag är trött. Fortfarande tror jag, för jag har nog aldrig blivit pigg den här sommaren. Jag hann liksom inte med att slappna av.

Min syrra sa idag att vi kanske borde åka iväg till solen i höst. Hennes semester har hittills varit värdelös. Kanske en långweekend och bara ligga på en strand.

Jag behöver det, men samtidigt får jag dåligt samvete för barnen. Ska man åka på nåt sånt utan dem? En sak att resa iväg som till NyC där jag vet att de skulle ruttna på allt traskande dagarna i ända, även om de skulle älska staden. Men sola och bada gillar de. Fast de gillar inte att bada om det inte finns brygga att dyka ifrån eller något kul att göra i vattnet. Så egentligen skulle de inte tycka om att bada på en vanlig strand. Så kanske kan man släppa samvetet:)

Eller så drömmer man vidare och lever på det:)

Ja, kanske låter jag deppig och det är jag ju. Men det är bara för att jag inte gillar rutiner och krav, tider, föräldramöten och utvecklingssamtal, skjutsa till basket och fotboll, och inrutade dagar.

Jag är en fri själ 🙂 hehe det lät ju tjusigt 🦅

Så är det:) Jag är trött och deppig. Men det går över det med. Helst skulle botemedlet vara att skruva tillbaka tiden till maj, så jag kom i fas och så att sommaren låg framför oss.

Men det lär väl inte funka nu heller 😉 Däremot funkar träning så det får bli sånt.

Och nu ska jag sova! Återkommer i morgon lite piggare och mindre gnällig 🙂

😘😘 natti natti 🙂

Kommentera

  1. Hanna

    Ja sommaren går alltid fort, även om vädermässigt var det ju toppenväder stor del! Hoppas du kan glädjas av det 🤗
    Jag ser att du ofta svarar på kommentarer vilket år kul o jag fascineras av de som väljer att skaffa så många barn (har själv ”bara” 2) MEN därför blir jag så nyfiken på varför du valt att skaffa så många barn om du inte gillar rutiner, utvecklingssamtal o skjutsningar mm. som ju är en stor del av barnlivet?? Vore kul o höra hur du tänker eller om du kommit på det i ”efterhand” 😊
    Hoppas minnesstunden blev fin! 🌸

    1. Profilbild
      familjenannorlunda

      Antalet barn var inte bestämt på förhand, och ”grundtanken” var två, som alla hade:) Fick de två första (94+95) och hade fullt upp 😂, men när de blev lite större så kom längtan efter en till. Att ens tänka tanken på en trea var stort och kändes helt galet. TRE barn!! Vem har ens det?? 😁
      Tredje barnet blev två, och vi blev plötsligt en jättestor familj. På något vis så klev vi över en tröskel, vi hade redan många och det kändes inte som ett så stort steg att vilja ha en femma:) Och en sexa😁 Osv. Det kändes som att vi hade plats för en till, som att någon saknades . Det är inte rutinerna och laga mat till ett helt kompani som jag såg, det är ett nödvändigt ont och inte så stor skillnad oavsett barn. Jag såg ett önskat barn. Ännu en familjemedlem som skulle ta sin självklara plats. Jag älskar barn, och livet med barn. Tvätt och städ avskyr jag, och tycker det är meningslöst med föräldramöte ”bara för att” som det ofta känns som. Efter att ha varit med på f-möte efter möte så insåg vi att det typ aldrig sades något nytt, och jag går sällan nu. Rör det mitt barn så får jag ett samtal hem och ett enskilt möte. Är det bara samma info om skolåret som jag redan hört så funkar det utmärkt med en sammanfattning på Mail 😂 Jag har ju barnen på samma skolor och kan allt, men brukar göra ett undantag för det första mötet. Det är lite intressant att se de andra föräldrarna och kolla läget lite:)
      Jag har alltså inget bra svar på din fråga, för beslutet att skaffa många barn har inte varit ett beslut på det viset, det har funnits en längtan efter fler och plats. Både i huset och i hjärtat. Det är vansinnigt underbart med barn, så för mig var det helt naturligt att vilja ha mer av det roliga:)
      Det tråkiga fick komma på köpet. Det roliga övervägde dess nackdelar 😂
      Rutiner är också bara bra när man kan rucka på dem. Jag har massor av rutiner i grunden som jag sen ruckar på efter behov för att få det hela att rulla smidigt. 🙂

  2. Åsa

    Hej ! Klart du ska åka på semester m syrran !! Det är så skönt med vuxensemester utan barn (jag har 4) Man behöver ladda batterierna! Jag och min man ska åka en vecka i höst utan barn och utan dåligt samvete.

  3. Jenny

    Inte konstigt om du känner dig nere, det har varit ett tufft år med sorg utöver det som varit tufft för alla. Tillåt dig att vara trött, sänk kraven och ha inte dåligt samvete om du måste åka iväg och ladda batterierna.

  4. Ellinor

    Jag har haft en otrolig sommar,först massor av sol och värme juni,juli,sedan fem underbara veckor på västkusten och i Danmark,nu är jag redo för september med hög luft och inga krav👍Du Carola,stick iväg en helg,ungarna klarar sig❤️

    1. Profilbild
      familjenannorlunda

      Låter helt underbart!! Nästa år följer jag i dina spår helt klart 🙂
      Ja, jag tror det får bli så☀️☀️

  5. Anonym

    Dagdrivartillvaro med andra ord. Inga plikter.
    När tänker du börja jobba? Du är inte orolig för din pension? Tiden rinner iväg.

    1. Profilbild
      familjenannorlunda

      Haha ja om du vill kalla det så, så varsågod:) Själv föredrar jag att se det som det är, vilket är som följer: jag jobbar med mina sociala medier, heltid. Jag har pluggat heltid, ett år till och med en och en halv heltid. Totalt blev det då alltså 2,5 heltidssysselsättningar.
      Vill du kalla det för dagdrivartillvaro så antar jag att du jobbar mer?
      I höst kommer jag faktiskt bara plugga 50% och jobba 100% så det kommer bli oerhört skönt.
      Jag fattar ju att du vill trycka till mig, men inte riktigt varför? Vad gör det dig om jag jobbar, pluggar, pillar navelludd? Är du orolig över att jag hamnar på gatan? Tror knappast det😬du kan nog inte bry dig mindre. Om något, och nu gissar jag🙈, så tror jag att du i hemlighet önskar lite att det ska gå åt helvete för mig, så du kan gotta dig i det? Handen på hjärtat nu – är det inte så?
      Anonyma kommentarer brukar oftast vara taskigt menade, kan jag säga av 14 års erfarenhet 😳
      Just saying😅

  6. Carola

    Ja, den här sommaren gick liksom spårlöst förbi på nåt sätt. Känner en lätt ångest över allt jag inte gjort typ 🤷🏼‍♀️. Normalt så älskar jag när den höga, friska höstluften kommer…men i år vill jag backa tillbaka några veckor. Nu är det inte vintern jag bävar inför, då vi alltid bor i Spanien på vintern ( förra vintern undantaget), men ändå känns det vemodigt i år. Kanske är det allt runtom i världen som påverkar, oroligheter, klimat och pandemi på en och samma gång. Det är mycket nu ❤️

    1. Profilbild
      familjenannorlunda

      Ja det är mer än kylan som ger vemod. Helt klart är det så. Men vad härligt att bo i Spanien! Normala fall då:)

  7. Myran

    Jag hör till dem som gillar alla årstider, framförallt vintern med mycket snö och skidåkning. Men lik förbaskat så får jag kraftig ångest varje sensommar då det känns som att allt liksom ”tar slut”, det kommer ett vemod som blir värre och värre ju äldre jag blir och jag vet inte varför. Men jobbigt är det. Tänker att det är bra att planera in roliga saker om man kan, som t ex en resa eller något annat som kan vara något att se fram emot. Jättebra att du skriver om det här, jag tror att vi är många som upplever samma sak, oavsett anledning.

    1. Profilbild
      familjenannorlunda

      Jag tycker du satte fingret på det klockrent nu:)
      Att planera in saker på hösten är ett mkt bra sätt att iaf komma över lite vemod, men i år har jag exakt noll. Samma förra året, och det har ju sina naturliga orsaker. Allt hänger i luften på nåt vis och gör det hela ännu jobbigare.
      Det är skönt att veta att vi är fler för ibland känner jag mig oerhört gnällig🙈😂

  8. Mia

    Älskar hösten! Blir alltid som en liten nystart, skolan börjar och man har nya krafter på jobbet! Också mycket mer kravlöst än allt man förväntas göra tex på försommaren 😀.
    Hade jag enbart gillat sommaren så hade jag flyttat från Sverige.

    1. Profilbild
      familjenannorlunda

      Jag gillar annat med Sverige än vädret, och har för många barn för att riktigt kunna flytta. För dyrt med skolor är bara en sak 😂😂 En annan att jag inte vill vara ensam vuxen🤷🏼‍♀️
      Måste vara så skönt att känna som du:)

  9. Malin

    Måste vara jobbigt att bara gilla typ 3 månader per år. Det blir en stor del av livet som går åt till att vara missnöjd och längta efter den korta tiden.
    Är det så illa så kanske du skulle flytta till ett varmare land. Inte kul att se tillbaka på sitt liv och inse att man varit missnöjd typ 3/4 av det pga årstider.
    Själv älskar jag nåt med alla årstiderna och skulle aldrig vilja bo nån annanstans.

    1. Profilbild
      familjenannorlunda

      Ja det är jobbigt. Men vad ska man göra åt det? Flytta är inget alternativ av många anledningar även om jag skulle älska det. Just nu iaf.
      Jag är däremot inte MISSNÖJD med mitt liv årets övriga dagar, men jag tycker inte om kyla och allt som har med det att göra. Jag mår bättre på alla sätt och vis på sommaren men jag mår för det inte dåligt övriga dagar. Jag har ett fint liv även en sketen gråkall januaritorsdag, men det är roligare en härlig sommardag. ☀️Jag är ju inte direkt ensam om att tycka att vintern borde avskaffas, med mörker och kyla och elände 🙂
      Jag tycker inte att vi har riktiga årstider längre, utan väldigt ofta flyter de ihop i ett grått blött dis. Annars älskar jag våren, när allt väcks till liv, men som i år när det var minusgrader långt in i maj är det inget vidare. Då spelar det inte så stor roll att det är en vårmånad på pappret.
      Jag älskar Sverige på sommaren men om tillfälle ges så kommer jag flytta utomlands vinterhalvåret. Tills dess kommer jag fortsätta att känna ett enormt vemod när höstens kalla vindar rullar in. Och det är jag tacksamt nog inte ensam om så jag känner mig inte det minsta udda:)
      Men vemodig och missnöjd är långt ifrån varandra.

  10. Lena

    Gillar alla årstider men så mysigt när hösten kommer. Allt blir lugnare, inte en massa måsten i trädgård mm. Kura inne med bok och en massa tänka ljus. Inte konstigt att man deppar ihop om man redan på förhand har bestämt sig för att man inte gillar det.

  11. Karin

    Fast sommaren är ju inte slut ännu? Det är knappt mitten av augusti och sommaren varar ju en bra bit in i september. Likaväl som det kan bli jättevarmt i maj så kan det ju bli sensommarvärme nu framöver också.

    Men för min egen del får hösten gärna komma nu, jag är redo! Älskar den här tiden, när det fortfarande är för varmt för jacka och luften är hög och klar!

    1. Profilbild
      familjenannorlunda

      Men sommarlovet är, och det innebär slut på det jag älskar, ett liv med barnen lediga och fria att göra vad vi vill, eller ingenting 🙂
      Med skolstarten kommer hösten, även om det visst kan vara vackert väder långt in på hösten. Men det bekymmerslösa finns inte. Det är en bitig ton i luften och dagarna blir kortare och kortare. Mörkret kryper på, och kläderna med. Sen kommer frosten och motorvärmare. Redan
      nu är det inte för varmt att sitta i solen med t-shirt och halvlånga byxor:/ Det borde vara bikini på och inget mer.
      Det finns bra saker framåt med, men jag skulle så gärna vilja ha solen och värmen kvar. Helst året om. Men bor på fel plats för det, och borde fly landet. Önskar så att jag var mer positivt inställd till höst och elände 😳

  12. Carina

    Jag tycker precis tvärtom, nu kommer min bästa tid, älskar hösten och vintern 🙂
    Som du känner nu brukar jag börja känna i april när våren, sommaren och värmen väntar. Jag tycker det är hemskt med den värmen som har varit men alla är ju olika 🙂
    Dock blir inte den här hösten lika rolig, då äldsta dottern ska flytta 90 mil bort för att plugga, så det blir lite tomt här hemma. Nu ska hon upp i Norrland så jag får åka och hälsa på henne och verkligen få kyla och snö 🙂

  13. Hanna mamma till 5

    Ja usch det tog slut alldeles för fort. Vi blev bestulna på en hel vår. Barnen hade fodrade regnkläder långt in i maj. Och sommaren kom med härlig värme som bara tog slut och nu sitter man här skolan börjar snart och vi har börjat jobba. Jaja välkommen livet.

    1. Profilbild
      familjenannorlunda

      Ja den känns extremt kort men så var maj svinkall och det tog sig aldrig. Det kommer bli en lång och tung vinter😳

  14. Therese

    Samma här 🥺
    Min minsta (och sista) ska börja förskolan. 😢
    Här drar snart höststormarna in, ända positiva här ute är att då drar badgästerna hem. Så kan man handla i vanliga butiken igen, parkera i samhället och få ha sin tomt ifred..

    1. Profilbild
      familjenannorlunda

      Hu, jag grät i veckor när jamie började förskoleklass. En lång era av mitt liv var slut och jag fick inte välja. Saknar det fortfarande, att ha barnen hemma. Iaf några/någon.
      Du har ju lite fördelar där iaf 😂Skönt att få ja sitt i fred:)

  15. Lola/Carola

    Kramar till Dig Carola ..
    Känner likadant ..
    Det drar ihop sig mot höst o vinter, allt ska strax IN.
    Roligare ta UT saker o ting.
    DET – e kul :)))

    1. Profilbild
      familjenannorlunda

      Ja exakt! Det suger att ta bort saker, som heller alltid saknar en bra förvaring trots att man liksom förvarar dem mer tid än man använder dem? 🙈

  16. Nina

    Jag håller med dig till 100%. Våren uteblev och sommaren kändes ovanligt kort.
    Ångestklumpen ligger där i magen inför att dagarna i rask takt blir allt kortare 😬

  17. Jenny

    Håller så med dig! Älskar våren och sommaren och hatar höst och framförallt vinter 😬 Blir oändliga dagar av mörker och vab 😕
    Tur att din blogg finns och piggar upp ❤️

  18. Elin

    Klart du ska åka iväg å få återhämta dig!! En glad mamma är en bra mamma😁 Sen behöver man ju inte säga hela sanningen till barnen att du ska till en fin strand mm utan ”nä det ska vara stenigt där å inga bryggor alls”😂

      1. G C Hemdal

        Bäst är helt klart juni juli augusti och resor hemma Sverige 🇸🇪och utomlands men det diskuteras ju inte ens nr två är början av hösten om det är sol etc och skola är kul nu 40 år efter studenten nr tre vintern men det skall vara 1/2 meter snö ❄ och sol nr fyra våren minns bara att det är vitsippor men älskar att det är årstider Iaf, verkar inte bäst utomlands bränder och översvämningar. Ringer nästan varje dag om resa men det är samma svar 👾 👾 👾. Hoppas det funkar och vi har sparat i minst ett år, skall fira våra jämna födelsedagar då!!

        1. G C Hemdal

          Jag kom på enjoy JACK då kan du gå till Föris skolan och sommarlovet resorna och rubbet av barn, ljuga om resorna går inte, de kollar på sociala medier och foton etc. 😃 Passar de sig själva då?! 🤗 Igen.

Visa alla 39 kommentarer
Okategoriserade

Ljus ute och inne:)

Reklam och annonslänk för Cellbes

Det är en vecka kvar av sommarlovet😳 Jag kan inte säga att vi gjort speciellt mycket. Eller de dagar när det var 30 grader varmt så låg vi och jäste på stranden och badade och badade:)

Men det blev besvärligt med barn som jobbade olika veckor. Det är knöligt att boka in saker som alla vill med på, när alla inte kan. Och sen har vi fortfarande en pandemi att ta hänsyn till. Jag är inte sugen på att släppa på allt och trängas med folk. Jag har blivit mer folkskygg än vanligt 😂🙈

Men hemma är inte dåligt det heller ❤️ jag och barnen har tillbringat många dagar och kvällar i vårt uterum.

Jag kastade ett gäng trasiga och urgamla solcellslampor i våras och köpte nya. Bland annat denna lilla älva

Hon är bedårande även i dagsljus ❤️ men när kvällen kommer och hon tänder sitt lilla ljus är hon fantastisk.

Just nu verkar den vara slut:/ typiskt nog! Men jag har fler att visa er 🙂

Vad sägs om den här lilla burken med ljusprickar i? Mina barn säger att det är eldflugor 🙂

Jag har ett par slingor med lampor som ser ut som glödlampor. En hade jag i ett träd som jag kanske beskar så hårt att det inte finns några grenar just nu att sätta den i:) Och kanske så har också Jimpa fixat så mina utelampor funkar så jag behöver ingen slinga där 🙂

En av de slingorna lade Corrinda under bordet i uterummet.

Det är svårt att visa så det ger en rättvis bild men det är himla fint.

Det är en lastpall som fått hjul och sen har jag lagt en ogenomskinlig vit plastskiva på det. Slingan går att bygga ihop med flera om man vill, vilket var tanken från början. Jag hade tänkt hänga den runt alla fönster i uterummet. Men tror jag ska ha andra lampor där ist.

Jag älskar ljusslingor och har de året om lite varstans 🙂 det blir så glittrigt och kanske är ordet jag söker ”sagolikt”?

Cellbes har flera fina belysningar, både för inne och ute. Förutom att de har massor av kläder och sånt förstås:)

Kika själva 🙂

Kommentera

Okategoriserade

Det var jobbigt :)

Att hålla sig vaken tills det var dags att köra till Arlanda klockan 3.45, som blev strax efter fyra:)

Normalt är det ju så att jag inte vill lägga mig för jag håller på med något, läser en spännande bok, röjer i nåt skrymsle eller bara får feeling på nåt. I natt var det en evighetslång väntan på att få åka. Stor skillnad:) Men det gick bra, förutom att jag som vanligt, drog några extra varv i rondellerna;)

Slutar de aldrig att bygga om på Arlanda kan man ju undra? Jag är inte där var och varannan vecka men nog är det minst en gång per år, antingen åka själv, eller hämta/lämna någon. Varenda gång byggs det och vägen är annorlunda mot förra gången 😂

Halv fem på morgonen är det trafik men inte så stressigt ändå, så det känns ok. Annars blir man ju stressad och nervös:)

Sen hem, och ner i säng och… kunde inte sova 🙈 vände och vred och slumrade men inte nån kvalitativ sömn direkt. Fast jag måste ha däckat till sist för jag märkte inte när Jack varken vaknade eller klev upp. Han ligger tyst kvar bredvid mig när han vaknar och väntar:) men hör han ungarna utanför dörren så kliver han upp.

Segt att ta sig upp. Ännu segare att ta sig iväg på den där fotbolls matchen som Jamie skulle spela. Samling 13.00 och matchstart 13.45, och växlande duggregn gjorde att jag satt kvar i bilen. Fällde bak sätet, lade armarna i kors och med dörren öppen sov jag en stund. Vaknade av att jag snarkade 😂🙈 Den lilla liten gjorde underverk och sen gick jag och satte mig vid planen och kollade på matchen:)

Hem sen och Jamie skulle duscha men ville inte göra det i tvättstugan. Jag hade tvätt som hängde i badrummet så jag tyckte han kunde göra det ändå, men han vägrade. Han gillar inte spindlar och det har krupit fram en gigantus Rex där när han duschade tydligen. Slutade med att jag gick med ner, med kaffekoppen i näven. Men hittade tvätt att vika, och faktiskt en gigantspindel🙈 Sa inget till honom utan dödade den snabbt och skoningslöst. Hatar dem och dödar alltid. Förr lät jag dem vara utomhus men nu dödar jag dem med, de jäklarna går ju in. 🤦‍♀️

När Jamie duschat klart var även tvätten vikt och vi gick upp och jag satte mig med mitt kaffe. Efter en stund kom jamie och sa att jag måste döda en spindel i sovrummet. Jag trodde det var en minipyttesak, för hade ju redan sett ett monster, men tydligen var det kusinträff idag. En fetstor jäkel satt högt uppe vid taket. Fram med dammsugaren och när spindeln liksom spretar ut med benen och håller sig kvar utanför röret… då är de stora. Men jag vann även den ronden👊🏼

Eftersom de här stora ibland faktiskt travat ut ur dammsugaren så brukar vi dammsuga upp lite grus/kattsand eller nåt annat som stenar den. Idag ledde det till att jag fick hela huset och delar av garaget städade 🙂

Bytte ut en matta i vardagsrummet och kastade ut den gamla, dammsög soffa, lister, golv, möbler osv. Bytte möbeltassar på stolarna i köket, kastade massa sopor, lade saker på rätt plats edyl. Barnen fick lov att hjälpa till. Jag kan ha blivit sur när de satt på rad i soffan med sin serie på paus och väntade på att jag skulle bli klar med dammsugandet så de kunde kolla vidare 🙈

Men fick lite dåligt samvete och bad Robban åka och hämta pizza till middag 😂 Jack som vägrar äta både tacos och lasagne smackade i sig pizza så det stod härliga till:)

Fortsatte sen i garaget och har sorterat sakerna på sina platser, och kastat en massa, både sopor och till klädåtervinning. Syrran ringde och vi städade på var sitt håll och pratade samtidigt – i fyra timmar 😂🙈

Mitt garage är fullt av saker. Mycket ska vara där, för det är där jag förvarar mina saker. En del hamnar där i väntan på vidare transport nån annanstans, och en del är inte ens mina prylar 😂

Jag vet inte hur ni fungerar men jag behöver ha feeling för att röja på sådana ställen. Köket eller badrummet måste man ju städa men garaget måste man inte. Ingen behöver bry sig om hur det ser ut där mer än jag. Och jag kan inte bry mig mindre. Jag har tusen saker som är viktigare att göra först.

🤷🏼‍♀️

Jag ska, nån gång, röja ordentligt och organisera upp. Det kommer mest troligt inte hjälpa för lets Face it, när många människor kan skylla på varandra så blir det gärna kaos i de utrymmena, se bara på kylskåpet i valfritt lunchrum 😉

Tills dess så kör jag lite röj när jag känner för det. Och sen är jag nöjd med vad jag åstadkommit. Även om det bara är ett hörn som är bättre än förr, så är det – bättre än förr✌🏼😂

Nu ska jag sova. Jack ligger och snosar bredvid mig och jag borde vara trött även om jag inte känner mig så:)

Får se när jag slår igen de ljusblå:)

Natti natti 😘😘

Kommentera

  1. Friherrinnan

    Men hur kommer det sig att det finns så mycket spindlar i området? Jag hatar dem, stora som små. Som tur är har vi inte så många här. Men tänk om man skulle flytta, då måste ju mäklare tala om hur läget är, spindelfritt? stora eller små?🤭😁. Tack för att du finns och förgyller dagen när man läst din blogg

    1. Profilbild
      familjenannorlunda

      Hehe jag skulle helt klart mörka spindel-antalet och sen fnysa lätt: ”de där små rackarna? De gör ingen förnär ”😂😂
      Antar att det är för att vi bor i skogen, säkert i spindlarnas favoritskog😳

  2. Marielle Sandsten

    ”När den spretar med benen och håller sig kvar utanför röret” 😂😂 Kan se det framför mig. Jag är totalt livrädd för spindlar men vågar inte dammsuga upp dem ifall de kryper ut igen! 🙈

  3. K

    Jag hade en mycket skrockfull och halvsynsk mormor så att ta död på spindlar går inte, inte heller plocka in stenar eller ljung osv osv för då kan ena hemskheten efter den andra hända. Jag gör inget av delarna för man vet ju aldrig 😂
    Men hursomhelst, spindlar gör ju lite nytta anser jag, de tar ju andra äckliga småkryp.
    Är inte spindelrädd på nåt sätt men det är alla andra runt mig så jag är den stora spindelräddaren här i huset.
    ( det är härligt att ha din blogg kvar att läsa nu när många andra som man följer / följt nästan helt slutat blogga. Ibland har jag tyckt ( och det vet du ) att dina inlägg varit lite långlånga men nu är det faktiskt bara roligt. Tumme upp till det)

    1. Profilbild
      familjenannorlunda

      Alltså småspindlar gör mig inget, men de här gigantiska husspindlarna är inte kul. De är to much 😳
      Der finns massor här och jag ser de ofta springa utomhus också, i hela området så inte bara i mitt hus, tack och lov på ett sätt 🙂
      Vad kul att du är kvar!! Och roligt att du uppskattar mina inlägg 😂🤗
      Jag tycker om när ni som läst länge hänger kvar, för då är det så enkelt, vi känner varandra på ett sätt 🙂
      ❤️❤️

Visa alla 6 kommentarer
×

Carola Wetterholm – Familjen Annorlunda

Carola Wetterholm, niobarnsmamma från Uppsala, som medverkat i Familjen Annorlunda. Numera ensam med alla barnen på heltid. Vi är en stor familj, men den funkar precis som alla andras, kanske lite mer av allt bara . Tvätt och mat...och ytterkläder i den trånga hallen... Ett är säkert och det är att det blir aldrig tråkigt med nio barn i familjen! Maila mig? Gärna :) Här : carolawetterholm@gmail.com

Samarbetspartner:
Stylewish - Influencer Hosting