Åhh vad trevligt vi hade i går kväll!! Snicksnack och skratt i sex timmar har en härlig inverkan på humöret, och det hänger kvar länge:)

Vi käkade på ett nytt ställe i stan, Egon. Supergod mat och det bästa av allt – ingen jäkla skithög musik som skvalar så man inte kan snacka. Det är så tröttsamt när man måste skrika i örat på sin bordsgranne och bara kan höra delar av samtalet. Vi går ju ut för att vi vill umgås, inte lyssna på dålig musik.

Så ett gigantiskt plus för det 🙂

Det här är riktigt gamla kompisar, det inser man när vi börjar fundera på hur länge sen nåt var.. och hamnar på 20+, ibland 30+ år…? Alltså hur galet är det inte? Men tja:)

Nu fattades några så vi får ju lov att göra om det snart. Vilken tur ?.

I morse sov jag länge, precis som hela huset, sen bet lilla valpen mig i näsan så jag nästan skulle kunna trycka dit en piercing 😉

Jag hade så svinigt ont i nacken, eller halsmuskeln är det, så jag pallade inte att gå upp, utan svalde en Ipren och låg kvar och surfade, tills jag råkade somna i väntan på att pillret skulle verka;)

Men det är härligt att kunna slappa och slöa en hel dag. Vädret var urtrist så det lockade inte att ens kika ut genom fönstret. Fy fan. Det har kommit så mycket snö, och varit så fint ute, men nu regnar det och är för gräsligt.:/

Vad är vitsen liksom?

I torsdags var jag med kattungarna till veterinären, det var dags för andra vaccinationen och chippning, samt besiktning.

Jag har ju varit rätt säker på att Selma är en pojke, och nu är det konstaterat. Selma byter namn, till Sellman:)

Hon, eller han, lystrar ju till Selma så det fick bli nåt så likt som möjligt.

Men han är lika go för det.

Jag frågade också om Stumpans ben, eller brist på det snarare, hon hade navelsträngen virad runt det så det har blivit amputerat ovanför hasen. Jag är ju hönsig och vågar inte släppa ut katterna än, men det beror ju också på vädret. Svaret jag fick var att katter klarar sig på två ben:)

Skönt.

Nu är de chippade och jag ska anmäla dem, jag fick själv välja -Sverak eller Djur-id.

Nån som har koll på vilket som är bäst eller om det ens är nån skillnad? Det ena kostade pengar, det andra var gratis. Jag kanske kan anmäla till båda förresten 🙂

Jag har en mjuk transportbur, som en väska, som jag tycker funkar fint. Men den är lite trasig, inte så nån kan göra illa sig eller rymma, men så att den inte håller formen utan säckar ihop lite. Jag har funderat på att köpa en ny likadan för jag gillar modellen. Jag har två andra burar, som jag skulle kunna använda men det verkar som att djuren gillar väskan bättre. Den är ju mer skyddad så jag fattar. Idag så insåg jag att jag nästa gång nog behöver två burar, de ska kastreras och det innebär ju tratt. De kommer aldrig att rymmas i en;)

Dessutom så kommer de ju vara lite dåsiga av narkosen så de ligger nog utslagna. Det är om en månad ungefär så jag behöver börja kika. Men… så tänkte jag ett varv till… och kom på att jag nog faktiskt har ytterligare en bur i garaget 🙂

En såndär som är godkänd av flygbolagen att transportera djur i, och den är täckt på sidorna så den borde de gilla. Se där! Man ska aldrig kasta nåt;)

.

Nä men nu är det kanske dags att krypa tillbaka i sänghalmen, i morgon är en annan dag. Kanske med sol om man har lite tur. Förhoppningvis med träning:)

Vi hörs snart igen ?

Natti natti

Inga tacos? Va??

Jag rymmer för en kväll i goda vänners lag:) I skitig jacka och fula stövlar.

Haha, stressad som fasen för allt skulle liksom fixas innan, och plötsligt var det dags att gå till bussen. Ute har det regnat och töat och det är svinhalt under den dryga decimeter slask som ligger överst …

och jag kan konstatera att jag har nog hål i stöveln;)

Får hoppas att man inte behöver ta av den innan man är hemma igen ? Eller att sulan lossnar… ta i trä!

Och kanske åka och köpa nya, eller… köra gummistövlar kanske.. fodrade för säkerhets skull.

Vi har decimerats lite som Tio små … eh nej. Hur var det den hette nu för tiden? ”Och så var det bara en”

Vi var åtta från början, nu är vi fem.

Men så får det bli, det var alldeles för länge sen vi sågs nu. Och det var alldeles för länge sen som jag drack öl!!! Hög tid att ta igen det:)

Vi hörs snart igen!

Ha en fin fredag 🙂

Innehåller annonslänk för Ellos och Jotex

.

Rea på rea på rea:)

Om jag räknar rätt så blir det 70% va?

Då måste man liksom kika, så det har jag gjort.

Jag inventerade lite i garderoberna och som vanligt så har ju småkillarna vuxit en meter eller så. Hur är det möjligt? Jag köper alltid en storlek större till dem, och de växer lik förbannat ur dem..

Men först denna omlottkofta

Den ser så mysig ut:)

Och om man tittar tillräckligt länge på den här bilden ;

Så ser man att pyjamasbyxorna ser mysiga ut;)?

Och de här kuddfodralen ❤️❤️

Så gulliga i sin enkelhet:)

Ja men alltså det finns godbitar kvar på rean!!

Och givetvis en hel massa nyheter också, nu börjar den årstid då det drar i mina shoppingfingrar, jag älskar vår och sommar!!

Jag har ett gäng svarta jeans men sämre med blå, så de här jeansen tror jag på

Slim Shaping också 🙂

Ja, in och kika om ni vill:) Ni hittar Ellos här.

Jag letar gardiner också, och lampor.

Vi ska göra en rokad på rum här hemma, och minst ett ska målas om. Jag drar på det, för jag har ingen lust;) Det ska hämtas en säng med kärra och sen ska det bäras sängar från nedervåning till ovanvåning… Gosh jag har verkligen ingen lust alls!

Men jag vet hur jag funkar, så jag kikar runt på lite detaljer. Som i sin tur förhoppningsvis sätter fart på inspirationen och leder vidare till att jag får tummen ur;) Tricks!

De här gardinerna hittade jag på Jotex, visst är de lite roliga?

Men samtidigt så är det väldigt fint med bara helt enkla också, så de här blå gardinerna ligger bra till:)

Även de här är på rea:)

Samtidigt så VET jag att gardiner på golvet inne hos de barn det gäller inte direkt är optimalt ?, så det lutar mycket åt kappor, som den här roll-up

Mmm, ja, jag får surfa ett tag till tror jag bestämt 😉

Det infinner sig inte den minsta lilla inspiration … men snart så! 🙂

Kan vi prata lite om hur man använder ord?

Jag är ju som jag är och hänger upp mig på saker 🙂 Men det här med att i tid och otid använda BESLUTET och BESKEDET?

Följande kommer från HÄNT, de kan inte lägga många sekunder på att tänka ut nån originell rubrik 🙂

Alltså nån gång ibland men i nästan VARENDA jäkla artikel? Finns det inga andra ord, eller lockar detta alla att läsa?

Viktor säger att han vill ha barn i framtiden, men just nu inte letar efter någon kärlek utan ska fokusera på karriären… Snark , killen är 23 år… är detta ens en intressant grej?

Jonna verkar ha prankat sin man med att hon var gravid igen. Man kan ju diskutera det roliga i det, men BESKED??Isabella har både karriär och kärlek att ta och ge beslut och besked om.

Alltså?? Nya besked om kärlekslivet??

Vill ni ha mitt nya besked om mitt kärleksliv…? ? Tar det längre ner;)

Anders Bagge, vet inte vad de Beslutat men nog låter det jäkligt allvarligt?Lars och Junior har också ett beslut..och Britney ska göra en skräckfilm… Oväntat besked…

Och här är det bröllopsbeslut!

Och sanningen bakom beslutet!!

Prinsessan (väl?) har ett förlossningsbeslut, hon ska ha en doula..Ujuj det är att gå enot strömmen helt inom kungligheternas specialvärld;)

Brad och Angelina tar ett Kärleksbeslut , det rör äldsta sonen på nåt vis. Orkade inte klicka runt länge 😉

Kanske ska de hålla sams för sonens skull? Kanske ska Brad inte dejta Angelinas väninna eller vad fasen det nu kan vara 😉

Och här ett glädjebesked!! Det är väl det enda som är ett riktigt och vettigt ord:)

För MIG så är ett besked något relativt allvarligt, kan vara både positivt och negativt. Ett besked om man fick jobbet, om man kom in på skolan, om man blir uppsagd.. etc.

Ett Beslut ät också lite mer allvarligt. Man beslutar om lagar, stadgar och sånt.

Eller som här, en läkares besked om något. Det är korrekt i min värld.

Jag kanske är den enda i hela världen som hänger upp mig på sånt här?? ?Men jag stör mig som fan!!

Just ja.

.

Carolas nya kärleksbesked!

Jag dejtar nog inte under 2019 heller. Jag ids liksom inte engagera mig i nån som potentiellt försvinner och lämnar efter sig ett tomrum. Det här Beslutet har jag under en lång tid funderat på och nu väljer jag att dela med mig av Beskedet. ??

.

Nå? Är jag helt ensam om att få rysningar av sånt här?? Please säg nej:)

I samarbete med Dynamic Code

.

Jag har inga allergier eller intoleranser. Ta i trä:)

Kanske därför så ligger överkänslighet mot saker väldigt långt bak om barnen klagar över något. Jag tänker inte ”Ah, kanske är allergi mot xxx!” utan mer, ”Jaja det går nog över snart.”

Novalie är en liten hypokondriker, och hon tror alltid att hon har något ”mer”fel än en vanlig förkylning eller halsont eller så. Nu har hon haft problem med magen ganska länge. Jag säger magkatarr och hon har tjatat att hon nog är laktosintolerant. Till sist beställde jag ett test:)

På Dynamic Code har de flera olika DNA-tester man gör hemma, easypeasy alltså.

Testet visar med 99,5% säkerhet om du har genetiska anlag för primär laktosintolerans. Samma säkerhet som hos läkaren. Om det visar sig att man är intolerant så kan man bland annat få hjälp med intyg, vilket ju ofta behövs för att få specialkost i skolan exempelvis.

Allt man behöver finns i paketet. Alltså en pinne:)

Och beskrivning då:)

Det är så enkelt att vem som helst klarar av det. Novalie var lite nervös, men tyckte det kändes skönt att få ett svar. Hon litar inte på morsan;)

Man börjar med att skölja munnen med vanligt vatten. Sen tar man bara den här lilla topsen och gnuggar runt lite på kindens insida.

Det enda man egentligen behöver tänka på är att inte röra vid något annat än kinden, inte pilla på topsen med fingrarna eller lägga ifrån sig den eller så, därför fick Trixie assistera när det skulle stoppas tillbaka ner i påsen.

För det här är det enda man behöver göra. Topsa, stoppa tillbaka, klart.

Asken som testet kommer i har adressen och förbetalt porto så man bara lägger den här på brevlådan.

Hur enkelt är inte det här då?:) Jag som inte är en fan av vårdcentraler tycker att detta är väldigt bra. Det tar fem-sex vardagar att få svar, sen loggar man bara in med koden som finns på asken, och som man inte får glömma att ta bort innan man skickar iväg förstås:) Och där är svaret.

99,5% tillförlitligt. Samma som hos vårdcentralen, bara väldigt mycket enklare och snabbare. Vi skickade in det för en dryg vecka sen, och nu är de här brevlådorna begravda till knäna i snö:)

Dynamic Code har hela kedjan från utveckling av tester, produktion av provtagningspaket, till analys och distribution av provsvar online. Därför kan de garantera att det är högsta kvalite och säkerhet från början till slut. De gör alla analyser i sina egna laboratorium och givetvis har de bara personal med lång erfarenhet av laborativa rutinanalyser. De arbetar enligt ett väl utvecklat kvalitetssäkringssystem, och det finns full spårbarhet på alla analyser.

.

Jaha, och hur var det då? Är Novalie laktosintolerant?

Vi loggade in med koden, och….:

Jag sa ju det:) Haha, men så vet jag nästan allt också:)

Novalie tycker det känns skönt att veta att hon inte behöver fundera och oroa sig över att vara laktosintolerant, och det är ju så. När man väl fått ett svar så kan man släppa funderingarna.

På Dynamic Code hittar ni det här och många fler DNA-test:)

Vädergudarna alltså. De måste ha värsta tjafset där uppe.

”Minus sexton – perfekt!”

”Näe, plus sex, det är bättre!”

”Massa snö, ju mer ju bättre!”

”Regn…jag älskar regn!”

”Blötsnö! Jippie!”

”Nämenvafan? Vem har pillat på mina väderinställningar? Jag skruvar tillbaka på minus sexton, det är ju ändå jag som bestämmer!”

”Ehhh…?”

Och så vidare i en hel evighet:) Hur är det ens möjligt att det är minus 16 ena dagen, kommer en halvmeter dunfall, och sen blir det plusgrader och regn nästa dag, för att sen följas av massa minusgrader framåt kvällen?

Idag har jag skottat två gånger, en gång tung äcklig blötsnö, och den andra gången lätt pudersnö. Med några timmars mellanrum. Jag kommer inte direkt ner på asfalten när jag skottar, utan det bygger ju på mer och mer hela tiden, men jag försöker i alla fall ha det så platt och slätt som möjligt. Mina vallar på sidan om blir högre och högre och det blir tyngre och tyngre att komma över dem:)

På taken ligger det djup snö, jag har platt tak på huset:/ Nu ska det vara byggt med ”Norrlandsmått”, alltså mindre mellanrum mellan takstolarna. Jag hoppas innerligt att det räcker för jag vill inte upp och skotta taket. Vet knappt var stegen är dessutom, de ligger begravd under snön:) Poolrummet ligger alltid risigt till, så där brukar vi, tja, eller JAG nu för tiden då, sätta upp extra trästolpar. Det är bara att hålla tummarna att det håller.

Jag är nästan övertygad om att resten av taket på carporten går åt fanders i vinter dessvärre. SÅ, ni som undrar, och längtar efter, att se mitt nästa projekt – det är en het kandidat:) Kommer krävas shitloads av googling..

.

Jag var ute och körde idag. Först till och från träningen, klockan tolv, och det var som att köra på en tvättbräda. Herregud, varför ska det vara så svårt att ploga på riktigt? Inte behöver det ju bli alldeles räffligt? Sen lämna och hämta Lovelia på basketträning, vid fyra, och då är det om möjligt värsta tid ever att vara ute i den här stan. Det byggs fruktansvärt mycket här, och det underlättar inte direkt trafiken ens sommartid. Man behöver inte mycket fantasi för att förstå hur illa det är nu, med plogvallar långt ut på gatan så det är smalt att mötas, och med is-tvättbräda med snö på blir det halt. Jag har dubbdäck och spinner loss som om det var blankslitna sommarsulor. Minsta lilla snabba rörelse på pedalerna och man spinner eller tappar fästet totalt och glider åt sidan. Helt galet.

Jag brukar inte få sladd, om jag inte provocerar fram den själv då;) men dagar som idag, är det besvärligt att köra. Man borde hålla sig inne, men träning är important stuff:)

.

Alltså jag har ett litet dagis här hemma:) Det är en Doris, som ju blivit tanten i gänget med sina fyra år, och så två kattungar och en valp. Man får se sig för för alla ska vara runt ens fötter hela tiden. Hungriga är de också, det äts och äts, och så busas det. Jisses. Ofta sitter jag bara och förundras över all energi:)

På torsdag ska vi till veterinären för chippning och vaccinering, och besiktning. Jag har sagt länge att Selma nog är en Sören, jag är väldigt säker faktiskt, och vi har börjat försöka säga Han och Sellman:) Det är helt omöjligt. Lite känner jag att det kvittar, de ska kastreras och då blir han ju en hon igen ändå:) Men Sellman, ganska likt Selma, om än mindre fint. Fast jag är förtjust i Sören:) Nåväl, de får säga sin åsikt hos veterinären.

Nu ska jag hoppa i säng, jag var svintrött i morse så det är klokt.

Vi hörs alldeles snart igen:)

Sista dagarna har det känts som jag glömt något eller tappat bort något. Irritationen har legat och pyst under ytan, och samma sak med tårarna. Vad fan är problemet liksom?

Ja, jag har en deadline idag, som jag är klar med förövrigt.

Ja, det är skitmycket snö och plogbilen kom ytterligare en gång och jag har inte skottat bort det som de plogade i natt..

Ja, det är stökigt som fan men det är det ju alltid så vad är problemet?

Så insåg jag.

Idag är det sex jävla år sen

Okey, men då så.

Sex år sen alltså. Och rent krasst står vi på samma ställe idag. Jag har gett upp för länge sen om att något ska bli bättre. Jag gör det jag kan för att jag och barnen ska ha det så bra vi kan och må så bra det går.

På ett sätt så känns det som ett helt annat liv. Nästan lika avlägset som livet innan barn. På ett annat så känns det bara konstigt, ni kanske kommer ihåg Bobby Ewing -känslan? Att jag sagt att jag förväntar mig att han en dag bara ska kliva ur duschen och allt är som vanligt. Om det skulle inträffa så tror jag på allvar att jag skulle springa till skogs och aldrig komma hem igen;) Det är det minsta jag vill. Jag vill absolut inte ha honom tillbaka. Det tåget gick för länge sen, om det ens stannade till på stationen vill säga..

Det finns saker som jag sörjer. Våra gemensamma upplevelser, det som bara han och jag vet. Ibland bara han. Alla barnens förlossningar exempelvis. Jag kommer inte ihåg vissa saker, vissa saker vet jag inte ens något om, hur många människor som rusade in under tvillingförlossningen, eller de där blickarna som utbyttes, vad som hände egentligen. Jag har haft fokus på annat liksom:) Sånt här är jag arg över. Att han tar ifrån mig minnen. Att han inte finns här för att fylla i berättelser, att ingen kan hjälpa mig komma ihåg det där skämtet eller varför alla var så upprörda den där gången. Jag kan inte ens ringa eller messa honom och fråga för vi pratar inte.Det är inga livsviktiga saker men det är ju även de stunderna man vill minnas.

.

Men, jag är en annan person idag som jag faktiskt gillar bättre:)

Starkare, mer kritisk och misstänksam, avvaktande, gladare, snällare, kaxigare, hårdare skal, mer Hakuna Matata och mindre kräkfobi.

Fast jag inser ju att såren finns där, och när de irriterar och gör sig påminda så fattar jag också att de inte är läkta på djupet. Det är inte så konstigt eftersom själva infektionen är kvar. Där det borde finnas svar och avslut och förklaringar finns bara frågor och ännu mera frågor. Det kommer aldrig ändras.

Såren kommer aldrig kunna läkas helt men det är ju en jäkla tur att man kan hälla sårsprit över och tillfälligt få en skorpa.

Haha men okey då, vi skippar dravlet!

Det är sex år sen idag.

Jag mår bra just nu:)

Må det få fortsätta så??

Jag ska fira med ett träningspass med Anders! Det är svårslaget:)