Och där sjönk jag ner i soffan:)
Jag har suttit här tidigare idag faktiskt, för jag har skrivit mellan 11 och 14 ungefär, men sen var det dags att röra på sig.
I går kväll när jag stod och borstade tänderna så slog det mig plötsligt. Fan jag har tandläkartid i morgon! Alltså idag. Jag hade en tid redan i början av september men fick ett akut möte i en av ungarnas skolor så jag fick avboka på morgonen. Och fick en ny tid som jag hade lust att avboka, för jag känner alltid så:) Jag gillar min tandläkare väldigt mycket, men jag vill inte träffa honom. Make sense:)
Patricia ville åka och sola så vi bestämde att om de kunde skjutsa mig och bara droppa av mig utanför så jag slapp leta efter parkering, så hann hon innan. Sagt och gjort så drog hon iväg, och sen följde Corrinda med. Jag blev avsläppt och lommade upp. Jag är inte rädd för tandläkaren, men jag är rädd för kostnaden. Man vet aldrig. Jag har inte haft några problem med tänderna någonsin men sånt kan ju ändra sig. Mentalt förberedd på tusenlappar.
Jag har samma tandläkare som mamma, pappa och syrran, och han har koll på oss alla.
”Du är ju inte här i onödan du inte.” hälsade han mig med ett leende, medan tandsköterskan tog med mig för att ta bilder. Brrr, jag är oerhört lättkväljd och det krävs stålsättning för att klara av röntgenbilderna, även om de är lätta på handen. Så kom Lasse in och satte sig. ”Du är en sån där dålig kund, man får aldrig göra nåt kul med dig, jag vill ju borra och rotfylla och sånt där.”
Haha, ja det är säkert roligare än en vanlig undersökning men jag föredrar att vara en dålig kund. Övriga i familjen är ”bättre” så de nån kan ju få slinka igenom:)
Han började kika, skrapade lite här, petade där och så suckade han. ”Näe, det ser bara fint ut!”
Han kollade röntgenbilderna en extra gång för att kanske hitta något kul, men icke:) ”Men du jag är nyfiken, är det här ditt normala status, eller har du gnuggat extra mycket på tänderna för att du ska hit?”
Jag hade ju förvisso precis borstat tänderna innan jag åkte, som väl alla gör om man har möjlighet, men annars var det mitt normala förfarande. Så jag fick med beröm godkänt och hejsvejs vi ses om två år då:)
Snabbt ut därifrån och gjorde en liten segergest för mig själv i trapphuset;) Jag känner att jag gladeligen betalar 656kr för att få veta att allt är bra. Betydligt surare att behöva åtgärda något.
Tjejerna satt i bilen och väntade och frågade mig om det var marknad på Vaksala torg? Patricia hade sett nån gå förbi med churros. Jag är nu ingen marknadskalender och har glömt bort allt om dem för jag går inte längre på sådant. Jag är noll sugen på att undvika exmaken och är inte heller så intresserad av allt krimskrams, eller för den delen något annat. Det enda är soppåsar, och det brukar jag skicka Robban att köpa:)
Men vi tog ett varv och kikade och det var fritt fram från ex så jag okeyade att vi gick dit. Insåg direkt att det var nån form av matmarknad. Patricia frös och sökte upp solen.
Och nästa donna då:)
De hade ju inte tänkt att visa sig offentligt, och Patricia hade myssockor i sandalerna medan Corrinda rockade uggs. Ingen av dem hade sminkat eller fixat sig. De löste det hela med att dra på solbrillor och upp med huvan, så de var väldigt inkognito. Ingen såg dem nog överhuvudtaget 😉
Vi trampade runt, kikade på mat från Frankrike, England, Polen, Grekland, Spanien TRANSYLVANIEN:) och allt vad det nu var.
Tjejerna velade mellan churros och crepês, men till sist blev det churros. Jag är osäker på om jag ätit det förut, men shit vad gott det var:)
Undercover Corrinda.
Och secret agent Patricia;)
”Ställ er nu så jag får ta en bild.”
Tydligen:)
.
Haha, de tyckte att churros var goda men att det räckte med två, vi delade på sex, medan jag inte hade haft några problem alls att trycka i mig alla:)
Det var superhärligt väder, om man hade kunnat ta bort blåsten. Den här lilla pluttvagnen var minst av alla tror jag:)
.
Bläckfisk… kan vara så ljuvligt gott, men även så fruktansvärt tråkigt. Den här SÅG god ut:)
Och godsaker i mängd…:)
Jag hade ingen aning om den här marknaden, för jag har ingen koll på nånting ju:) Men det var ganska mycket folk där och trevliga försäljare.
Vi frös och skulle träna så vi avvek efter våra churros, och åkte hemåt. Där hade Jamie och Jordan kommit hem. Jamie har vaccinerats idag, och tyckte inte att jag behövde vara med. Jag blev lite snopen för han är ganska mammig och vill gärna att jag ska vara med på det mesta. Så ett stick i armen var jag övertygad om att jag behövde vara med på. Nu är jag noga med att uppmuntra barnen till att våga, och klara sig själva, ge dem självförtroende. Behövs jag så kommer jag, men jag går inte dit om de sagt att de klarar sig. Det hade gått toppen, men gjort lite mer ont än det nyp i skinnet som jag demonstrerat på morgonen. Men bara lite:)
Vi bytte om och for iväg igen. Jag skulle på HIT men Patricia avbokade det och bestämde sig för att gymma i stället. Hon smet undan David men sen fick hon lite ”skäll” för att hon dissat honom;) Men hon kommer med på instruktörspasset i morgon så hon är nog förlåten. Jag älskar HIT, samtidigt som jag hatar det. Det är högintensivt, och pulsen skenar hela tiden. Idag var jag inte helt i form och höll på att flåsa ihjäl mig. Men det är så ibland. Jag kämpade i alla fall. Sen blev vi kvar en lång stund efteråt och snicksnackade i hallen, innan vi lyckades bryta tamburförlamningen och åka hemåt. Corrinda skulle ha bilen till sin träning.
Jag känner att en till bil inte skulle sitta fel i det här hushållet! Samtidigt som JAG har en bil så jag tänker inte köpa en till, det får tjejerna göra.
Hem och laga middag, och sen pratade jag med mamma i telefon en stund innan jag gick och duschade. Snodde upp håret i en knut för jag ska ju svettas snart igen, orka tvätta det varenda gång.
Och sen hamnade jag här. Jag ska skriva klart en uppgift, och läsa igenom dialogen jag skrev igår. Jag har läst den en gång redan och blev lite förvånad över hur bra den var, haha. Jag kanske har en framtid som pjäsförfattare. Eller inte. Men det kändes helt ok, och det är bra, då känns det ok att lämna in.
I morgon är det först träning, sen fransar hos Dau och sen ska jag på utvecklingssamtal med Jamie.
På torsdag blir det earlybirdy rise and shine för då ska jag till Växjö, och som jag ser fram emot det! Det ska bli så kul att ses igen. Jag måste bara komma ihåg att skriva ut kursernas texter för jag måste läsa igenom dem och kommentera dem innan. Vi ska diskutera våra texter, och det är skitjobbigt när det gäller mina egna. Plötsligt känns de helt värdelösa och jag får dessutom hjärnsläpp och vet knappt vad jag själv tänkt:)
Jaja, men nu ska jag göra det då….skriva:)
Vi hörs snart igen då!
Natti natti
Gud, vad skönt att det inte bara är jag som är en fikagris, haha!
Har du gjort fransar hos Dau tidigare, eller var det första gången? Jag har tänkt hur länge som helst att jag ska göra det (brukar annars göra själv, men då kör man ju hela vippor istället), men får aldrig tummen ur. Vore grymt med någon bra i Uppsala eftersom jag ändå är i stan lite nu och då, men jag vill väldigt göra höra personliga åsikter och erfarenheter innan jag bokar upp mig nånstans.
Jag har gjort mina fransar hos henne i … öhhh länge! Och hon är bäst❤️??. Snabb och skicklig och supertrevlig. Ligger bra till mitt i stan i helt magiska lokaler, ovanpå Guntherska.
Gört! Det är så härligt att alltid ha fina fransar. Eller i mitt fall, ha fransar:) jag har så korta egna.
Ovanpå Guntherska?? Dra mig baklänges, det kan ju inte bli bättre. Först fransar, sedan lite fika, haha! Tack, jag ska absolut boka in mig hos henne sen. 🙂 Jag hade långa fransar förr, men jag tror jag hade ihjäl dem med mina vippor som jag satte i…eller så är det åldern, vad vet jag. Det enda jag är säker på är att det är alldeles för lite kvar för att jag ska känna mig nöjd.
Jag avundas alla med långa och böjda fransar, mina är raka och vägrar hålla sig böjda… men då är det ju så fint att man kan fuska dit dem:)
Nöjd ska man få känna sig tycker jag:)