Oktober 2018
Okategoriserade

Hamra spika and repeat..:)

God kväll:)

Det har tagit några timmar att räta ut ryggen, men nu börjar det kännas bra igen. Eller ja, typ, för det gör ont överallt. Jag vet inte om det är träningsvärk också men mestadels är det bara … värk 🙂

I flera dagar har vi kämpat med att få reglarna i våg. Jävla skitgöra.

Det går inte att gräva och gjuta plintar för det är berg, sten och grus strax under ytan. Så då får man köra stenplattor, grus och vattenpass. I en hel förbannad evighet. Till sist var det i våg överallt, dags att kryssmäta. Extremt viktigt att det är korrekt. Och det felade med fem centimeter….? Whaaaat?? Vi mätte, mätte om och bytte måttband och mätte igen. Alla mått stämmer ju??? Vi mätte och kliade oss i huvudet. Fattade ingenting.

Då kom mamma och pappa:)

Pappa höll lite här, sa ”sparka lite där” och vips var allt korrekt. Halleluja.

ÄNTLIGEN fick man börja bygga nåt!! Och vem som byggde och vilka som hejade på syns ju här 😉

Haha:)

Syrran servade med brädor och jag spikade. Mamma och pappa tittade på. Alla gör det de är bra på:)

En spik, fyra slag. Sex slag är ok, fler pinsamt, tre för jobbigt. Fyra slag är bra. Lite bra att vara småirriterad för då har man lite mera klipp i slaget:)

Efter hälften började det kännas lite i högerarmen, för att inte tala om baksida lår och rygg. Upp ner, upp ner, upp ner. Stå på knä, upp för att flytta sig, ner på knä, upp, böja sig för man orkar inte gå ner på knä, räta ut ryggen, ner på knä, sitta på huk, upp ner, spika spika. Svettas. Vädret är ljuvligt!!☀️

Syrran ville inte låta mig ha allt det roliga så hon högg en hammare och spikade hon med. Det gick faktiskt ganska snabbt ändå. En bräda råkade hamna åt fel håll och det tog Skitlång tid att få bort den men annars gick allt bra. Eller ett halvdant slag på tummen också 😉

Och nu har vi en dansbana:)

I morgon ska vi göra resten. Ta i trä.

Jag har flera hammare, idag hittade jag en tung, en liten och en utan gummi på handtaget. Den tunga är ju bäst att dra i spik med, men är för tjock över handtaget. Samma med skruvdragare, borrmaskinen och ungefär alla verktyg. De är lite för stora för mina händer. Har alla män större händer än tjejer? Det kan ju inte vara så? Eller handlar det om greppstyrkan kanske?

Förresten är jag klen i både handlederna och greppet så det kanske bara är därför.

Ja, sånt kan man fundera på :).

Den blåa skruvdragaren är min, den är noga utvald för den var lite nättare än många andra. Passar mig perfekt. Spik och skruv i mängder. Vattenpasset är Jamies:) jag var tvungen att kontrollmäta om mitt långa verkligen funkade:). Det gjorde det.

Det blir mörkt jäkligt fort ute nu. Först börjar det skymma.

Tjugo minuter senare är det kolsvart.

Bara att sluta och fortsätta i morgon.

En tripp till Ica för att köpa mat, barnen måste ju tydligen äta varenda dag? Konstiga ungar 😉

Sen en kokhet lång dusch för att få de stackars musklerna att slappna av och efter det hamnade jag i soffan, totalt slut. Amerikan Sniper på tv, den hade jag inte sett märkligt nog. Jag gillar ju den sortens film och Bradley Cooper:)

Nu orkar jag inte resa mig utan tittar med ett öga på Clash of the Titans. Den har jag sett, men det är både Liam Neeson, Mads Mikkelsen och Sam Worthington:)

Jag ligger kvar 🙂

Vi hörs i morgon 🙂

Natti natti ??

Kommentera

  1. M

    Vad ska du bygga?
    Det häver inte med marken där nu vid tjällossning t ex, när du bara la plattorna ovanpå ?
    Inget ont i min fråga?
    Undrar bara så det du ska bygga inte bryts sönder för dig.

    1. Profilbild
      familjenannorlunda

      Nej det ska det inte göra. Säger byggarna på brädgården och pappa och andra förståsigpåare ?Jag litar på dem.

  2. Johanna

    Visst är det kul mär man känner att man kan och det går bra? Jag monterade hängrännor och stuprör igår (tur att Google finns), jag hade också hejaklack bestående av min man och min mamma!

Okategoriserade

Jack ❤️

Vakna, plugga, konsultera pappa om hur man bygger, handla, rensa kylen, plocka in, röja köket, regla och väga in… och så kom han ❤️Jack! Det jag väntat på hela dagen.

Jag har världens finaste barnbarn, och dessutom är han go och glad.

Även om han är duktig på att se skeptisk ut också:) Även då är han ljuvlig! Janelle med såklart. Och givetvis även pappa Simon.

Alla är underbara:).

Jag har inte sett honom på en och en halv vecka, och det är alldeles för länge. Så kan man inte ha det. Han är sex veckor nu, lillprinsen och nästan fem kilo tung. Växer som han ska och är ett riktigt A-barn. Eller MVG om man så vill.

Han sover bra, vaknar och äter nån gång bara, så hela familjen sover gott. Det är något jag inte kan relatera till, mina ungar har sovit men ätit sig igenom nätterna. Ätit sovandes alltså ?. Minsta motståndets lag har gällt.

Doris har varit skiträdd för honom och sprungit och gömt sig när man försökt visa Jack. Hon har hållit sig så långt bort hon har kunnat, och sett till att ha koll på honom. Idag när jag höll Jack i famnen så satte jag mig ner, och Doris kom försiktigt fram, nosade på honom och slickade honom bakom örat. Okey, nu är han officiellt godkänd av Doris:)

När han gnydde blev hon orolig och gick fram för att checka ❤️. När han satt i sin bilstol för hemfärd så snosade hon på honom och gav honom sen en slick på handen.

Ja det ser ut som han står i en garderob full av skit, men det är bara min hall ? Janelle och Simon står där, och sen är det skolväskor och saker jag handlat som ska ner.:).

Doris har ju aldrig konfronterats med en sån liten minimänniska förr, hur ska hon veta vad det är? Smulan däremot har varit med om Trixie Lovelia Jordan och Jamie så hon är van. Båda katterna har älskat att vara nära bebisarna, legat i fotänden på sängen eller intill när jag ammat. Nu håller sig Smulan gärna i närheten men är inte överdrivet intresserad. Men så är hon ju en katt också, och har sin nyfikenhet under kontroll. Till skillnad från bulldozern Doris;)

Nu ska jag röja köket och sen krypa till kojs. I morgon ska vi bygga!!

Natti natti ?

Kommentera

DisneylandFrankrikeResa

Disneyland Paris:) Magiskt!

Så! Måndag 10 september packade vi in väskor och oss själva i bilen och så skjutsade Patricia oss till Arlanda.

Destination: Disneyland Paris

Resenärer: Robban&Corrinda, Novalie, syrran och jag.

Vi kom fram utan missöden, och hämtade våra boardingkort. Vi var redan incheckade, det är ju smidigt att göra sånt hemma. Syrran var reseledare och hade alla biljetter och sånt.

Här syns hennes handskena. Ganska precis en månad tidigare skar hon sig ju på en skål som slant ur hennes grepp när hon diskade. Här hemma, efter Novalies konfirmation. Hon skar av lite nerver och fick operera ihop dem igen, sen gips upp till armbågen i två veckor, och sen denna. Såret är inte stort, precis nedanför långfingret på höger hand, men vilket elände hon har haft. Och har, för det är arbetsterapi och sjukgymnastik för att få tillbaka rörligheten. Känseln är rätt körd i delar av fingret dessvärre. Men det blir bättre och bättre.

Sen växlade vi pengar.

Jag retades med Robban och Corrinda och frågade vem som ville sitta vid fönstret:) När vi åkte till Europa Park i Tyskland, när vi spelade in Familjen Annorlunda, så var det ett förbannat tjafs ombord på planet. Vi var sena, och det var inte vårt fel, utan filmteamets, som skulle ha klippbilder, ståsynkar och sen bilder bakifrån och framifrån. Vi blev så sena att personalen höll på att stänga gaten. Jag HATAR att vara sen. Fullkomligen hatar. Så därför ville jag komma på plats omedelbart, vi visste inte vilka platser vi hade utan det blev där och då som barnen skulle placeras. De små måste ha en stor intill sig, jag hade Jordan som var tre veckor, i famnen och flygvärdinnorna stressade på mig. ”We must take this, please sit down with the baby, it is´nt safe to stand up. ” No shit, Sherlock. De ville ta hans babyskydd som vi skulle ha med oss ombord av nån märklig anledning, och ville att jag skulle sitta så de fick spänna fast honom med extrabältet. Jag å min sida behövde ju se till så alla barn satt ordentligt, inte bara Jordan. Där och då började Robban jävlas med Corrinda. Han visste att hon så gärna ville sitta vid fönstret, och därför tog han den platsen och vägrade flytta sig. Jag visste inte att det var viktigt för henne, och med stressande personal i nacken så röt jag att de skulle sätta sig och hålla tyst. Jag har så dåligt samvete för det i efterhand, när jag väl fick klart för mig hur viktigt det var för henne. Men där och då kunde jag inte ta den fajten.

Det här skojas det friskt om i familjen, och ingen försitter en möjlighet att säga något. Nu kunde Robban sitta vid gången:D

Vi lyfte och vädret var ju strålande:)

Jag tycker det är så otroligt vackert med moln, de ser ut som snö.

Efter en lugn och fin flygning så närmade vi oss. Marken såg ut som kamouflage .

Vi landade och stod en stund och väntade på våra väskor. Min kom sist, bara det att jag missat den första varvet;) den såg inte riktigt ut som den gjorde. Helt svart med ett blått band runt…jo, den var sig lik men jag var tillfälligt sinnesförvirrad:)

Sen skulle vi ta reda på snabbaste och billigaste sättet att ta oss till stället där Disneyland ligger, som heter Serris, Val d´Europe, eller där låg vårt hotell i alla fall.

Vi trodde att det skulle vara tåg, men det visade sig att taxi var lika billigt. Eller dyrt, det kostade runt 800kr att ta oss dit. Men det gick snabbare, med tåg hade vi behövt åka in till Paris först, och sen Serris. Vi kom fram snabbt, lätt och inte helt billigt:)

De kör rätt aggressivt i Frankrike, det var mycket gas och broms och blinkers. Jag tycker det är rätt intressant att åka just taxi eller buss i olika delar av världen:)

Vårt hotell heter Hipark och låg ungefär en kvarts promenad från Disneyland, men det går shuttlebuss. Vi var ju fem personer och hade valt lägenhet, med två sovrum, och en bäddbar soffa, plus eget litet kök. Det var jättefint!

Vi kom in i en stor hall med en korridor fram till en toalett på ena sidan. Bara en toalettstol alltså..

Handfatet låg i rummet mitt emot, där även duschen fanns. Märkligt planerat.

Fräscht och fint.

Novalie och Corrinda delade rum.

Sen kom vardagsrummet/köket.

Robban valde soffan, och låg som en kung i en dubbelsäng:) Till vänster på bilden låg syrrans och mitt sovrum, och köksdelen.

Det fanns allt man behöver, stekpanna, kastrull, micro, kylskåp. Litet men klokt.

Otroligt mycket förvaring, hela väggen bestod av rejäla skjutgarderober.

Sängarna vare ganska hårda, men väldigt sköna.

Turlistan för shuttlebussen till Disneyland låg på bordet, redo att memoreras. (Eller fotas)

Vi var hungriga, och ställde bara in våra saker innan vi gick för att leta reda på shoppingcentret som skulle ligga i närheten. Det tog kanske sju minuter att gå dit, raka vägen och sen svagt höger. Ett gigantiskt köpcentrum. Med hur mycket butiker som helst. Vi hade kunnat gå där en hela dag, men det fanns det ingen tid till. Vi hittade en stormarknad, Autan kanske? Hur stor som helst, och med ungefär allt man kan tänkas behöva i mat, kläder, elektronik och så vidare. Där skulle vi köpa mat:)

Det är svårt när man inte kan språket:)

Och ännu svårare när det finns shitloads att välja på. Flingor till exempel, det fanns en hel jäkla korridor med olika, säger jag femtio varianter så ljuger jag nog inte. Den här fångade min blick:)

Vi letade mjölk, men allt som såg ut som det stod på vanliga pallar, inte kylvara? Till sist var det bara att inse att det är så man har sin mjölk här:) Vanlig mjölk, jordgubbsmjölk, chokladmjölk, mjölk för barn, bebisar, gamla, berikad, oberikad, tja, men allt fanns.

Samma med precis allt. Så många varianter. Vi skulle ha något enkelt, gärna något man kunde micra eller värma i stekpanna. Det fanns mängder av saker att värma i vanlig ugn. Men åhhh. Till sist valde Novalie och Robban att dela på fryst carbonara, som var så god att de åt den en dag till. Corrinda som vill äta vegetariskt hittade ingenting. Absolut inget. Men så var hon blind på båda ögonen, för det fanns så himla mycket när man väl såg det. Hon tog nån pasta med tomatsås, tror den var ok. Syrran och jag, jomen vi kom därifrån med nån tabboulle sallad, små gryn i nån småsur röra, och oliver. Häpp. Nej det var inte så gott:) Men till efterrätt hade vi pain au cocolat, och kaffe så det gick ingen nöd på oss.

Tjejerna försvann in på Primark medan vi skulle leta efter matsäck till parken. Det är som jag sa tidigare dyrt att äta inne på Disneyland, och det är ju värdelöst att lägga 250kr på En hamburgare..

Vi hittade massor av fika:) Våfflor, pannkakor med fyllning, nutella och massa som inte kom med på bild.

Två timmar senare började det kännas som att vi aldrig skulle få äta nåt, men då äntligen hade vi fått ihop det vi behövde, och tog våra tusen konstiga plastpåsar och bar hem.

Vi lagade mat och käkade och humöret återvände efter några koppar kaffe.

Och en såndär goding:)

Vi ville se hur vi tog oss till Disneyland och bestämde oss för att promenera, det var en ljuvlig kväll. Precis utanför oss låg en sjö, där solen så tjusigt gick ner.

Framme på Disneyland, det tog ungefär en kvart, så fick vi ju gå igenom säkerhetskontroll, med metallbåge och röntgen. Sen var vi där:) Vackert även i mörker.

Ingången rakt fram, till vänster Disney Village, där man kunde äta och shoppa och titta på saker i en evighet:)

Till höger Disney studios, dit vi skulle på onsdagen.

Jag såg klockan i tornet….

Jag har varit på Disneyland Los Angeles och där köpte jag en armbandsklocka som ser exakt ut så här:) Jag borde börja använda den igen, men har så otroligt sällan klocka. Men den är supersnygg!Vi gick fram för att se om det fanns nån info om priser och så vidare, för syrran hade haft svårt att begripa sig på deras hemsida, och jag hade knappt kollat. Det stod så knepigt, ungefär : en dag 50€, två dagar 150€ …?

Vi blev inte ett dugg klokare, men kanske är det dyrare om man väljer att kunna gå i mellan de båda parkerna? Strunt samma, vi skulle vara en dag på varje, och då blev det billigare att köpa online. Det kostade då 48€ per dag/person. Vi köpte biljetterna online där och då, för man var tvungen att göra det minst dagen innan:D

Sen gick vi till shoppingen, och alltså, det är något magiskt med de här Disneyfigurerna. Man kan köpa säkert tjugo olika varianter av diadem, den här supersöt.

Och så julsaker! Hur mycket julsaker som helst! Jag har köpt några som jag visar sen, nu ligger de inpackade i en låda med massa silkespapper:) Den här köpte jag inte, men kanske måste göra det?Mina står det Disneyland Paris på, för det är ju lite roligare:)

Efter att ha traskat runt och åhhhhat och haft oss så gick vi till McD för att äta en glass. Det tog så lång tid att de numera är utnämnda till den McD med längst kötid ever. Tidigare hade en i London rekordet, och så den i Nordstan i Göteborg.

Sen stängde allt och vi gick hem och lade huvudena på kuddarna och somnade som små grisar. Fulla av förväntan inför morgondagen:)

.

Tisdag morgon, vi vaknade av klockan och några duschade och sen var det frukost vid bordet. Man kan köpa till det på hotellet, men det kostade typ 150kr per person och dag. Med tanke på att vi inte ens lade 150kronor på frukost till oss alla när vi åt den hemma så kändes det inte värt det. Även om hotellfrulle alltid är mysigt.

Vi hade fått veta att de delar ut Fastpass till de som är där innan de öppnar, så då såg vi till att vara där innan het enkelt. 10.00 slå de upp portarna, men vi var där vid halv. Och blev insläppta och fick Fastpass:)  Fattar inte riktigt hur vi kunde få komma in, men strunt samma. Av alla grindar vi kunde välja att gå in genom så valde vi den där det stod en svensk tjej:) Det tog ett tag innan hon fattade det, eftersom vi pratade engelska med henne, men så sa vi nåt på svenska och då blev ju allt enklare.

Fastpass funkar som så att man får ”gå före i kön” på så vis att man kan boka en tid för en attraktion. Man får då en tid, en halvtimme och under den ska man komma, visa sitt pass och åka. Det kan vara en tid kort framåt, eller flera timmar, lite beroende på hur mycket folk det är. Jag tror att de även har vissa tider då det är insläpp för Fastpass? De här är på Disney Studios, men de var lika.

Supersmart.

Nu var det inte jättelånga köer, de låg på mellan 20-30 minuter, några på 55, men då avvaktade vi och kom tillbaka.

Vi började med att åka ett tåg runt. I LA vet jag att det var ett bra sätt att se hela parken, men här såg man inte speciellt mycket, så vi hoppade av efter några stationer. Parken är uppbyggd i olika delar, och nu hamnade vi i Discoveryland. Tidigt ännu och väldigt lite folk. Bara att ge sig i kast med karusellerna.

Den här åkte vi inte, det var nån vi valde bort för den bara snurrade.

Däremot gick kidsen in i något 4D, där man körde rymdskeppssimulator. De varnade för åksjuka och jag och syrran avstod, man behöver ju inte börja med det. Sen gick vi till en berg och dalbana – Star wars hyperspace mountain… Jag tjatar, men jag har varit på Disneyland förut, och jag har åkt den här. Det har hittills legat på min lista över en av de coolaste rollercosters ever. Då var det som att åka igenom galaxerna, förvisso i en berg och dalbana, men med väldigt mycket att se, det var planeter som swoshade förbi och sådär. Alltså var jag supertaggad!! Kom igen nu kids! Syrran vägrade, och vi gick in. Det gick snabbt att komma fram, och plötsligt var det vår tur. Småungar och gamla tanter klev ur vagnarna före oss, så hur farlig kan det vara? Genast man klev ner i vagnen så kändes det sisådär. Det var så TRÅNGT!!? Hallååå? När man stod upp så kändes det som att man omöjligen skulle kunna sätta sig, för benen skulle slå i framförvarande. Men genom att liksom hälla sig ner i sätet så gick det. Nästa grej, att dra ner säkerhetsbygeln..Öhhh vahettereeee, jag får inte ner den! Den var så jäkla tajt över axlarna, liksom pressade ner en i sätet. Killen som jobbade bara skrattade: ”Dra ner den bara!”

Att sitta som i ett skruvstäd fick plötsligt en väldigt tydlig innebörd. Så drog vi iväg. Skjut mig! Den var i kolsvarta mörkret, och det var minst en loop, fler skruvar och alltså jag vet inte om jag var upp eller ner, huvudet skallrade och jag kom ihåg att man skulle trycka det mot ryggstödet, gjorde det och det kändes lite bättre. Den sköt iväg i turbofart, sladdade och slirade och hade sig och swischade och knyckte i becksvart mörker, så stannade den upp och man mötte ett annat rymdskepp eller så, och så iväg igen. Tänk hur det ser ut i Star Wars när de åker omkring i warpspeed… exakt så. Men hur lång är den här!? Jag hatar när man inte ser något. Jag kan åka rätt läskiga saker, men när man inte ser så blir det riktigt otäckt. Och den här var på gränsen:) Jag skulle åka den igen helt klart, men den var mer obehaglig än kul. De där planeterna såg jag inte mycket av för jag blundade nog mest hela tiden. Å andra sidan var det svart mest hela tiden. Kanske inte den bästa att börja med:)

Men…. inget kunde direkt vara värre, så efter den åkte jag allt utan att blinka:)

De här tröjorna tyckte jag var kul.

Och så hans svar:Det finns flera giftshops inne på området, och det var skönt att gå in och svalka sig lite, för det var +30 grader hela tiden.

En ubåt, man kunde gå igenom den, eller man trodde det i alla fall.

Vi betade av de olika landen allt eftersom.

Det här är en superkul berg och dalbana- Big Thunder mountain, den åkte vi flera gånger.

Överallt finns ”autentiska ” rekvisitor.

Skyltarna är tjusiga.

Mitt i finns naturligtvis Slottet. 

Man kan gå upp i det, och fönstren är som kyrkans målade glasfönster, så fint. Historien berättas i fönstret, i bilder och vepor på väggen.

Man går runt en balustrad, och det känns på riktigt som man är i ett gammalt slott.

Robban, tvingad att vara med på bild:)

Lite knöligt att det bara står på franska dock…

Men man kan ju sina sagor så just här spelade det ingen roll.

Vi hamnade sen i Robinsons cabin. Lite oklart vem denna man är, han led skeppsbrott ihop med sin familj i alla fall. Kanske gjorde Robinson Crusoe det?

Huset var uppbyggt i ett högt träd. Man ville bara flytta dit:)

Sovrum för föräldrarna,

Barnen hade ett eget med tre hängmattor på höjden.

Sen gick vi till piraterna. Pirates of the Caribbean . Jag vet att Jack Sparrow A.k.a Johnny Depp vid flera tillfällen uppenbarat sig här, och spelat sin karaktär. Lite hoppades man ju:)

Men han lyste med sin frånvaro.

Det här är en attraktion där man åker båt genom piraternas hoods, inuti en grotta, och det är väldigt tjusigt.

Ni ser grottan till höger va?

Toabesök! Den här dörren stod öppen och visade att barnen hade sina egna i rätt storlek.

Utanför här, och på flera ställen, satt det en vattendimma-maskin:)

Eftersom det ju var riktigt riktigt varmt så var det välbehövligt och skönt svalkade att stå här en stund. Sen gick vi vidare.

Vi åkte ångbåt, mest för att kunna sitta och vila fötterna en stund. Och äta lite, men då fick vi lite skäll:) man fick inte äta på båten. Ja alltså vi fick en mycket vänlig upplysning om att man egentligen inte fick, men bara vi skötte oss så var det okey.

Varje gång vi passerade slottet var det ännu mera magiskt än förra gången, märkligt?

Alice i Underlandets labyrint. 

Man kunde inte gå fel, men den var otroligt välgjord, och det var ett flertal gånger som man fann sig ståendes med en grön häck framför sig. 

Efter att ha åkt allt vi ville åka minst en gång, där Indiana Jones berg och dalbanan var riktigt kul, och det enda vi missade som vi verkligen velat se, det var Phantom Manor, spökhus. det var stängt:(

Men då var det dags för den stora paraden! Svår att återge i bilder, men den var cool. Massa figurer både levande och maskiner spatserade förbi.

Vi hade toppenbra platser precis längst fram:)

Sen kikade vi lite i butiker, åkte nån mer attraktion, och plötsligt var det dags för ljusshowen. Den skulle vara vid slottet och vi ställde oss en bra bit ifrån, alla var ju här nu. Shitloads av människor och vi orkade inte trängas:)Jag har inte set vare sig paraden eller ljusshowen, men alltså…..WOW! Om ni åker till ett Disneyland, MISSA DEN INTE!!

Att man kan göra en så spektakulär show med ljud, ljus, vatten och en del fyrverkeri, det är nästan magi i sig själv. Den var fantastiskt. När Circle of Life spelades och Lejonkungen projicerades så rann tårarna. Den är så vacker. Det finns rörliga filmer på min instagram om ni vill få en liten aning. I mina sparade storys högt upp.

Sen var det slut.

Ingen ville gå hem. Vi hade hunnit det vi ville, flera gånger om till och med. Vi var trötta och hade ont i fötterna, men ändå….Vi ville inte gå hem:)

Men man var tvungen, och ut vällde alla människor.Vi satte oss på en mur och väntade ut den strida strömmen av folk innan vi gick in till Disney village för att äta middag, Ja på McD såklart, var annars. Ja klockan halv tio på kvällen:)

Barnen tjatade väldeliga om MAT? Syrran och jag äter ju såklart vi med när vi är iväg, men mackor är också mat, och McD är det definitivt. 😀 Det är dels en kostnadsfråga såklart, att äta fem personer på något annat ställe hade varit löjligt kostsamt, medan mcD kostar som hemma.

Vi passade på att kika i alla butiker igen, och handlade även det vi bestämt oss för dagen innan.

Så småningom stängde även Village och det var på trötta fötter vi ville åka med sista shuttlebussen. Bara det att vi gick åt fel håll:) SÅ vi fick vackert gå hela vägen hem. Hela kvarten;) Det var jobbigt, men trevligt.

Om vi somnade snabbt kvällen innan så var det inget mot den här kvällen. Även om vi stökade runt hemma länge innan vi väl lade oss, men då somnade man nästan innan huvudet träffade kudden:)

Vi hade en helt fantastisk och magisk dag på Disneyland. Jag längtar redan tillbaka:)

Kommentera

  1. Josefine

    Underbart att läsa! Vi har gjort ungefär precis likadant, köpcentret med alla butiker, den såååå stora matbutiken, fast vi bodde på ett hotell precis mittemot ingången till shoppingcentret. Disneyland som var fantastiskt och några dagar inne i Paris!! Du skriver sååå bra om era upplevelser!

DisneylandFrankrikeOkategoriseradeResa

Eiffeltornet!

Jag behöver en paus från pluggandet:))

Ni som inte följer mig på instagram har nog inte hört ett enda ljud om Eiffeltornet? Kanske vill ni inte heller, men se det låtsas jag inte om, för jag vill berätta:) För den delen tror jag att jag inte berättat speciellt mycket alls om något den resan, jag hade verkligen inte ork efter väldigt långa dagar. Men vi tar det nu då! Baklänges:)

Vi var i Frankrike mån – torsdag, och flyget hem gick vid sju på kvällen. Tidigt, nåja, runt nio, på morgonen var vi färdiga på hotellet. Vi hade en hel lägenhet med två sovrum, vardagsrum och kokvrå. Perfekt, vi kunde välja bort att köpa frukost för 150kr/person och dag…holy smoke.

Vi tog shuttlebussen som gick mellan hotellet och Disneyland, för att ta oss till tågstationen som ligger där. Det tog ungefär en kvart att gå, men med väskor och i duggregn kändes det trevligare med buss. Vi hade strålande sol och 31+ måndag, tisdag och onsdag. Torsdag var det +18 och regn som sen slutade, men det var genommulet och blåste.

För att komma in på området så var det säkerhetskontroll. Jag vet inte om det alltid är så, eller om det berodde på att det varit nåt knivdåd precis dagen innan vi kom. Men man fick gå igenom en metalldetektor och alla väskor åkte igenom röntgen. Vi blev framvisade till personalens ingång:) Det var kö på den vanliga men tomt där så de tog dit oss. Novalie bar på ett 20-pack kokta ägg:D

Eftersom det är ganska rejält svindyrt att äta inne på Disneyland/Disney studios plus att det tar tid, så hade vi med oss matsäck varje dag. Enbart bestående av nyttigheter såklart. Pannkakor med chokladfyllning, nutellasticks, croissanter, bullar, chokladbitar och …ägg. Allt gick åt, utom just äggen;) Jag kan fundera lite på hur fräscha de var efter att ha åkt fram och tillbaka i väskan en dag innan i hundra graders värme, men struntsamma. Vi åt dem aldrig. Av 20 ägg petade vi i oss fyra:D

Sista dagen hade vi bara äggen med oss, som då Novalie fick bära, och när hon lade upp sin kasse där för att åka genom röntgen så backade killen tillbaka bandet, kikade förvånat och log stort : ”That a lots of egg!” Vi skrattade gott och Novalie, som är 15 år och skäms för allt gjorde just det;)

Den här episoden resulterade sen i en liten sång, som vi komponerade ihop när vi väntade på tåget som var ruskigt sent av nån anledning vi aldrig fattade.

Syrran står i kö för att fråga vart vi ska ta vägen, Corrinda läser karta, Novalie har inget internet och Robban gillar läget:)

Har ni hört Do you know the muffin man?

Ta den melodin och sjung:

”Do you know the egg noodle, the egg noodle, the egg noodle, do you know the egg noodle, her name is Novalie.

She always walks around with eggs, around with eggs, around with eggs, she always walks around with eggs, her name is Novalie.

And then ske walks security, security, security, then she walks security and everybody laughs.

Kuckelikuuuu.”

Ja, exakt så kul kan man ha när man har tråkigt:)

Tåget kom till sist, vi var kalla och frusna, men tinade upp fint på resan som tog runt 40 minuter. Eftersom vi skulle se Eiffeltornet, så ville vi bli av med bagaget. Det finns inte bagageförvaring på alla tågstationer, så vi fick ta oss till Gare du Nord. Jag tänker bara på Die hard:)

Att åka tåg, tunnelbana och buss i Paris är inte helt okomplicerat, men vi lyckades byta från tåg till metro. Framme på Gare du Nord så fattade vi att den var GIGANTISK. Och obegriplig:) Det är en stor skillnad på att vara i ett land som talar engelska, där all info står på ett språk man behärskar. Franska är… alltså det går inte ens att gissa vad det står. Efter att ha frågat, åkt upp och ner i hissar, letat efter folk som talade engelska och till sist fått ytterligare en vägvisning på högst stapplig fransk-engelska så hittade vi. Bara det här att om man ska åka upp så kallas våningen uppåt -1? I alla andra ställen jag varit på är minus ner. Men okey:)

Vi fick återigen gå igenom säkerhetskontroll och röntga våra väskor, innan vi baxade in dem i ett stort förvaringsskåp. Sen skulle vi bara ta oss till Eiffeltornet då. Bara:)

Tunnelbana till en station jag inte minns vad den hette, men därifrån skulle man se det. Nej, det gjorde man inte, men vi såg Triumfbågen.

Stor, mitt i en svinstor rondell, massa bilar överallt och massor massor MASSOR av japanska turister.

Nu började vi kunna orientera oss, och tog oss över Champs Elysees. Jag tyckte de här trafikljusen de har var fiffiga. En stor där uppe och en längre ner. Jag tycker ofta att det är lite knöligt att se här hemma när man står först i kön, detta var smart.

Vi fick syn på en pinne i skyn långt borta, och insåg att det var tornet, så vi satte av ditåt. Närmare och närmare, det blev mer och mer likt det man letade efter. Paris kändes väldigt likt London, och det är synd att vi inte hann med att gå runt där, men då har man å andra sidan en bra anledning att åka tillbaka.

Ni ser ju vilket trist väder.

Efter att ha passerat tusen gatuförsäljare med tusen miniatyrer de ville kränga, och som alla rafsade ihop sina filtar med souvenirer när polisen kom och sprang, som en våg på läktaren på valfritt sportevenamang, så hade vi bara en liten bit kvar. Det kändes märkvärdigt mäktigt att faktiskt se det på riktigt. Med sina egna ögon:)

Det är STORT!

Robban vill helst inte vara med på bild.

Även här var det säkerhetskontroll för att komma in i parken som det står i. Ingen röntgen utan öppna väskorna och visa. Novalie var så glad att vi lämnat av äggen i en park där det låg folk och sov, så hon slapp skämmas. Det blåste kyligt, och vi var inte speciellt bra klädda, men frös ändå inte. Bara sådär på gränsen, man blir kall men fryser inte.

Vi hade tänkt boka på nätet innan vi kom hit, men alla biljetter var slut:/ Det enda som fanns var att ta trapporna upp till våning två, och därifrån hiss hela vägen upp, och de kunde man bara köpa på plats.  Man kan alltså välja: Hiss från botten till toppen, hiss till våning ett/två eller trappor till våning ett/två stanna där, eller ta hiss därifrån till toppen.

Efter en kort överläggning hur vi ville göra så bestämde vi oss för att ta trapporna, såklart eftersom det var enda valet:) men sen var det bara Robban som ville åka hela vägen upp med hiss. Det var dimmigt, så det kändes lite onödigt dyrt att åka upp ( läs – höjdrädd) Att ta trapporna hade nog varit det självklara valet oavsett för det är ju ändå rätt kul att ha gjort det.

Jag googlade  nu, och det är 668 trappsteg upp till våning två, längre får man inte gå utan då är det hiss. Själva trapporna finns i benen av tornet och det är öppet runt om. Det finns film på min instagram, i de sparade storysarna. Jag är inte säker på att detta är taget i trappan, men kan vara.

Högst osäker, men ungefär så här i alla fall. Trapporna var kanske 20 trappsteg, sen en plattform man gick runt och så 20 trappsteg och så runt, de slingrade sig uppåt. Jag var extremt knäsvag, och bitvis höll jag i ledstången och blundande nästan helt 🙂 Bara klev på, steg för steg. Upp upp upp. Svindel är inte att leka med, man får för sig att allt snurrar, att det gungar och att man kommer att ramla ner, fast det är omöjligt. Snabbt gick det, lika bra att ta allt på en gång liksom:)

Våning ett!

Oh ja jag håller i mig:D

Invid räcket i mitten var golvet av glas…det syns dåligt men man såg fint igenom. Jag klarade inte av att ta steget ut, men Novalie vågade.

Jag begriper ju att det håller, men ibland är det onödigt att tvinga sig till att övervinna sin rädsla.

Fruktansvärt obehagligt och jag höll mig långt ifrån det.

Det allra första jag såg när jag på aningens vingliga ben klev ut från trappan är detta:

Amen holy smoke! Klättra på Eiffeltornet..nej tack. Nu vet jag inte vad de gjorde eller hur högt de var eller om de ens klättrade utanpå eller bara inuti, men det är skitsamma, jag är grymt imponerad av folk utan höjdkänsla;)

Vi klev upp till våning två. Det gick förvånansvärt enkelt att gå i trapporna rent flåsmässigt, det var jobbigt såklart men gick enkelt.

Jag är osäker på vilken våning bilderna är tagna, ett eller två.

Högt eller ännu högre;)

Robban är däruppe….!

Mitt googlade berättade att Eiffel själv från början hade en våning där uppe…jorråmennejtack.

Robban sa att det var bra sikt uppifrån, men begränsad såklart. Vi skickade med honom kameran upp:) men de bilderna ligger kvar i den.

Det syns ju att det är dimmigt.

Lite bättre åt vissa håll, och kanske längre ner eller bara zoomat.

Jo, det är coolt att vara högt upp.

Själva Eiffeltornet är 300 meter högt.Det fanns såklart giftshops och vi köpte varsin snöglob med tornet på, turistigt så det förslår:) Sen kom vi på att det kanske räknas som vätska? Och man får ha max 100ml på flyget… Men vi chansade och det gick alldeles utmärkt att ta med i handbagaget. Att packa ner kändes osäkert, och det var vi glada för när Corrindas väska sen var alldeles bucklig när vi kom fram till Arlanda..

Och en nyckelring som får hänga som prydnad.

Jag tycker det är så charmigt när de gör såhär, ser ni trycket på papperskorgen?

På våning två kunde man ”förvandla” ett mynt till en plakett.

Det här har jag gjort för många år sen på Disneyland LA och även Universal studios, kan även vara på fler ställen som jag inte minns, Hawaii möjligen. Jag tycker det är lite kul att sätta i fotoalbum sen. Om man nu får arslet ur och GÖR ett, men det ska jag göra:D

Ser ni att det pekar på våning två?

Vi väntade på Robban som ju var tvungen att vänta i hissköer både upp och ner, och sen så småningom när vi kände oss nöjda tog vi oss ner igen via trapporna. Kändes betydligt mindre obehagligt även fast det var mer fri sikt ut åt det hållet.

Det var helt klart värt att gå upp i Eiffeltornet. Det kostade, minns inte exakt men runt en hundring per person. Dyrare ju högre man ville, och om man ville åka hiss. Vi hade innan funderat på om vi ville se det i dagsljus eller på kvällen med alla lampor, och tja, inte vet jag. Det är ju coolt båda alternativen. Det var väldigt mäktigt även i dimma:)

Gustav Eiffel.

Jag tycker han ser ut som Kiefer Sutherland;)

Ena benet.

Vi hade inte så mycket tid kvar nu, så vi började ta oss mot Gare de Nord igen. På gatan hittade vi plötsligt denna:

En Musse konfetti:)

Kändes som ett fint avsked från Disneyland Paris ♥

Vi råkade hitta en busshållplats som gick dit vi skulle, så vi hoppade på, och det var kul att få se Paris lite grand i alla fall. Vi åkte förbi massa platser och byggnader man borde kunna namnen på, men glömt. Framme på tågstationen hittade vi bagageinlämningen snabbt och hämtade våra väskor. Den låg en trappa ner i ett hörn, och en man och en kvinna var där med en superfin ung schäferhund. Plötsligt skickade mannen iväg en leksak väldigt nära oss som kom gående, mitt i mellan oss, och hunden flög förbi, utan att ta det minst notis om oss. Han krockade ändå nästan med oss i sin iver:) Hunden hämtade sin leksak och rappade på tillbaka. Ignorerade oss totalt. Först blev jag lite irriterad, vafan, du behöver ju inte kasta grejorna PÅ oss, tur att ingen av oss är hundrädda osv. Sen noterade jag hölstret på benet på mannen, och även tjejen…och sen den diskreta polisloggan på tröjan. Ahaaaa, de tränar jycken i att skita i folk och fokusera på uppdraget. Okey då:)

Jag vet att folk har åsikter, speciellt de som är rädda för hundar eller vars barn/mormor/syster/kusins brylling är det:) Men jag blev bara imponerad. Hade det varit ligister hade jag kanske blivit osäker, men nu var det poliser som tränade sin hund i dess yrke. Helt okey för mig.

Vi tog oss utan problem till flygplatsen, eller jo det var problem men vi fick hjälp av en herre som såg våra väskor och vårt förvirrade irrande och visade oss rätt. Han höll sen ett öga på oss hela vägen ända tills vi skulle av, då meddelande han att flygplatsen var om tre stationer:)

Överlag var folk trevliga i Paris.

På flygplatsen så hade vi gott om tid, vilket var tur för den var allt annat än enkel att förstå. Syrran har flugit massor, Kina, Vietnam, Chicago, Hawaii, Thailand osv osv, från små fjuttiga flygplatser och från stora rackare som LAX och Heathrow. Det brukar finnas nån form av lika system, men Frankrike ska vara udda;)

Till sist hade vi checkat in, och gick till VIP Loungen, där det dagen till ära var knökfullt. Men vi hade inte ätit något mer än fika på hela dagen så det var bara att trycka in sig. Och sen smaska i sig mackor axel mot axel med nån fancy businessgubbe som fokuserade på champagnen;)

Eftersom syrran är reseledare så åker vi såklart med SAS, allt annat är andrahandsval.

Kan man flyga SAS så flyger man SAS.

De får oförtjänt mycket skit i media, lägg tex märke till nästa gång någon flygolycka inträffar, var som helst i världen, oavsett flygbolag,  så nog hittar man en gammal pressbild på ett SAS-plan. Jaja, de har inställda avgångar och förseningar de med, men det är de inte ensamma om.

Jag är partisk, absolut, min pappa och min syster har jobbat på SAS sen mitten av 60-talet till nu, de jobbade ihop ett par år på mitten:) Det är i och med det vårt familjebolag.

Resan hem gick smidigt och fint, och vi landade i tid på Arlanda. Vi skulle landa 22.00, och slog ner hjulen 21.59. Efter rekordsnabba åtta minuter lyfte vi våra väskor från bagagebandet. Så snabbt är ju nästan löjligt, men vi hade väl en bra parkeringsplats och snabba lastare:) det i sin tur innebar att vi fick vänta rätt länge på Patricia. Vi hade sagt att hon kunde komma halv, kanske tjugo i elva. Det är lite mer normalt, men vad gjorde det att vi fick vänta. Hon kom, vi lastade in väskorna, åkte hem och hemma sov alla.

Det var en superhärlig resa, jag ska berätta om Disneyland och Disneystudios också, men det tar vi lite senare.

Det var kul att hänga med Novalie, Robban och Corrinda, det är ju en helt annan sak att ha med ungdomar som klarar sig helt själva, mot att ha mindre barn med. Vi tappade bort varandra ibland, men det var ju ingen panik:)

Paris, vi återkommer ♥ (Ska bara lära mig lite franska först:) )

Kommentera

AllmäntOkategoriseradeShoppingVardag

Middag, rea och Ghost:)

Innehåller annonslänkar för Matsmart  och Lindex

.

Godkväller i stugorna:)

Jag serverade den här Kikärtsgrytan till middag hemma idag:) JAG tyckte den var mycket god.

Barnen provade artigt, och sen gick de och hällde bort, eller gav Doris;) Corrinda, som är den som tjatar om vegetariskt, var tapper och tuggade i sig men den var inte god tyckte hon. Jag fattar inget, jag tyckte den var så god att jag smaskade i mig två portioner:) Jag serverade med nåt jag hittat på Matsmart även det, Pärlcouscous. Det var gott det med, smakade som de där pastagrejorna, kan de heta gnocchi? Men, den här grytan hade varit ännu godare med ris. Jag har köpt några påsar med en blandning av råris och ….öhh, annat, kanske bulgur, linser och sånt? Har inte testat än, men eftersom jag köpte fyra sådana här kikärtsgrytor så kommer det serveras nästa vecka igen:D

Och jag tänker köpa fler, för även om inte kidsen äter så var den god, jag kan lugnt ha den till lunch eller middag när jag inte hinner äta för jag tränar.

Det allra bästa var att det tog ganska exakt fem minuter att laga:)

.

Igår var jag på Gränby för att hitta present till Trixie som fyller år. Det gjorde jag inte, men däremot så hittade jag t-shirts till killarna. 20 kr och 30 kr styck:) Älskar att det står Feed me!

Jamie hade den svarta på sig i skolan idag. Han har såklart redan sölat ner den;)

Sen hittade jag de här, 20kr styck.

Små hårspännen:) 

Och ett diadem. Vi gillar ju Halloween här hemma. Jag har förresten glömt visa er mina nya kompisar från Dollarstore, gör det sen.

Det här fanns på rea , H&M i Gränby. Antar att det inte finns överallt. Men, jag vet att även Lindex har massa fina Halloweengrejor. Jag köpte slipsar där förra veckan:) Så söta att jag storknar lite. Förra året fick de deras flugor, tror de finns i år med.

Och den här fina klänningen med vingar har jag försökt sälja in hos Lovelia. Som vägrar:) Jag funderar på om jag kan ha storlek 170? Jag ska nog testa:)

 

Ja, nåväl. Jag är löjligt svag för spöken, dödskallar, fladdermöss och sånt här. Tur att barnen tycker det samma. Jamie vill ha en clowndräkt för att ha på Halloween, medan Jordan har siktat in sig på nåt fränt skelett med vapen, nåt han hittat i Fortnite. Jag ska se vad jag kan göra. Själv låter jag hornen växa ut;) har två fina hårspännen med röda horn.

Just ja, det här köpte jag med, ser ni vad det är?

Ohhh yes, blodpåsar;) Fanns på TGR.

 

I går messade syrran : Bandit NU!

Jag var inne men på väg till bilen så jag snabbade på, och rattade in Bandit.

Först fattade jag inte, men musiken var så välbekant, fast på engelska? Men så ramlade poletten ner, det är Ghosts version av Imperiets Bibel. Det är en av de mäktigaste låtar jag vet, och den var cool på engelska, och ja den har gått på repeat idag:) men – Imperiet gör den odiskutabelt BÄST:)

Vi har inte haft den här radiokanalen på ett tag i Uppsala, men nu har jag den ofta på i bilen, det är ju väldigt mycket min musik som spelas, hårdrock. Och en del skräp, men väldigt mycket gamla godingar. Kommer ni ihåg en låt som heter Hero of war, med Rise against, den spelades massor på radio för några år sen, en akustisk låt om krig och soldater. Sjukt bra. Rysningar i hela kroppen. Den körde de idag:)

Träningen gick inte det minsta bra idag. Tänk att det kan vara så olika? Ibland går det toppen och ibland inte alls. Men svettigt blev det ju ändå. I morgon så siktar vi på backintervaller! Vädret i år visar sig verkligen från sin bästa sida och det ska ju bli kalasväder några dagar. Det var så skönt ute både igår och idag, och jag fick lite energi till att försöka fixa Jamies bromsar på cykeln. Nån har ju såklart sabbat dem, man blir ju förbannad så det ryker ur öronen. Just handbromsar är inte min paradgren, jag fattar mig inte riktigt på hur de funkar. Men, nu är den halvfungerande i alla fall;)

I morgon är det fotboll! Sverige spelar mot Ryssland:) och sen nästa vecka hemma mot…öhh Slovakien tror jag? Det ska bli kul. I morgon sitter jag hemma, och dricker kaffe i stället för Olearys och öl. Jag har inte riktigt tid med lokal.

Nämen nu ska jag läsa Farlig midsommar av Tove Jansson. Har jag någon gång sagt att jag inte tycker om Mumintrollen:)? Egentligen tror jag det är Tove Janssons uppläsning och de seega bilderna som visades på tv på stenåldern när jag var liten. Det plus att jag gillar Nalle Puh, och det finns bara rum för en lite dumsnäll hittepåfigur i mitt hjärta:D

Men efter den förra boken så är allt ljuvligt, jag ska njuta av Mumin och hattifnattar och snusmumriken.

Vi hörs när jag läst ut den, och sovit lite kanske, så i morgon då!

Natti natti

Och just ja, Lindex kör Mid season sale nu:) Just saying! Finfina fynd finnes:D

 

 

Kommentera

  1. Norrlandsmamma

    ”Ta vara till varje tillfälle till fest ” tror jag det är det enda kloka jag råkade läsa i en föräldratidning i ett väntrum när älsta ungen var nyfödd. Fortsättningen var något om att vardag kommer man ha nog av ändå eller nått liknande. Vi har inte mycket halloween pynt men något skelet osv dyker nog upp i år då yngsta börjat gilla sånt. Så blir både halloween & alla helgonsdag som firas här

  2. Therese

    Dom som vill fira amerikanskt kan väl få göra det?
    Tror också det är det sega i Mumin man minns, jag tyckte skogen i Mumin va så läskig när jag va liten.?

  3. M

    Allhelgona här i Sverige ska ”firas” ned mat , umgänge med de vi har kvar i livet och med eftertanke om de vi mist,
    Fattar inte att nån går på det där med blod, skelett mm. Det är inte vi!
    Måste vi vara som USA i sån skit?
    Vi har importerat ett bedrövligt firande av en helg som vi normalt inte har och då får det finnas hur mycket som helst på Dollarstore.
    Hoppas verkligen inte dina ungar tagit till sig seden att gå runt och tigga godis.
    Halloween och allhelgona är inte samma sak och precis som alla hjärtans dag ( som vi svenskar inte vet vad det står för) så borde vi inte falla i köpmännens fällor. Men du verkar gå på det med hull och hår ?

    1. Profilbild
      familjenannorlunda

      Oj vaknat på fel sida? Det var mkt galla på en och samma gång ?.
      Det är inte vi? Vi ”ska”fira ? Nädu;) Jag har aldrig firat Allhelgona, den helgen är inte jag om något. Mina döda hedrar jag året om. Förvisso är det väldigt vackert på kyrkogårdarna då och har jag tid kan jag gå dit därför, men att tvingas in i något ledsamt eftertänksam mood är inte jag. Det är inget prio att tänka på döda den Helgen. Det var däremot storhelgstillägg på jobbet, perfekt att jobba:)
      Jag älskar skräck, spöken, vampyrer och blod, året om och ser min chans till ett kul avbrott i den mörka långa tråkiga hösten. Halloween är alltid 31/10, allhelgona flyter, jag fattar att folk kan bli störda men det blir vissa på allt som inte är helt enligt vad de själva tycker är korrekt. Själv tycker jag man går påskkärring på skärtorsdagen men det är visst olika:)
      Jag kanske ”gått på med hull och hår” det här med halloween, men samma gäller för säg- kanelbullens dag, påsk, jul, osv. Bara att det är kyrkans påhitt och vedertaget sen länge . Kanske inte kanelbullen då;)
      Halloween har en jättefin bakgrund, en tradition som sträcker sig långt bak i tiden, googla! Givetvis går mina barn ut och tigger godis!! Och tacksamt nog bor vi i ett område där folk tycker det är kul:) Många är pensionärer som står där med stora godisskålarna och en utskuren pumpa vid dörren, och det doftar pumpapaj genom dörren:) Det är supermysigt!
      Måste vi vara som USA i sån skit, undrar du? Då är jag mer bekymrad över att vi idag inte har REA utan SALE, att de pratar engelska i svenska reklamfilmer och så vidare. Vi är redan slavar under USA. ?? (jag älskar USA) Halloween däremot kommer ursprungligen från Irland, och importerades till USA under mitten på 1800-talet. En högst europeisk sedvänja med andra ord.
      Så summan är att jag fortsätter med Halloween och struntar i Allhelgona, oavsett om de krockar eller ej. Du gör tvärtom. Båda respekterar den andra hopps jag ?

AllmäntPluggVardag

Haschdimman har dunstat..:)

Jag började skriva om den konstiga boken, och vips en timme senare är jag klar. Eller klar och klar, men jag har skrivit en text på önskat antal tecken, det var 3-5000 och jag är strax över 5000, så jag kan lugnt stryka lite när jag går igenom den senare. Jag anser fortfarande att boken suger och att Kejsarens nya kläder är ett bra sätt att beskriva den:)

Nu ska jag fira med en kopp kaffe:)

Jag trodde att jag var ensam i huset, men någon gjorde ljud ifrån sig på undervåningen för en stund sen… En dörr som gnisslade och sen en annan dörr som stängdes. Inget av barnen sa att de skulle vara hemma idag och vad jag vet så gick alla iväg. Men de har lite olika tider och ibland ser jag dem inte när de går. Jag borde såklart gå ner och se efter:)

Vi har ett hus som är i soutteräng, alltså en källarvåning där ena sidan inte alls ligger under marken utan har stora fina fönster, medan den andra är helt under jord. Enkelt sätt att bygga på i sluttningar, och vi bor på en ås. Jag går inte ner där varje dag. Lovelia och Trixie delar ett stort rum där, och Novalie och Corrinda har ett varsitt, sen är det tvättstuga och förråd och en toalett. Smulans låda står där så det kan vara hon som knarrade med dörren när hon petade upp den. Stänga dörrar däremot är inte hennes paradgren.

Jag är inte det minsta rädd för spöken eller så, jag tror inte på sådant. Men jag blev jäkligt förvånad. Ska bli spännande att se vem det är. Ibland är ju Marcus här när Corrinda är i skolan, och det samma gäller övrigas flick/pojkvänner, så man vet aldrig. Är man ensam eller vem kan tänkas komma upp i köket? Jag har för länge sen slutat bekymra mig om att jag ibland kommer tämligen oklädd:) Jag är alltid anständigt klädd men kanske inte alltid så mycket. Jag sover ofta i bara ett linne och korta shorts, eller ett kort nattlinne. Samma sak gäller med att vara sunkigt klädd, som raggsockar och de fulaste mysbyxorna, eller totalt omatchande plagg och håret i en fultofs. Jag bor här, låt mig:)

 

I dag är det onsdag. Det är den 10 oktober.

Jag är ju alltid några veckor efter, men nu känns det som det gått väldigt fort, tycker ni samma? Jag ”tappade” ju två veckor i september när jag var utomlands, men ändå. Min husvagn står här på uppfarten, och precis nu kom jag på att den läcker…fan jag måste åka och köpa silikon och täta. Bra där. Nån unge öppnade fönstren som vi silikonat igen för att de läckte, fasen.

Jag måste ändå åka och köpa grus. Vart man nu gör det? Jag vill inte ha en hel kärra utan nån eller ett par säckar. Jag har ett projekt som jag egentligen inte har tid med, men det måste göras innan det blir för kallt. Det stressar som sjutton samtidigt som det är kul.

Grus ja, kanske kan man sno det nånstans:) På nån av alla byggarbetsplatser i stan… Kanske kan man sno en byggare också när man ändå är på gång liksom. ”Du har inte nån byggkunnig du känner som du kan ringa för hjälp?” frågad killarna på brädgården, och jag bara: ”Nope.” Måste kanske skaffa nån sån, som man kan lämna över det tråkiga till:) Men grejen är ju att det är svinkul när man först inte fattar ett skit, sen funderar och tänker och klurar, plötsligt begriper och så kan man. Som med trappan, jag fick förvisso instruktioner om hur jag skulle göra, men fick lura ut det själv och göra själv. Jag svor så mycket, SÅÅÅÅ mycket. Men är ruggigt stolt varje gång jag ser den, alltså flera gånger varje dag:) (Nu är även allt träräcke slipat och målat vitt)

Vi får se om det här projektet blir lika bra. Ta i trä!

 

Halv tre idag ska jag på ett utvecklingssamtal med Lovelia. I år har verkligen de samtalen klumpat ihop sig. Ganska ofta är de lite mer utspridda, barnen går ju på olika skolor, men nu är det inom en väldigt kort period. Skönt att ha det avklarat. Jag älskar mina barn och jag är intresserad av hur det går för dem i skolan, jag lovar. Men jag tycker inte att det egentligen är speciellt mycket man får reda på när man går på de här samtalen. Jag kanske borde ha en skämskudde här;)

Men, OM det är något strul, så får jag ju veta det på annat sätt. Jordan tex har vid ett par tillfällen fått ett mail hem om att han inte direkt uppfört sig, och då tar man ju det där och då. På samtalen tycker jag att det mest pratas om de nationella proven. Eller vilka mål som finns och ska uppnås. De kan jag läsa om på många ställen. Om inte ungen ligger i fas, så får jag reda på det på annat vis inte på utvecklingssamtalen. Alltså, fattar ni? Jag går på vartenda ett, för det är ändå kul att träffa lärare och komma till skolan, men de ger mig ungefär noll. Ger det lärarna något? Mer än massa jobb? Vid det här laget så har jag koll på de nationella proven, och läsmål och så vidare. Det som är trevligt är att barnen får beröm och man får en egoboost:)

Samma med föräldramöten…  Det sägs inget nytt, det ser jag ju på anteckningarna som skickas hem när jag inte varit där. Det pratas om nationella proven igen, skolresor och att vissa elever(egentligen föräldrarna) har sådana extrema problem med vissa andra elever. Det visar sig alltid att de som klagar mest och värst är de som har ungar som uppför sig sämst och är ena .. hur ska jag uttrycka mig snällt;)? Är ena riktiga ögontjänare:)

Jag är tokless på föräldrar, som tror att deras barn är änglar, och aldrig gör något fel. Hur kan man vara så blind?

Jag går när jag kan, och jag kan tycka att det är mer viktigt i de mindre barnens klasser, enbart för att få lite koll på övriga föräldrar:) Jag blir allt utvald till klassförälder, helst i femman eller nian då det ska göras nån större skolresa som kräver massa jobb, och jag gör det som jag blir ombedd att göra. Men eftersom jag inte tycker om att prata inför folk, så säger jag ändå aldrig något på de här mötena. Och om jag inte är med på mötena så fogar jag mig i det som bestäms. Dessutom, så ligger ofta föräldramöten på samma dagar, så jag inte kan gå på allas.

Jag vet att jag någon gång fick en svinsur kommentar om att jag inte alls gick på föräldramöten. Det visste minsann hon, för vi hade barn i samma klass!!

Vilket jag gjorde, jag försökte verkligen få ihop det, men jag hade precis blivit lämnad ensam, mitt liv var i totalt kaos och i spillror och jag mådde skit. Barnen var små. När vi levde ihop var det han som tog alla möten, eftersom jag alltid hade minst en bebis och hade svårare att komma ifrån, vi löste det så. Sen dess tappade jag lusten helt. Det kändes högst obehagligt att en förälder i något av barnens klasser anonymt hoppade på mig och det var inga trevliga saker hon sa. Att nån från Blomstermåla eller Kiruna tycker och tänker saker om mig det skiter jag i, men att någon som mest troligt hälsar glatt leende och sitter och småsnackar intill mig, häver ur sig taskigheter på löpande band.. det tog jäkligt hårt just då. Det blir en väldigt märklig situation. Att någon bekant anonymt men offentligt spyr galla över en, i stället för att bara vara tyst eller ta det med mig personligen. Hu!

Jag går alltså på alla utvecklingssamtal men inte alla föräldramöten. 

Nu ska jag kanske ta och göra mig i ordning också för mötet. Det kan ju bli lite tråkig stämning om man dyker upp i pyjamas;)

(Nej, jag har faktiskt inte pyjamas på, men skulle kunna ha det. )

 

Jag återkommer ikväll, då ska jag visa er vad jag shoppade igår, fast jag sa att jag inte handlat ett dugg…hm, det är märkligt det där;) ”Ingenting” kan visa sig vara ganska mycket:)

Men det får bli lite senare, jag ska hinna träna och laga mat innan. Jag försökte leja ut det men ingen nappade, så vissa dagar får man ta på sig kockandet. De skulle bara veta vad det blir..mohahhaa, men det är enkelt och vegetariskt.

Ja nu så, jag har lite svårt att sluta idag helt klart:D men vi hörs senare !!

 

 

Kommentera

  1. Sofie

    Det är en massa jobb med samtalen och ja ca.2 förälrar tycker det är viktigt och får ny aha. Nu är ju utvecklingssamtal bara något skolan måste erbjuda. Så känner du att du har koll så går det alltid att tacka nej till erbjudandet.

    1. Profilbild
      familjenannorlunda

      Jag säger inte att jag inte vill gå, bara att det otroligt sällan kommer fram något nytt. Men, det är alltid trevligt:)

Okategoriserade

Jag fattar inte!

Det här med litteratur. Jag fattar inte. Väldigt ofta när vi ska läsa en bok och sen skriva runt den så får jag en extremt stark känsla av Kejsarens nya kläder?. Att alla andra låtsas begripa och jag är den enda som liksom bara ”hallåååå? Det här är ju bara skrivet i en haschdimma toppat med en grym LSD-tripp som framkallar nåt slags frenetiskt hamrande på tangentbordet och ut kom… obegripligt dravel..”

Alla andra bara : ”wooow det här är nytt, fräscht, modernt och går verkligen på djupet! ”

Jag: ”öhhhh , va??”

Som denna bok:

Jag säger bara ”Ge mig tillbaka de fem timmar av mitt liv som jag slösat bort!!”

Men vi ska ;

Det enda jag fattar är att jag INTE FATTAR!

Skjut mig. Och nu ska jag svamla 3-5000 tecken om en bok som nån publicerat och säkert sitter och skrattar gott åt att folk försöker tolka.. Äh jag fattar fan inte varför litteratur ska vara skitkonstig för att anses bra? Jag tycker vi läst lite väl mkt konstiga böcker nu, och än är det väl inte slut förstås. Jag är så glad att jag även läser barnlitteratur för den begriper jag i alla fall:). Ibland undrar jag om jag är dum på riktigt, som väljer att plugga saker som är så långt ifrån mig som det går att komma. Att sitta och vända och vrida på saker och tolka.. När man kan få klara besked. Men kursen handlar väldigt mycket om det egna skrivandet, bara det att i början ska vi göra litteratursaker. Sen börjar det riktigt roliga:).

Jag ska skriva den här uppgiften i morgon och sen sikta på nästa uppgift i nästa kurs. Wish Me luck!

.

Idag tränade jag, det gick hyfsat, jag var slut som person efter första övningen.. och det gjorde lite ont i låret. Men inte ont ont, utan mer bara en känning. Bara att ta det lite lugnt. Vi ska bland annat göra helt vanlig bänkpress. Det var länge sen, och det är kul. Men jag känner mig långt ifrån stark.

På väg hem fastnade jag i en svinlång kö, vägarbete såklart. Åhhh det är så drygt med alla dessa förbannade avspärrningar och vägar där bara ena hållet kan köra. Trafikljus eller trafikvakt och sådana där höga vassa fartgupp. Andas, det är snart klart, bara några år kvar ?.

Jag fick bråttom för jag skulle ju på utvecklingssamtal, och det är ju fräscht att duscha innan;). Jag hann, men det var knappt så jag fick på brallorna eftersom jag var ångande och varm. Sen var läraren sen, hon hade glömt bort det. Haha så nu står det 1-1 mellan oss, jag glömde ju förra veckan:) Det känns bra att det inte bara är jag som är virrig. Det går bra för professor Jordan i skolan, även om han fortfarande inte får några direkta utmaningar. Han har ju svagheter, som att skriva för hand, men att träna på det är ju inte så utvecklade. Jaja, det blir väl bra.

I morgon Lovelia!

Efter samtalet hann vi bara hem, äta snabbt och sen skjutsade jag Lovelia till basket. Tog med boken.. och satt i bilen och läste den. När man hellre städar bilen än sitter och läser liksom…;).

Hem sen, barnen åt och så iväg på gympa. Eller först hann jag få en chock att Robban städade sitt rum..? ”Du sa ju att jag skulle det mamma?” Jamen sen när brukar han göra som jag säger när det gäller städa??

Och jag hann även bli osams med Corrinda. Ibland är jag verkligen rasande effektiv ?. Jag har rätt, även om mitt sätt är det tråkiga. Men det kan även vara lite kul att få säga ”vad var det jag sa??” Nu brukar jag undvika just det för det är aldrig speciellt kreativt eller tröstande. Men jag har rätt.

Jag mötte upp syrran, vi skulle köpa presenter men det blev inget av med det. Tänk att man ibland verkligen inte hittar något alls? Inget lockar eller drar. Andra gånger är det tvärtom, man vill ha allt.

Hemma igen satt Robban och kollade på Secret Window med Johnny Depp. Amenvafan! Jag måste läsa den här skitkonstiga boken, men jag vill ju hellre se Johnny. Jag har insett att jag har ingenstans att sitta i fred. Det är alltid nån som vill se på tv, eller laga mat, eller spela dator. Igår stängde jag in mig i Patricias rum 😉 Jag brukar annars sätta i lurar med musik så funkar det. Avskärma ljud med ljud liksom. Och sitta uppe på nätterna. Då är det tyst.

Givetvis ska ungarna få se på tv, spela dator eller husera i köket, jag anpassar mig:). Men just Johnny Depp är väldigt svårt att ignorera. Hans filmer är ju dessutom alltid bra. I kväll förvånade jag mig själv som faktiskt dissade Depp till förmån för att slösa bort några timmar på en konstig bok.

Nu ska jag krypa ner bredvid Jamie, Doris kommer krypa under täcket och kura ihop sig mot min mage så frysa behöver man inte direkt göra. I morgon är det en ny dag!!

Då hörs vi igen ?

Kommentera

  1. ¨Magdalena

    Jag har också undrat om alla begriper och bara jag som är korkad! Jag läste nobelpristagaren Jelinek och fattade ingenting. Jag har läst en a- kurs i Litteraturvetenskap och delvis en b kurs .Vad är det för bok av Svedjedal som du läser?

  2. Therese

    Jag läser en urdålig ungdomsbok just nu som senare ska analyseras. Urtrist..
    Det blir så mycket bättre inlämning om man får skriva om en bok man själv valt.

  3. Carina

    En liten joint toppat med LSD så skriver du nog de där 3-5000 tecknen i ett nafs. ?
    Skämt åsido, jag fattar inte heller vitsen med konstiga ord som ska tolkas på något fantastiskt sätt. Men du klarar det säkert galant som så mycket annat du tar dig an. Och kan en tolkning någonsin vara fel?
    Lycka till med studierna och ha en bra dag! ?

    1. Profilbild
      familjenannorlunda

      Tack för pepp 🙂
      Jag kör kaffe, My choice of drug?och toppar med extra koffein. Nä en tolkning kan ju aldrig vara fel, rimligen i alla fall. Men så många författare refuseras och sådana här hyllas? Förvisso av en ganska smal publik men ändåååååå??

Visa alla 7 kommentarer
×

Carola Wetterholm – Familjen Annorlunda

Carola Wetterholm, niobarnsmamma från Uppsala, som medverkat i Familjen Annorlunda. Numera ensam med alla barnen på heltid. Vi är en stor familj, men den funkar precis som alla andras, kanske lite mer av allt bara . Tvätt och mat...och ytterkläder i den trånga hallen... Ett är säkert och det är att det blir aldrig tråkigt med nio barn i familjen! Maila mig? Gärna :) Här : carolawetterholm@gmail.com

Samarbetspartner:
Stylewish - Influencer Hosting